Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Relevanta dokument
Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Lokal anvisning

VRE - hygienrekommendationer

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Lokal anvisning

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Hygienkonferens. Hösten 2016

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

MRSA vårdhygieniska aspekter

Clostridium Difficile

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Mässling - hygienrekommendationer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Virusorsakad gastroenterit

Mässling - vårdhygieniska aspekter

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Clostridium difficile diarré

Innehåll: Inledning sid 1

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Multiresistenta bakterier

ESBL. Information till patienter och närstående

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Fastställd

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Handläggning av misstänkta fall av mers (luftvägsinfektion med Middle East respiratory syndrome coronavirus)

Salmonella & Harpest. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare

Transkript:

Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av patient med ESBLcarba finns i ett särskilt dokument. Fynd av ESBL ska inte hindra eller fördröja medicinsk utredning och behandling, alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Bakgrund ESBL är en förkortning för en typ av bakterieenzymer som gör flera antibiotikasorter verkningslösa. ESBL finns hos tarmbakterier t ex Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae vilka kan orsaka urinvägsinfektion och blodförgiftning. Bakterierna finns naturligt i tjocktarmen och hittas ofta i sår utan att orsaka infektion. Bakterierna finns hos många friska människor ute i samhället. Sjukhusutbrott med spridning av ESBL- producerande bakterier är vanliga och kan leda till svårbehandlade infektioner, särskilt hos patienter med många grundsjukdomar. Klebsiella pneumoniae sprids lättare i sjukhusmiljöer än Escherichia coli. Därför gäller skarpare krav vid val av vårdrum för patienter med Klebsiella pneumoniae. Syfte Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. Beskrivning/Genomförande Smittvägar Smittspridning i vården sker via händer, föremål eller ytor som förorenats med bakterier från avföring, urin eller andra kroppsvätskor. Patienter med katetrar, konstgjorda kroppsöppningar och öppna sår är särskilt mottagliga för att bli smittade. Liksom alla tarmbakterier så hamnar ESBL-producerande bakterier i tarmen genom att man fått in dem i munnen i samband med att man äter eller dricker. Risken för smittspridning från patient till personal inom vården är närmast obefintlig om personalen har god handhygien och tvättar händerna innan måltid. Provtagning av patient som inläggs för vård Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Riskfaktorer (faktorer som ökar spridningsrisken från en patient med ESBL) - Diarré - Urin- och/eller avföringsinkontinens - KAD (Kvarliggande urinkateter) eller RIK (Ren Intermittent Kateterisering) Sidan 1 av 5

- Stomier, bukdränage, PEG, tracheostomi eller andra konstgjorda kroppsöppningar - Omläggningskrävande sår - Patienten kan inte tillämpa god handhygien Vårdrutiner för patient med ESBL - Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vård- och undersökningssituationer. - Patienten ska informeras om vikten av att patienten själv har god handhygien. Hjälp vid behov patienten med handhygien. - Patientens medicinska behov ska avgöra vid vilken vårdavdelning/klinik patienten placeras, vid behov föreslås samråd mellan behandlande läkare, infektionsläkare och vårdhygien. Vårdrumsplacering för patient med ESBL Patient utan riskfaktorerna enligt ovan kan, det finns inga särskilda restriktioner vid måltider eller för att vistas i allmänna utrymmen. Väl genomförda basala hygienrutiner ska räcka för att förhindra smittspridning. Tabellen nedan beskriver rumsplacering (undantag ESBLcarba, se särskilt dokument). Placeringen grundar sig på patientens riskfaktorer och på bakteriesort. Vid oklarheter hur patienten ska bedömas kontakta gärna Vårdhygien. Riskfaktor Rumsplacering Vistelse utanför vårdrummet Måltider Klebsiella pneumoniae Escherichia coli + andra tarmbakterier Alla bakteriesorter Alla bakteriesorter - Inga riskfaktorer Kan Kan Får vistas i allmänna utrymmen på avdelningen Inga restriktioner - KAD eller RIK - Stomi, bukdränage, PEG, tracheostomi eller annan konstgjord kroppsöppning utan läckage. - Omläggningskrävande sår - Patienten kan inte tillämpa god handhygien Enkelrum med egen toalett och dusch Kan (Hjälp med handhygien behövs återkommande vid behov) Får vistas i allmänna utrymmen på avdelningen Får äta med andra patienter men ska serveras av personal - Alla med diarré eller faeces-/urinläckage - Läckage av kroppsvätska från t ex drän eller stomi Enkelrum med egen toalett och dusch Enkelrum med egen toalett och dusch Ska vistas på sitt rum förutom vid nödvändiga undersökningar och andra viktiga ärenden (isolering) Serveras och äter på rummet Sidan 2 av 5

Anmälan, patientinformation, smittspårning och journalmärkning - Det finns ingen klinisk anmälningsplikt för ESBL (ESBLcarba har anmälningsplikt, se särskilt dokument). - Ansvarig läkare ska informera patienten om bärarskap och innebörden av detta, ESBLinformation till patienter och närstående finns i broschyr på Vårdhygiens hemsida. - Ytterligare information smittskyddsblad till patient och patientansvarig läkare finns på Smittskyddsläkarföreningens hemsida, se www.slf.se - Vårdhygien kan vid behov kontaktas för medverkan vid information och smittspårning. - Eventuell märkning i patientjournalen under uppmärksamhetssymbolen ska endast ske av läkare på Vårdhygien, Infektionskliniken, Barnkliniken, eller Medicin-Geriatriska kliniken i Skellefteå eller Lycksele. Märkning sker endast om risken för spridning bedöms särskilt stor. Tvätt, avfall och disk - Förslut tvätt- och avfallssäckar på vårdrummet. - Hanteras som vanlig tvätt respektive avfall. - Porslin och bestick diskas i diskmaskin. Flergångmateriel/utrustning - Utrustning som stetoskop, blodtrycksmanschett, termometer etc. ska vara patientbunden. - Medicinsk utrustning som varit inne i vårdrummet ska desinfekteras innan det tas ut ur rummet. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller det medel som tillverkaren av utrustningen rekommenderar. - Flergångsmaterial desinfekteras i spol/diskdesinfektor eller med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Besökande - Besökande behöver inte bära skyddsrock eller plastförkläde men informeras om hygienrutiner och om vikten av god handhygien när man lämnar vårdrummet. - Besökande som deltar i omvårdnadsarbete ska tillämpa basala hygienrutiner. - Besökande till patienter som vårdas i eget rum hänvisas till patientens vårdrum och bör inte vistas i allmänna patientutrymmen. Personliga assistenter - Personliga assistenter som deltar i omvårdnadsarbete ska tillämpa basala hygienrutiner. Punktdesinfektion - Vårdpersonal ska omedelbart torka upp spill av urin, avföring eller sekret. Rengör sedan noga med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Sidan 3 av 5

Daglig städning - Vårdrum och hygienutrymme städas som vanligt. Använd allrengöringsmedel och vatten. - Städutrustning desinfekteras efter användning. Informera lokalvårdaren. Slutstädning - När patienten skrivs ut efter vård på enkelrum slutstädas rummet och hygienutrymme med Perform, noggrann mekanisk rengöring av säng, sängbord, hygienutrymme och tagytor t.ex. handtag. Se Checklista slutstädning efter infektion på linda/ Ledningssystem. För patient som samvårdats och som saknar riskfaktorer för spridning av ESBL gäller vanlig slutstädning. Undersökning/behandling utanför avdelningen - Informera personalen på berörd enhet i god tid. - Vid sängtransport ska sängen innan patienten lämnar avdelningen avtorkas och renbäddas. - Sår ska täckas med förband och urinpåse ska tömmas eller bytas. - Byt till rena patientkläder samt låt patienten desinfektera händerna. - Patient som vårdas på enkelrum ska transporteras direkt därifrån till undersökningsrummet. Utskrivning - Patienten ska vara informerad om bärarskapet, t.ex. via broschyren på Vårdhygiens hemsida. - Utskrivande enhet ska meddela eventuell mottagande vårdenhet om bärarskapet innan patienten flyttas och försäkra sig om att mottagande enhet har förstått informationen. Vid ny vårdkontakt för patient med känt ESBL-bärarskap Återinläggning - Patienten vårdrumsplaceras utifrån förekomst av riskfaktorer, se ovan under rubrik Vårdrumsplacering för patient med ESBL. Patienten behöver inte rutinmässigt provtas för ESBL-bäraskap. Polikliniska besök - Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas. Patienten behöver inte rutinmässigt provtas för ESBL-bäraskap. Uppföljning och bedömning av smittsamhet - Det finns ingen definition på smittfrihet när det gäller ESBL. Individuell bedömning sker i samråd med Vårdhygien. - Om patienten har riskfaktorer för spridning av ESBL enligt rubrik ovan så kan smittsamhet kvarstå över flera år. Sidan 4 av 5

- Det är lägre risk för fortsatt smittsamhet från en patient som inte vårdats på någon Historik vårdinrättning och där man inte kunnat odla fram ESBL-bakterier under de senaste 12 månaderna, rådgör med Vårdhygien. Ersätter dokument Vård av patient med ESBL-producerande bakterier daterat 2016-05-04 Utarbetat av Hygiensjuksköterskor och hygienläkare på Vårdhygien Västerbotten Referenser och förändringar Avsnittet placeras sist i dokumentet och hanteras av systemet Dokumentinformation Referenser: Finns klicka här Förändringar sedan senaste utgåva: Sidan 5 av 5