BARNET/ELEVEN: GEMENSKAP eller UTANFÖRSKAP? Barnet Gemenskap eller utanförskap? Språket Solklart eller snubbeltråd? Pedagogiken Hjälp eller stjälp?

Relevanta dokument
ATT VARA SPECIALLÄRARE

Språklig sårbarhet ett sätt att förstå språkstörning ur ett pedagogiskt perspektiv

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Att vara en professionell samtalspartner i förskolan

SPRÅKLIG SÅRBARHET I SKOLAN. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. (Lpfö98/2010, s.

FÖR-skolan lägger grunden

Språklig sårbarhet i förskola och skola

BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

LITERACY. det hållbara språket. Hur kan språk vara hållbart?

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Olika verktyg för elever i behov av särskilt stöd

Svenska som andraspråk åk 1

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolutveckling på mångfaldens grund

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Om autism information för föräldrar

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Engelska när man inte vill och kan

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Språksvårigheter och flerspråkighet

Förra mötet: WidgitOnline bildstöd Kommunabonnemanget upphör 11 april 2019

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Mål med språksamtalet

PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

3.18 Svenska som andraspråk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen

Flerspråkighet en möjlighet!

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

Verksamhetsbeskrivning Kommunikationsklass. Särskild undervisningsgrupp

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Verksamhetsområdesplan 2018

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Literacy tillsammans med empatidockor

Yttrande över La sdelegationens beta nkande Barns och ungas la sning ett ansvar fo r hela samha llet SOU 2018:57

Nätverk 1 28 september 2018

Centralt innehåll årskurs 7-9

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

Statens skolverks författningssamling

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Transkript:

Barnet Gemenskap eller utanförskap? Språket Solklart eller snubbeltråd? Pedagogiken Hjälp eller stjälp? Barbro Bruce, leg. logoped, bitr. prof. utbildningsvetenskap/specialpedagogik Högskolan Kristianstad SITS kongress 2017 Stockholm Varför är begreppet språkstörning problematiskt i skolan? Barnet/eleven Språket som verktyg Läraren och pedagogiken Tankar som ledde fram till språklig sårbarhet Helheten kan inte greppas genom att studeras var och en utifrån principen en-sak-i-taget, utan kan bara förstås tillsammans och i sammanhang. Därför kan de heller inte utredas, värderas eller åtgärdas som ett flöde av olika kartläggningar, utredningar och tester hos olika experter. Möjligheten men också sårbarheten ligger i hur barnet, språket och pedagogiken fungerar tillsammans. 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 4 Språket Barnet Pedagogiken BARNET/ELEVEN: GEMENSKAP eller UTANFÖRSKAP? 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 5 1

Vad (inneb)är språkstörning (DLD)? Barnets/elevens perspektiv Språklig osäkerhet: svara, berätta, tolka, förstå Varierar beroende på samtalspartner och situation Får konsekvenser för allt lärande - kunskapandet Risk för utanförskap vänskapandet drabbas barbro.bruce@hkr.se 7 syns inte utanpå, ingen som riktigt förstår problemet känns som ifrågasättande när man ständigt blir ombedd att säga om, upprepa känsla av utanförskap när andra missuppfattar vad man säger eller fnissar samma känsla när man själv inte riktigt förstår, t.ex. språkskämt hemma och med vissa funkar det, är det något fel på mig? Vad då? Ta dig tid och lyssna på mej och se vad jag gör och ser! Försök förstå och säg inte bara: Vad sa du? och Kan du säga det en gång till! Språkförmåga är inte en individprestation Ingen förstår mig och jag förstår inte Vi kan tillsammans Kommunikation sker i gemenskap barbro.bruce@hkr.se 9 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 10 Och sen då, när man blir stor? Osäker läsförståelse, läser lite Korta, enkla, konforma texter och stavfel Obekväm i talarrollen, tar lite talutrymme Idag lyssnade dom på mej och frågade om jag ville vara med. Annars brukar de bara säga Vad sa du? och att jag ska säga allt en gång till. Sen är dom bara tysta när jag säger nåt och ibland fnissar dom eller frågar nån annan som om jag inte sagt nåt. barbro.bruce@hkr.se 11 2

Språkförmågan varierar MED VEM: Med vissa flyter samtalet på så lätt så man inte kan sluta (A), med andra tar orden slut meddetsamma (B) FRÅGA: Vad gör samtalspartner A? I VILKET SAMMANHANG: Ibland flyter samtalet på och man får fatt i både tankar och ord (A), medan andra framlockar tunghäfta och hjärnsläpp (B) FRÅGA: Vad kännetecknar kontexten A? Det man gillar tycker man är lätt och det gör man ofta och blir jättebra på! Fundera Fråga Ifrågasätta Undra Utforska Undersöka Uppleva Upptäcka Benämna Berätta Begripa Upptäcka barbro.bruce@hkr.se 13 barbro.bruce@hkr.se 14 Sårbarhet Kompetens SPRÅKET: SOLKLART eller SNUBBELTRÅD? barbro.bruce@hkr.se 15 Språket som nyckel i kunskapsutvecklingen Språk som undervisnings- och lärverktyg Förstå vad man behöver förklara och förklara så andra förstår Förstå och formulera det man har (och inte har) förstått Från world till word och från word till world barbro.bruce@hkr.se 17 barbro.bruce@hkr.se 18 3

Att bemästra språket, kunskapa och vänskapa Är språket solklart eller snubbeltråd? 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se Språket möjliggör Ord som klär tankar öppnar förståelse Ord och satser gör tankar möjliga att dela Goda cirklar: ju mer man frågar desto mer får man veta Ju mer man vet desto mer vill man veta 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se Språket hindrar och skymmer Svåra ord stänger ute Långa meningar likaså Onda cirklar: Ju mindre man förstår desto mindre utsätter man sig för risken att inte förstå Ju mindre man kan göra sig förstådd desto färre samtal inbjuds man i Språkliga snubbeltrådar Skolspråket snubblar många på Fonem de minsta betydelseskiljarna (vokaler, konsonanter) Grammatik regler för satskonstruktioner Semantik begreppens betydelse Pragmatik språket i socialt samspel Kontextfritt, mindre situationsbundet Skriftspråksliknande Abstrakt och ämnesspecifikt barbro.bruce@hkr.se 21 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se Underlätta övergången och förbered mötet mellan vardags- och skolspråk förankra i sammanhang bilder föremål erfarenheter förförståelse alla elevers modersmål är en resurs Vad vet vi mycket om när det gäller samband mellan muntlig språkutveckling och läsoch skrivutveckling? 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 24 4

Modernt teknikstöd stöder språket! Läsa & skriva Fonologisk medvetenhet Fonologi och grammatik Begrepp och ordförråd Samspel och joller Lässtöd: talsyntes, talböcker, www.tpb.se; www.legimus.se Skrivstöd: rättstavningsprogram, tal till text (Dragon dictation, Say Hi), ordprediktion (Saida, CD-ORD) Översättning: digitala ordböcker (Gustavas ordböcker), www.tyda.se, Google translate Appar för anteckningsstöd: Evernote, Audionote, mind mapprogram, fickminne/diktafon Lyssna på Johanna Kristenssons och följ hennes blogg www.logopedeniskolan.se 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 25 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 26 Vad är tekniken sämre på? Utforska Ifrågasätta?? Tänka själv Tänka tillsammans Läsa & skriva Leka & granska Uttala & uttrycka Utforska & benämna? Skapa nytt Samspela & samtala 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 27 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 28 Olika genrer övas i samtal! Återge Berätta Beskriva Instruera Argumentera Diskutera PEDAGOGIKEN HJÄLP eller STJÄLP? Förklara 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 5

Språket är både lärarnas undervisningsredskap och elevernas lärandeverktyg Svårigheter Möjligheter barbro.bruce@hkr.se 31 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 32 När går det bra? Bekräfta och utnyttja det! Engagera och medvetandegör barnet/eleven Fokus på det som finns, funkar och bär! Inte bara på det som fattas, felar och brister! Medvetenhet Tar emot hjälp Lärstrategier Critical literacy Metakognitiv förmåga Lexigram Bruce (2010) Vad är det jag gör? Hur gör jag? Hur skulle jag kunna göra? Att tillsammans smaka av det språkliga smörgåsbordet Öppna samtal om elevens egna tankar kring vad som fungerar bättre eller sämre, känns lätt eller jobbigt och låta eleven skatta sig själv Fokus på resurser/styrkor för att överbrygga svårigheter/brister Underlag för fortsatt utredning, åtgärder, utvärdering och uppföljning 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 35 11/26/2017 barbro.bruce@hkr.se 36 6

10 Det språkliga smörgåsbordet Ta plats och ge plats i samtal Uppfatta och förstå ord Hitta ord man söker Förstå uppmaningar Berätta så andra förstår Komma ihåg ord, namn Rimma, leka med ord Avkoda automatiserat Förstå det man läst Skriva berättelser Stava 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Lätt Svårt 11/26/2017 barbro.bruce@hkr.se 38 8 7 6 Lätt Grundplåten till ett åtgärdsprogram 5 4 3 2 1 Svårt Se möjligheter, drivkraft, motivation Involvera och engagera föräldrar, kamrater samlärande! Var konkret, visa HUR, modella! Exempelvis hur föräldrar kan hjälpa sina barn/ungdomar med läxor 0 11/26/2017 barbro.bruce@hkr.se 39 Det mesta i skolan bygger på språkförmåga Pedagogisk sårbarhet som utmaning Om lärverktyget språket sviktar, hur gör jag som lärare för att undvika att det alltid blir språket som bedöms och inte kunskaperna bakom? barbro.bruce@hkr.se 41 7

Bedömningars tillförlitlighet och trovärdighet VAD mäts? Risk att den fastnar i språket Eller motivation/brist på motivation Eller koncentration Eller uthållighet VEM som mäter spelar det roll? Bättre med personer man känner? Bättre i miljöer man känner sig trygg? Sårbar bedömning Först svarar ni på frågorna och sedan avslutar med en fri skrivuppgift Jag fattar inte vad eller hur - jag ska svara eller skriva!? barbro.bruce@hkr.se 43 barbro.bruce@hkr.se 44 Hemkunskapsläraren som bedömningsstöd Specialpedagogikens roll Skapa förutsättningar, möjliggöra Anpassa språklig belastning så det blir möjligt att förstå och lustfyllt att vilja dela Sparra och sporra Formativt följa, finnas till hands, lyssna och bekräfta Stimulera självständigt och kreativt tänkande Våga prova nya ord, nya samtalsämnen, ifrågasätta barbro.bruce@hkr.se 45 barbro.bruce@hkr.se 46 Ge rikligt med stöd från början - plocka bort när det inte behövs längre Föremål Specialpedagogik i professionellt lärarskap, synsätt och förhållningssätt Bruce, Rubin, Thimgren & Åkerman, 2016 Bild Skrift barbro.bruce@hkr.se 47 barbro.bruce@hkr.se 48 8

Specialläraren i samverkan med klassläraren Möjliggöra Visualisera Förankra Förklara Förstärka Förtydliga Inte ge upp! Coacha Inte ge upp Komma runt Chans att lyckas Dela upp i nåbara delmål Olika bedömningspraktiker Språkutvecklande förhållningssätt i ALLA möten, under HELA dagen, i ALLT man gör barbro.bruce@hkr.se 49 barbro.bruce@hkr.se 50 Bekräfta och bruka ALLA barns ALLA språk! Förtydliga och förstärk: visa och visualisera! Ge alla barn/elever tanketid och talutrymme! Förankra i erfarenheter & ge förförståelse! Var en professionell samtalspartner! 26 November 2017 barbro.bruce@hkr.se 51 9