Insatser som främjar fullföljda studier

Relevanta dokument
HITTADRIVET. -Studiemotivation och genusmönster i grundskolan- Samverkansforskning mellan Högskolan Väst, Orust och Dals-Ed

Plug In erfarenheter och framgångsfaktorer. Göteborg,

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!"#$%&'

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!"#$%&'

Göteborgsregionen en av regionerna i Plug In.

Fullföljda studier fördjupad samverkan och nya möjligheter resultat och lärdomar från Plug In i GR. Utbildningschefsnätverket

Motverka studieavbrott (motverka utanförskap) Vad vet vi från forskningen och beprövade erfarenheter inom Plug In-projektet?

SYV-nätverket GR

Att motverka ungdomars utanförskap

Motverka studieavbrott (motverka utanförskap)

1 av 8 saknar behörighet att komma in på gymnasiet. 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år.

Hur samarbetar vi kring elever i behov av särskilt stöd? Beprövade erfarenheter och framgångsfaktorer från Plug Inprojektet

Vad säger forskningen om elever i riskzon och vad kan skolan göra?

A" kunna påverka samma fråga från lokal 3ll na3onell niva..!"#$%&'

Plug In Avslutningskonferens Stockholm, mars 26

Vad är En skola för alla?

Elever om Plug in/push out/drop out

En resa till ökad kunskap och mer verkstad

Hur ser läget ut? Varför är fullföljda studier så viktigt?

Plug In TVÅ SAMMANFATTANDE EXEMEL AV GENOMFÖRDA DJUPSTUDIER I PLUG IN. Plug In 1

Reservantagningen 2016

GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända. Utbildningsgruppen

Uppdrag fullföljd utbildning

framgångsfaktorer i praktiken

Strategiskt styrdokument

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande

Kraftsamling fullföljda studier

Måldokument Utbildning Skaraborg

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson,

Elever som lämnar skolan i förtid. lärdomar från forskningen för beslutsfattare

Nationellt projekt mot studieavbrott, avslutat våren 2018

Plug In SVERIGES STÖRSTA SAMVERKANSPROJEKT FÖR ATT FÖRHINDRA STUDIEAVBROTT. Plug In 1

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Måldokument Utbildning Skaraborg

PLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna

Seminarium 1. Att stötta de unga i situationer som innebär en risk för att de inte kommer kunna ta nästa steg. Övergångar mellan skolformer/kaa

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

Redovisning av Skolverkets uppdrag om att genomföra verksamhetsnära insatser för att förebygga avhopp från gymnasieskolan

Skola Ansvarig Rektor:

Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden

Närvaroteamet, Sundsvall

Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

!"#$%&' 30/ GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Kraftsamling fullföljda studier

Utkast till egeninitierat remissvar Gymnasieutredningen

En likvärdig utbildning för alla

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Plug In Söderköping Utökat mentorskap, elevnära arbetslag och utveckling av formativa arbetssätt

Plug In Strömsund. Ungdomscoach i gymnasieskolan

Fotograf David Lundin

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Aktuell rapport från Skolinspektionen 2017

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga

Systematiskt kvalitetsarbete

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Utvecklingsplan Fuxernaskolan Årskurs

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik

Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Hemmasittare Definitioner. Prevalens. Långvarig frånvaro åk 1-6 & 7-9. Förekomst av skolfrånvaro. Upprepad ströfrånvaro åk 1-6 & 7-9

Vad fungerar? Riktade program mot skolk och studieavbrott för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

VÄLKOMNA till frukostmöte!

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11)

Teamplan Ugglums skola F /2012

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Transkript:

Insatser som främjar fullföljda studier GR:s arbete inom området, exempel och erfarenheter från projekten Plug In och Plug Innan Konferens i Trollhättan 2017-11-27 Lisa Sipari, GR Utbildning Amara Höstblom, delprojektledare i Plug Innan Götene

Tretton västsvenska kommuner i funktionell samverkan Skolutveckling Utbildning för alla Samverkan Skola-Arbetsliv Framtidens Ledare Gymnasieantagningen Läromedel GR Vux http://grkom.se/utbildning

Pågår på GR just nu Förskola F, Grundskola Gymnasie Vuxenutbildning Nationellt Samverkan med Skolverket Plug- Innovation (SKL) VGR Plug Innan (år 5-9) Sfi - InVäst GR Ungas Kraft (Universeum) Plug In GR FSGR fristående skolor Yrk In IM och yrkesprogram

Så ser läget ut 1 av 8 saknar behörighet att komma in på gymnasiet. 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år.

Varför är icke fullföljda studier ett problem? För individen Individer som inte har en fullföljd gymnasieutbildning riskerar i högre grad: arbetslöshet, sämre hälsa, kriminalitet, behov av försörjningsstöd, en lägre grad av delaktighet i samhället. (Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008; Vinnerljung m. fl.)

Varför är icke fullföljda studier ett problem? För samhället En person i utanförskap hela livet 10-15 miljoner kr per individ. Ca 13% av en årskull hamnar utanför till en kostnad av 144 miljarder kr. Att fånga en person ger 40 miljoner kronor tillbaka. Nilsson/Wadeskog

Personer utan avslutad gymnasieutbildning har vid 20 års ålder 43% högre risk för arbetslöshet 25 års ålder 60% högre risk för arbetslöshet 29 års ålder 86% högre risk för arbetslöshet 20 års ålder 3,5 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd 25 års ålder Drygt 4 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd 29 års ålder 5 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd Utbildning Nyckeln till arbete (SKL) 2015

Plug In ESF-satsning för att motverka studieavbrott från gymnasiet 2012-2017. Ungdomar 15-24 år. Ungdomar som är inskrivna i skolan, Elever som har gjort studieavbrott, Nyanlända elever. Har involverat ca 11 000 unga.

Plug In NATIONELLT KANSLI PLUGINNOVATION JÄMTLAND HÄRJEDALEN SKÅNE KALMAR KRONOBERG GÄVLEBORG GÖTEBORGS- REGIONEN VÄSTER- BOTTEN ÖSTER- GÖTLAND Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner LOKALA PROJEKTVERKSTÄDER

Resultat från Plug In 80% färre avbrott i Jämtlands deltagande skolor. En fördubbling i antalet kartlagda ungdomar inom KAA i Göteborgs stad. Av Västerbottens 298 deltagare har endast en handfull avbrutit sina studier. Implementeringsgrad på 75% totalt i projektet, 85% i Västerbotten.

PlugInnovation Samla Sprida Generera Kunskap Generalisera hur möjliggör vi för fler unga att stanna i studier fullfölja studier återgå till studier? www.pluginnovation.se

Framgångsfaktorer www.pluginnovation.se

Vilka elever hoppar av? Individuella och strukturella riskfaktorer, Riskfaktorer på skolnivå, Riskfaktorer på systemnivå.

Individuella och strukturella riskfaktorer Självkänsla SES - Föräldrars utbildningsnivå Närsamhällets karaktär Hälsa Kön fler pojkar R Låga skolresultat Funktionsnedsättning Flytt fler ökar risk Språk (anpassat från Dale, 2011 (All-factors framework) NDPC, 2007 m.fl.)

Hur upptäcker vi varningssignaler i skolan? Vad gör eleven i skolan? - Är närvarande, - Är aktiv på lektioner, - Fullföljer uppgifter och läxor, - Ställer frågor. - Känner tillhörighet, - Identifierar sig med skolans värderingar, - Har goda relationer, - Stöd, social trygghet, stimulans. Hur känner sig eleven i skolan? Hur går det för eleven i skolan? - Studieresultat, - Läxor, - Tid som läggs på skolarbete. - Ser kopplingen mellan skola och framtida mål, - Upplever relevans och meningsfullhet. Upplever eleven skolan som meningsfull? (Bl.a. Fuhrlong, Christensen, 2008; Sinclair et al. 2003; Lehr et.al. 2003, 2004, 2008; Lamb, 2008 m.fl.m.fl)

Riskfaktorer på skolnivå Undervisningskvalitet Kompetens kring elever i riskzon Kompetensutveckling Lärartäthet Resurser Storlek - skola och klass SYV Social sammansättning Stödfunktioner Relationellt arbete (Anpassat från Dale, 2011)

Riskfaktorer på systemnivå; kursplan, läroplaner Brist på praktisk tillämpning och koppling till framtida yrkesliv Brist på möjligheter till validering Inlåsningseffekter svårt att byta inriktning/program Brist på alternativa utbildningsvägar Fokus på kursplanernas innehåll istället för eleverna Lite tid för elevernas helhetsutveckling (Anpassat från Dale, 2011)

Ett avhopp sker inte plötsligt! Resultat av ett samspel: individen hemmet samhället skolan. Eleverna distanserar sig gradvis. Tidiga insatser är effektivt när distanseringen upptäcks. Det är effektivt att öka elevernas anknytning till skolan: satsa på de faktorer som skolan kan påverka!

Viktiga gemensamma dimensioner i effektiva främjande/förebyggande insatser Insatser individ/grupp intensivt individuellt stöd holistiskt stöd förtroendefulla relationer stärka anknytningen erfaren personal kontinuitet i relationer/arbete tydlig uppföljning överskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultat Organisation/system insatser tydlig uppföljning - mål trygg miljö flexibilitet i utformning av undervisning/kurser/program bygga känsla av samhörighet ge förtroende höga förväntningar stötta risktagande för elever och personal (Anpassat efter Lamb et al 2004, 2008 o.s.v.; Klima, 2005, NDPC, 2007 m.fl.m.fl.)

Framgångsfaktorer

Individcentrerat/holistiskt perspektiv på eleven Utreda och adressera behov som sträcker sig även utanför utanför det pedagogiska stödet/skolarbetet helhetssituation i samverkan med aktörer inom/utanför skolan typer av insatser inom Plug In Studiestöd Specialpedagogiskt stöd Strukturstöd Närvarocoachning/coachning SYV Vägledning i brett perspektiv Utforska mål Kontakt med förebilder/mentorer Samhällsorientering Praktik Mental träning (KBT) Problemlösning Kurativt stöd Socialt stöd, aktiviteter utanför skolan, samtalsstöd Social träning Friskvård

Koll och uppföljning Koll på riskindikatorer och progression Tydliga rutiner och insatsrepertoar Koll på behov (helhetsperspektiv) Koll på utförande av insatser Uppföljning av resultat i organisation och för individer

Samverkan skapa sammanhållen process Inom skolan/utanför skolan Elevnära arbetslag Coacher/EHT Koordinatorer/case managers Multikompetenta team Fångar upp unga i riskzon över organisationsgränser Utreder orsaker Samordnar insatser Samarbetar med skola/andra aktörer

Flexibilitet genom hela systemet Organisation Hitta utrymmet i IUP:erna Integrera praktik/teori Skapa produktiva scheman ex. sammanhållen skoldag, lovskolor etc Studietakt/blockläsning Elevcentrerad undervisning (projekt, ämnesövergripande, formativ etc.) Arkitektur Plats/arena Individ Holistiska stödinsatser utifrån behov ex. studiestöd, socialt stöd, psykologiskt stöd, hälsa och välbefinnande m.m

Bemötande och förhållningssätt Bygga förtroende/relationer: Skapa undervisningsrelation Visa intresse/omtanke för hela individen Salutogent, coachande förhållningssätt Fokus på det positiva, intresse, förmågor och färdigheter Kontinuerliga avstämningar (check in) Lagom krav, höga förväntningar Dialogpedagogik Micro-metoder Gemensamma bemötandestrategier på skolan

Andra faktorer som rapporteras tydligt påverka resultat på skolorna Pedagogiska ledarskapet mod, nyfikenhet, uppmuntrar risktagande (skrota, utveckla) höga förväntningar, realistiska målsättningar Personalens kompetens (formell/informell, egenskaper) Kollegialt lärande stöttar varandra, tillåtande klimat, prestigelöst Vetenskapligt förhållningssätt systematiskt tänk i uppföljning av insatser, resultat o.s.v. använder elevernas tankar/kunskap/erfarenheter - delaktighet

Plug Innan Tidiga insatser som främjar fullföljda grundskolestudier

Bakgrund Plug Innan är en del av Västra Götalandsregionens kraftsamling för att få fler elever att fullfölja sina studier Syftet med kraftsamlingen är att: intensifiera och synliggöra insatser som sker runt om i regionen sprida beprövade arbetsmetoder skapa kontaktytor för samverkan

Andelen behöriga till gymnasiet sjunker Elever åk 9 i Västra Götaland med behörighet till gymnasiet: 90 % 85 % Början av 2000-talet År 2015

Tidigare insatser Forskare pekar på vikten av tidiga insatser, ett pro-aktivt arbete för att stötta elever att fullfölja sina studier. Det är i mötet med skolan/förskolan som akademiska mönster, beteendemönster och social mönster etableras (Dale, 2010).

Vi vet att det funkar Tidiga erfarenheter ( lågstadiet ) av skolmisslyckande samt beteende och relationerna i skolan har ett tydligt samband med icke fullföljda studier. Rekommenderat är tidiga stödinsatser före slutet på högstadiet/gymnasiet (high school), eftersom svårigheterna då hunnit eskalera och destruktiva mönster fått fäste. Finn et al (1997, 2005) har påvisat hur mönster som etablerats under lågstadiet bidragit till elevers benägenhet att fullfölja studier på gymnasienivå Forskarna lyfter att det handlar om förändringar i attityder, motivation, sociala beteendemönster såväl som lärandemönster. (Alexander, Entwistle, and Horsey, 1997: 110; Alexander et al, 1993, 1997, 2001; Ensminger and Slusarcick, 1992; Jimerson et al, 2000. Alexander et al. 2001)

Vi vet att det funkar Tidig intervention ger många fördelar. Ex. interventionsprogram i förskolan, fokus på att bygga nyckelkompetenser inför skolstart stärka föräldrars kompetenser och helhetssituation, Har visat sig ha tydliga effekter på individernas fullföljande av både grundskola och gymnasiestudier. (Se ex. the Chicago Child-Parent Center som utvärderats systematiskt genom ex. Barnard, 2004; Reynolds et al, 2004; Rumberger and Lin, 2005, HEAD-Start etc.). Stödet till stor del att långsiktigt stötta barn/elever att klara av skolarbetet och särskilt läs och skrivförmåga samt matematik för att motverka att elever utvecklar en låg självkänsla, tappar motivation och utvecklar ett problemskapande beteende. (Currie, 2000; Duncan et al, 2008; Manning et al, 2010, Anders,m.fl., 2011, Gilliam, 2005; Gimpel & Holland, 2003; Reynolds, Magnusson & Ruu Ou, 2010; Bayat, Mindes & Cowitt, 2010)

Plug Innan omfattning och ledning Erbjuds över hela Västra Götaland Pågår 2017-2019, ca 30 lokala delprojekt kan genomföras GR Utbildning har det övergripande projektansvaret och står för projektledning och processledning

Mål På organisationsnivå: - Deltagande skolor ska utveckla sitt främjande, förebyggande och/eller åtgärdande arbete kring elever i riskzon för att inte fullfölja sina grundskolestudier. På individnivå: - Elever som deltar i projektet ska få en stärkt skolanknytning och behörighet till gymnasiets nationella program.

Vetenskaplig förankring Plug Innan utgår från vetenskapligt grundade framgångsfaktorer som tagits fram genom Plug In: Samverkan Flexibilitet Individcentrerat arbetssätt Koll & uppföljning Bemötande Källa: pluginnovation.se

Inriktning och mål Projektet riktas till skolor med elever i årskurs 5-9 Projektet ska förstärka de satsningar som redan pågår Urval: Skolor där färre än 90% av avgångseleverna uppnår gymnasiebehörighet breddar urvalet inför ht 2018 Det finns ett mål kring regional spridning Skolan/huvudmannen bedömning av egen projektberedskap

Lokala behov och gemensam kraft Medverkande skolor startar delprojekt utifrån en lokal nulägesanalys Delprojekten arbetar mot Plug Innans övergripande mål Projektgemensamma aktiviteter ger möjlighet till samverkan GR Utbildning stöttar och processleder delprojekten

Nulägesanalys - Kartläggning kartlägga vilka elever som är i riskzon hur skolan arbetar Resurser Aktiviteter Resultat Effekter närvaro mående det pedagogiska arbetet Vilka resurser har vi för att förverkliga projektets mål? Hur ska vi utnyttja dem för bästa effekt? Vilka aktiviteter ska vi utföra för att stärka eleverna i deras måluppfyllelse och skolframgång? Vilka aktiviteter leder till det resultat vi vill se? Vilka resultat förväntas vi se? Vilka mät- och utvärderingsbara mål sätts och hur följs de upp? Vilken är den förväntade effekten av ert deltagande i Plug Innan? Linjär modell

Eller, så här: Vilka elever är i riskzon? Hur möter skolan elever i riskzon? Vad ser vi för effekter av det förändringsarbete som är gjort? Hur kan det vässas ytterligare? Vad låter vi bli att göra? Analys och uppföljning Nulägesanalys Mål Vad vill vi uppnå för eleverna i riskzon? Gjorde aktiviteterna att vi nådde målen? Hur väl? Resultat Aktiviteter Vilka aktiviteter ska vi ha och utföra för att stärka eleverna i riskzonen och/eller den pedagogiska miljön eleven befinner sig i? Cyklisk modell

Amara Höstblom Delprojektledare för Plug Innan i Götene

Tre steg för nulägesanalys Identifiera eleverna i riskzon Kartlägga deras behov Kartlägga organisationen

Vem kartlägger? Vilka ytor finns att tillgå? Vilka dokument?

Kartlägga organisationen Individnivå Organisationsnivå

Projektinriktningar Utveckling av rutiner och system för att fånga upp riskindikatorer Skolintern samverkan och nyttjande av olika kompetenser Samverkan med familjer, andra nyckelaktörer och lokalsamhället Studie- och yrkesvägledning Tillgänglighet och flexibilitet Undervisningens kvalitet meningsfullhet för eleverna Arbetsmiljö och klimat trygghet, trivsel och hälsa

Finansiering Plug Innan finansierar de lokala delprojekten med upp till 420 000 kr per skola under två år Innefattar finansiering för lokal delprojektledare 50% av tjänst för att driva delprojektet Skolan medfinansierar med arbetstid, motsvarande ca 80% av en heltidstjänst

Deltagande skolor/kommuner med start ht 2017 och vt 2018 Boråsregionen/Sjuhärad Bollebygds kommun. Göteborgsregionen Resursskolan Linden i Angered, Göteborg. Jättestensskolan i Västra Hisingen, Göteborg. Hallenskolan i Mölndal. Frölundaskolan i Västra Frölunda, Göteborg. Skaraborg Götene kommun. Specialpedagogiskt Centrum i Falköping. Alléskolan i Vara. Nossebroskolan i Essunga. Hökensåsskolan i Tidaholm. Fyrbodal Åmåls kommun. Hagaskolan i Dals-Ed. Frändeskolan och Dalboskolan i Vänersborg.

Ansökan för projektstart ht 2018 Ansökan via grkom.se/pluginnan Kontakt: Lisa Sipari lisa.sipari@grkom.se 0708-24 35 07