SMÅDJUR ABDOMEN fall 13 - SVT 2008 nr 12 SIGNALEMENT Schäfer, kastrerad tik, 11 år ANAMNES Hunden har sedan ca 4-5 dagar tillbaka börjat dra sig undan och visat symptom på tilltagande hängighet och minskad aptit. Sedan ett dygn vill hunden inte äta alls. Hunden har sedan en tid tillbaka problem med stelhet från bakdelen och behandlas med glukosamin och intermittenta kurer med NSAID. Hunden har ett flertal kutana nybildningar som enligt ägaren funnits under ett par års tid, men eventuellt tillltagit i antal. STATUS Vid den kliniska undersökningen fann man förutom diverse kutana nybildningar att hunden var öm vid bukpalpation. Blodprover (hematologi, alat, alp, krea, protein och albumin) visade endast lindrig neutrofili. Hunden har även en mindre juvertumör cranialt i juverraden på vänster sida. RÖNTGENUNDERSÖKNING Röntgenbilder av abdomen togs i vänster lateral och ventrodorsal (VD) projektion (Figur 1-2). Bilderna kan ses på nästa sida. Vad visar bilderna? Tänkbara differential diagnoser? Hur kan man gå vidare för att verifiera diagnosen?
Figur 1a och b. Vänster lateralprojektioner av abdomen. Hunden är för stor för att hela abdomen ska kunna inkluderas i en bild varför man har valt att dela upp den i två bilder.
Figur 2. Ventrodorsal (VD) projektion av abdomen. En bild längre cranialt togs men är ej inkluderad i presentationen.
UTLÅTANDE Röntgenundersökningen visar en rund mjukdelstäthet, ca 10 cm i diameter i mittabdomen ventralt om L4-L5, till höger om mittlinjen (markerad med svarta pilar). Denna förskjuter tunntarmarna i kranial riktning. Lindrigt nedsatt serosadetalj ses precis caudalt om denna mjukdelstäthet, vilket kan tyda på små mängder fri vätska i buken. Resten av buken har en normal serosadetalj. Vänster njure har en jämn utlinjering, men ett onormalt bulande utseende i den caudala polen vilket tydligast kan ses i lateralprojektionen (markerat med vit pil). I övrigt ses gas i ventrikeln, enstaka tunntarmar samt colon. Ventrikeln ger intryck av att ha en något cranial lutning, vilket kan tyda på att levern är mindre än normalt. Hunden har generaliserad ventral spondylosis deformans i thoracolumbal ryggen. Konklusionen från denna röntgenundersökning är att hunden har en mjukdelstäthet i höger sida av mittabdomen, vilket kan representera en massa i mjälten, höger njure alternativet en massa i omentet eller tarmsegment. Den bulande caudala delen av vänster njure tyder på att det kan finnas en massa även där. Figur 4 Figur 3.
DISKUSSION Med tanke på rasen, åldern och de multipla kutana knutor hunden har, som vid tidigare histopatologisk undersökning visat sig vara dermatofibros, kan renalt cystadenocarcinom vara en möjlig diagnos, även om annan cystisk njursjukdom (PKD), neoplasi, granulom, hematom etc inte kan uteslutas. För att vidare undersöka dessa förändring genomfördes en ultraljudsundersökning av buken. I Figur 5 nedan ses en kraftigt förstorad höger njure vilken innehåller multipla fokala och konfluerande anechoiska till hypoechoiska strukturer, vilket mest sannolik representerar cystiska strukturer. Njuren är så stor att den inte får plats i en bild, totalt mäter den ca 17 cm på längden. Den normala corticomedullära uppdelningen kan endast knappt anas då hela njurpanrekymet är genomsatt av de vätskefyllda förändringarna. Vänster njure var ca 10 cm lång. I caudala delen av vänster njure, sågs två större anechoiska fokala områden (ytterligare cystiska strukturer). Den största av dessa var ca 3,3 cm stor. Förändringarna sågs bilateralt men mest uttalat i höger njure. Den mjukdelstäthet som ses caudalt i mittabdomen på röntgenbuilderna representerar alltså höger njure. Vid ultraljudsundersökningen kunde man även se att mjälten hade en normal echogenicitet och storlek men innehöll ett par millimeterstora svagt hypoechoiska processer samt ett par hyperechoicka fokala områden. Levern hade normal echogenicitet och till synes normal storlek men innehöll flera svagt hypoechoiska områden, upp till ca 1,4 cm i diameter, med varierande storlek (Figur 6 nedan). Förändringarna i lever och mjälte kan representera fokala nodulära hyperplasier, vilket är ett vanligt bifynd hos äldre individer. Primär eller sekundär neoplasi kan dock inte uteslutas. Caudalt om höger njure sågs en mindre mängd hypoechoisk fri abdominal vätska, vilket korresponderar till det område med nedsatt kontrast som sågs på lateral projektionen. Figur 5: Ultraljudsbild vilken visar multipla fokala och konfluerande anechoiska till hypoechoiska strukturer i del av höger njure. Bild 6: Ultraljudsbild av levern. I levern som har ett milt heterogent echomönster ses ett flertal svagt hypoechoiska samt hyperechoiska fokala processer i varierande storlek. Det kan utifrån en ultraljudsundersökning inte avgöras huruvida detta representerar neoplasi alternativt fokala nodulära hyperplasier, vilket är ett vanligt bifynd hos äldre hundar. Biopsi är därför nödvändigt för verifiering av diagnos.
Ultraljudsundersökningen förstärkte misstanken om renalt cystadenocarcinom. Med tanke på de fokala processerna i lever och mjälte kan metastaser inte uteslutas. Detta ses i ca 50% av hundarna med denna sjukdom. Renalt cystadenocarcinom är en sjukdom som kan drabba framför allt äldre schäfrar. Förändringarna ses alltid i båda njurarna. Många (ca 30%) av hundarna har samtidigt multipla kutana knutor i form av dermatofibros och tikarna har ofta leiomyom i uterus. För ytterligare information om sjukdomen kan nedanstående referenser rekommenderas. REFERENSER 1. Lium B, Moe L (1985), Hereditary multifocal renal cystadenocarcinomas and nodular dermatofibrosis in the German shepherd dog: macroscopic and histopathologic changes, Vet.Pathol. 22: 447-455 2. Moe L, Lium B (1997), Computed tomography of hereditary multifocal renal cystadenocarcinomas in German shepherd dogs, Vet.Radiol.Ultrasound 38: 335-343 3. Moe L, Lium B (1997), Hereditary multifocal renal cystadenocarcinomas and nodular dermatofibrosis in 51 German shepherd dogs, J.Small Anim Pract. 38: 498-505