Boendepreferenser och betalningsvilja Hur tror vi att seniorer vill bo, vad har vi råd med och vad är det som byggs? Fredrik von Platen Arkitekt

Transkript

1 Boendepreferenser och betalningsvilja Hur tror vi att seniorer vill bo, vad har vi råd med och vad är det som byggs? Fredrik von Platen Arkitekt SAR/MSA Bostadssakkunnig SPF seniorerna

2 Vi seniorer bor i stora drag på samma sätt som hushåll i övre medelåldern Cirka 50 % i småhus, 50 % i flerbostadshus Utanför storstäderna: bor runt 70 % i småhus. Först efter +85 år förändras det - ca 16 % i någon form av boende med inslag av omsorg. De flesta av oss är relativt friska och vill bo kvar i nuvarande bostad och helst i grannskapet. Men andra med stigande ålder: funderar på ensamheten, otillgängligt, ekonomin vid flytt från den bostad man har. Det skapar oroskänslor inför framtiden. 2

3 En vill bo där en é känd KVARBOENDEPRINCIPEN SPF Seniorernas medlemmar stödjer principen Stöd/hjälp i hemmet, kostnadseffektivt för kommunen Men ofta otillgängligt både för den boende och för eventuell hemtjänstpersonal Hemtjänst kostar kommunen / år Särskilt boende /år per person. Vem vinner på att vi flyttar i tid?

4 Varför flyttar vi inte? Trots att vi seniorer skulle kunna känna oss tryggare och planera långsiktigt andra halvan av livet. Trots att kommunen skulle spara 1,5 milj. kronor, per individ som behöver samhällets omsorg om det funktionella seniorboendet gör att vi på äldre dar kan uppskjuta hemtjänsten och det särskilda boendet ca.1,5 år Vad står i vägen?

5 Det finns hinder! 1. Flyttskatten 2. Dålig tillgänglighet i befintliga bostadsbeståndet 3. Bostadskostnaderna i nybyggda beståndet är för höga 4. Pensioner och bostadstillägg halkar efter 5. Brist på bra bostäder för seniorer 6. Inkomstkrav från byggherrar för att få hyra 7. Svårt att få banklån 8. Myndigheterna överväger undantag från tillgänglighetsreglerna i BBR. Inga myndighetsbeslut de senaste 3 åren har underlättat för seniorers boende

6 En pratar klartext, den andra måste man nästan vara ekonomiprofessor för att förstå att vi har ett byggoligopol i Sverige

7 Min kurva!.

8 Pensionerna har sänkts tre gånger sedan 2010 Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta 7 långa år Inkomstpensionen har först i år 2016 nått över 2009 års pensionsnivå en pensionär som år 2009 hade en pension på kronor brutto har idag en pension på kronor. Löner och hyror ökar precis som allt annat i vardagen Växande antal och andel (nästan var sjätte) svenska pensionärer under EU:s risk för fattigdom! Snittpensionen (2014) enligt Pensionsmyndigheten ligger på kr brutto ca kr efter skatt

9 Måste seniorer flytta till ny bostad? Nej, men tyvärr endast % av våra befintliga bostäder är långsiktigt tillgängliga för oss. Man vill ju inte hamna i särskilt boende bara för att det finns fyra trappsteg i porten En flyttar ogärna frivilligt mer än en gång som senior. Ska man planera sin seniorframtid är det i en nybyggd bostad som är det långsiktigt hållbaraste alternativet.

10 Vill seniorer flytta till annan bostad Ja, om den är attraktiv, dvs. ekonomin räcker till, bekvämt, tillgängligt, nära grannskapet man bor i etc. Endast 30% av seniorpar kan tänka sig flytta, men endast om boendekostnaderna ökar högst med 2000 kr/mån Men det finns inte tillgängliga 2 rok för 6000 kr/mån! Tills man fyllt +75 år har man segat sig kvar i sin otillgängliga bostad, och då vill man ha bostad -.NU! Ture, varför flyttade vi inte för fem år sedan Och när man är över 80 år; näh nu är det för jobbigt - Ture

11 Samhället vinner på att underlätta för seniorer att flytta till en, bra bostad Om, i en medelstor svensk stad, 100 st. bostäder byggs i form av senior- eller trygghetsbostäder; Då blir det villor eller radhus lediga, av dessa kommer att köpas av barnfamiljer. Då blir det blir raka rör och inga krångliga flyttkedjor. Kommunen slipper exploateringskostnader på ett nytt villaområde. Kommunen kommer att årligen att spara minst 2 milj. kr. i Äldrenämndens budget på var tredje inflyttare i en sådan bostad; men det är senioren som betalar, om det inte blir för dyrt.

12 Seniorboendet har många sidor. Byggsektorn tror att vi seniorer är gjorda av pengar när vi sålt vår villa. Men det finns fattiga äldre och fattiga kommuner, och fler kommer det att bli om inte omtänkande sker. Många ensamstående kvinnor är värst utsatta.

13 Skärpning - HELA BYGGSEKTORN Vi är en näringsgren som sätter våra egna priser och som saknar internationell konkurrens. Annat näringsliv rationaliserar och sänker priset för oss konsumenter. Vi i byggsektorn (jag är ju arkitekt) lägger beslag på det konsumtionsutrymme som annat näringsliv skapat genom att vara utsatta för internationell konkurrens. Så här resonerar många kommuner: När byggsektorn hugger för sig ska väl vi också ta för oss för avgifter tomtmark och infrastruktur. Kanske måste vi seniorer själva ta initiativ när samhället abdikerar i bostadsfrågan?

14 Ett glädjeämne i Karlskrona: Prod.kostn: kr/kvm. Hyra: 1410 kr/kvm/år DET GÅR!

15 Det höga priset för att bo självständigt och tillgängligt är framdeles det största hotet mot oss seniorer och mot samhällsekonomin. Vi har en livsmedelsindustri som kan förse oss med föda som vi har råd med Men vi har inte en kompetent och effektiv bygg- och bostadssektor eftersom den inte kan förse den svenske normalinkomsttagaren och pensionären med en adekvat bostad till ett pris vi har råd med. Vi har aldrig varit så många arkitekter och byggkonsulter och vi har aldrig byggt så lite och så dyrt. 15

16 Tack, det var allt jag hinner säga denna gång