Skellefteå kommun, Västerbottens län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1(22) Bilaga E Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om nätkoncession för linje för 36kV kraftledning, anslutning av Fjällbohedens Vindkraftspark till distributionsnätet Skellefteå kommun, Västerbottens län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2(22) Sammanfattning Skellefteå kraft Elnät AB har för avsikt att uppföra en 36 kv kraftledning för att ansluta den tillståndsgivna vindkraftsparken i Fjällboheden till elnätet. Avsikten är att kraftledningen ska dras från Fjällbohedens vindkraftspark och därefter sammankopplas till en befintlig 130 kv kraftledning via en transformatorstation. På så vis kan elen som produceras i vindkraftsparken levereras till distributionsnätet. För att kunna göra detta krävs nätkoncession för linje vilket beviljas av energimarknadsinspektionen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i denna ansökan om nätkoncession. I MKB:n beskrivs de konsekvenser för miljön som kan förutses vid anläggande och drift av den nya kraftledningen. Som en del i ansökningsprocessen ska samråd med berörda sakägare genomföras. Samråd har skett under hösten 2016 genom att skriftliga samrådsunderlag har skickats ut till berörda sakägare. Samråden har utgjort ett viktigt underlag för avgränsning och inriktningen av MKB:n. I samrådsunderlaget (och MKB) beskrivs fyra olika alternativ för uppkoppling av vindkraftsparken till elnätet. Baserat på synpunkter från samråd, hänsyn till naturvärden och resursmässiga faktorer så förordar Skellefteå kraft det alternativ som benämns som nummer 1, vilket är en luftledning som går från vindparkens centrum rakt ut till Vattenfalls befintliga kraftledning.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3(22) Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter... 4 2. Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Områdesbeskrivning... 5 2.3 Syfte... 5 3. Prövningsprocess och tillstånd... 6 3.1 Tillståndsprocessen... 6 3.2 Samråd... 7 4. Beskrivning av Kraftledningens föreslagna sträckningar... 8 4.1 Nollalternativ... 9 4.2 Avförda alternativ... 9 4.3 Förordat alternativ... 10 5. Ledningens utförande... 10 5.1 Luftledningsalternativet... 10 5.2 Markkabelalternativet... 10 5.3 Underhåll... 11 6. Planförhållanden... 11 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt... 14 6.3 Avgränsning... 14 6.4 Konsekvensbedömning samt försiktighetsmått... 15 6.5 Synpunkter från samråd... 17 7. Hälsa och säkerhet... 18 8. Samlad bedömning... 18 8.1 De allmänna hänsynsreglerna (2 kap Miljöbalken)... 18 8.2 Sammanfattade konsekvenser... 20 8.3 Bedömning av de olika alternativen samt val av huvudalternativ... 20 9. Slutsats... 22 Underbilagor MKB Bilaga 1 Bilaga 2 Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om ej betydande miljöpåverkan

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4(22) 1. Administrativa uppgifter Sökandens namn Skellefteå Kraft Elnät AB Adress Kanalgatan 71 931 80 Skellefteå Telefon 0910 77 25 00 Organisationsnummer 556244 3951 Kontaktperson Skellefteå Kraft Adress Kanalgatan 71 93180 Skellefteå Telefon e mail Berörda fastigheter Kommun Län @skekraft.se Se koncessionsansökans bilaga C samt samrådsredogörelsen, bilaga 1 Skellefteå Västerbotten 2. Inledning 2.1 Bakgrund Skellefteå kraft Elnät AB (fortsatt benämnt Skellefteå Kraft) planerar att uppföra en 36 kvkraftledning för att ansluta den tillståndsgivna vindkraftsparken i Fjällboheden till elnätet. Företaget Fjällboheden Vind AB (fd Gothia Vind 11 AB) erhöll miljötillstånd av miljöprövningsdelegationen 2014 04 04 och tillståndet har även vunnit laga kraft 2014 05 09. För att vindkraftsparken ska kunna leverera el till elnätet måste en kraftledningsförbindelse byggas och för en sådan krävs koncession (tillstånd) enligt ellagen 1. Skellefteå kraft har därför för avsikt att söka koncession för att kunna uppföra denna kraftledning. Som en del i denna ansökningsprocess skall samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken hållas. Därför har Skellefteå kraft i omgångar gått ut med samrådsunderlag avseende detta ärende. I dessa underlag presenterades andra sträckningsförslag som bl.a. 1.1.1. 1 Ellagen (1997:857)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5(22) innebar en betydligt längre ledningsdragning. Förslag och synpunkter som inkom under dessa tidigare samråd innebar att nya ledningsförslag togs fram och det är dessa som presenteras i det senaste samrådet och i denna MKB 2.2 Områdesbeskrivning Området för vindkraftsparken och kraftledningen är beläget i närheten av byn Österjörn i Skellefteå kommun, Västerbotten län. Närmsta tätort är Jörn som ligger ca 11 km väster om Fjällboheden. Avståndet till närmaste större stad, Skellefteå är ca 50 km. Figur 1 Översiktskarta med stäckningen för kraftledningen markerad med en stjärna 2.3 Syfte Syftet med kraftledningsprojektet är att möjliggöra en anslutning av den planerade vindkraftsparken i Fjällboheden till distributionselnätet och därmed säkerställa att strömmen som produceras i vindkraftsparken kan levereas till slutkund. Anslutningen sker genom att en kraftledning byggs från en anslutningspunkt i parken till en transformatorstation som placeras vid befintlig 130 kv ledning. Syftet med den här MKB:n är att identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser som de föreslagna ledningssträckningarna kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser och därefter göra en värdering avseende vilket alternativ som kan anses vara det mest lämpliga.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 6(22) 3. Prövningsprocess och tillstånd 3.1 Tillståndsprocessen För att bygga och/eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Nätkoncession kan sökas för ett område eller för en linje. Elförordningen (2013:208) reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövning av koncessionsärenden ska gå till. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Koncessionsansökan inklusive MKB, kartor och teknisk beskrivning lämnas till Ei. Ei skickar ärendet på remiss och beslutar därefter om koncession. Beslutet kan överklagas till Markoch miljödomstolen. Koncessionen gäller tills vidare och ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse för kraftledningen inom berörda fastigheter. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet och markupplåtelseavtalet ligger till grund för Skellefteå krafts ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Skellefteå Kraft betalar ett ersättningsbelopp för att få använda marken. Processen för tillståndsprövning redovisas i figur 2. Figur 2 Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7(22) 3.2 Samråd I tillståndsprocessen ges de som är berörda av projektet möjlighet att påverka projektet genom ett samrådsförfarande. Samrådsskedet ska följa 6 kap 4 6 i miljöbalken. Det innebär att verksamhetsutövaren, i detta fall Skellefteå Kraft, ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade kraftledningen. Ett skriftligt samrådsunderlag har tagits fram och skickats ut till ett antal berörda fastighetsägare, ägare med särskild rätt, Mausjaur sameby, samt Skellefteå kommun och Länsstyrelsen. En fullständig sändlista finns redovisad i samrådsredogörelsen i bilaga 1. Efter att samrådsprocessen är klar tas en samrådsredovisning fram baserat på synpunkter och åsikter som framkommit i samrådet. Baserat på detta underlag tar därefter länsstyrelsen beslut om den bedömer att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. 3.2.1. Genomförda samråd Samråd har genomförts skriftligt i olika omgångar. Ett första samråd genomfördes under 2013 2014. Under samrådet hölls bl.a. möten med berörda kommuner och länsstyrelse. Under processen meddelade länsstyrelsen att de sträckningsalternativ som föreslogs ej ska anses at betydande miljöpåverkan. Samrådsprocessen fortsatte genom att ett skriftligt samrådsunderlag upprättades och som skickades till myndigheter, kommun samt olika organisationer som kan tänkas bli berörda av ledningsdragningen. Även berörda fastighetägare samt nyttjanderättsinnehavare kopplade till berörda fastigheter fick ta de av utskicket. Under samrådsprocessen presenterades sträckningar som innebar att en kraftledning skulle dras fram till Vattenfalls 130 kv kraftledning som är belägen väster om vindkraftsparken och sedan löpa parallellt med detta ner till en transformatorstation vid Rengård, ca 15 km söderut. Under samrådet framkom dock en del synpunkter som rörde den parallellgående sträckningen. Dessa var bl.a. att kraftledningen från Fjällboheden bör kopplas upp direkt mot Vattenfalls ledning via en transformatorstation istället för att göra en parallell dragning med befintlig ledning ner. Under samrådsprocessen meddelade också Vattenfall att det fanns nog med kapacitet på deras ledning. Tillföljd av detta togs nya dragningsförslag för kraftledningen fram. Dessa var betydlig kortare än de tidigare förslagen men innefattade istället en transformatorstation. Ett av förslagen sträckte sig dessutom något längre in i området där vindkraftsparken ska uppföras vilket innebar att ett antal nya fastigheter berörs. Skellefteå kraft beslöt därför att gå ut med nytt samrådsunderlag avseende de nya sträckningarna. Samrådshandlingarna togs fram i samarbete med förtaget Fjällboheden Vind AB (fd Gothia Vind 11 AB) vilket har tillståndet för vindkraftsparken. Handlingarna

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8(22) skickades ut till fastighetägare, ägare med särskild nyttjanderätt, Skellefteå kommun, länsstyrelsen samt Mausjaur sameby. En samrådsredogörelse finns bifogad i bilaga 1. 3.2.2. Beslut om betydande miljöpåverkan Den 2013 11 05 beslutade länsstyrelsen i Västerbottens län att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 1I. Den nya sträckningen föranledde ingen ändring i det beslutet i enlighet med en tjänstanteckning från länsstyrelsen 2016 09 13. 4. Beskrivning av Kraftledningens föreslagna sträckningar I följande kapitel finns en beskrivning av de i samrådsprocessen föreslagna kraftledningssträckningarna. Totalt är det fyra olika varianter som presenteras som alla inkluderar en transformatorstation. Sträckningarna består av två olika utredningsområden där sträckningarna kan utföras som antingen luftlednings eller markkabelalternativ. Notera att inte hela utredningsområdet kommer att krävas för att bygga kraftledningen. I punkt 1 4 nedan samt i figur 3 ges en mer detaljerad beskrivning av de olika alternativen. Det alternativ som förespråkas av Skellefteå Kraft är alternativ 1. 1. Södra alternativet (röd sträckning) som luftledning (Huvudalternativet): Detta alternativ innebär en luftledning byggs från en anslutningspunkt vid befintlig väg i vindkraftsparken och dras därefter väster ut i fri terräng i ca 2,5 km till 130 kvkraftledningen där en transformatorstation uppförs 2. Norra alternativet (blå sträckning) som luftledning: Detta alternativ innebär att en luftledning byggs från en anslutningspunkt vindkraftsparkens nordvästra del och dras därefter i 1,2 km fram till 130 kv kraftledningen och därefter parallellt med denna i ca 1 km söder ut till en befintlig skogsbilväg där en transformatorstation avses uppföras. 3. Södra alternativet (röd sträckning) som markkabel: Detta alternativ innebär samma sträckning som luftledningen i alternativ 1 (med samma anslutningspunkter) men att dragningen istället görs som markkabel. 4. Norra alternativet (blå sträckning) som markkabel: Detta alternativ innebär samma sträckning som luftledningen i alternativ 2 (med samma anslutningspunkter) men att dragningen precis som i alternativ 3 istället görs som markkabel.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9(22) Figur 3 Sträckningsalternativ, Norra (blå) samt Södra (Röd). luftledning eller som ett markkabelalternativ. De föreslagna sträckningarna kan bestå av antingen 4.1 Nollalternativ Ett så kallat nollalternativ som beskriver situationen om en verksamhet eller åtgärd inte genomförs ska alltid redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen till en tillståndsansökan. Det betyder inte nödvändigtvis att allting blir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om den planerade verksamheten inte genomförs. Nollalternativet i detta fall innebär att 36 kv kraftledningen inte byggs och därmed att den tillståndsgivna vindkraftsparken inte kan anslutas till stamnätet. Det skulle i sin tur betyda att den förnyelsebara energin från vindkraftsparken inte kan tas tillvara. Om denna energi ska produceras på annat sätt, t.ex. av fossila bränslen, kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. När etablering uteblir medför detta att arbetstillfällen går förlorade i och med att verksamheten uteblir. 4.2 Avförda alternativ Under samrådsprocessen presenterades tidigare alternativa dragningar där kraftledningen drogs parallellt med 130 kv ledningen ner till Rengård antingen via luftledning eller som markkabel. Detta alternativ har avfärdats eftersom det framkommit att direkt uppkoppling till 130 kv via en transformatorstation var möjlig och därmed ett bättre alternativ.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 10(22) 4.3 Förordat alternativ Utifrån de uppgifter som framkommit vid samrådet samt vid framtagandet av denna MKB tas ett förordat alternativt för ledningsdragning fram genom att väga för och nackdelar av respektive alternativ mot varandra. Det kraftledningsalternativ som förordas samt en sammanställning av för och nackdelarna med de olika alternativen presenteras under kapitel 8. 5. Ledningens utförande 5.1 Luftledningsalternativet Kraftledningen föreslås byggas med trä, stål eller komposit eller med en kombination av ovanstående. Stolphöjden kan variera mellan ca 15 20 meter beroende på val av stolptyp, förläggningsalternativ och terräng. Spannet mellan stolparna kan variera mellan 150 och 180 meter utmed sträckningen beroende på terräng och stolpval, vilket möjliggör en anpassning av stolplägen i förhållande till omgivningen. Längre spann kräver att högre stolpar används. Ledningsgatan för aktuell ledning i ny sträckning blir cirka 26 40 meter bred beroende på val av stolpalternativ, det vill säga cirka 13 20 meter på ömse sidor av ledningen mitt. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas i sidoområdena. Figur 4 Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata. Ledningsgatan för aktuell ledning blir 30 35 meter, det vill säga, 15 17 meter på ömse sida av ledningen. 5.2 Markkabelalternativet Markkabelalternativet innebär till en början att avverkning sker innan grävarbetena startar. Markkabeln förläggs huvudsakligen i öppet schakt, på ett djup av ca 1 1,2 meter. Under byggtiden krävs ett arbetsområde om totalt ca 15 20 meter inklusive det befintliga vägområdet för maskiner och uppläggning av material m.m. Förläggning av kabel sker

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11(22) kontinuerligt så att avsnitt för avsnitt grävs upp och återfylls. Bäckar passeras genom styrd borrning vilket innebär att kabeln förläggs under den aktuella bäcken. Detta alternativ ger pga. topografin och markförhållanden omfattande markarbeten vid nedgrävning av markkabeln, sprängningsarbeten där ytligt berg eller berg i dagen förekommer samt utdikning av våtmarker. Eftersom markkabeln inte följer befintlig väg krävs också att nya vägar byggs för att komma fram med de maskiner som krävs vid markarbetet. 5.3 Underhåll Kraftledningarna driftsbesiktas på årsbasis. Detta sker oftast med skoter eller med helikopter. Beroende på utfallet från besiktningarna utförs därefter vid behov underhållsarbeten. Röjningar av ledningsgatan sker vart 6:e år. Första året då ledningen byggs röjs hela ledningsgatan inklusive de sidoträd som riskerar att faller på ledningen (figur 2). År 6 efter byggnationerna så görs en sk B röjning vilket innebär att ledningens fasområde plus 2 meter röjs. I detta fall innebär det ca 6 meter. Efter ytterligare 6 år så görs en sk A röjning vilket innebär att hela ledningsgatan röjs. Detta forsätter med omväxlade A och B röjningar vart 6:e år under hela kraftlednings driftstid. Vart 8:e år sker en underhållsbesiktning av kraftledningen vilket sker till fots. 6. Planförhållanden 6.1.1. Gällande planer och program Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Skellefteå kommuns översiktsplan. 6.1.2. Riksintressen m.m. Den planerade ledningen ligger till viss del inom ett område som är satt som riksintresse för rennäring (se karta i figur 5) och ligger inom Mausjaur samebys byområde. I övrigt finns det inte angivet några riksintressen inom den föreslagna sträckningen.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 12(22) Figur 5 Område för Riksintresse för rennäring 6.1.3. Landskap Det område som berörs av den föreslagna kraftledningen är dominerat av barrskog som till stor del består av produktionsskog, med inslag av myrmark. Närområdet är präglat av en torvtäkt som är belägen norr om utredningskorridorerna och hela området kommer att till stor del präglas av den planerade vindkraftsparken. Ett stråk av sumpskogar påverkas till viss del av de olika föreslagna ledningssträckningarna. Men i övrigt så saknar landskapet tydliga landmärken. Inga områden av riksintresse för t.ex. kulturmiljövården, naturvård eller friluftsliv berörs. Inte heller några nyckelbiotoper som är utpekande av skogvårdstyrelen bedöms att påverkas av den nya ledningen. 6.1.4. Markanvändning Förutom vindkraftsparken så dominerar skogsbruket markanvändningen inom området. Norr om utredningsområdet finns en torvtäkt. Området är i stort tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär och svampplockning och som strövområden. Utredningsstråken ligger inom Mausjaur samebys gränser och berör till viss del ett område som är satt som riksintresse för rennäring. 6.1.5. Naturvärden Att bevara värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald. Kraftledningar kan påverka flora och fauna på flera sätt vilket leder till konsekvenser för naturvärden av olika slag. Nedan följer en kortare beskrivning av naturvärden i området.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 13(22) Riksintresse Naturvård Inga områden för riksintresse för naturvård berörs av utredningsområdena för aktuell kraftledning. Natura 2000 Inga natura 2000 områden berörs av aktuell kraftledning. Våtmarksinventering Ett av de föreslagna sträckorna tangerar ett våtmarksområde med klass 4 enligt VMIskalan. Det innebär att denna våtmark anses ha låga narturvärden. Skogsstyrelsen Enligt Skogsstyrelsens GIS underlag finns inga kända biotopskyddade områden, nyckelbiotoper eller naturvärden i aktuell ledningssträckning. 6.1.6. Våtmarker och sumpskogar Skogsstyrelsens GIS underlag redovisar områden med sumpskog tillviss del påverkas av de olika sträckningarna (se figur 6). I närområdet finns våtmarker med vissa naturvärde (klass 3) men ingen av dessa berörs direkt av någon av ledningsdragningarna. Det norra området tangerar ett våtmarksområde som är klassad med låga naturvärden (klass 4). Denna våtmark är dock starkt präglad av den torvtäkt som ligger norr om utredningsområdena. Figur 6 Våtmarker, sumpskogar samt kulturlämningar 6.1.7. Vattendrag och sjöar Inga sjöar finns i anslutning till de angivna utredningsområdena. Däremot så passeras ett antal bäckar (t.ex. V Degermyrbäcken, Ö Degermyrbäcken samt Svartbäcken.) Svartbäcken

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 14(22) är ett öringförande vattendrag. Ingen av dessa bäckar har dock status som vattenförekomst 6.1.8. Fåglar I samband med ansökningsprocessen för vindkraftsparken gjordes en studie/inventering av fågellivet i området. Bland annat så gjordes en specifik inriktning mot kungsörn under 2011. Inga tecken fanns dock på att kungsörn häckade i området. Ej heller kungsörnsgruppen eller renskötarna i området hade kännedom huruvida det kunde finns häckande kungsörn i närheten. När det gäller s.k. sträckande fåglar så utgör inte Fjällboheden något viktigt fågelsträckområde till följd av dess geografiska/topografiska lokalisering långt från älvdalgångar så som Skellefteåälven och Byskeälven. Det finns inte heller någon myr/våtmark som fyller funktion för rastande fåglar då de myrområden som finns är påverkade av torvbrytning och äldre dikningar. Att området saknar sjöar och att myrarna är påverkade av dikningar och torvtäkt innebär även att förekomsten av våtmarksfåglar är låg. 6.1.9. Kulturvärden Tre kulturlämningar finns angivna inom de två utredningsstråken. I det nedre stråkets östra del finns ett odlingssröse och längre västerut längs linjen finns en tjärdal. I närheten av den angivna anslutningspunkten för det övre området finns ett Rågångsröse angivet. Placeringen av kulturminneslämningarna finns angivna i figur 6. 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en MKB ingå i en ansökan om tillstånd s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen (SFS 1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Arbetet med MKBn omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. Det dokument som tas fram (MKBn) ska beskriva förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna. 6.3 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med byggandet av kraftledningen. Hänsyn tas även till vad som sker ifall ledningen inte byggs. MKB är framtagen efter förutsättningen att vindkraftsparken byggs eftersom om inte vindkraftsparken blir av så kommer ej heller kraftledningen att byggas.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 15(22) Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar inte någon av Vindkraftsparkens verksamheter. 6.4 Konsekvensbedömning samt försiktighetsmått I följande kapitel görs en bedömning av vad projektet har för inverkan under uppförande och under drift. Här beskrivs i mer allmänna ordalag vilken påverkan som är att vänta av en kraftledning i området. En mer specifik bedömning av de olika alternativen ges därefter i kapitel 8 med en bedömning om vilket alternativ som Skellefteå kraft avser att förorda. 6.4.1. Landskapsbild En kraftledning som går igenom ett landskap kan skapa en känsla av att orördheten i naturen påverkas. Den planerade dragningen går igenom ett skogslandskap i ett område med en befintlig kraftledning, torvtäkt samt att en vindkraftspark är planerad. Påverkan på landskapsbilden blir något större med luftledning jämfört med markkabel då en luftledning är synlig samt att en ledningsgata måste hållas öppen. Markkabel har dock också viss påverkan i och med att en ledningsgata måste hållas öppen även här. Överlag bedöms påverkan på landskapsbilden vara liten oavsett vilket alternativ som väljs. 6.4.2. Naturmiljön Att bevara värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald. Kraftledningar kan på olika sätt påverka flora och fauna på flera sätt vilket leder till konsekvenser för naturvärden av olika slag. I detta fall är det dock så att inga områden med riksintresse för naturvård eller natura 2000 berörs av projektet. Det finns inte heller några kända biotopskyddade områden, nyckelbiotoper eller naturvärden i de aktuella utredningsområdena. Skogsstyrelsens GISunderlag redovisar områden med sumpskog tillviss del påverkas av de olika sträckningarna. På samma sätt blir påverkan på närliggande våtmarker försumbar. Påverkan för markmiljön blir vid markkabel alternativet något högre än för luftledningen. Detta eftersom markkabel kräver grävarbeten längs hela sträckan medan luftledning endast kräver grävning för stolpfundamenten. 6.4.3. Kulturmiljön De registrerade kulturlämningarna kan lätt undvikas i samband med projektering genom att planera placeringen av stolpfundament i händelse av att luftledning byggs. Väljs istället markkabelalternativet kan lämningen undvikas genom att kabelgatan läggs om endera sidan om lämningen. I händelse av att en fornlämning skulle påträffas i samband med byggnationerna avbryts arbetena och länsstyrelsen meddelas. 6.4.4. Vattendrag Båda utredningsområdena passerar ett antal bäckar och mindre vattendrag. Ingen av dessa bäckar är dock klassificerade som en vattenförekomst. Påverkan vid ett luftledningsalternativ är försumbar genom att placeringen av stolparna kan planeras så inte bäckarna berörs. För markkabelalternativet kan dock påverkan något större eftersom

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 16(22) bäckarna måste passeras genom styrd borrning där ett hål borras under bäcken och där kabeln sedan dras. Detta innebär en viss risk för påverkan på bäcken. 6.4.5. Fågellivet Området utgör inte något viktigt fågelsträckområde och håller ej heller myr, våtmark eller sjö som kan utgöra en anhaltsplats för rastande fåglar. Förekomsten av fåglar kan därför anses vara relativt begränsad. Även om fågellivet kan anses vara något begränsat i just detta område så finns givetvis vilda fåglar överallt och även i detta område. Vid ett luftledningsalternativ finns risken att fåglar kan dödas vid kollision med oisolerade transformatorer. För både luft och markkabelalternativet gäller dessutom att bo och spelplatser kan påverkas i samband med att en ledningsgata huggs upp. Vid en detaljprojektering kan dock en ledningsdragning väljas som gör att boplatser och andra känsliga områden kan undvikas. 6.4.6. Friluftsliv, Bebyggelse och infrastruktur Området nyttjas för jakt, bär och svampplockning. Ingen bebyggelse finns i direkt anslutning till utredningsområdena. Områdets värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv bedöms inte att påverkas i någon omfattning av betydelse i och med kraftledningen. Detta gäller samtliga alternativ. Under tiden för röjning och underhåll kan området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av anläggningstrafik. 6.4.7. Rennäring De södra alternativen berör ett område som är satt som riksintresse för rennäringen. Vid samtal med samebyn (ordförande Mikael Jansson) framkom dock att kraftledningen inte har så stor betydelse för samebyn och det för deras del inte spelar någon roll vilket alternativ som väljs. Det som möjligen kan ses som en risk är att en kraftledningsgata enligt det norra alternativet kan orsaka en vandringsled som leder in renarna på Svaipas område norr om utredningsområdet (vilket kan skapa merarbete då rengjordar sammanblandas). Eftersom maskinerna som använd i samband med att ledningen uppförs kan innebära visst störningsmoment sker alltid en dialog med berörd sameby innan uppstart av projektet. 6.4.8. Skogsbruket Den nya kraftledningen kommer ha viss påverkan för skogsbruket i och med att kraftledningen innebär att en skogsgata måste hållas öppen. På så vis innebär detta att den marken inte går att nyttja för skogsbruk i framtiden. Påverkan för den enskilde markägaren begränsas genom att kraftledningen så långt som möjligt förläggs till fastighetsgränser samt i det norra alternativet till viss del parallellt med en befintlig kraftledning. Berörda markägare kommer att dock alltid ersättas för intrånget i enlighet gällande regler och riktlinjer. 6.4.9. Påverkan under byggskedet Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 17(22) huvudsakligen till fots med understöd av transportfordon på befintliga vägar. En värdering av den skog som behöver avverkas för den nya kraftledningsgatan görs och träd aktuella för avverkning stämplas. Skogen i den kommande kraftledningsgatan avverkas med vanliga skogsmaskiner som skördare och skotare. Vid passage över ungskog och hyggen avverkas buskar och småträd med röjsåg. Intransport av material som stolpar och reglar till luftledningen kommer att ske med terränggående fordon varför behovet av nya tillfartsvägar undviks. Transporter och byggnadsarbeten inom våtmarker och myrmarker kommer i första hand att ske när marken är tjälad av tekniska skäl, men även för att minska markskador. Stolpresning sker genom att en grävmaskin med en specialskopa gräver ett ca 2 3 m djupt hål som stolpen placeras i. De uppgrävda massorna används som återfyllning kring stolpen. Placering av stolpar i våtmark och myrar undviks så långt som möjligt. När stolparna är på plats monteras reglar och staglinor varefter faslinorna läggs ut och monteras upp. Samtliga moment utförs med terränggående fordon, inga nya vägar är planerade att anläggas för byggnationen av ledningen. Under fasen för rasering och byggande av den nya kraftledningen kommer det att förkomma maskiner i arbete i området. Maskinerna kommer att arbeta med att t.ex. röja fram en ledningsgata, resa stolpar och dra kabel. Mindre markskador kan uppkomma i samband med detta, framförallt vid arbete i blöta områden. Vidare kommer arbetena innebära transporter till och från området samt en viss mängd buller. 6.4.10. Försiktighetsåtgärder För att minimera skador på aktuella markområden oss av stockmattor i projektet för att minimera skadorna i terrängen. I den mån det är möjligt kan även arbeten komma att utföras under vinterperioden på frusen mark. Entreprenörerna kommer att följa ett egenkontrollprogram för att undvika olägenheter för människor och miljön på grund av anläggningsarbetena. Under anläggningsskedet kommer befintliga vägar att användas för att ta sig fram till arbetsområdet och för att kunna utföra arbetet. Skellefteå Kraft kommer att anvisa entreprenören till i förväg utsedda platser för tillfälliga uppställningsytor och upplag. Dessa utförs i första hand på anslutande befintliga vägar och ytor eller inom arbetsområdet. Markröjning kommer att utföras så att så lite mineraljord som möjligt följer med röjningsmassorna. Stor försiktighet kommer att iakttas så att markskador minimeras. Skadade markområden kommer att återställas för att undvika erosion. Inga arbetsmaskiner tillåts utanför arbetsområdet. 6.5 Synpunkter från samråd En viktig del av processen med att ta fram en MKB är att låta särskild berörda ta del av projektet och ges möjlighet att yttra sig. Detta har gjorts genom att brevutskick skickats ut till berörda fastighetsägare, ägare till fastigheter med särskild rätt, samebyn, Skellefteå kommun samt länsstyrelsen. Synpunkyter har inkommit via t.ex. brev och telefon. De önskemål/synpunkter som inkommit har framförallt förordat ett att det södra alternativet ska väljas samt markkabel. Dock har det även inkommit synpunkter på att det

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 18(22) norra alternativet som luftledning bör byggas. Vissa synpunkter har även klargjort att vilket alternativ som väljs inte har någon egentlig betydelse. Resultatet från samrådet inklusive alla svar redovisas i en komplett samrådsredogörelse ges i bilaga 1. 7. Hälsa och säkerhet 7.1.1. Elektromagnetiska fält Kraftledningar som uppförs orsakar elektromagnetiska fält som kan påverka omgivningen. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. Elektromagnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av det elektromagensetiska fältet). Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält och 0,4 μt brukar användas som ett riktvärde. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. I detta fall rör det sig dock om en lågbelastad ledning och då avståndet till närmsta bostadshus är ca 1000 meter eller mer så kommer riktvärdet på 0,4 μt att understigas. 7.1.2. Elsäkerhet Skellefteå kraft AB har lång erfarenhet av att hantera starkström och att rasera gamla, renovera befintliga och att uppföra nya krafteldningar. Allt arbete sker med gällande bestämmelser och riktlinjer som finns i t.ex. Ellagen. Den färdiga ledningen driftas och bevakas via driftcentralen som är belägen vid företagets huvudkontor inne i Skellefteå. 8. Samlad bedömning 8.1 De allmänna hänsynsreglerna (2 kap Miljöbalken) En av grundbultarna i miljöbalken är de s.k. allmänna hänsynsreglerna vilka finns beskrivna i 2 kap. Syftet med dessa att förebygga negativa effekter av verksamheter och åtgärder och att miljöhänsynen ska öka. Hänsynsreglerna ska tillämpas i alla sammanhang där miljöbalkens bestämmelser gäller. Nedan redovisas hur Skellefteå kraft tar de allmänna hänsynsreglerna i beaktande inför det planerade arbetet.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 19(22) 8.1.1. Bevisbörderegeln, 2 kap 1 miljöbalken Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att hänsynsreglerna i andra kapitlet följs. Skellefteå Kraft kommer att kräva ett egenkontrollprogram av den entreprenör som ska utföra arbetet. I egenkontrollen ska entreprenören redovisa hur arbetena ska utföras för att undvika påverkan på naturmiljön. 8.1.2. Kunskapskravet, 2 kap 2 miljöbalken Skellefteå Kraft har skaffat sig god kunskap om naturförhållandena i utredningsområdet, genom platsbesök, samråd, inmätning och genom att ta del av inventeringar och övrig information som finns tillgängligt hos kommunen och Länsstyrelsen samt övriga myndigheter. Företaget har även god kunskap och erfarenhet av att anlägga kraftledningar. Detta redovisas genom denna MKB. 8.1.3. Försiktighetsprincipen, 2 kap 3 miljöbalken Skellefteå Kraft Elnät AB har genom föreslagna skyddsåtgärder i denna MKB visat vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra störningar på naturmiljön. Avsikten är att så långt som möjligt använda bästa möjliga teknik som finns tillgänglig och är ekonomiskt rimligt för att förebygga skador och olägenheter på grund av nyanläggning av kraftledningen. 8.1.4. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 miljöbalken Skellefteå Kraft ställer alltid krav på att upphandlade entreprenörer ska uppfylla aktuella miljökrav för motorer, bränslen och hydrauloljor för att minska miljöpåverkan. 8.1.5. Hushållnings och kretsloppsprinciperna, 2 kap 5 miljöbalken Genom att så långt som möjligt använda befintligt material och för nya material hämta dessa i närområdet från godkända upplag och täkter anser sig Skellefteå Kraft använda råvaror och energi så effektivt som möjligt. Restmaterial och eventuellt avfall kommer att bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. 8.1.6. Lokaliseringsprincipen, 2 kap 6 miljöbalken Ledningen placering är direkt beroende av vindkraftsparken. Placeringen gör att sträckan mellan vindkraftsparken och distributionsnätet (i detta fall vattenfalls kraftledning i öster) hålls så kort som möjligt. Denna MKB har också visat att ledningen kunnat placeras i ett område utan specifika naturvärden eller på övrigt sätt känsliga områden. 8.1.7. Skälighetsregeln, 2 kap 7 miljöbalken Skellefteå Kraft har med denna MKB gjort en avvägning mellan nytta och kostnader. De skyddsåtgärder som Skellefteå Kraft åtar sig anser de vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga att genomföra. Resurser och kostander som krävs för att uppföra de olika alternativen har därför lagts in som en av bedömningsgrunderna bland de andra (se kapitel 8.3).

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 21(22) 8.3.1. Landskapsbild För landskapsbilden ser man en liten större påverkan från luftledningar jämfört med markkabel. Detta eftersom ledningen faktiskt syns samt att ledningsgatan är något bredare. Överlag är dock inte påverkan så stor eftersom ledningen är placerad i ett område där det redan finns övrigt som påverkar så som torvtäkt, befintlig kraftledning och vindkraftspark. Luftledningsalternativen har därför getts 2 poäng i bedömning medan markkabelalternativen har fått 1 poäng. 8.3.2. Naturmiljön (inklusive fågellivet) För naturmiljön finns risk att luftledningar kan påverka fågellivet (t.ex. via kollisioner osv). Markkabel innebär dock ett ganska omfattande grävningsarbete i marken vilket för en påverkan för markmiljön. Följden av detta är att den totala påverkan på naturmiljön vid markkabelalternativet blir något större så därför har dessa getts 3 i poäng medan luftledningsalternativen ges 2. 8.3.3. Kulturmiljön Eftersom de kulturlämningar som eventuellt kan beröras av projektet görs bedömningen att kulturmiljön inte alls påverkas i något av alternativen och alla fyra alternativ får därför poängen 0. Notera dock att i händelse av att en fornlämning upptäcks i samband med arbetet avbryts arbetena och länsstyrelsen meddelas precis som beskrivs tidigare i denna MKB. 8.3.4. Rennäring Påverkan för rennäringen bedöms som liten och samebyn har vid samrådet meddelat att det inte har så stor betydelse vilket av alternativen som väljs. Det norra alternativet kan dock eventuellt innebära att en vandringsled skapas som leder in renarna på Svaipas område (vilket skapar merarbete). De södra alternativen innebär å andra sidan att områden som är satta som riksintresse för rennäringen till viss del påverkas. Därför ges samtliga alternativ 2 poäng. 8.3.5. Elsäkerhet (inklusive EMF) Eftersom Ledningen är placerad långt ifrån bebyggelse finns ingen risk för påverkan från EMF fält som uppstår. Detta gäller samtliga alternativ och de ges därför 0 poäng. 8.3.6. Vattenmiljöer (inklusive våtmarker) Eftersom ett markkabelalternativ innebär ganska omfattande grävningsarbeten jämfört med luftledningar så innebär detta en betydligt större påverkan för de vattenmiljöer och våtmarksområden som finns. Därför ges luftledningsalternativen 1 poäng medan markkabelalternativen ges 3. 8.3.7. Skogsbruk och boendemiljö Luftledningar innebär att skogsmark tas i anspråk och kan inte längre nyttjas för skogsbruk. Även markkabel innebär att en ledningsgata måste tas upp om än dock något

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 22(22) smalare. Dock är det så att en markkabel begränsar möjligheten för skogsmaskiner att passera kabeln till vissa förstärkta överfarter vilket kan orsaka visst besvär. Därför ges samtliga alternativ 2 i poäng. 8.3.8. Synpunkter från samråd Det vanligaste önskemålet under samrådet var att södra alternativet som markkabel skulle byggas så därför ges detta alternativet 1 poäng. I övrigt är det ganska svårt att bilda sig en uppfattning om hur alternativen bör värderas. Därför har samtliga av de andra alternativen getts 2 i poäng. 8.3.9. Resurser En viktig del I miljöbalkens allmänna hänsynsregler är den så kallade skälighetsprincipen, vilket innebär att åtgärder som ska utföras ska vara ekonomiska rimliga. Därför att kostnaden för att uppföra varje respektive alternativ en viktig bit att ta hänsyn till i den slutgiltiga bedömningen. Markkabel är överlag betydligt dyrare att lägga ut jämfört med luftledningsalternativen. Därför ges markkabelalternativen 3 poäng. När det gäller att jämföra de två luftledningsalternativen så innebär det södra alternativet driftstekniskt något bättre (gäller både för Skellefteå kraft och för Vindkraftsparken). Därför har det södra alternativet getts 1 poäng medan det norra får 2. 8.3.10. Driftsäkerhet Det finns två stora skillnader mellan luftledning och markkabel som ska nämnas när det gäller driftsäkerheten. För luftledningar finns risken att träd faller ner på ledningen eller att den rivs ner av andra orsaker. Denna risk finns ej för markkabel. Markkabel kan däremot skadas av sättningar eller annan påverkan i marken. Så risk för påverkan finns i båda fallen. Skillnaden är dock att vi luftledningsalternativet kan fel snabbt hittas och åtgärdas. Vid fel på markkabel kan det krävas omfattande grävarbeten som tar lång tid innan felet kan avhjälpas. Tillföljd av detta ges luftledningsalternativen 2 i poäng och markkabelalternativen 3. 9. Slutsats Baserat på det som framkomit i denna MKB samt samrådsprocessen, så framgår att en kraftledning kan dras i området utan att det blir för miljömässigt stora konsekvenser. Det alternativ som är mest lämpligt är att dra kraftledningen enligt den södra sträckningen som luftledning. Norra alternativt utgör dock ett nästan lika fullgott alternativ. Att förlägga ledningen som en markkabelalternativ är ett driftsmässigt, kostandsmässigt och miljömässigt sämre alternativ i detta fall.