Handledare: Andreas Falck

INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Kognitions och neuropsykologi (PSYD52) Hur artikulatorisk suppression och repetition påverkar seriepositionskurvans primacy-effekt vid fri återgivning Louise Grövnes Ida Kuusemaa Sarah Lundin Linnéa Palme Laborationsrapport vt 2015 Handledare: Andreas Falck

1 Sammanfattning I denna studie undersökte vi hur artikulatorisk suppression, som antas hindra repetition av verbal information, påverkade den välkända primacy-effekten; tendensen att bättre minnas tidigt presenterad information. Vi presenterade en lista med ord för deltagarna och de skulle sedan återge så många ord som möjligt fritt från minnet. I ena villkoret repeterade de orden högt medan listan lästes upp och i det andra skulle de kontinuerligt repetera det irrelevanta ordet da. Resultaten visade ingen skillnad mellan prestationerna på de två villkoren. Alltså kan studien varken bekräfta eller utesluta att artikulatorisk suppression har en reducerande inverkan på primacy-effekten. Nyckelord: seriepositionskurva, artikulatorisk suppression, primacy-effekt, repetition

2 Introduktion 1974 presenterade Baddeley och Hitch sin model över det så kallade arbetsminnet som en revidering av 60-talets modal modell, vilken lades fram av Atkinson och Shiffrin 1968 och inkorporerade flera särdrag från dåtidens rådande minnesmodeller (Goldstein, 2011). Arbetsminnets model består enligt Baddeley och Hitch av fyra komponenter: den fonologiska loopen, det visuospatiala klotterblocket, den centrala exekutiven och den episodiska bufferten, av vilka de två förstnämnda är av speciellt intresse för denna studie (figur 1). Figur 1:Baddeley och Hitchs model över arbetsminnet (hämtad från Wikipedia) Enligt Baddeley och Hitchs model över arbetsminnet är den fonologiska loopen den del av arbetsminnet som bibehåller och bearbetar verbal och auditiv information. Inkommande information hålls i den fonologiska förvaringen (phonological store) där den artikulatoriska repetitionsprocessen hindrar minnen från att sönderfalla så att de vid ett senare tillfälle kan överföras till långtidsminnet (Goldstein, 2011). Denna buffert har dock ett begränsat utrymme, vilket innebär att om bufferten är full byts gammal information ut mot den inkommande (Rundus, 1970). Det visuospatiala ritblocket hanterar visuell och rumslig (spatial) information. Man använder denna del när man t.ex. föreställer sig en röd rund tomat eller läser en karta (Goldstein, 2011).

3 Figur 2: Seriepositionskurvan med en primacy- och recency-effekt (hämtad från Wikipedia) Ett minnesexperiment som är relaterat till arbetsminnet, och som är fokus för vårt experiment, är det som gjordes av B.B Murdoch, Jr. (1962). En lista med ord lästes upp för deltagarna och de bads sedan att skriva ned så många ord som de kunde komma ihåg. Genom att sammanställa resultaten från flera deltagare fick han fram följande graf som visar, på y-axeln, sannolikheten att ett ord på en viss position blir ihågkommen och, på x-axeln, ordets position. Med denna graf fick han fram seriepositionskurvan, som karaktäriseras bland annat av en markant nedåtlutning för de första positionerna (Murdock, 1962.). Tendensen att enklare minnas ord i början av listan kallas för primacy-effekt och kan delvis bero på att de orden hinner repeteras fler gånger (och därmed mer effektivt överförs till långtidsminnet) vilket stöds av Rundus artikel An analysis of rehearsal processes in free recall (1970). Rundus experiment genomfördes med inomgruppsdesign där enbart kvinnor (tjugofem stycken) deltog. De genomförde en session var på 50 minuter där 11 listor med 20 orelaterade substantiv presenterades. För varje deltagare randomiserades ordningen av presentationen på listorna samt ordningen av orden inom en lista. Med andra ord användes en inomgruppsdesign. Efter att listorna hade lästs upp fick deltagarna två minuter på sig att fritt återge de orden de mindes. Orden presenterades på kort som visades i fem sekunder var och deltagarna skulle repetera orden högt, kontinuerligt och i valfri ordning mellan korten. Man spelade in hur deltagarna repeterade orden och samlade även in deras svar. Resultatet blev att de tidiga orden fick fler repetitioner och dessutom korrelerade antal repetitioner med sannolikheten att ett ord på en viss position blev

4 ihågkommet. Dock korrelerade ej antal repetitioner med hur väl man kom ihåg de sista nio till sju orden på listan. I en uppföljande studie fixerades repetitionerna, dvs att varje ord repeterades x antal gånger, vilket reducerade antal repetitioner för de primära orden och därmed minskade primacyeffekten markant (Fischler, Rundus & Atkinson, 1970). Dock tar Rundus upp att effekten fortfarande kvarstår, och att andra faktorer såsom särskiljningsförmågan av de intitiala instuderingspositionerna eller vikten av de initiala orden för [deltagarens] organisationsschema bidrar till primacy (Rundus, 1970). Även om mängden repetitioner för de primära orden minskade repeterades de fortfarande. Vi vill utöka Fischler et. al. fynd genom att undersöka hur primacy-effekten påverkas när repetition förhindras helt. Återstår en viss primacy-effekt ger det ytterligare stöd för att det finns andra bakomliggande faktorer och om den försvinner antyder det att effekten är beroende av repetition. Repetition av ord kan hindras om deltagare repeterar ett irrelevant ord, t.ex. da, samtidigt som listan läses upp. Upprepandet av da tar upp plats i fonologiska loopen och försvårar då repetition av orden, därmed minskas repetitionens positiva effekt på inlärningsprocessen. Detta fenomen kallas för artikulatorisk suppression och har demonstrerats av bland annat Baddeley et al. (1984). Vårt syfte var att undersöka om artikulatorisk suppression har en signifikant påverkan på primacy-effekten. Vi undersökte detta genom att efterlikna Rundus experiment från 1970, dock kunde detta inte göras till fullo och anledningarna tas upp i metoden och diskussionen. I det ena villkoret skulle deltagarna repetera orden overt under uppläsningen av listan och i det andra skulle de istället upprepa da kontinuerligt. Vår hypotes är att primacy-effekten kommer att minska eftersom artikulatorisk suppression tar upp plats i den fonologiska loopen och därmed interfererar med repetitionen av ord (av vilken effekten förväntas vara delvis beroende) samt överföringen till långtidsminnet. Däremot tror vi inte att den kommer att försvinna helt eftersom faktorer såsom de första ordens särskiljningsförmåga och betydelse för organisationscheman (föreslagna av Rundus) samt deltagares förmåga att bättre fokusera och vara uppmärksam i början gör primacy-effekten så stark att den inte störs av artikulatorisk suppression.

5 Metod Deltagare I experimentet deltog 17 studenter från Lunds Universitet samt tre förvärvsarbetande på annan ort (13 kvinnor och sju män, M = 23.8, åldersgrupp: 19-46 år), varav samtliga hade en tillräcklig förståelse av det svenska språket för att förstå orden på listan. Deltagare rekryterades genom att studenter på institutionerna tillhörande psykologi och statskunskap (Eden och Hus P) samt bekanta tillfrågades om intresse av deltagande. Inga särskilda egenskaper eftersöktes. Genom samtal med deltagarna under experimentet framgick det att en majoritet av studenterna läste psykologi- eller socionomprogrammet, eller relaterade fristående kurser. De övriga tre deltagarna 1) arbetar som programmerare, 2) läste det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och jobbar nu på McDonalds, och 3) läste barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet och jobbar nu som personlig assistent. Som nämnt tidigare deltog endast kvinnor i Rundus experiment men eftersom vi hade svårt att få tag på tillräckligt med deltagare fick vi även tillfråga män. Trots detta uppnåde vi dessvärre inte samma antal deltagare i vårt experiment som nämns i Rundus artikel (20 jämför med 25). Design Till experimentet användes en så kallad inomgruppsdesign då denna metod ger starkare statistiska resultat än exempelvis mellangruppsdesign. Två villkor och två listor med olika ord användes. De två villkoren och de två listorna fördelades på följande sätt över fyra grupper (tabell 1). Tabell 1: Fördelning av villkor och listor över grupperna Grupp 1 Repetera-villkoret, lista 0 Dada -villkoret, lista 1 Grupp 2 Repetera-villkoret, lista 1 Dada -villkoret, lista 0 Grupp 3 Dada -villkoret, lista 0 Repetera-villkoret, lista 1 Grupp 4 Dada -villkoret, lista 1 Repetera-villkoret, lista 0

6 Grupper fördelades genom att den första deltagaren hamnade i grupp ett, den andra i grupp två, den tredje i grupp tre och den fjärde i grupp fyra. Vid den femte personen började gruppindelningen om, så att den personen placerades i grupp ett, den sjätte personen i grupp två och så vidare. Deltagarna i grupp ett och två började med Repetera-villkoret och fick sedan göra Dada -villkoret medan grupp tre och fyra började med Dada -villkoret och därefter utförde Repetera-villkoret. Denna kombination av villkor och listor gjordes för att kompensera för att den ena listan kan vara lättare att komma ihåg, eller att deltagarna ändrar metod mellan de två uppgifterna. Förutom färre deltagare hade vi även färre listor p.g.a. att vi inte hann ha lika långa sessioner som Rundus per deltagare (våra var cirka femton minuter istället för femtio). Material Ordlistorna skapade vi själva genom att varje person (vi var fyra i gruppen) valde 10 vardagliga substantiv som vi sedan satte ihop till 2 listor med 20 ord vardera (ordlängd: 3-14 bokstäver, Mlista 0 = 8.3 bokstäver, Mlista 1 = 7.8 bokstäver). Vi sorterade bort ord som a) var relaterade till varandra (t.ex. badbassäng och simglasögon) för att undvika scheman av orden, och b) började på samma bokstav (max 4 ord per lista började på samma bokstav och dessa var jämt fördelade). Eftersom många ord i orginal listan hade få bokstäver utvecklade vi dessa till längre ord (t.ex. ros blev istället rosenbuske) så att det skulle bli en jämnare blandning av långa och korta ord. De slutgiltiga listorna visas i tabell 2. Tabell 2: Orden som fanns i de slutgiltiga listorna Lista 0 Lista 1 Skog, Gardinstång, Läppstift, Badbassäng, Datorspel, Havregrynsgröt, Badrum, Glödlampa, Mössa, Bläckfisk, Stearin, Dadlar, Armbandsur, Handväska, Orm, Bokstöd, Liljekonvalj, Kantarell, Helikopter, Fiskmås Båt, Elefant, Trappa, Rosenbuske, Skinnsoffa, Tegelsten, Karta, Skolsal, Paraply, Modetidning, Telefon, Glasögon, Anteckningsbok, Stenrös, Guldfisk, Åskmoln, Pekpinne, Skohorn, Visselpipa, Kyrka

7 Vi försökte ta bort yttre stimuli som väskor, anteckningsblock och så vidare i det rum vi genomförde experimentet för att hindra deltagarna från att hänga upp minnet på dessa olika ting. Vi hade dock en telefon (användes till tidtagning) liggandes på bordet som kan ha påverkat deltagarna, då ordet telefon fanns med på listan. Tre av deltagarna befann sig i hemmiljö och ytterligare en deltagare befann sig i litet tomt lunchrum där det fanns stimuli som vi inte kunde avlägsna. Procedur Två experimentledare tog emot testpersonerna enskilt. Deltagarna kom in en och en och satte sig vid ett bord. De informerades om att deltagande i experimentet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta utan att uppge orsak. Därefter fick de veta att de skulle göra en uppgift, ta en paus och sedan avsluta med en uppgift till. De som började med Repetera-villkoret fick följande muntliga instruktioner. Jag kommer att läsa upp en lista med ord och jag kommer att säga ett ord var femte sekund. Under tiden ska du repetera orden högt/muntligt för dig själv så att du kommer ihåg dem. Du får lov att repetera orden hur du vill, så länge du gör det så att vi hör dig. Efter att jag har läst klart ber jag dig att skriva ner så många ord du kan komma ihåg från listan, du får skriva dem i vilken ordning du vill. Förstår du vad du ska göra? Om deltagarna svarade ja så fortsatte processen och om deltagarna svarade nej så förtydligade vi vad vi sagt. När det första ordet lästes upp sattes en tidtagare igång så att vi kunde hålla koll på när fem sekunder passerat. Den totala tiden för uppläsningen av listan var en minut och trettiofem sekunder, alltså passerade det en minut och tjugo sekunder från att det fjärde ordet lästes upp tills dess att deltagarna fick påbörja återkallningen (positionerna ett till fyra användes sedan för att analysera primacy-effekten). Vi anser att detta är tillräckligt med tid för att orden ska ha hunnit överföras till långtidsminnet. Pausen mellan de två listorna var cirka fem minuter lång och syftet med den var att distrahera försökspersonerna från att tänka på den nyligen inlärda listan genom att bl.a. fråga om deras utbildning. De erbjöds även en kaka och sedan fortsatte experimentet med att deltagarna fick följande muntliga instruktioner till Dada -villkoret. Jag kommer att läsa upp en ny lista med ord och jag kommer att säga ett ord var femte sekund. Under tiden ska du upprepa ordet da muntligt och tillräckligt högt för att vi ska höra dig. Efter att jag har läst klart ber jag dig att skriva ner så många ord du kan komma ihåg från listan, du får skriva dem i vilken ordning du vill. Förstår du vad du ska göra?

8 Om deltagarna sa da endast en gång efter att första ordet lästs upp, avbröts experimentet direkt och de fick ett förtydligande att de skulle upprepa da kontinuerligt. Därpå började uppgiften om - tidtagaren nollställdes och listan lästes upp på nytt. De som började med Dada -villkoret började med instruktionerna till Dada -villkoret och fick sedan instruktionerna till Repeteravillkoret. Vi valde att inte använda index kort som Rundus gjorde i sitt experiment. Vi ansåg att dessa var en form av visuellt hjälpmedel och tillhandahöll ytterligare ett sätt att koda in information som förstärker inlärningsprocessen och minnesförmågan då deltagarna både får en auditiv och visuell representation av samma ord. Då det är visuellt tror vi att orden delvis hamnar utanför den fonologiska loopen (i det visuospatiala ritblocket) och därmed påverkas de inte av artikulatorisk suppression. Resultat Under experimentet gjordes vissa observationer. Till exempel upprepade en del personer da snabbt, andra gjorde det långsamt, och en del gjorde en melodi av det medan andra sa det monotont. Några enstaka slutade säga da efter ungefär en tredjedel av tiden hade gått. Vid upprepade tillfällen frågade försökspersonen hur och i vilken takt ordet da skulle uttalas, samt om de skulle säga det endast efter vi hade läst ett ord eller om de skulle upprepa det kontinuerligt genom hela experimentet; vilket pekar på att våra instruktioner inte var tillräckligt tydliga. Vissa upprepade ett ord i taget, från början till slut, medan andra till en början upprepade ord på ord tex: båt, elefant, trappa, men fann det sedan alltför svårt för att fortsätta och övergick då till att upprepa orden enskilt. Orden trappa och stenrös var svåra att höra, men deltagarna fick rätt om ordet var i stort sätt detsamma eller någon enstaka bokstav saknades (ex. trappa tappa, stenrös stenras). Vi försökte ta bort de objekt i rummet som fanns med på listan så att de inte skulle underlätta minnesförmågan. Men detta lyckades inte alltid, t.ex. använde vi en telefon trots att detta fanns på en av listorna. Vi försökte emellanåt gömma telefonen i knät, men detta glömdes ibland av. Vid ett tillfälle låg även ett anteckningsblock framme, vilket var ett utav orden på en lista.

9 Tabell 4: Kommentarer från deltagarna (parafraser) Jag skapade en bild av orden (ca 4-5 deltagare) Jag placerade ut sakerna i ett rum, men jag kanske blandade ihop sakerna med sådant som redan fanns där Att upprepa dadada påminner om bruset som påverkar uppmärksamheten (refererade till studien The effects of background white noise on memory performance in inattentive school children, Göran BW Söderlund, Sverker Sikström, Jan M Loftesnes, Edmund J Sonuga-Barke) Da liknar ja på mitt språk så jag tänkte, ja, ja, ja mellan varje ord Jag grupperade ord som hade med varandra att göra (dvs. hon använde chunking) Vid första anblick verkar grafens mönster (Graf 1) stämma överens med en seriepositionskurva med en primacy- och recency- effekt. Den totala prestationen per individ och villkor beräknades som antalet korrekt ihågkomna ord från respektive villkor. Deltagarna kom ihåg något färre ord i Repetera-villkoret (M = 8.95, SD =2.46) jämfört med Dada -villkoret (M = 9.65, SD =2.96). Ett parat t-test visade ingen signifikant skillnad mellan villkoren i antal ihågkomna ord (t= -1.099, df =19, p = 0.286). Graf 1: Den aktuella studiens resultat av deltagarnas minnesprestation. Grafen visar sannolikheten att ett ord blir ihågkommit på y-axeln och ordens position på x-axeln. Repetera-villkoret visas i blått och Dada -villkoret i rött

10 För varje individ och villkor räknades primacy-effekten ut enligt följande: (andel korrekt ihågkomna ord på positioner 1-4) - (andel korrekt ihågkomna ord på positioner 1-20). Primacyeffekten för Repetera-villkoret (M =.17, SD =.30) var något större än för Dada -villkoret (M =.08, SD =.23). Huruvida primacy-effektens storlek skilde sig statistiskt mellan villkoren undersöktes med ett parat t-test. Testet visade ingen signifikant skillnad i primacy-effekt (t = 1.083, df = 19, p = 0.292). Diskussion Syftet med experimentet var att undersöka om artikulatorisk suppression skulle minska förmågan att minnas ord från början av listan, men utifrån våra resultat kan vi varken bekräfta eller avvisa att så är fallet. Det kan vara så att artikulatorisk suppression inte har någon påverkan på primacyeffekten. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att ett annat minnessystem används när all plats tas upp i den fonologiska loopen. Deltagarna kanske istället visualiserar orden och därmed använder det visuospatiala ritblocket som i detta fall underlättar inlärningen. Det kan även vara så att det har en effekt, men att det inte kom fram i denna studie p.g.a. brister med experimentet. Flera av deltagarna i experimentet uppgav att de använde sig av olika minnestekniker. Då vi rekryterade deltagare på psykologiska institutionen var detta förväntat då olika minnessystem och tekniker ofta tas upp i undervisningen samt kurslitteraturen. En betydande andel av personerna (>20%) sa att de visualiserade orden och använde sig då troligtvis av visuospatiala ritblocket vars utrymme teoretiskt sätt inte borde ha påverkats av upprepningen av da. Med andra ord skulle deras förmåga att överföra ord till långtidsminnet inte ha påverkats och detta skulle kunna vara en förklaring till att vi inte såg en signifikant skillnad mellan villkoren. Detta stöds av att tidigare studier visat på en minskning av primacy-effekten på seriepositionskurvan då antal repetitioner reducerats. I vår studie såg vi ingen påverkan alls av detta fenomen trots att vi försökt ta bort repetition helt. En förändring i framtida studier kan vara att använda abstrakta ord för att möjligtvis göra det svårare för deltagarna att visualisera orden. Dock är det inte säkert att studien skulle förbättras av användningen av abstrakta ord eftersom man kanske associerar sådana ord med mer konkreta ord eller objekt (t.ex. kan man associera skönhet med ros). Vi delade upp oss två och två för att kunna ta emot fler testpersoner samtidigt men vi insåg efteråt att detta delvis bidrog till kommunikationsbrist. Den ena gruppen instruerade

11 försökspersonerna att vid Dada -villkoret kontinuerligt säga da under tiden som listan lästes upp för dem. Om de endast sa da en gång mellan orden, startades experimentet om, tidtagaren nollställdes och listan lästes upp på nytt. Den andra gruppen lät istället testpersonerna säga da en gång mellan varje ord (sex av deltagarna). Detta kan ha påverkat de olika gruppernas resultat då de som endast sa da en gång hade större utrymme för repetition än de som sa det kontinuerligt och de som fick de första orden upplästa flera gånger fick mer möjlighet till primacy-effekten. De deltagare som slutade säga da efter en viss tid hade låg output vid återkallningen vilket antyder att de slutade för att uppgiften blev för komplicerad eller förvirrande, inte för att de bytte till en mer gynnsam taktik (som i så fall hade gått emot instruktionerna). Då vi undersökte i vilken utsträckning de olika minnesteknikerna och instruktionerna påverkade resultatet visade det sig att de hade en märkbar inverkan. När vi tog bort de som endast sa da en gång mellan orden såg vi att prestationen sjönk med 8%, och om vi även tog bort de som använde imagery sjönk prestationen med 18%. Om dessa inte hade inkluderats i datanalysen hade alltså primacy-effekten för Dada -villkoret troligen varit lägre, kanske t.o.m. tillräckligt låg för att kunna säga att det fanns en betydande skillnad mellan de två undersökta villkoren. Ett annat problem vi stötte på var brist på deltagare. Om vi hade haft fler deltagare skulle datan utökats vilket kunnat bidra till starkare och därmed ett pålitligare resultat. Ytterligare en variabel som kan ha påverkat deltagarnas resultat kan vara huruvida svenska var deras modersmål eller ej, eftersom det möjligtvis inte är lika lätt att minnas orden om man inte har svenska som modersmål. Detta var något vi borde ha tagit i beaktning vid början av experimentet. En deltagare uppgav att ordet da påminde om ordet ja på hens modersmål, detta kan eventuellt ha lett till att hen tänkte på annat såsom hens hemland och därmed distraherat hen ifrån experimentet. Andra brister med experimentet var att vissa ord på listorna även fanns som objekt i rummet (såsom en telefon) trots att vi försökte ta bort objektet före experimentet, vilket kan ha underlättat eller försvårat ihågkommandet av detta ord. En annan påverkan kan ha varit den utsatta tiden (15 minuter), vilken kan ha varit alltför kort. I Rundus experiment fick deltagarna göra fler listor under 50 minuter, vilket kan ha bidragit till att de blev mer vana och kanske mer avslappnade med uppgiften och därmed presterade bättre. Å andra sidan är det möjligt att

12 deltagarna blev tröttare ju fler listor de gjorde eftersom det är ansträngande att minnas så många ord. Därmed hade det varit intressant att se skillnaden om vi hade genomfört experimentet under 50 minuter, som i Rundus ursprungliga studie. En annan skillnad jämfört med Rundus experiment var att vi inte begränsade tiden de hade att återkalla ord från minnet. Men de flesta svarade snabbt och de som tog längre tid på sig kom sällan på fler ord än de de skrivit ner i början av återkallningen, alltså kan detta inte ses som någon större felkälla. Ännu en skillnad mellan vårt och Rundus experiment var att vi inte randomiserade följden på orden i varje lista. Därmed kan det vara ordet i sig och inte positionen som gör det lättare eller svårare att minnas en viss position. Till exempel såg vi att en stor andel mindes position nio (där orden mössa och paraply stod) och en stor andel mindes inte position elva (där orden stearin och telefon stod). Resultatet i sig kanske inte har någon praktisk tillämpning men studien gav en inblick i vad som krävs för att göra ett utförligt projekt och vi såg vad som fungerade och vad som inte fungerade. Det finns en stor utvecklingspotential för denna undersökning då vi har upptäckt många brister och felkällor som man kan ha i beaktande vid framtida studier.

13 Referenser Litteratur: Goldstein, E. Bruce. (2011). Cognitive Psychology: connecting mind, research, and everyday experience (3. uppl.). Wadsworth, USA. s. (pp.117-118, 130-137, 151-153) Artiklar: Baddeley, A.D & Hitch, G.J. (1974) Working memory. In G.A. Bower (Ed.), The psychology of learning and motivation. (pp. 47-89). New York: Academic press. Baddeley, A.D, Lewis, V.F. J., & Vallar, G. (1984) Exploring the articulatory loop. Quartely Journal of Experimental Psychology, 36, (pp. 233-252) Fischler, I., Rundus, D., & Atkinson, R. C. (1970) Effects of overt rehearsal processes on free recall. Psychonomic Science, 19(4) (pp. 249-250) Murdock, Jr. Bennet B. (1962) The serial position effect of free recall. Journal of Experimental Psychology. Vol. 64, No. (pp. 482-488) Rundus. J Dewey. (August 21, 1970). An analysis of rehearsal processes in free recall. Technical Report No. 159. Söderlund, G., Sikström, S., Loftesnes, J., & Sonuga-Barke, E. (2010) The effects of background white noise on memory performance in inattentive school children. Behavioral and Brain Functions, hämtad 23-04-2015, http://www.behavioralandbrainfunctions.com/content/6/1/55 Bilagor: Figur 1: Working memory, Wikipedia, senast ändrad 13-04-2015, hämtad 23-04-2015, http://en.wikipedia.org/wiki/working_memory#/media/file:baddeley_and_hitch%27s_working _Memory_Model.png

14 Figur 2: "Serial position" by Obli (talk) (Uploads) - Obli (talk) (Uploads). Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/file:serial_position.png#/media/file:serial_position.png