Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg



Relevanta dokument
Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

IT-strategi. Essviks skola 2015

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Digitalisering. Förstå uppdraget utifrån läroplanen

Seminarieprogrammet arrangeras av DIU i samverkan med partners

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokaler måndagen den 27 oktober 2014

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

VERKSAMHETSPLAN - utifrån förskolans identifierade utvecklingsområden. Soldalens förskola. läsåret 2017/2018. Förskolechef: Martina Nebrelius

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolor Sturefors

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolor Sturefors

Läsåret 2016/2017. Inledande text. Utvecklingsområden

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS en var

Tyck till om förskolans kvalitet!

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning förskola 2017

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan

Futura International Pre-school. Danderyd

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Morgan Henricson Eskilstuna okt Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

Kvalitetsanalys 15/16. Villerkulla fritidshem

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Digitalisering i skolan

Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

IKT- strategi

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Teamplan Ugglums skola F /2012

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

IT-handlingsplan. Kyrkmons skola

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Ormstaskolans verksamhetsplan

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

IT-plan för Förskolan Äventyret

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Klättenskolan och fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Arbetsplan förskoleklass

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Lovisedalsskolan RO Läsårsplan

Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ekorren 2012

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

Digitalt lärande på Arnljotskolan. En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande

Transkript:

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg 1:1 satsning med surfplattor i år F-3 och 4-5. I huvudsak läromedelsfritt i de flesta ämnen. Fortsatt fokus på att utveckla uppgifter och lärmiljöer som ger eleverna möjlighet att arbeta och naturligt interagera med varandra. Dessa miljöer inbegriper både klassrum och utomhusmiljöer. Arbeta aktivt för dialogiska klassrum och omdefinierade, tidsenliga arbetsuppgifter. Utomhuspedagogik, Surfplattor NT (Natur och Teknik) och förmågearbetet datorer används är främst områden som man ersättning önskar av tidigare IKT. Stor brist råder dock artefakter. Få samtal förs kring omdefinierat lärande. 24 månader Idag (juni 2013) utveckla vidare med hjälp av på IKT-utrustning. När möjlighet finns arbetar man multimedialt med dator/ipad och använder även IKT i arbetet med Att Skriva sig till Läsning (ASL). Marte Meo används som metod i syfte att främja utvecklingsstödjande samspel. 12 månader 1:1 satsning med surfplattor i år F-3. År 4-5 kör 1:2 där tidigare investeringar nyttjas. Digitala resurser får allt större plats i 1:1 klasser och först i vissa valda ämnen. Förslagsvis NT, Svenska, Engelska, bild, musik. ASL fullt ut i Förskoleklassen. Lärmiljöer (inne/ute) konstant under utveckling. Klassbloggar, löpande arbete med e-publikationer. Tillvaratagande av hela skolans kompetenser. Avstamp tas utifrån kopplingen NTA NT Utepedagogik. Målsättningen är Att omdefiniera arbetsuppgifterna i samtliga dessa skolövergripande temaområden. Fokus på förmågor. IKT en naturlig del i arbetet. Avstamp tas utifrån kopplingen NTA NT Utomhuspedagogik. Målsättningen är att omdefiniera arbetsuppgifterna i dessa områden. Fokus på förmågor. IKT är en naturlig del i arbetet. Förstärkt IKT-park. Löpande möten med kollegialt lärande utgör en modell för kompetensutveckling. Viktigt att hitta en modell/ struktur för kollegialt lärande som fungerar. 6 månader

Idag (juni 2013) Utomhuspedagogik, NT (Natur och Teknik) och förmågearbetet är områden man önskar utveckla vidare med hjälp av IKT. Stor brist råder dock på IKT-utrustning. När möjlighet finns arbetar man multimedialt med dator/ipad och använder även IKT i arbetet med Att Skriva sig till Läsning (ASL). Marte Meo används som metod i syfte att främja utvecklingsstödjande samspel. 0-6 månader Vi lyfter vikten av samt arbetar med frågor kring en gemensam kunskapssyn där IKT används för att förstärka lärandet och måluppfyllelsen. Eleven är i fokus genom en ständig verksamhetsutveckling och målet är elever och lärare i samklang där det är helt naturligt att identifiera och medvetet befinna sig i de utvecklingszoner som skapas då uppgifternas formulering faktiskt tillåter det. Vi förstärker ett gemensamt språk vad gäller omdefinierat lärande och vi identifierar gemensamma utvecklingsområden. Värdegrundsarbetet ligger som en ständig grundplatta i arbetet. Marte Meo används aktivt som metod. Vad betyder omdefiniering? Vad menas med att växa upp i en föränderlig värld? Hur förstärka och utveckla förmågearbetet? Hur nyttja närmiljön? Viss uppgradering av IKT-parken behövs. 1 ipad/pedagog, 1:2 i år 1 (totalt 11 ipads) samt en halvklassuppsättning ipads som kan nyttjas av alla klasser.

6 månader Avstamp tas utifrån kopplingen NTA NT Utomhuspedagogik. Målsättningen är att omdefiniera arbetsuppgifterna i dessa områden. Fokus på förmågor. IKT är en naturlig del i arbetet. Förstärkt IKT-park. Löpande möten med kollegialt lärande utgör en modell för kompetensutveckling. Viktigt att hitta en modell/struktur för kollegialt lärande som fungerar Varje termin fastställs gemensamma förmågor som ska studeras löpande och utvärderas gemensamt vid minst 3 tillfällen under terminen. Dessa förmågor dokumenteras digitalt av lärare och elever på valfritt sätt. Eleverna bör vara väl medvetna om vilka förmågor som är valda. NT-uppgifterna ses över enligt Puenteduras omdefinieringstrappa. Dubbla dokumentationer (papper/penna samt digitalt) samt andra sätt att hålla kvar det gamla tillsammans med det nya kan vara riktiga tidsbovar. Hur kommer vi runt detta? Hur öppnar vi upp arbetet så att det bygger på elevernas frågor och intressen? Och hur kopplar vi omvärlden mot skolan och tvärtom? Vilka av uppgifterna kan förläggas utomhus? Kollegialt lärande vad kan vi? Hur sprider vi det mellan varandra? Struktur för detta. Studiebesök Råda Mosse samt annan skola som gått all in läromedelsfritt. Studiebesök ASL-grupper om intresse finns. Förstärkning och förnyelse av skolbiblioteket. Ersätta allt fler traditionella läromedel med digitala lärresurser. Uppgradering av IKT-parken genom projektorer/adaptrar samt möjligen LCD-skärmar.

12 månader 1:1 satsning med surfplattor i år F-3. År 4-5 kör 1:2 där tidigare investeringar nyttjas. Digitala resurser får allt större plats i 1:1 klasser och först i vissa valda ämnen. Förslagsvis NT, Svenska, Engelska, bild, musik. ASL fullt ut i Förskoleklassen. Lärmiljöer (inne/ute) konstant under utveckling. Klassbloggar, löpande arbete med e-publikationer. Tillvaratagande av hela skolans kompetenser. Vad innebär en 1:1 satsning? Vilka frågor behöver plockas upp och beslutas kring mer än ekonomi och handhavande? Föräldrakontrakt? Ska man ex bjuda in föräldrar på kompetensutvecklingskvällar? Nätverkskompetensen stärks analogt som digitalt. ASL-pedagogerna nätverkar i kommunen samt med ALS-grupper på nätet (ex Facebook) för att ta ett konkret exempel. Klassbloggar startas upp och syftet med dessa klargörs gemensamt. Ett förslag är en att skapa en gemensam form för utvärdering av veckan. Hur ger vi eleverna en tydlig röst? Hur kan vi dra nytta av förberedelseklassens elever (och även andra elever) och deras föräldrar som kontaktytor ut i världen? Hur kan vi utbyta erfarenheter med andra elever ute i världen (motsvarande etwinning eller liknande)? Studiebesök för att få uppslag till variationer på lärmiljöer. Både ute och inne. Fortsatt arbete med att skapa sådana miljöer. Uppgradering av IKT-parken. 1:1 i F-3 samt i surfplatta/pedagog.

24 månader 1:1 satsning med surfplattor i år F-3 och 4-5. I huvudsak läromedelsfritt i de flesta ämnen. Fortsatt fokus på att utveckla uppgifter och lärmiljöer som ger eleverna möjlighet att arbeta och naturligt interagera med varandra. Dessa miljöer inbegriper både klassrum och utomhusmiljöer. Arbeta aktivt för dialogiska klassrum och omdefinierade, tidsenliga arbetsuppgifter. Vad innebär en fulltalig 1:1 satsning? Ansvar, ersättningsskyldigt etc vad gäller? Hur omdefiniera en allt större del av skoldagens uppgifter och även tydligt bekräfta att lärandet är något som pågår ständigt? Hur skapa ett dialogiskt klassrum? Hur skapa en dialogisk skola? Insyn, delaktighet och likvärdighet är viktiga ord att diskutera och arbeta vidare kring. Uppgradering av IKT-parken. 1:1 i F-3 samt 4:6. Dags att ta emot studiebesök?