Hur länge ska du jobba egentligen?

Beställning av rapporten Tel 020-31 32 30, Fax 020-32 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer Pris: 1 ex 100 kr 5 ex 70 kr per st 10 ex 50 kr per st 20 ex 40 kr per st Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion: Tobias Berving /ETC Illustrationer: Syster Diesel Tryck: Modintryckoffset 2008 isbn: 978-91-7164-343-8 2

Innehåll Förord 4 Hur löser vi äldre-ekvationen? 6 När börjar och slutar vårt arbetsliv? 10 Räcker arbetskraften till framtidens äldreomsorg? 14 Vem bestämmer när det är dags? 18 Att välja arbete framför pension 26 Ett förlängt arbetsliv 30 Belönad men inte avlönad 34 Ålder en ny diskrimineringsgrund 40 Hälsa, arbetsliv & välfärd 44 Statistik 46 Att diskutera 50 Frågor 52 3

Förord Syftet med denna skrift är att uppmärksamma frågor om äldres hälsa, om delaktighet, om åldrandet och möjligheter till förvärvsarbete, men också att diskutera attityder till äldre i arbetslivet, liksom det demografiska läget och dess konsekvenser när det gäller tillgången till arbetskraft. Frågan om ett längre arbetsliv har flera dimensioner. Generationsväxlingen och den kompetensöverföring som blir nödvändig och vikten av att upprätthålla välfärdstjänsterna är en sida av myntet. Den andra sidan är möjligheten till delaktighet. Ett förlängt arbetsliv ger större delaktighet i samhället och ett viktigt tillskott till arbetsmarknaden. I ett nationellt perspektiv är det viktigt att fler kommer i arbete och arbetar längre för att behålla välfärden. Ytterst handlar frågan om en åldrande befolkning, om vem som ska finansiera välfärden. 4

Denna skrift vänder sig främst till förtroendevalda och tjänstemän som ansvarar för välfärdsutveckling, äldres hälsa och arbetsgivarfrågor i kommuner, landsting och regioner. Den har utarbetats inom Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningen för arbetsgivarpolitik, Christina Ericsson, avdelningen för ekonomi och styrning Björn Sundström, avdelningen för vård och omsorg, Irene Lindström och Karin Berensson. Stockholm i juni 2008 Ellen Hyttsten Avdelningen för vård och omsorg Agneta Jöhnk Avdelningen för arbetsgivarpolitik Clas Olsson Avdelningen för ekonomi och styrning 5

Vi fattar i inte måst V in Hur löser vi äldre-ekvationen? 6

i fattar Vi fattar inte varför inte varför du jobbar du fortfarande jobbar när när du du te måste. inte måste. Ska du Ska inte du inte gå i gå i pension? 7

in Ökade kostnader utan ökade intäkter? Under de närmaste 30 åren fördubblas antalet invånare i Sverige över 85 år. Av bara det skälet ökar kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg snabbare än skatteinkomsterna. Försörjningskvoten relationen mellan yngre plus äldre och de i arbetsför ålder ökar i alla kommuner. Allt färre ska försörja allt fler. 8

te måste. Ska du inte gå i pension? Framtiden ställer en rad frågor på sin spets: Vilka är sambanden mellan människors hälsa, ett aktivt deltagande i arbetslivet och välfärdens finansiering? Vilka krav ställer framtidens pensionärer på välfärdstjänsterna? Räcker arbetskraften, med tanke på kommande decenniers stora pensionsavgångar? Blir tillgången på kompetent arbetskraft tillräckligt stor? 9

När börjar och slutar vårt arbetsliv? Välkommen till jobbet! Nu kanske en annan har chans att resa jorden runt innan man blir nittio! Varmt välkommen till vår avdelning! Nu kanske en annan har en chans att resa jorden runt innan man blir nittio! 10

man blir nittio! Varmt välkommen till vår avdelning! Nu kanske en annan har en chans att resa jorden runt innan På 1920-talet började arbetslivet för de flesta vid 14 15 års ålder och slutade vid 67. I dag debuterar ungdomar allt senare i arbetslivet bland annat på grund av lång utbildning. studier visar att vi börjat förlänga vårt arbetsliv med ett par år. Män arbetar längre än kvinnor och de som är friskast arbetar längst. År 2006 var den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige 63 år för kvinnor och 64 år för män. Samtidigt var den genomsnittliga pensionsåldern för kommunalanställda kvinnor 61 år och för män 62 år. Kommuner, landsting och regioner har cirka 1 miljon anställda. Av dessa är cirka 11 000 i åldersgruppen 65 70 år. Trenden är att 40-talisterna vill arbeta längre. Därmed ökar den faktiska pensionsåldern. 12

Att gå i pension är ingen passiv handling, utan innebär i själva verket flera aktiva val och beslut. Det nya pensionssystemet har ingen fixerad pensionsålder. Ju längre man arbetar ju mer ökar pensionen. Det är alltid viktigt att kolla vad beslutet att gå i pension innebär. Kontakta och sök information hos: Försäkringskassan PPM Arbetsgivare KPA Pension (kommunala sektorn) Försäkringsbolag (privata pensionsförsäkringar) Inom kommunal verksamhet heter pensionsavtalet Kollektiv Avtalad Pension, 2005 (KAP - KL) stöder arbetslinjen ger starka incitament att arbeta längre är avgiftsbestämd och förmånsbestämd ger möjlighet att minska arbetstiden övergångsregler gäller 2006 2011 13

Räcker arbetskraften till framtidens äldreomsorg? Har ni tänkt att jag ska klara äldreomsorgen för alla er? Oj, ska jag försörja alla er? 14

Oj, ska jag försörja alla er? Allt färre ska sörja för allt fler På grund av de demografiska förändringarna ändras behoven inom olika samhällssektorer. Till exempel minskar behovet av gymnasielärare, samtidigt som behovet av förskolelärare och medarbetare inom vården kommer att öka inom en tioårsperiod. Inflödet av 20 29 åringar blir mindre än utflödet av 55 64-åringar fram till 2011. Därefter ökar inflödet. 2016 finns ingen större obalans på nationell nivå, men klara regionala och lokala skillnader. I vissa norrlandskommuner räcker arbetskraften inte till ens om alla i arbetsför ålder väljer att arbeta inom äldreomsorgen. En helt ny ekonomisk geografi utvecklas. 16

Vi flyttar till storstäderna där stora arbetsmarknader utvecklas. Däremot minskar tillgången på arbetskraft på de små orterna. Om det blir lätt eller svårt att rekrytera kompetent personal avgörs om arbetsgivaren uppfattas som attraktiv. Kommuner, landsting och regioner måste konkurrera om kompetenta medarbetare med övriga arbetsmarknaden 17

Vem bestämmer när det är dags? Jag har fyllt 65 men känner mig varken trött eller har värk. Vad är det för fel på mig? Jag har fyllt 65 men känner mig varken trött tt eller ledbruten. Vad är det för fel på mig? 18

Jag har fyllt 65 men känn trött tt eller ledbruten. Vad Ålder hälsa Den självrapporterade hälsan bland personer i åldrarna 65-84 år har förbättrats under den senaste 25-årsperioden. Samtidigt finns det också tecken som tyder på att allt fler äldre har fler sjukdomar. 20 2006 1900 Medellivslängden har ökat dramatiskt under 1900-talet. År 2006 var den 78,5 år för män och 82,8 år för kvinnor. Det är en ökning med 27 år för män och 29 år för kvinnor sedan år 1900. Medan en man eller kvinna år 1900 inte kunde räkna med många levnadsår efter 65 beräknas den återstående medellivslängden vid 65 år vara 18 år för män och 21 år för kvinnor.

er mig varken är det för fel på mig? Stora förbättringar i den medicinska vården har lett till att allt fler lever längre. Men den biologiska motståndskraften minskar med åldern. Detta ger allvarligare konsekvenser vid sjukdomar och skador. Hälsofrämjande insatser för äldre ger dock goda resultat. Åldrande i dag är inte det samma som att vara sjuk. Nyckeln till en god hälsa är att alla tar sin del av ansvaret. Det är viktigt att skapa förutsättningar för den enskildes egen planering och eget ansvarstagande för ett aktivt åldrande. 21

Är du delaktig? r du en en sådan Är du där en bromskloss sådan där bromskloss som som hänger dig änger dig kvar kvar på på jobbet och och i i politiken? 22

Är du en en sådan där bromskloss som hänger dig kvar på jobbet och i politiken? Delaktighet kräver inflytande Enligt Världshälsoorganisationens definition handlar ett aktivt åldrande om att fortlöpande kunna vara delaktig i sociala, ekonomiska, andliga, kulturella och medborgerliga frågor. Betänkandet Riv ålderstrappan betonar att arbetet med att förnya demokrati och medborgarroll inte får bli liktydigt med föryngring. Frågor om äldre människors inflytande och delaktighet måste bli en självklar del av arbetet med att utveckla demokratin och medborgarrollen. 24

De normer som begränsar äldres inflytande och delaktighet i samhällslivet behöver göras synliga och omprövas. Ett konkret mål bör vara personer äldre än 65 år, som i dag är underrepresenterade i valda församlingar, i högre grad deltar i olika beslutsprocesser. Samma sak gäller inom arbetslivet. Det som gäller för äldre, gäller också för ungdomar i 20-30-årsåldern i dessa frågor. 25

26 Att välja arbete framför pension

Jag, Sluta sluta jobba? jobba? ALDRIG Aldrig i I livet! LIVET! 27

Jag, sluta jobba? ALDRIG I LIVET! Studier har gjorts om varför en del fortsätter att arbeta istället för att gå i pension. De visar följande: MÄN väljer arbete framför pension utifrån god hälsa delaktighet i arbetslivet bättre pension/ekonomin maka/anhörig arbetar 28

KVINNOR väljer arbete framför pension utifrån god hälsa make/anhörig arbetar delaktighet i arbetslivet bättre pension/ekonomin 29

30 Ett förlängt arbetsliv

Om ingen har något att tillägga så bloggar jag mötesprotokollet på en gång! Om ingen har något att tillägga så bloggar jag mötesprotkollet på studs! 31

Om ingen har något att tillägga så bloggar jag mötesprotkollet på studs! Många myter Det finns många myter om hur äldre är och det blir lätt negativa stereotypa bilder. Äldre vill inte lära sig nytt. De är trötta och och så gillar de inte data... Vanliga stereotyper är: mindre intresserade att lära sig nytt mindre flexibla tröttare, långsammare teknikfientliga Men det finns arbetsgivare som ser att äldre har en stor erfarenhet och kunskap erfarenhetskunskap som kan föras över till nästa generations nya medarbetare. Framgångsrika arbetsgivare ser också generations frågan som strategisk och arbetar aktivt 32

med ålders perspektivet bland annat i medarbetarsamtalet. Exempel på insatser som ger förutsättningar för ett förlängt arbetsliv och som ger utrymme för såväl unga som äldre medarbetare är: Intressanta arbetsuppgifter Hälsosamma arbetsplatser vilket bland annat innebär hög delaktighet och ansvar vad gäller verksamhetsplanering och utveckling Kompetensutveckling Kompetens/erfarenhet tas tillvara Fortsatt löneutveckling. Möjlighet att påverka sin arbetstid (flexibilitet) Om det blir svårt eller lätt att rekrytera till olika verksamheter avgörs av om arbetsgivaren uppfattas som attraktiv och om kompetens finns. 33

Belönad men inte avlönad Och Och då då sa sa Antilopen Antilopen till till Lejonet... Lejonet 34

Många äldre arbetar oavlönat Frivilligarbetet i Sverige är stort. Hälften av pensionärerna fortsätter att arbeta utan lön. Och det är främst kvinnor mellan 60 74 år som lägger ner cirka 15 timmar i veckan på frivilligt och oavlönat Och då ideellt sa Antilopen arbete. till Lejonet... 36

Forskningsresultat visar att: Frivilligarbete ökar det psykiska välbefinnandet både hos äldre personer som utför tjänsterna och hos dem som tar emot hjälpen. Studiecirklar och grupper som erbjuder sociala aktiviteter kan förebygga social isolering och ensamhet bland äldre människor. 37

Snart olagligt PERSONALAVDELNINGEN 38

Nej, tyvärr, du har Ledsen, fel ålderspofil men du för har jobbet. fel åldersprofil. 39

fel ålderspofil för jobbet. Ålder en ny diskrimineringsgrund Nej, tyvärr, du har fel ålderspofil för jobbet. För att EG:s arbetslivsdirektiv ska genomföras krävs att diskriminering som har samband med ålder förbjuds. 40

Direktivet träder i kraft 1 januari 2009. Ålder definieras inte. Indirekt anges att både hög och låg ålder ska skyddas. Regeringen anser att en naturlig tolkning av direktivet är att ta sikte på en persons ålder. Därmed omfattas barn, ungdomar och äldre utan vare sig en nedre eller övre åldersgräns. Alla omfattas av diskrimineringsgrunden för alla har ju en ålder. Att behovet av skydd kan vara olika för olika åldrar, och att diskrimineringsförbuden i praktiken kan ha olika betydelse för till exempel äldre än för yngre, är en annan sak. 41

Välfärdens fiansiering Om vi jobbar längre är vi med och finansierar framtidens välfärd vår egen och andras. Om vi jobbar längre är vi med och finansierar framtidens välfärd-vår egen och andras. 42

framtidens välfärd-v Hälsa, arbetsliv & välfärd En viktig förutsättning för att arbeta längre är en god hälsa. Arbete gör oss mer aktiva, vi får sociala kontakter. Ökad stimulans är bra för hälsan. Vi ingår i en gemenskap på arbetsplatsen och är delaktiga i samhället. Vi blir belönade på olika sätt med uppskattning, men också med lön. Lönen och pensionen och de ekonomiska förutsättningar det ger oss innebär fler möjligheter och en större ekonomisk frihet. Vi får en ökad ekonomisk köpkraft och bidrar till samhällsekonomin. Vår ökade skattekraft är också ett bidrag till samhällsekonomin och finansieringen av välfärden. 44

år egen och andras. 45

Statistik sysselsatta i olika ålderskategorier i sverige 2007 Sysselsatta i olika ålderkategorier i Sverige, 2007 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 24 år 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 15-74 Andel 46

arbetskraftsdeltagande 2006 resp 2007 i gruppen 55 64 år Arbetskraftsdeltagande 2006 resp. 2007 i gruppen 55 64 år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel av samtliga i åldersgrupp EU (27 countries) Denmark Germany Estonia Spain France Italy Netherlands Finland Sweden United Kingdom Iceland Norway United States Japan 2006 2007 47

Statistik Andel invånare över 65 2005 2050 Andel invånare över 65, 2005 2050 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2005 2030 2050 Western Europe Sweden Italy 17,3 24,8 28,7 17,4 24,4 25,6 20,3 27,3 33,4 Procent, 65+ 48

befolkningsförändringar Befolkningsförändringar 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 100 000 0 19 20 24 25 54 55 64 65 100+ 80 100+ 1980 2005 2005 2030 Förändringar i antalet inv 49

50 Att diskutera

Frågor Vilka insatser kan göras för att stimulera äldre att välja arbete framför pensionering? Vad kan staten göra? Vad kan SKL göra? Vad kan arbetsgivaren göra? Vad kan jag själv göra? Vilka attityder behöver vi arbeta med? 52

54 Egna anteckningar

Om vi jobbar längre är vi med och finansierar framtidens välfärd vår egen och andras. 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se