Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Relevanta dokument
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Bilaga 1. Artikelmatris

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Transdiagnostisk gruppbehandling

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

The European Commission support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents which reflects the views

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Tinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus?

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Kontaktsjuksköterska i cancervård Uppsala-Örebroregionen

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

MSF för läkare Feedback och kompetensvärdering under ST

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Artikelöversikt Bilaga 1

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Falls and dizziness in frail older people

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR)

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Journal via nätet ur ett patientperspektiv Oroande eller hjälpande?

Beslutsunderlag Ansökan om medel för förstudie

Är primärvården för alla?

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Hur skapas partnerskap på riktigt?

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

Lund University / School of Economics and Management

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Burnout in parents of chronically ill children

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Metoder för förbättrad venprovtagning

Psykologiska mekanismer bakom preferenser för urvalsverktyg

En primär angelägenhet

Utvärdering av den officiella statistikens kvalitet

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

ARBETSKOPIA

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Case management för sköra äldre personer (+65)

Emotion regulation individual. Johan Bjureberg Leg. Psykolog Doktorand Centrum för psykiatriforskning

SKILLSS. LSS verksamheter

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

InfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV

3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER

Transkript:

Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson

Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer.

4 delstudier Studie Design Studie I Hudvårdsstudie Randomiserad kontrollerad studien Studie II Enkätstudie Vårdmiljö Kvantitativ Studie III Utveckling av patientenkät Kvalitativ och kvantitativ Studie IV Analys av Fritextsvar Kvantitativ

Studie II - Syfte Att undersöka om det finns ett samband mellan patienters upplevelse av person-centrerad vårdmiljö och oro/ångest under strålbehandlingen.

Studie II

Bakgrund Den högteknologisk vårdmiljön kan upplevas onaturlig och komplex vilket kan leda till stress och oro Brist på kunskap om strålbehandling, oro över den tekniska utrustningen, rädsla för biverkningar och osäkerhet kring effekten av behandlingen

Enkätstudie Patienter som genomgick kurativ strålbehandling fick vid sjunde behandlingen besvara en enkät som innehöll följande frågeområden: 20 frågor om ångest och oro: The State Trait Anxiety Inventory - state specific questions (STAI-S). 17 frågor om Person-centrerat klimat: Patientcentered Climate Questionnaire (PCQ) 10 frågor om behandlingsmiljön

Resultat 892 av 1268 patienter besvarade enkäten (svarsfrekvens 85%) 57% var kvinnor och 43% män Majoriteten av patienterna fick behandling mot bröstkorgen (47%), bukområdet (30%), huvud/ hals (16%) och övriga (7%)

Resultat Generellt upplever patienterna i studien att vårdmiljön är personcentrerad och låga nivåer av ångest/oro rapporterades Två underkategorier i PCQ upplevelse av säkerhet (safety) och upplevelse av gästvänlighet (hospitality) visade sig ha signifikant påverkan på patienternas nivåer av ångest/oro. Alla 10 frågor om behandlingsmiljön visade sig ha signifikant samband med patienters nivåer av ångest/oro.

Studie III: Utveckla och psykometriskt testa en enkät för att utvärdera patienters upplevelse av strålbehandlingen

Studie III - metod Umeå, Sundsvall, Uppsala, Stockholm, Örebro, Göteborg och Skåne Fas I: Enkätkonstruktion Workshops med vårdpersonal Korta strukturerade intervjuer med patienter Fas 2: Principal komponent analys

Resultat 825 av 937 patienter besvarade enkäten (svarsfrekvens 88%) 54% var kvinnor och 42% män (4% missing) Majoriteten av patienterna fick behandling mot bröstkorgen (36%), bukområdet (29%), huvud/ hals (15%) och övriga (20%)

Resultat En preliminär patientenkät med 34 frågor Psykometriska testningen resulterade i en enkät bestående av 6 teman med totalt 23 frågor

Resultat Patienter som behandlades mot huvud/halsområdet upplevde mer obehag i situationen (situational discomfort) än andra Patienter som behandlades mot buk/bäckenområdet upplevde att de hanterade situationen (situational coping) bättre andra

Slutsats RTEQ är ett tillförlitligt instrument för att mäta patientens upplevelse av strålbehandling men ytterligare studier behövs för att fastställa enkätens validitet RTEQ kan användas för att jämföra patientens upplevelser av olika fixationer, nya tekniker eller behandlingsprocesser och på så sätt inkludera patientens perspektiv av strålbehandlingen.

Studie IV: Kvalitativ innehållsanalys av fritextsvar från en patientenkät

Syfte Syftet var att beskriva patienternas erfarenheter av strålbehandlingen Är det något övrig du vill tillägga eller berätta?

Resultat 261 (32%) av 825 patienter skrev fritextsvar 62% var kvinnor och 38% män Majoriteten av patienterna fick behandling mot bröstkorgen (43%), bukområdet (27%), huvud/ hals (13%) och övriga (17%) Texterna var mellan ett ord och 161 ord långa

Kategorier och subkategorier Kategori Experiencing the high-tech RT environment Understanding the RT procedures and side effects The nurses role and performance Sub-category An uncomfortable experience enhanced by environmental details The atmosphere at the RT unit is due to encounters with the staff A need to understand what RT is and does Better information improves my understanding of the RT process The nurses care for me with compassion The nurses are professional and improve my experience Involvement in scheduling my RT appointments Dealing with daily life during RT Waiting for the daily RT session is frustrating The disease and treatment affect my life

Jag hade uppskattat om personalen berättade vad som händer och förklarar varför mönstret ibland avviker för att man ska slippa oroa sig. När något inte blev som det var tänkt kan de gärna förklara varför för trygghetens skull. Jag är tacksam för det goda bemötandet som jag har fått. Personalen är sympatisk och samtidigt professionell. Och jag känner mig trygg Jag är inte den enda som delvis arbetar under tiden och blir faktiskt stressad av att inte kunna planera bättre. Motion viktigt sägs det men med detta, dagis och arbete hinner man inte! Om jag haft tid att passa varje dag vet jag att resa till och från plus behandling tar x-tid och kan planera därefter.

Slutsats Patienterna behöver information för att förstå vad som händer när man får strålbehandling, men behöver också goda relationer med personalen för att känna sig trygga under behandling. Patienterna behöver också få möjlighet att påverka delar av sin behandling såsom att boka tider som passar ens livsstil

Kliniska implikationer Vården behöver bli bättre på att hitta lösningar som ger patienterna ökade möjligheter att påverka faktorer kring sin strålbehandling Vården behöver inkludera patientens erfarenheter, upplevelser och preferenser när nya metoder och tekniker introduceras Ett person-centrerat förhållningssätt kan minska patienters oro och samtidigt underlätta och stärka möjligheter till delaktighet och inflytande

TACK! Cancerforskningsfonden i Norrland Vinnova Immobilisering och fixationsgruppen Alla kollegor i Sverige som samlat in data Alla patienter som delat med sig av sina erfarenheter