Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2017 Prognosen för skatteintäkterna motsvarar budgeten, men blir 10 miljoner mindre än ifjol Social- och hälsovårdssektorn förutser att verksamhetsbidraget överskrids med 1,6 miljoner och bildningssektorn att verksamhetsbidraget överskrids med 1,2 miljoner jämfört med budgeten. De stora husbyggnadsinvesteringarna framskrider enligt planerna. Antalet hälsorelaterade ledigheter har minskat. 1
Ekonomisk översikt, augusti 2017 Allmänt ekonomiskt läge Finlands ekonomi kommer enligt de nyaste prognoserna att växa med 2 3 procent i år. En positiv konjunkturutveckling har spridit sig redan till flera branscher. Den starkare ekonomiska tillväxten har redan synts som bättre sysselsättning. Tack vare konjunkturläget förväntas sysselsättningen fortfarande bli bättre under de närmaste åren. Enligt prognosen kommer antalet sysselsatta också att stiga. Sysselsättningsgraden har stigit till 69,3 procent och 70-procentsnivån överskrids år 2018. Jämfört med de övriga nordiska länderna är sysselsättningsgraden i Finland ändå låg. Regeringen har haft som mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent. Arbetslöshetsgraden sjönk redan i juli till 7,5 procent. Att inflationen åter stiger minskar ändå ökningen av konsumenternas köpkraft så, att den bara blir lite positiv. De låga räntorna lättar fortfarande ställningen av hushåll med skulder. Inflationen stiger år 2017 en aning men kommer att bli lägre än i eurozonen. Även om den måttliga ökningen av arbetskraftskostnaderna som är ett resultat av konkurrenskraftsavtalet dämpar trycket på att konsumentpriserna stiger, ökar det positiva konjunkturläget, den ökade totala efterfrågan och ökningen av importpriserna inflationen en aning. Att konjunkturläget blir bättre lättar balansen i den offentliga ekonomin men räcker inte till att avhjälpa hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Det bästa sättet att avhjälpa hållbarhetsunderskottet är strukturella förändringar. Utgifterna i Finlands offentliga ekonomi är under de närmaste åren fortfarande större än de totala intäkterna, varför staten och kommunerna ännu skuldsätter sig. Den offentliga ekonomins skuldförhållande ökar till följd av de stigande vård- och omsorgsutgifterna som orsakas av att befolkningen åldras. Ökningen fortsätter i snabb takt också på 2020-talet. Europeiska centralbanken håller styrräntorna fortfarande exceptionellt låga. De korta räntorna torde vara negativa fram till år 2018. De långa räntorna har redan långsamt börjat stiga. Stadens budgetutfall Uppföljningsrapporten för ekonomin baserar sig på läget i slutet av augusti. Utöver den egentliga uppföljningsrapporten har också en BI-månadsrapport sammanställts, som gör det möjligt att gräva djupare i de ekonomiska siffrorna. Detta nya verktyg har en väsentlig roll i stadens program för kunskapsledning. Utfallet för driftsinkomsterna är ca 68 miljoner euro, vilket är 66 procent av det budgeterade. Inkomsterna inom driftsbudgeten är dryga 2 miljoner euro större än ett år tidigare. Driftsutgifterna är 230 milj. euro, vilket är 66 procent av budgeten. Jämfört med det föregående året har driftsutgifterna minskat med cirka 2 miljoner euro. Jämförelsen med det föregående året innebär dock flera betydande strukturella förändringar. Driftsutgifterna minskar i och med att utbetalningen av utkomststöd har överförts till FPA, vilket är ca 6 miljoner euro på årsnivå. I enlighet med konkurrenskraftsavtalet minskar lönebikostnaderna med ca 3 miljoner euro och nedskärningen av semesterpenningen med en tredjedel minskar personalutgifter med ca 2 miljoner euro. Skatteinkomstredovisningarna har i början av augusti ökat med knappa 1,3 miljoner euro från det föregående året och statsandelarna har sjunkit med cirka en miljon euro. Skatteintäkterna för hela året torde uppnå det budgeterade men torde vara ca 10 miljoner euro mindre än året innan. De minskade skatteintäkterna beror på fjolårets rättelseredovisningar som var för stora och på konkurrenskraftsavtalet som lindrar beskattningen av löntagarna. Skatteintäkterna minskar också på grund av att andelen samfundsskatt som redovisats minskade. Prognosen för statsandelar för hela året är 2 miljoner euro mindre än i fjol. Investeringar har genomförts för 27 milj. euro, dvs. 48 procent. Av husbyggnadsinvesteringarna har genomförts 47 % och av kommunteknikens investeringar 50 %. Låneamorteringarna var 14,9 miljoner euro. Staden kommer att lyfta ett budgetlån på 50 miljoner euro i oktober. Med lånet finansieras ungefär hälften av finansieringsbehovet på ca 100 miljoner euro för skol- och daghemsinvesteringar som pågår eller håller på att startas. Ränteutgifterna för budgetlånen var 0,7 miljoner euro under rapporteringsperioden. Genomsnittsräntan för lånen var 0,6 %. 2
Resultaträkning och driftsekonomi RESULTATRÄKNING BU2017+ä UTFALL 8/2017 UTF % UTFALL 8/2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter 28 271 900 15 854 408 56,1 16 720 241 Avgiftsintäkter 15 868 000 9 946 305 62,7 9 630 005 Understöd och bidrag 4 944 300 4 039 142 81,7 5 468 814 Hyresinkomster 38 771 400 26 058 939 67,2 24 098 487 Övriga verksamhetsintäkter 15 018 400 11 742 166 78,2 9 036 050 VERKSAMHETSINTÄKTER TOTALT 102 874 000 67 640 960 65,8 64 953 598 Tillverkning för eget bruk 1 117 300 244 706 21,9 416 502 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden -104 349 700-71 441 299 68,5-71 975 135 Lönebikostnader Pensionskostnader -22 860 800-15 510 717 67,8-16 703 175 Övriga lönebikostnader -5 342 600-3 416 576 63,9-4 647 595 Köp av tjänster -140 903 900-91 537 557 65,0-90 122 424 Material, förnödenheter och varor -13 271 600-9 086 854 68,5-8 357 663 Bidrag -17 682 600-10 783 024 61,0-14 037 193 Övriga verksamhetskostnader -43 618 000-28 542 220 65,4-26 194 202 VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT -348 029 200-230 318 246 66,2-232 037 387 VERKSAMHETSBIDRAG -244 037 900-162 432 581 66,6-166 667 287 Skatteinkomster 219 000 000 153 325 239 70,0 151 970 976 Statsandelar 48 500 000 33 260 618 68,6 34 293 834 Finansiella intäkter och kostnader 1 000 000 806 057 80,6 217 936 ÅRSBIDRAG 24 462 100 24 959 332 102,0 19 815 459 Avskrivningar enligt plan -20 500 000-12 431 121 60,6-18 590 379 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 3 962 100 12 528 210 316,2 1 225 080 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKOTT) 3 962 100 12 528 210 316,2 1 225 080 DRIFTSBUDGET BU2017+ä UTFALL 8/2017 UTF % UTFALL 8/2016 Koncernförvaltningen Verksamhetsintäkter 61 665 400 40 989 727 66,5 36 935 464 Verksamhetsutgifter -58 995 500-36 587 731 62,0-35 708 879 Koncernförvaltningen totalt 2 669 900 4 401 996 164,9 1 226 584 Koncernledningen Verksamhetsintäkter 47 281 800 30 363 234 64,2 27 624 645 Verksamhetsutgifter -41 013 500-25 158 575 61,3-24 470 398 Koncernledning totalt 6 268 300 5 204 658 83,0 3 154 246 Stadsutvecklingen Verksamhetsintäkter 14 383 600 10 626 493 73,9 9 310 819 Verksamhetsutgifter -17 982 000-11 429 156 63,6-11 238 481 Stadsutveckling totalt -3 598 400-802 663 22,3-1 927 662 Social- och hälsovårdssektorn Verksamhetsintäkter 17 348 100 10 720 398 61,8 10 958 156 Verksamhetsutgifter -159 870 400-106 492 905 66,6-109 700 856 Social- och hälsovårdssektorn totalt -142 522 300-95 772 507 67,2-98 742 700 Bildningssektorn Verksamhetsintäkter 10 938 300 6 861 361 62,7 7 269 044 Verksamhetsutgifter -115 479 400-78 221 446 67,7-77 529 657 Bildningssektorn totalt -104 541 100-71 360 085 68,3-70 260 613 Räddningsverket Verksamhetsintäkter 14 039 500 9 314 180 66,3 10 207 436 Verksamhetsutgifter -13 683 900-9 016 164 65,9-9 097 995 Räddningsverket totalt 355 600 298 016 83,8 1 109 441 VERKSAMHETSINTÄKTER 103 991 300 67 885 666 65,3 65 370 100 VERKSAMHETSKOSTNADER -348 029 200-230 318 246 66,2-232 037 387 VERKSAMHETSBIDRAG -244 037 900-162 432 581 66,6-166 667 287 3
Verksamhetskostnader och skatteintäkter FINANSIERINGSANALYS BU2017+ä UTFALL 8/2017 UTFALL % UTFALL 8/2016 KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 24 462 100 24 959 332 102,0 19 815 459 Korrektivposter till internt tillförda medel -5 945 000-10 140 087-170,6-5 464 752 * Totalt 18 517 100 14 819 245 80,0 14 350 707 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGAR Investeringsutgifter -56 347 000-27 155 736 48,2-16 906 781 Finansieringsandelar av investeringsutgifter 332 000 0 Försäljningsintäkter för anläggningstillgångar 5 945 000 11 313 532 190,3 5 734 978 * Totalt -50 070 000-15 842 204 31,6-11 171 803 KASSAFLÖDET FÖR VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA TOTALT -31 552 900-1 022 959 3,2 3 178 904 FÖRÄNDRINGAR I UTLÅNINGEN Ökning av utlåningen -5 717 600-5 834 071 102,0-3 191 027 Minskning av utlåningen 1 872 683 * Totalt -5 717 600-3 961 387 69,3-3 191 027 FÖRÄNDRINGAR AV LÅNEBESTÅNDET Ökning av långfristiga lån 55 600 000 Amortering av långfristiga lån -24 000 000-14 907 688 62,1-12 944 144 * Totalt 31 600 000-14 907 688-47,2-12 944 144 Månad (1000 ) Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt REDOVISADE SKATTER Januari 16 283 1 162 30 17 475 Februari 21 127 1 009 8 22 144 Mars 16 735 709-10 17 434 April 17 813 694 126 18 633 Maj 18 356 4 796 81 23 233 Juni 16 363 590 33 16 986 Juli 18 927 609 62 19 598 Augusti 16 602 1 030 189 17 821 PROGNOS September 15 500 800 8 000 24 300 Oktober 15 500 800 6 000 22 300 November 0 800 2 000 2 800 December 16 600 400 100 17 100 REDOVISAT + PROGNOS 189 806 13 399 16 619 219 824 BUDGET 186 600 15 500 16 900 219 000 DIFFERENS 3 206-2 101-281 824 ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR AV LIKVIDITETEN Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital 600 631-46 452 Förändring av fordringar 11 013 354 12 197 620 Förändring av räntefria skulder -12 708 602-15 556 846 * Totalt -1 094 617-3 405 678 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGEN TOTALT 25 882 400-19 963 693-77,1-19 540 849 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -5 670 500-20 986 652 370,1-16 361 945 4
Investeringar Husbyggnadsprojekt Anslagen för husbyggnadsinvesteringar har hittills använts mindre än vad en balanserad användning av pengar skulle ha förutsatt. Budgeteringen av anslag för husbyggsobjekt är utmanande eftersom byggherren överför ansvaret för genomförande och tidsplan till huvudentreprenören efter att byggarbetet har börjat och eftersom beställarens betalningsskyldighet är bunden till hur arbetet framskrider, är byggherrens påverkningsmöjligheter begränsade. På detta inverkar också att byggprojekt färdigställs i slutet av året och betydande betalningsposter förfaller till betalning när objekten tas emot. Gammelbacka daghem: Daghemmet har blivit färdigt och tagits i bruk. Pepot daghem: Daghemmet har tagit i bruk de gamla tillfälliga lokalerna för Gammelbacka daghem. Den gamla daghemsbyggnaden har rivits och byggandet av det nya daghemmet framskrider enligt tidtabellen. Tallberga daghem: Daghemmet har blivit färdigt och tagits i bruk. Den gamla daghemsbyggnaden har rivits. Majbergets daghem: Byggandet av det nya daghemmet framskrider enligt tidtabellen. Tolkkisten koulu, nybyggnad: Markbyggnadsarbeten för den nya skolan pågår och byggarbetet håller på att startas. Kevätkummun koulu och Vårberga skola: Byggandet av skolan är på slutrakan. Avsikten är att skolan flyttar till nya lokaler under höstlovet. Reparation av skolor: Rivningsarbetena i Linnankosken lukio har huvudsakligen utförts. Golvbeläggningen i en del av Linnajoen koulu har bytts ut under sommaren och arbetena i källarvåningen fortsätter. Renoveringen avkeskuskoulu är på slutrakan. Grännäs skola: Planeringen av Grännäs skola har blivit färdig och man har fått anbud på entreprenad. Tolkis skola: Projektplanen har godkänts och planeringen pågår som bäst. Arbetet framskrider enligt tidtabellen. Västra enhetsskolan: Projektplanen har godkänts och planeringen pågår som bäst. Arbetet framskrider enligt tidtabellen. INVESTERINGAR BU2017+ä UTFALL 8/2017 UTFALL % STADSSTYRELSEN Investeringsutgifter -42 473 000-20 073 386 47,3 % STADSUTVECKLINGSNÄMNDEN Investeringsutgifter -9 021 000-4 659 255 51,6 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Investeringsutgifter -942 000-80 392 8,5 % BILDNINGSNÄMNDEN Investeringsutgifter -2 624 000-1 558 329 59,4 % RÄDDNINGSVERKET Investeringsutgifter -1 287 000-784 374 60,9 % Statsandelar 332 000 0 0,0 % INVESTERINGAR TOTALT Investeringsutgifter -56 347 000-27 155 736 48,2 % Statsandelar 332 000 0 0,0 % Totalt -56 015 000-27 155 736 48,5 % 5
Personal 2014 2015 2016 2017 ANTALET ANSTÄLLDA läget 31.8 Ordinarie 2 762 2 741 2 710 2 672 Visstidsanställda 784 720 742 795 Kortfristiga 33 34 36 20 Totalt 3 579 3 495 3 488 3 487 HÄLSORELATERADE SJUKFRÅNVARODAGAR Januari-augusti 1-5 dagar 7 861 8 206 8 294 7 969 6-60 dagar 16 744 17 723 17 972 16 452 61-180 dagar 4 820 4 971 5 184 3 707 Över 180 dagar 2 180 1 708 2 077 1 212 Totalt 31 604 32 608 33 527 29 339 Sjukledighetsdagar med anledning av arbetsolycksfall 1 415 1 233 1 438 1 288 6
Koncernledningen Verk.intäkter 24 791 068 42 783 300 27 718 122 64,8 42 783 300 0 Verk.utgifter - 21 346 969-36 427 100-21 878 583 60,1-36 427 100 0 Verk.bidrag 3 444 099 6 356 200 5 839 539 91,8 6 356 200 0 Förvaltningsledningen Det nya fullmäktige inledde sin verksamhet i juni. Förvaltningsledningen har i maj augusti i hög grad koncentrerat sig på samlingen av uppgifter om nya förtroendevalda, beredningen av konstituerande möte och inskolning samt för första gången samlingen av anmälningar om bindningar. Samtidigt trädde också de sista paragraferna i kommunallagen i kraft och medförde bl.a. ändringar i anvisningar om behandlingen av personuppgifter. Arbetet med att ta kundhanteringssystemet (D365) i bruk fortsatte intensivt så, att den nya portalen offentliggjordes 16.6. Även överföringen av autentiseringen från Vetuma till en suomi.fi-baserad autentisering genomfördes huvudsakligen. Det första skedet i informationsstyrningsplaneringen, klassificeringen av arbetsuppgifterna, blev nästan färdigt på våren. Därefter började man förbereda sig på utarbetande av informationsstyrningsplanerna som inleds på hösten. Borgå fick statligt bidrag för omarbetandet av servicedatan på webbsidorna och överföringen av den till ett nationellt servicedatalager. Arbetet utfördes inom kommunikationen intensivt från början av april till slutet av juni. Servicedatan finns nu att se i servicedatalagret även om det ännu finns arbete kvar. Datasäkerhetsgruppen inledde arbetet med förberedelse på ikraftträdandet av EU:s dataskyddsförordning bland annat genom en kartläggning av personregister. Arbetet fortsätter på hösten. Finansieringsledningen Beredningen av nästa års budget fortsätter. Stadsstyrelsen har godkänt anvisningar för upprättande av budgetförslag och ekonomiplanförslag och en budgetram. Beredningen har framskridit i samarbete med sektorerna. Stadsdirektörens budgetförslag blir färdigt i oktober. Stadsstyrelsen behandlar budgeten vid sina möten i oktober och stadsfullmäktige i november. Personalledningen Den första fasen i projektet för ledningen av arbetsförmågan som började i slutet av 2016 blev färdig. I projektet har man uppdaterat stadens anvisningar som gäller aktivt stöd för arbetsförmåga, tagit i bruk anvisningar om ersättande arbete och verktyget VatuPassi som ska vara ett stöd för samtalen mellan chefen och arbetstagaren. En omfattande orientering i handlingsmodellen har påbörjats. Antalet hälsorelaterade ledigheter har tydligt minskat under januari-augusti jämfört med respektive tidpunkt år 2016. Höstens epidemisituation påverkar ändå hela årets utfall. Resultaten av personalenkäten som genomfördes på våren har behandlats på arbetsplatserna och utifrån dem utarbetar man som bäst utvecklingsplaner för åren 2017 2020. Systemen för utvärdering av arbetets kravnivå hos uppgiftsområdeschefer, social- och hälsovårdssektorns chefer samt läkare har utarbetats. Systemen för utvärdering av arbetets kravnivå uppdateras kontinuerligt. Chefsutbildningen betonar fortfarande träning för införande av verktyget VatuPassi som anknyter till projektet med utvecklingen av ledningen av arbetsförmågan. I februari startade en ny utbildning som avläggs med läroavtal och som leder till examen för arbete som teamledare. Personaldirektören har deltagit i verksamheten av HR-direktörernas nätverk för social- och hälsovårds- och landskapsreformen. För unga har det erbjudits 105 sommararbetsplatser i stadens olika enheter. Totalt 661 unga sökte sommararbete hos staden. Företag och sammanslutningar reserverade totalt 145 sommararbetssedlar för sysselsättning av unga på sommaren. Antalet friskvårdscheckar som såldes var sammanlagt 15 480 stycken. Som tack för gott arbete för uppnående av det positiva resultatet år 2016 erbjöd staden sina arbetstagare en biokväll under april och maj. 782 arbetstagare deltog i biokvällen. Stadens personförsäkringar, egendomsförsäkringar samt ansvars- och rättsskyddsförsäkringar har konkurrensutsatts som en helhet. I fråga om försäkringar anlitar staden fortfarande försäkringsbolaget If. Koncernstyrningen har stärkts och kompletterats. Principerna för ägarpolitiken och riktlinjerna för egendomsposter har blivit godkända. Principerna för utnämnande av ledamöter i koncernsammanslutningarnas styrelser och målen för styrelsearbetet har godkänts. Under maj augusti genomfördes det 2 upphandlingar som överskred EU-tröskelvärdet och 3 upphandlingar som överskred det nationella tröskelvärdet. Antalet centraliserade upphandlingsavtal är 25. Lokalitetsledningen Införandet av organisationsreformen som skedde i början av året där lokalitetsledningen tog ett större ansvar för reparations- och underhållsarbeten har fortsatt. I samband med reformen övergick också några personer från Borgå lokalservice till lokalitetsledningen. Erfarenheterna från början av året har visat att de nuvarande personalresurserna inte räcker till att fastighetsunderhållet kan fåspå den nivå där den borde vara. För närvarande pågår det flera husbyggnadsinvesteringsobjekt. Projektledningen och byggarbetsplatsövervakningen utförs i flera objekt av utomstående konsulter. Tryggande av personalresurser: Vi minskar hälsorelaterade frånvaron så att sjukfrånvaron hos staden i genomsnitt Prognos 13,5 dagar/person är högst 14 dagar/person. Vi förbättrar serviceproduktionens kostnadseffektivitet och produktivitet genom att ta i bruk kostnadseffektiva Den nya portalen D365 offentliggjordes 16.6. Målet uppfylls ICT-lösningar och genom att förenhetliga helhetsarkitekturen för informationssystemen. Vi kommer i huvudsak att slutföra ibruktagningen av kundhanteringssystemet (CRM). Vi ökar invånarnas deltagandemöjligheter. Vi stöder sektorerna i deras arbete att utveckla tjänsterna i samverkan Den nya portalen D365 offentliggjordes 16.6. Målet uppfylls med kunderna. Vi fortsätter att utveckla användbarheten av kundhanteringssystemet (CRM) i hela staden. 7
Centralen för förvaltningstjänster Verk.intäkter 2 833 542 4 497 500 2 645 111 58,8 4 280 000-217 500 Verk.utgifter -2 996 548-4 263 600-3 049 923 71,5 4 279 256-15 656 Verk.bidrag -163 007 233 900-404 811-173,1 744-233 156 Strategin har genomförts genom att ta i bruk ett servicehanteringssystem fr.o.m. 1.7.2017. Systemet utgår från kundens behov och stöder digital utveckling. Servicebegäranden kan lämnas 24/7, begäranden klassificeras och tilldelas en behandlingstid. Kunden kan följa behandlingen och hela processen är mer transparent. Så småningom får ict-verksamhetens ledningsgrupp samt kunder och användare också rapporter. Den största ändringen i verksamhetsomgivningen är flyttning till nya lokaler på grund av problem med inomhusluften. Man ser över arbetsprocesserna och strävar efter ett pappersfriare kontor. Detta minskar också logistiken mellan stadens enheter. Målet är att göra processerna enklare. Flyttningen påverkar tillfälligt tillgången på tjänster. Verksamheten har huvudsakligen löpt enligt planerna. Flyttningen till en ny lokal orsakar betydande icke-budgeterade kostnader. I och med de nya datatekniska lösningarna är ökningen av kostnaderna lite större än vad som prognosticerades. Riskerna i verksamheten anknyter till resurserna. Många projekt av större omfång är på gång, såsom en övergång till driftssystemet O365 och förnyande av det nya HR-personalsystemet. Att uppnå målen i fråga om köp- och försäljningsfakturor under andra kvartalet är inte möjligt. Man försöker ännu satsa på målen i slutet av året. Ökning av elektroniska leverantörsfakturor till 75 procent 70 % (ca 500 extra utbetalningar av bidrag i pappersform i maj och juni) Ökning av elektroniska försäljningsfakturor till 35 procent 31 % av fakturor som går via Laskuhotelli. 8
Stadsutveckling Verk.intäkter 8 714 818 11 535 100 10 066 507 87,3 11 535 100 0 Verk.utgifter -10 333 724-16 361 700-10 477 531 64,0-16 361 700 0 Verk.bidrag -1 618 905-4 826 600-411 024 8,5-4 826 600 0 Näringar, turism och marknadsföring Verksamheten har följt strategin och budgeten har förverkligats enligt planen. Inom turism- och marknadsföringsenheten har man vidtagit åtgärder enligt årsplanen. Flera internationella och inhemska journalister, researrangörer och bloggare har besökt Borgå och personalen vid enheten har presenterat Borgå och dess turistmål för dem. Ambulerande turistrådgivare, dvs. Borgå Help-rådgivare, har anställts för sommaren. På sommaren fanns turistbyrån i Konstfabriken men också i galleriet Gamla Kaplansgården i gamla stan. Den uppdaterade kartbroschyren har under sommaren delats ut av turistbyråerna och områdets företag, och det finns broschyrer i nya broschyrställ runt om i staden. Turism- och marknadsföringsenheten har varit med att producera geogachingevenemanget Cachecon som hade ca 2 000 besökare. Egnahemstomter har i maj marknadsförts enligt planerna tillsammans med markpolitiken. Markpolitik Byggandet av bostäder i flervåningshus och efterfrågan på tomter har blivit livligare först och främst på västra åstranden. Också efterfrågan på egnahemstomter har ökat från fjolåret. Inkomster från tomtförsäljning har utvecklats betydligt bättre än förväntat. Genom stadsfullmäktiges beslut gjordes 12.6.2017 en budgetändring om att höja de beräknade inkomsterna från tomtförsäljning med 2 miljoner euro. Inkomsterna överskrider eventuellt det budgeterade. Beredning har skett bl.a. i anslutning till omfattande markanvändningsavtal som behövs för planläggningen av Kullo företagsområde. Planläggningen av privatägd mark har medfört att staden har tagit gatuområden i sin besittning, vilket sysselsätter betydligt mer än beräknat. Råmark har anskaffats för det framtida arbetsplatsbyggandets behov i Tolkis. Målet med marknadsföring av egnahemstomter (100 tomter) ser ut att uppnås. Stadsplanering Enligt strategin har prioritetsområdet för stadsplaneringen varit västra åstranden där man godkände tre centrala detaljplaner i början av året: Point College-backen kring Hellbergs hall, Alexisstigen och detaljplanen för hotell, stormarknad och bostäder vid Konstfabriken. Med dessa planer säkerställs både ett tillräckligt tomtutbud samt den framtida utvecklingen av västra åstranden som en del av Borgå centrum. Inga betydande förändringar i verksamhetsmiljön är att vänta. Budgeten utfaller inom ramen för nettoutgifterna. Man är fortfarande tvungen att noggrant prioritera planarbeten enligt skyndsamhet och betydelse. Kommunteknik Förorenade markområden har sanerats i enlighet med miljöprogrammet på västra åstranden. Kundservicesystemet CRM har införts och vår följande åtgärd under vintern 2018 är att testa tjänsten FIELD SERVICE som bland annat kan meddela servicebegäranden från kommuninvånare direkt till anställda. Parkeringsinkomsterna kommer att minska på årsnivå eftersom Krämaretorgets parkeringsområde har stängts av. Man kommer att kompensera de förlorade inkomsterna genom att minska andra utgifter. Halkbekämpning har utförts mer än förväntat jämfört med en normal vinter och besparingar uppnåddes i kostnaderna för plogning och transport av snö. Kommuntekniken började använda 100-procentig biodiesel (Neste My) i dieseldrivna maskiner. Budgeten för driftsekonomin utfaller inom ramen för nettoutgifterna. För entreprenaden för att stänga det andra avfallsupplaget i Domargårds deponiområde ska man göra en reservering på 900 000 euro i bokslutet för år 2017. Processen för miljötillstånd för Mätäjärvi pågår. Det finns över 15 planeringsobjekt i anknytning till investeringsobjekt som är under arbete, och programmet innehåller för tillfället 15 planeringsobjekt för investeringar som ska startas under hösten. I programmet finns också undersökningar som planläggningen behöver. Man hinner inte för tillfället genomföra dessa undersökningar med befintliga resurser. Inga förändringar i verksamhetsmiljön är att vänta. Kommunteknikens investeringar Byggandet av Östra Mensas planområde Västra Haiko har pågått under vintern 2016 2017, och färdighetsgrad I i byggområdet är cirka 70 %. Östra Mensas blir färdigt för husbyggare våren 2018. Arbetet med stödmuren på östra åstranden inleddes i början av maj. Arbetet blir färdigt i slutet av år 2018. Stenläggningsarbetet och arbetet för att göra marken lättare på östra åstranden blev färdigt i juni. Förnyandet av gång- och cykelvägen söder om Mannerheimgatan fortsätter och arbetet blir färdigt i början av hösten. Arbetet med gång- och cykelvägen mellan Kullo och Tjusterby (landsväg 170) pågår som bäst. Arbetet med att öka tillgängligheten på Alexandersgatan inleddes i augusti. Byggandet av det nya bostadsområdet i Kerko har kommit igång med förberedande arbeten. I planområdet Kungsporten III bygger man ett gatuområde och utför kommunaltekniska arbeten. Saneringsarbetena kring Krämaretorget fortsätter på hösten. Arbetet med friluftsledens bro som går över Soldalsvägen blir färdigt före slutet av året. Beläggningsarbetena har löpt enligt tidtabellen. I fråga om parker har man bland annat sanerat paviljongbyggnaden i Kokon i nationalstadsparkens område och arbetet på Sibeliusskvären pågår. Kommuntekniken uppnår inte målen enligt arbetsprogrammet eller planen för genomförande av markanvändning på grund av att planerna inte har vunnit laga kraft enligt tidsplanen och att markpolitiken har brist på resurser. Energieffektiv samhällsstruktur, andelen nya egnahemshus som byggs på planlagda områden: minst 75 % 75 % Förutsättningarna för tomtproduktionen tryggas genom att staden köper mer mark i tillväxtområden enligt översiktliga planer: minst 35 ha Cirka 60 ha mark har anskaffats för arbetsplatsbyggande i Tolkis Tomtreserven för tomter för flervåningshus och radhus upprätthålls i enlighet med det Över 40 000 m²-vy. bostadspolitiska programmet: minst 20 000 m²-vy Staden bjuder ut minst 100 egnahemstomter för byggande 57 st. 9
Tillstånds- och tillsynsärenden Verk.intäkter 548 539 739 900 559 986 75,7 739 900 0 Verk.utgifter -849 846-1 514 700-870 448 57,5-1 514 700 0 Verk.bidrag -301 306-774 800-310 461 40,1-774 800 0 Byggnadstillsyn Verksamheten har följt strategin. Inga betydande förändringar i verksamhetsmiljön är att vänta. I slutet av året beräknas budgetutfallet motsvara budgeten. Verksamheten har inga särskilt betydande risker. Miljövård Miljövården har ansvarat för tillstånds- och tillsynsuppgifter som blivit aktuella samt för uppgifter i anknytning till naturskydd och naturskolans verksamhet. De första besluten om marktäktstillstånd och marktäkts-/miljötillstånd har fattats. I början av året förutsåg man att inkomsterna inte uppnår det budgeterade men enligt den nuvarande prognosen kommer inkomsterna att uppnå det budgeterade. Avfallshantering Verk.intäkter 47 462 108 600 0 0 108 600 0 Verk.utgifter -54 912-105 600-81 177 76,9 105 600 0 Verk.bidrag -7 450 3 000-81 177-2 705,9 3 000 0 Avfallshanteringen använder nyaste teknik, vilket förbättrar kostnadseffektiviteten och minskar avfallshanteringens utsläpp av växthusgaser. En fusion av Östra Nylands Avfallsservice Ab och det västnyländska företaget Rosk n Roll Oy pågår. Om fusionen genomförs, sannolikt år 2018, flyttas den regionala avfallsnämnden och verksamhet som lyder under den från stadens förvaltning. 10
Social- och hälsovårdssektorns ledning Verk.intäkter 20 935 219 300 148 748 60,3 219 300 0 Verk.utgifter -833 077-1 432 700-880 099 61,4-1 432 700 0 Verk.bidrag -812 141-1 213 400-731 260 60,3-1 213 400 0 Social- och hälsovårdssektorns organisation förnyades i början av år 2017. I de nya servicehelheterna kombineras processer från hälsotjänster och sociala tjänster. Att utveckla nya serviceprocesser fortsätter att vara det viktigaste prioritetsområdet under budgetåret. Prioritetsområdet för verksamheten inom ledningens uppgiftsområde har under budgetåret varit beredning av social-, hälsovårds- och landskapsreformen i östra Nyland och medverkan i planeringen av social- och hälsovårdens helhet i Nyland. Ledningens och de övriga enheternas resurser inom sektorn används till beredningen av social-, hälsovårds- och landskapsreformen. Tidtabellen för social- och hälsovårds- och landskapsreformen sköts fram ett år, då grundlagsutskottet hade funnit saker att anmärka på i lagförslagen. Regeringens nya förslag till valfrihetslagstiftning sänds på remiss till staden i november-december 2017, och meningen är att landskapen ska inleda sin verksamhet 1.1.2020. Under budgetåret är inga betydande ändringar i verksamheten ännu att vänta. Uppgiftsområdets bindande mål kommer att uppnås. Det finns ingen betydande risk för att så inte skulle ske. Borgå deltar i det nationella projektet Egenvård och digitala mervärdestjänster (ODA). I ODAprojektet har de elektroniska tjänsterna framskridit till pilotskedet. Vi deltar också i regeringens spetsprojekt för äldre och barnfamiljer: Hemvård för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras samt Program för utveckling av barnoch familjetjänster Tillsammans är vi mera. Förberedelserna pågår för anslutning av socialvården till det riksomfattande patientdataarkivet Kanta. Regionala skillnader i välfärd minskas, de äldres funktionsförmåga stöds och marginalisering motverkas också i fortsättningen bl.a. genom projektet för att utveckla Gammelbacka. Projektets framgångsrika metoder har spridits till Vårberga. Servicen utvecklas i samarbete med klienterna redan när tjänster planeras, och samarbetet med tredje sektorn är aktivt. Samarbetstillfällen har ordnats för föreningar och andra partner. Också klienter och erfarenhetsexperter har deltagit i utvecklingen av nya serviceprocesser. Stadsstyrelsen behandlade bolagiseringsutredningen 21.8 och 4.9.2017. Stadsstyrelsen fortsätter behandlingen av ärendet. Ann-Sofie Silvennoinen tillträdde i augusti sin anställning som vikarierande social- och hälsovårdsdirektör. Minska invånarnas välfärdsskillnader: Vi minskar de geografiska skillnaderna i välfärd och utvecklar stadens Cirka 10 projekt/aktiviteter har ordnats och pågår. Projektet i tjänster i samarbete med tredje sektorn och invånarna. Projekt och evenemang som genomföras Gammelbacka har utvidgats till Vårberga. Också tjänster som tillsammans med läroanstalter och föreningar: minst 15. förs ut till byarna har utvecklats. Åtgärderna för att förbättra stadens ekonomi fortsätter, och vi producerar fungerande och Nya processer håller på att utvecklas. kostnadseffektiva tjänster. Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar: Vi utvecklar servicehelheter där vi kombinerar social- och hälsotjänster. Minst fem nya processer har tagits i bruk. Specialiserad sjukvård UTFALL 8/2016 BU 2017+ä UTFALL 8/2017 UTFALL % PROGNOS 2017 DIFFERENS Verk.intäkter 0 0 0 0 0 0 Verk.utgifter -39 239 961-57 469 900-39 881 696 69,4-58 309 900-840 000 Verk.bidrag -39 239 961-57 469 900-39 881 696 69,4-58 309 900-840 000 11
Tjänster för vuxna Verk.intäkter 5 271 637 7 368 300 4 218 781 57,3 7 368 300 0 Verk.utgifter -24 342 560-31 182 600-19 856 389 63,7-31 182 600 0 Verk.bidrag -19 070 923-23 814 300-15 637 608 65,7-23 814 300 0 Tjänster för vuxna inleddes i början av året. Detta är en ny servicehelhet, en kombination av dels sociala tjänster och hälsotjänster. Tjänster för vuxna består av tre helheter: tjänster som främjar välbefinnande och hälsa, öppna tjänster och mottagningstjänster samt miljöhälsovårdens tjänster. Inom varje helhet sker en förnyelse och förbättring av tjänsterna med Lean-metoder. Inom tjänster för vuxna har man som mål att erbjuda smidiga, klientorienterade och mångprofessionella tjänster. Antalet personer som omfattas av sysselsättningstjänsternas aktiveringsverksamhet har under årets första månader ökat betydligt jämfört med fjolåret. Under det första kvartalet deltog varje månad i medeltal 338 arbetslösa personer i sysselsättningstjänsternas åtgärder (397 år 2016). I synnerhet den sysselsättningsverksamhet som baserar sig på anställning med lön ökade från fjolåret. Samtidigt verkar den mångåriga ökningen av stadens kostnader för arbetsmarknadsstödet nu vända till en minskning. Tjänster för vuxna deltar i ODA-projektet (Egenvård och digitala mervärdestjänster). Följande processer inom tjänster för vuxna deltar i projektet: Undersökning, vård och rehabilitering av den arbetslösa, mottagningar (Egenteam) för klienter som behöver regelbunden vård, lågtröskelmottagning för mentalvårds- och missbruksklienter, elektronisk symtombedömning i hälsocentralverksamheten (urinvägsinfektion och akut ryggsmärta) samt hälsoundersökning för personer över 65 år. Motions- och kulturpasset och Må bra-servicekartan är i omfattande bruk inom de sociala tjänsterna, vid hälsoundersökningar för arbetslösa, hos Rodret och på den psykiatriska polikliniken för vuxna. Med hjälp av servicekartan ger arbetstagarna sina klienter motivation till levnadsvanor som främjar välbefinnandet. Med motions-och kulturpass har över 400 klienter som står utanför arbetslivet fått fritt inträde till motions- och kulturaktiviteter. I vårens Ny drive i vardagen-grupp, som är en form av social rehabilitering, deltog 12 personer som fick handledning i och kamratstöd för hälsosamma levnadsvanor och välbefinnande. Åtgärderna för att förbättra stadens ekonomi fortsätter, och vi skapar ett fungerande och kostnadseffektivt servicenät. Skillnaderna i invånarnas välfärd minskar: Vi utformar smidigare klientprocesser och ökar den tid och aktivitet som ger klienterna mervärde. Alla centrala klientprocesser har beskrivits och minst fem av dem har förbättrats med Lean-metoder. Uppgiftsområdet tjänster för vuxna har hållit sig väl inom budgetramen under de första månaderna. På inkomstsidan finns ett underskott, som delvis beror på faktureringsperiodernas längd, bl.a. i invandrartjänsterna, men också på ett personalunderskott vid hälsostationerna i början av året. Också de budgeterade utgifterna för de första månaderna har underskridits. En förbättring väntas på inkomstidan, och för närvarande verkar också utgifterna vara under kontroll. I den specialiserade sjukvårdens helhet ingår köpta tjänster både för sjukvård och för munhälsovård, där den största serviceproducenten är HNS, samt ambulanssjukvård, sjuktransport och jouravdelningar. Utgifterna för specialiserad sjukvård är cirka 50 miljoner euro, dvs. en tredjedel av hela sektorns budget. Tjänster som produceras av Borgå sjukhus utgör dryga 60 %, resten produceras i huvudsak av Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus HUCS. HNS producerar också en del av specialtjänsterna inom munhälsovård, men en del köps av privata serviceproducenter. De årliga förändringarna i användningen av specialiserad sjukvård kan vara betydande. Under de senaste åren har utgiftsökningen varit 4-5 % per år. Under de första månaderna var utgifterna för specialiserad sjukvård cirka 4 % över budgeten. Beskrivning av klientprocesser, kartläggning av nuläget och förbättringar i verksamheten har inletts i sammanlagt sju olika tjänster: lågtröskelmottagningar för klienter inom mentalvård och missbrukarvård, hälsovårdscentralens mottagning för klienter som behöver regelbundna tjänster samt akutmottagning, munhälsovårdens smidiga tandklinik, sysselsättningstjänsternas processer för pensionsutredningar och rehabilitering av långtidsarbetslösa och hälsoundersökningar för personer över 65 år. Snart inleds också på hälsostationerna en pilotverksamhet med elektronisk bedömning av symtomen hos patienter samt inom miljöhälsovården ett systematiskt utvecklingsarbete med processer som anknyter till sanitära olägenheter i bostäder, större effektivitet i den planmässiga livsmedelstillsynen och en mera riskbaserad övervakning av djurens välbefinnande. 12
Barn- och familjetjänster Verk.intäkter 1 065 320 1 347 800 1 503 639 111,6 1 347 800 0 Verk.utgifter -9 035 888-13 713 900-9 626 147 70,2-14 213 900-500 000 Verk.bidrag -7 970 568-12 366 100-8 122 508 65,7-12 866 100-500 000 Barn- och familjetjänsternas budget torde överskridas med cirka 500 000 euro, vilket i huvudsak beror på barnskyddets köpta tjänster. Tjänster för barn och familjer erbjuds i ett tidigare skede än förr, och som en följd fortsätter antalet klienter inom socialarbetet för barnfamiljer att öka. Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) Nylands projekt tillsammans är vi mera har kommit väl i gång. Borgå har en aktiv roll i projektet, bl.a. ordförandeskap för projektet och ledningsansvar för följande utvecklingshelheter: Småbarnspedagogik och skolans stöd för barnets välbefinnande (del: utveckling av den individuella elevvården), Verksamhetsmodellen familjecentral (del: stöd i föräldraskapet och utveckling av separationstjänster), Utveckling av tjänster på specialnivå och allra mest krävande nivå (del: Barnskyddets familjearbete och familjerehabilitering). I samband med projektet har smidiga experiment förberetts och delvis också genomförts. Förebyggande tjänster och tjänster för tidigt stöd utvecklas i syfte att minimera behovet av korrigerande tjänster. Målet är att stärka familjernas kraftresurser och vid behov erbjuda allt flere barnfamiljer de tjänster som avses i socialvårdslagen - och att aktivt informera om tjänsterna. Den multiprofessionell verksamhetskulturen har förstärkts bl.a. med JOLLAteamet, som startade på våren. Nästan 40 % av klienterna hos socialarbete för barnfamiljer får de tjänster som avses i socialvårdslagen. På ett år har barnskyddets klientrelationer minskat med sammanlagt cirka 13 % Det totala antalet klienter inom socialarbete för barnfamiljer har emellertid ökat under samma tid med cirka 11 %. Vid skolhälsovårdens kontroller för dem som övergår till högstadiet har man identifierat de elever som är i behov av stöd, och experimentet med omfattande hälsokontroller har kommit framåt. ODAprojektets blanketter för basuppgifter och hälsoenkäter är färdiga för provanvändning på mödrarådgivningen och inom studerandehälsovården. Familjeplaneringens processer med preventivmedel har förnyats. Ergoterapins och talterapins gemensamma gruppverksamhet har förverkligats med goda resultat. Stödet i föräldraskapet förstärktes med ett experiment med föräldraskapsträning med den nya verksamhetsformen grupprådgivning. Målgruppen var föräldrar till barn i åldern 6 månader eller 2 år. Responsen har varit god. Föräldraskapsträningen utvecklas i Lape-projektet under ledning av THL, och verksamheten utvidgas också till andra kommuner. I Vårberga har ett projekt för barnfamiljer (Lähiperhe) inletts som en del av Lape- och Vårberga-projektet. Målet är en ökad samhörighet och social växelverkan mellan barnfamiljer. Projektet genomförs i samarbete med Mannerheims Barnskyddsförbund. Familjearbetet för barnfamiljer leds centraliserat sedan början av året. Hemservicen placerades under barn- och familjetjänster, och serviceprocesserna utvecklades för att uppfylla de förpliktelser som följer av socialvårdslagen. Antalet klientfamiljer har ökat. En del av tjänsterna producerades som köpta tjänster för att tillfredsställa behovet av tidigt stöd och lågtröskeltjänster. Detta synliggör behovet att använda servicesedlar också inom hemservice för barnfamiljer. Behovet av barnskyddets öppna tjänster har fortsättningsvis varit så stort att man i större utsträckning än väntat har varit tvungen att anlita köpta tjänster. Detta har medfört en budgetöverskridning. Östra Nylands familjerättsliga enhet har aktivt utvecklat försonliga separationstjänster och övervakade möten. Skyddshemmets och Östra Nylands socialjours håller på att förnya sin organisation för att motsvara de kommande lagändringarnas krav. Samarbetet mellan socialjouren och jouren vid Borgå sjukhus utvärderades med hjälp av en pilot på hösten. Målet var en heltäckande service för jourklienter. Antalet klienter inom förebyggande och tidigt stöd ökar i proportion till de korrigerande tjänsterna med minst 10 procent. Arbete pågår, målet torde uppnås. Vi utvecklar minst tre etablerade verksamheter med erfarenhetsexpert och kundexperter, eller samarbetsformer med tredje sektorn, företag Nuotta har inlett en medgångarverksamhet. eller läroanstalter. En Kraftcirkel är aktiv inom barnskyddets öppenvård. INNOSTAMO förverkligades, Vankkuri förverkligas Vi förebygger marginalisering av unga. Minst 80 av de unga invandrare som var minderåriga när de beviljades kommunplats deltar i utbildning, 100 % arbete eller sysselsättningsfrämjande tjänster. Vi utformar smidigare klientprocesser och ökar den tid och aktivitet som ger klienterna mervärde. Alla centrala klientprocesser är beskrivna och Arbete pågår. minst 50 % av dem har förbättrats med Lean-metoder. 13
Äldreomsorg och handikappservice Verk.intäkter 4 600 264 8 412 700 4 849 230 57,6 8 412 700 0 Verk.utgifter -36 249 370-56 071 300-36 248 665 64,6-56 371 300-300 000 Verk.bidrag -31 649 106-47 658 600-31 399 434 65,9-47 958 600-300 000 Inom uppgiftsområdet äldreomsorg och handikappservice har man satt sig in i servicehelheterna för äldre och utvärderingen av vårdkedjor. Personalen har aktivt deltagit i utvecklingen av det nationella spetsprojektet Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras. Enligt prognosen kommer uppgiftsområdets budget att överskridas med cirka 300 000. Inom resultatenheten service som främjar välbefinnandet har man satt sig in i processerna för att bedöma servicebehovet i ett tidigt skede och att ordna stöd i rätt tid. Utmaningen ligger i att antalet klienter och servicebehovet ökar såväl bland de äldre som bland personer med funktionshinder. En ganska betydande budgetöverskridning torde vara att vänta inom specialomsorger, personlig assistans och tjänsterna till personer inom serviceboende. Resultatenheten rehabiliterings- och sjukhustjänster har gjort planer för en integrering av intervall- och kortvårdsavdelningen Apollo i den övriga verksamheten inom uppgiftsområdet. Resultatenheten har också deltagit i utvecklingsåtgärder som berör uppgiftsområdet äldreomsorg och handikappservice, bl.a. hemrehabilitering och processen för placering av äldre personer (SAP). Verksamheten i Näse sjukhus har effektiverats: antalet vårdperioder har mera än fördubblats och deras genomsnittliga längd har blivit kortare i enlighet med målet jämfört med utfallet för år 2016. I enheten rehabiliterings- och sjukhustjänster har inkomsterna varit större än de budgeterade samtidigt som utgifterna har varit mindre de budgeterade. Enligt prognosen kommer budgeten att underskridas. Inom hemvården har det bindande målet eftersträvats genom att förstärka den egna vårdarens roll och genom att aktivt utnyttja RAI-resultaten. För 83 % hemvårdens klienter är den tid som används för tjänsterna mindre än 30 minuter åt gången, och antalet personer som behöver 1-5 timmar/månad är över 200. För klienter med liten användning av tjänster planeras ibruktagande av servicesedlar. Inom hemvården är sjukfrånvaron betydande och har ökat men skiljer sig inte från uppgifterna för hela landet. En pilotverksamhet enligt den s.k. Nordsjömodellen planeras för två hemvårdsområden i syfte att öka nöjdheten bland klienter och arbetstagare. Hemvårdspersonalen förstärks tills vidare med tidsbestämda resurser samtidigt som verksamheten utvecklas och utvärderas. Hemvården fortsätter samarbetet med läroanstalter. Fritidshandledning riktas bl.a. till hemvårdsklienter i landsbygden för deras välbefinnande. Enligt prognosen kommer hemvårdens inkomster från klientavgifter ligga under budgeten, beroende på ett minskat antal klienter i Äppelbackens servicehus under det gångna året. En budgetöverskridning beräknas ske. I boendeservice har det bindande målet och möjligheterna att utnyttja konkurrenskraftsavtalet tagits itu med. Mervärdestid eller aktivitet för den boende har ökats genom egenvårdarens försorg genom systematisk arbetsskiftsplanering. Portalen vapaaehtoistyo.fi används för förmedling av frivilliga arbetsinsatser till boendeservice. Många nya kontakter har skapats till personer som utför frivilligarbete. Också inom boendeservicen är den ökade sjukfrånvaron en utmaning. De för vikarier budgeterade anslagen överskrids, men i viss mån kan detta kompenseras med ökade inkomster. Vi utvecklar metoderna för bedömning av servicebehovet samt en konstnadseffektiv serviceproduktion. Vi utreder servibehovet hos 300 klienter som använder flera olika Utredningsprojektet är genomfört. Behandlingen av resultaten från projektet fortsätter i samband handikapptjänster. Vi har som mål att erbjuda våra klientgrupper tjänster i rätt tid och rätt med att verksamheten utvecklas. omfattning. Inom hemvården förverkligas konkurrenskraftsavtalet med att erbjuda den egna klienten en halv timme mervärdestid. På grund av de många frånvarodagarna har genomförandet varit utmanande. Vi ökar den tid och aktivitet som ger klienterna mervärde. Inom boendetjänsterna förverkligas konkurrenskraftsavtalet med en satsning på de boendes utevistelse. Inom rehabiliterings- och sjukhustjänsterna har klienternas mervärdestid ökats bl.a. genom ökade mottagningstider och aktivitetspass. 14
Bildningssektorns ledning Verk.intäkter 40 0 70 70 70 Verk.utgifter -864 618-1 347 600-806 616 59,9-1 347 600 0 Verk.bidrag -864 578-1 347 600-806 546 59,9-1 347 530 70 Bildningssektorn har utsett ansvarspersoner för sektorns gemensamma arbetsplatser. Byggandet av trådlösa nätverk i bildningssektorns enheter har fortsatt. Bildningscentret i Vårberga inleder sin verksamhet i oktober, och olika aktörer har tillsammans planerat ibruktagandet av bildningscentret och de olika användarnas kommande samarbete. Man har fortsatt att genomföra åtgärder som ingår i välfärdsplanen för barn och unga på hela stadens nivå, genomförandet koordineras av arbetsgruppen Hyvis som leds av bildningssektorn. Inom ramen för barn- och familjetjänsternas utvecklingsprojekt Tillsammans är vi mera har man vidtagit flera åtgärder som utvecklar arbetssätten. Det som bildningssektorn prioriterar i projektet är att utveckla gemensamt välbefinnande och individuell elevvård inom småbarnspedagogiken och i skolorna. Skolorna och läroanstalterna i Borgå har deltagit i skolhälsoenkäten som ordnas av Institutet för hälsa och välfärd, och resultaten fås under hösten 2017. Då det gäller utredningen av bildningsnätet har arbetet framskridit långsammare än planerat. Några andra betydande ändringar i verksamheten är inte att vänta under budgetåret. Uppgiftsområdets bindande mål kommer att uppnås. Det finns ingen betydande risk för att så inte skulle ske. Genomförande av välfärdsplanen för barn och unga, vi börjar genomföra minst 10 åtgärdsförslag Uppfylls Kunderna deltar i bedömningen och utvecklingen av tjänsterna, minst fyra involverande åtgärder Uppfylls 15
Finskspråkiga utbildningstjänster Verk.intäkter 1 337 074 1 344 500 928 305 69,0 1 144 500-200 000 Verk.utgifter -26 927 293-39 897 000-27 012 133 67,7-40 347 000-450 000 Verk.bidrag -25 590 219-38 552 500-26 083 828 67,7-39 202 500-650 000 De finskspråkiga utbildningstjänsterna beaktar i sin verksamhet de strategiska riktlinjer som stadsfullmäktige godkänt. Vi har koncentrerat oss på kostnadseffektiv basservice och riktat våra tjänster till dem som löper risk att marginaliseras. Eftersom kostnaderna för hyror, måltider, städning och informationsförvaltning har stigit, har vi strävat efter att förbättra produktiviteten inom kärnfunktionerna genom att koncentrera tjänsterna, genom att effektivera resursfördelningen mellan skolorna och genom att avstå från vissa tjänster. Med anledning av ett ökat antal elever och i synnerhet invandrare bildade vi nya undervisningsgrupper trots att vi inte hade ekonomisk beredskap för detta. Dessutom riktade vi resurser på nytt eftersom vårt mål var att hålla antalet anställda högst på samma nivå som under det föregående året. Utöver behovet att ordna förberedande undervisning för invandrare kommer oförutsedda förändringar att ske i verksamhetsmiljön på grund av problem med inomhusluften, så att vi blir tvungna att använda tillfälliga lokaler inom den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen. Dessutom ska byggandet av Tolkkisten koulu framskrida enligt tidsplanen. Genomförandet av den nya läroplanen kräver oförutsedda anskaffningar. Utgående från de nuvarande siffrorna verkar utfallet positivt, men på grund av det ökade antalet elever bildade vi några tilläggsgrupper inom utbildningstjänsterna hösten 2017 och verksamhetskostnaderna för dessa ingår inte budgeten 2017. Nödvändiga anskaffningar av undervisningsmaterial och -redskap för den grundläggande utbildningens och gymnasieundervisningens tillfälliga lokaler orsakar också kostnadstryck. Dessutom har inkomstutfallet inte varit det som man hade förutsett. På grund dessa faktorer beräknas behovet av tilläggsanslag att vara ca 650 000 euro för tillfället. Enligt den nya läroplanen (LP2016) och utbildningstjänsternas informations- och kommunikationstekniska strategi borde de finskspråkiga utbildningstjänsterna satsa på ibruktagande av informations- och kommunikationsteknik i skolor och läroanstalter. I vår nuvarande budget beaktas dessa frågor delvis, men t.ex. för köp av utrustning har anslagen inte kunnat höjas från det föregående året. Ibruktagandet av nya inlärningsmiljöer och digitalt material i skolorna och läroanstalterna framskrider även om tidtabellen för att bygga upp verksamhetsmiljöerna är utmanande. Det växande elevantalet och antalet elever med invandrarbakgrund, och det ökande behovet av stödundervisning, specialundervisning samt skolgångsbiträden och andra elevvårdstjänster leder till högre kostnader. För att hantera detta har vi utvecklat ett centraliserat system för förhandsplanering och inhämtande av utlåtanden. Dessutom utvecklar vi nya modeller för att rikta och koncentrera dessa tjänster. Vi utvecklar principerna för hur vi riktar speciallärar- och skolgångsbiträdesresurser samt prövar nya verksamhetsformer. Genomförandet och ibruktagandet av den nya läroplanen i högstadieskolorna kräver oförutsedda materialanskaffningar även om målet är att ersätta läroböcker med digitala material. Inkomstmålet som består av olika projektfinansieringar för budgetåret 2017 har ställts högt. En utmaning är att en del av projekten avslutas medan nya motsvarande projekt inte i samma utsträckning kan förväntas av staten. Målet är att uppnå de ställda intäktsmålen genom att göra ansökningen om projektmedel effektivare. Vi söker fortsatt projektfinansiering för projekt som ingår i den nya läroplanens mål. Minst 99 % av åldersklassen får en plats för fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen Minst 90 % av tredje årets elever i gymnasiet avlägger studentexamen med godkänt resultat Uppnåddes Uppnåddes 16