Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum



Relevanta dokument
Måluppföljning Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för Mars 2010

Vårdval Halland. Uppföljning april Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

Inledning Ordförklaringar Måluppföljning för Landstinget Halland som helhet... 5

sätter hallänningen i centrum

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

17 Palliativ vård i Halland HSS150324

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Folkhälsostrategi

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen noterar handlingarna till protokollet.

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna

Patientsäkerhetsberättelse

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

Yttrande över KPMG:s granskning över läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre i Luleå kommun

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna

Bilaga Ersättning 2016

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Vad sker med hälsocentralerna? - en översyn av primärvårdens organisation och utveckling

Bilaga Ersättning 2015

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i olika journalsystem

Patientsäkerhetsberättelse

Svensk författningssamling

Revisionsrapport. Skyddad identitet Hallandsgemensam granskning. Halland, sammanfattning

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? Globen

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Vårdcentralen Kolmården

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

Ann-Christine Falck Brännström

ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN MED STÖD AV 16 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN HALLANDS LÄN

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER Inledning... 6

Länsstyrelsen Halland Verksamhetstillsyn av två kommuner i Halland

Egenkontroll avseende riskhantering

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

17 Endometriosvård i Halland RS150341

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Uppföljning Vårdcentralen Åsidan Nyköping

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Hälsovalsenheten Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Utdata i processform. Iréne Eriksson Strategiska cancerenheten Region Halland

Kommentar efter remiss Stockholm geriatriker 0 geriatriker**

Kommunikationsavdelningen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Återkoppling på revisorernas granskning av landstingets åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Informationsteknologi (vårdgivare nivå C)

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

I Halland använder 70 procent webben för att boka tid för gynekologiskt cellprov

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Länsrapport 2012 Hallands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Miljarden

Stockholms läns sjukvårdsområde

Rättsavdelningen SR 14/2015

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Registreringsrutiner för ungdomspsykiatrisk specialistmottagning för barn- och ungdomar med tvångssyndrom

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Transkript:

vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1

Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2

Sammanfattande kommentarer God tillgänglighet, både via telefon och i form av besök. Utbudet av specialister i den nära vården ökar. Rehabiliteringsarbetet bedrivs olika i länet, men så gott som samtliga vårdenheter har utvecklade rutiner för detta. Paramedicinare och beteendevetare finns i stor utsträckning på vårdenheterna. Vårdenheterna deltar i stor utsträckning i producentobunden läkemedelsutbildning. En stor andel av vårdenheterna genomför läkemedelsgenomgångar i särskilda boende. Hälsofrämjande arbete bedrivs i stor utsträckning

Sammanfattande kommentarer Vårdenheterna har svårt att plocka fram statistikuppgifter ur journalerna när det gäller hälsofrämjande arbete. Vårdenheterna har svårt att plocka fram statistikuppgifter ur journalerna när det gäller diabetespatienter. Lågt deltagande i Nationella Diabetesregistret. Lågt deltagande i landstingets och Försäkringskassans projekt: Förhindra förkorta och föra åter.

Tillgänglighet Mål: Vårdenheten ska till 100 % fylla upp den nationella vårdgarantin. Följs upp genom: 1. Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. 2. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. 3.Telefontillgänglighet för medicinsk rådgivning och tidsbokning minst alla vardagar. 5

1. Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. Resultat: 77 % av patienterna tas emot samma dag. 6

2. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Resultat: 97 % av patienterna får läkarbesök inom sju dagar. 7

3.Telefontillgänglighet för medicinsk rådgivning och tidsbokning minst alla vardagar. Resultat: Samtliga vårdenheter har telefontid under vardagarna 8

Täckningsgrad Mål: 80% av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården 9

Täckningsgrad Kod Kommun TG1/-07 TG2/-07 TG3/-07 TG ack 1315 Hylte 74% 72% 73% 73% 1380 Halmstad 66% 66% 68% 67% 1381 Laholm 68% 67% 68% 68% 1382 Falkenberg 68% 66% 70% 68% 1383 Varberg 66% 65% 67% 66% 1384 Kungsbacka 65% 67% 64% 66% Kod Län TG1/-07 TG2/-07 TG3/-07 TG ack 13 Halland 67% 66% 67% 67% 10

Medicinsk kvalitet Mål: Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och detta ska dokumenteras i rutiner och system som möjliggör extern granskning och revision Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: 1. Har vårdenheten rutiner eller system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? 2. Har vårdenheten rutiner eller system för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet? 3. Har vårdenheten rutiner eller system för att analysera och åtgärda det som behövs i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen? 4. Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgift om HbA1c under senaste året? Andelen ska vara över 90 %. 11

1. Har vårdenheten rutiner eller system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? Resultat: 98 % av vårdenheterna som svarat redovisar att man har rutiner för att följa upp medicinsk kvalitet. Dessa rutiner består bland annat av: Deltagande i Nationella diabetesregistret (48%) Avvikelsehantering med hjälp av Platina Kvalitetsuppföljningar. Ledningssystem för kvalitet och säkerhet. Skriftliga rutiner inom en rad områden och personal utbildas fortlöpande. 12

2. Har vårdenheten rutiner eller system för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet? 90 % av vårdenheterna (36 stycken) har rutiner för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet. Dessa rutiner består bland annat av: Regelbundna rehabiliteringsmöten. Rehabiliteringsgrupper Till en vårdenhet finns naprapater knutna. 13

3. Har vårdenheten rutiner eller system för att analysera och åtgärda det som behövs i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen? 90 % av vårdenheterna (36 stycken) redovisar rutiner för att analysera och åtgärda det som behövs i sjukskrivningsprocessen. Dessa rutiner kan bestå av: Rehabiliteringsgrupper Rehabiliteringscoacher Avstämningsmöte med Försäkringskassan. Deltagande i det landstingsgemensamma projektet Förhindra, förkorta och föra åter 14

4. Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgifter om långtidsvärdet för blodsocker (HbA1c) under senaste året? Andelen ska vara över 90 %. 53 % av vårdenheterna (21 stycken) har angett andel för taget prov: mellan 66 och 100 %. 30 % av vårdenheterna (12 stycken) har redovisat hur många prover som tagits men inte andelen. 17 % av vårdenheterna (7 stycken) har inte kunnat ta fram statistik ur journalsystemet. 15

5. Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgift om HbA1c under 6,5 under senaste året. Andelen ska vara över 70 %. 85 % av vårdenheterna (34 stycken) har redovisat andelen patienter med värde under 6,5. Andelen diabetespatienter med HbA1c under 6,5 varierar inom vårdenheterna mellan 46 % och 100 %. 15 % av vårdenheterna (6 stycken) har inte kunnat ta fram statistik ur journalsystemet. 16

Läkemedel Mål: Vårdenheten ska ha god kvalitet och en kostnadseffektiv förskrivning av läkemedel och minst 50% av de terapeutiska kvoterna för läkemedel ska vara uppfyllda. Följs upp genom: 1. Andel av förskrivarna som under året har deltagit i producentobunden läkemedelsutbildning. 2. Har vårdenheten tagit emot läkemedelskommitténs informationsläkare vid minst ett tillfälle under året? 3. Finns det rutiner för läkemedelsöversyn vid kommunens särskilda boenden? 17

1. Andel av förskrivarna som under året har deltagit i producentobunden läkemedelsutbildning. Resultat: 60 % av vårdenheterna (24 stycken) redovisar att samtliga förskrivare, läkare och distriktssköterskor, deltagit i producentoberoende utbildningar. 25 % av vårdenheterna (10 stycken) redovisar att samtliga läkare deltagit i producentobunden utbildning. 8 % av vårdenheterna (3 stycken) har rapporterat antal läkare som gått utbildning men inte andelen. 2 % av vårdenheterna (1 styck) rapporterar att ingen av förskrivarna deltagit i utbildningen. 5 % av vårdenheterna (2 stycken) har inte besvarat frågan. 18

2. Har vårdenheten tagit emot läkemedelskommitténs informationsläkare vid minst ett tillfälle under året? 95 % av vårdenheterna (38 stycken) har under våren haft besök av läkemedelskommitténs informationsläkare. 5 % av vårdenheterna (2 stycken) har ännu inte haft besök av läkemedelskommitténs informationsläkare. 19

3. Finns det rutiner för läkemedelsöversyn vid kommunens särskilda boenden? 80 % av vårdenheterna (32 stycken) rapporterar att det finns rutiner för läkemedelsöversyn vid kommunens särskilda boende. 10 % av vårdenheterna (4 stycken) rapporterar att det inte finns särskilda rutiner för detta. 8 % av vårdenheterna (3 stycken) har inte ansvar för särskilda boenden. 2 % av vårdenheterna (1 styck) har inte besvarat frågan. 20

Hälsofrämjande arbete Mål: Vårdenheten ska ge alla patienter ett kort samtal om livsstil och levnadsvanor och vid behov erbjuda rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt eller fetma och stöd vid riskmissbruk av alkohol. Följs upp genom: 1. 100 % av alla patienter ska få ett kort samtal om livsstil och levnadsvanor. 2. Antal patienter som har erbjudits rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt eller fetma och stöd vid riskbruk av alkohol. 21

1. 100 % av alla patienter ska få ett kort samtal om livsstil och levnadsvanor. Resultat: 5 % av vårdenheterna (2 stycken) har redovisat andel patienter. Vid en vårdenhet är det 3 % och vid den andra 12 %. 13 % av vårdenheterna (5 stycken) anger antal patienter som fått livsstilssamtal. 77 % av vårdenheterna (31 stycken) uppger att de inte kan ta fram statistik ur journalsystemet. 2 % av vårdenheterna (2 stycken) har inte lämnat något svar på frågan. 22

2. Antal patienter som har erbjudits rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt eller fetma och stöd vid riskbruk av alkohol. 50 % av vårdenheterna (20 stycken) redogjort för antal patienter som har fått stöd i någon av de olika frågorna. 48 % av vårdenheterna (19 stycken) uppger att de inte kan ta fram exakt statistik för i vilken omfattning patienterna erbjudits rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt/fetma och/eller stöd vid riskbruk av alkohol ur journalsystemen. Verksamheterna har däremot beskrivit vilka patienter som erbjuds stöd. 2 % av vårdenheterna (1 stycken) har inte besvarat frågan. 23

Kompetenser inom VVH Förutom specialist i allmänmedicin har vårdenheterna i varierande omfattning ett utbud av: öron-näsa-halsläkare sjukgymnaster barnläkare arbetsterapeuter psykiater psykologer geriatriker kuratorer reumatolog dietister företagsläkare uroterapeut naprapat gynekolog undersköterskor specialist i idrottsmedicin barnsjuksköterskor specialist i internmedicin biomedicinska analytiker ortoped psykoterapeuter hudspecialist samtalsterapeut handkirurg distriktssköterskor med en rad inriktningar, såsom astma, diabetes med mera

Sammanfattande kommentarer - Vad fungerar bra? God tillgänglighet, både via telefon och i form av besök. Rehabiliteringsarbetet bedrivs olika i länet, men så gott som samtliga vårdenheter har utvecklade rutiner för detta. I stor utsträckning finns paramedicinare och beteendevetare på vårdenheterna. Vårdenheterna deltar i stor utsträckning i producentobunden läkemedelsutbildning. En stor andel vårdenheter genomför läkemedelsgenomgångar i särskilda boende. Utbudet av specialister i den nära vården ökar. Hälsofrämjande arbete bedrivs i stor utsträckning men det är en bit kvar till målet. - Vad är mindre bra? Vårdenheterna har svårt att plocka fram statistikuppgifter ur journalerna när det gäller hälsofrämjande arbete. Vårdenheterna har svårt att plocka fram statistikuppgifter ur journalerna när det gäller diabetespatienter. Lågt deltagande i Nationella Diabetesregistret. Lågt deltagande i landstingets och Försäkringskassans projekt: Förhindra förkorta och föra åter.