Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Relevanta dokument
Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

BioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna

KNUT- projektet. Följ oss gärna på:

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Kunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet

Dokumentation

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm,

Slutrapport. Kunskapslänken

Hej! Möjlighet att följa arbetet. Vad tycker skolor och förskolor om Grön Flagg

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Presentation av KNUT projektet

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna

Slutrapport. Kunskapslänken

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Nyckelord: 5-7 st Barn, unga, delaktighet, energi, klimat, hållbar utveckling

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund

Hållbarhetsrådets möte 16 nov Handlingsplan för miljömålsarbetet och dess prioriterade insatsområden, med fokus på Giftfri vardag

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

HU2 vårmöte

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Välkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

vår filosofi Handlingskraft & hållbar utveckling i skolan

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet. och. den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Seminarium 20 februari 2019 OMEP:s stockholmskrets

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Entreprenörskap i styrdokumenten

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Plattform för Strategi 2020

Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

utbildning for hallbar utveckling i Sverige

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken

Skolplan Med blick för lärande

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Skolverkets arbete kring matematik

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson, Hans Almgren

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Falkenberg

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång Förskolan Fågelsång Blåmesvägen Södra Sandby

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Agenda varför vänta?

Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Hälsoplan för Årjängs kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Transkript:

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Vad har hänt sedan sist?

Dialoger Nationellt: Möte med utbildningsdepartementet Dialog och utbyte med Gunilla Blomquist, Miljö- & Energidepartementet Information skickad till Miljömålsrådet och Miljömålsberedningen (Maria Wetterstrand & Anders Wijkman) Information skickad till Framtidskansliet Information skickad till Utrikesdepartementet Information lämnad till biståndsminister Isabella Lövin Möte med Per Magnusson, Unesco Regionalt / lokalt: Norrlandsmöte i Umeå Finansieringsdiskussioner med Länsstyrelser/Regionförbund i de fyra Norrlandslänen Skolhuvudmannaenkät Norrland Regional dialog Dalarnas län Regional dialog Kronobergs län Regional dialog Kalmar län

Behovsbilden - incitament

Sustainable Development goals (SDG) 17 mål med 169 underliggande mål som ska beslutas i september SDG4: Säkerställ inkluderande, jämlik och kvalitativ utbildning och möjliggör för alla individer att ha ett livslångt lärande Främja värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till en hållbar utveckling Alla länder ska uppfylla målen Politk för Global Utveckling (PGU). Alla politikområden ska sträva åt samma håll såväl nationellt som lokalt. Processer pågår och koordineras just nu av UD.

Global Action Programme (on ESD) Rapport från Dekaden (2005-2014) 32 Rekommendationer framtagna Sverige åtar sig att ha en ledande position i arbetet Nationell handlingsplan Nationell fokalpunkt www.unesco.se Johannesburg Dekaden inleds Rio +20 Nagoya GAP - Sverige Ödesåret 2015 2002 2005 2012 2014 2015

Tydlig del i Lpfö98, Lgr11 och Gy2011! Förskolan: Grundläggande värden Mål Grundskolan: Värdegrund Perspektiv Mål Kursplaner Gymnasieskolan: Grundläggande värden Perspektiv Examensmål Ämnesplaner

OECD-report on Swedish school system Policy action 1.1: Ställ högre förväntningar på alla elever genom att bygga på den befintliga läroplanen Högre förväntningar på elever bör bygga på de kunskaper och färdigheter som redan definierats som viktiga mål för utbildningssystemet, som många refererar till som kompetens för det 21: a århundradet: Befästa grundläggande färdigheter i läs- och skrivkunnighet, matematik och naturvetenskap Vidareutveckla problemlösning, kritiskt och oberoende tänkande, globala kompetenser och miljömässig hållbarhet. Lärarnas förmåga att leverera kommer att kräva professionell utveckling för att stärka lärarnas kunskap om läroplanen och pedagogiska färdigheter för att svara på enskilda elevers inlärningsbehov.

Kunskapsunderlag Forskning KNUT:s forskargrupp Maria Ojala barns tankar om klimatet Undersökningar Naturskyddsföreningens skolhuvudmannaenkät 2014 Ungdomar.se ungdomsundersökning 2014 Egna enkäter Regional enkät Sydost Regional enkät Östergötland Regional enkät Dalarna Regional enkät Norrland Dialoger HUT-gruppen Myndighetsgruppen Departement - politiker Regionala dialoger Kommundialoger

Forskning KNUT-forskningen 2010-2015 (del 1) Framgångsrik skolutveckling Det goda lärandet sker i mötet mellan elever, lärare och samhälle Elever har svårt att se meningen med skolans undervisning Tematiska kontexter ökar aktualitet och relevans i undervisningen Maria Ojala, Uppsala Universitet Barns tankar om klimatet Barn är oroliga för utvecklingen av klimatet och miljön 60% av barnen anser att vuxenvärlden inte tar tillräckligt ansvar för miljöfrågorna 50% av barnen anser sig ha för lite kunskaper om miljöfrågorna

KNUT-forskningen del 2 Slutsatser som reflekteras i detta inledande kapitel handlar inte om att problem fo r utbildningens genomfo rande handlar om arbeten som tar fram fler resurssidor i form av tips och tricks, som la rare fo rva ntas ta del av och sedan exponera fo r elever. Kunskaper och drivkrafter fo r kreativitet i metodik bo r ista llet va xa fram som en konsekvens av identifierade problem, sa att la rare och deras elever formar och da rifra n fa r sto d som ger insatser som bero r deras verkliga bekymmer. I sa dana processer kan barnens hemmiljo er, material, bedo mning, ledningsfunktioner, forskning och omgivande samha lle tra da in och sto tta en kunskapsutveckling som successivt introducerar kommande generationer till samha llets utmaningar. En sa dan transformativ inriktning go r att samha llet pa la ng sikt blir mer trova rdigt eftersom utbildningen fa r en fo rankring i verkliga verksamhetsformer. Annorlunda kan man uttrycka detta som att olika la nkar beho ver finnas, fo r att de ska kunna aktiveras vid behov

Undersökningar Naturskyddsföreningens undersökning till alla kommuner 2014. Hållbar utveckling i skolan var god dröj! 19% har strukturerad fortbildning inom lärande för hållbar utveckling 29% anser att staten ger tillräckligt stöd för lärandet 80% anser att styrdokumenten är tydliga avseende uppdraget Ungdomar.se ungdomsundersökning 2014. 76% av ungdomar anser att hållbarhetsfrågor är viktiga eller mycket viktiga 37% anser att hållbar utveckling får tillräckligt utrymme i skolan 44% anser sig ha dåliga möjligheter att påverka samhället de bor i

Egna enkäter I KNUT-projektet och Kunskapslänken har vi de senaste åren skickat ut olika enkäter för att undersöka behoven hos olika målgrupper. Enkäterna har tagits fram i samarbete med vår forskargrupp. Totalt så har ca 650 pedagoger, lärare, skolledare och politiker runt om i Sverige besvarat våra enkäter. Den 28 april skickades en enkät ut till alla skolchefer och skolnämndsordföranden i de fyra Norrlandslänens 44 kommuner. Önskemålet var att de själva och/eller någon/några i deras organisation skulle besvara enkäten inom två veckor. När enkäten stängdes den 15 maj så hade det kommit in 102 svar från 32 kommuner vilket är ett bra underlag för den fortsatta dialogen.

Dialoger axplock av inputs HUT-grupp (nationella aktörer) Regionala resurser för ökad spridning Nationella resurser för fortsatt utveckling av verktyg och material Myndighetsgruppen Nå ut med nationella uppdrag / uppnå nationella och internationella mål Möjlighet till samverkan Departement politiker Samlad politik mot SDG Uppnå nationella mål och internationella åtaganden Regionala dialoger Koordinera resurser & kunskap Få med alla kommuner Uppnå regionala mål och strategier Kommunala dialoger Tydligare uppdrag (lokalt och nationellt) Sektorsövergripande samarbete Stöd för implementering

Barn & unga i samhällsplaneringen det blir viktigt när det är på riktigt! Presentation: Trafikverket, Boverket & Folkhälsomyndigheten

Kunskapslänken Förslag till fortsatt process

Hösten 2015 Identifiera respektive myndighets/organisations uppdrag gällande informationsinsatser kring frågor som rör hållbar samhällsutveckling (SDG) och hur dessa kan samordnas och spridas via Kunskapslänken På departementsnivå förankra vikten av sektorsövergripande samarbete för att implementera lärande för hållbar samhällsutveckling enligt GAP. Målet är att få förtydliganden i myndigheternas regleringsbrev och därigenom möjliggöra finansiering för implementeringsarbetet Fortsatt dialog med aktörsnätverket, forskningen, myndighets/organisationsnätverket för att utveckla och formalisera den nationella kunskapsorganisationen I samverkan med forskningen och nationella aktörer utveckla ett tematiskt lärandeexempel utifrån myndigheternas/organisationers uppdrag kopplat till regionala mål och strategier, tex under temat Livsstil och hälsa (energi, mat, konsumtion, transporter osv) Genomföra regionala konferenser riktade mot regionala/kommunala politiker och tjänstemän för att tydliggöra skolans uppdrag för en hållbar samhällsutveckling och där lärandeexemplen presenteras som ett konkret arbetssätt Fortsatt dialog med ett antal utvalda kommuner i Kunskapslänkens regioner i syfte att utveckla sektorsövergripande processer för lärande för hållbar utveckling och därmed skapa modeller för andra kommuner att arbeta efter enligt GAPs femte huvudområde

2016 Utifrån förtydligade regeringsuppdrag formalisera ett långsiktigt samarbete för att implementera lärande för hållbar utveckling i undervisningen och andra samhällssektorer Upprätthålla och utveckla funktionen som samordnare för aktörsnätverket och myndighets/organisationsnätverket Utveckla och sprida tematiska lärandeexempel Påbörja kontakter och initiera regionala dialoger i de regioner som inte har ingått i KNUT/Kunskapslänken i syfte att möjliggöra satsningar på regionala noder Driva processer i projektets ursprungliga regioner vidare Sprida lokala utvecklingsmodeller till andra kommuner

Temtatiska lärandeexempel: Skapa aktuella och relevanta kontexter för undervisningen! Hälsa Miljö Integration Jag är nyfiken! Konsumtion

Temtatiska lärandeexempel: Hälsa och livsstil Hälsa/Välbefinnande Mat o rörelse Inflytande Sammanhang Fysisk hälsa Psykisk hälsa Mat Kött Transporter Eko Djurskydd Hälsa Konsumtion CO 2 Ekol. fotavtryck Reko handel Etik o moral Svinn Reklam Energi Transporter Klimat Uppvärmning Tjänster SDG, GAP perspektiven, övergripande kunskapsmål, syften, forskning, berättelser Lokala och globala perspektiv

Framtagande av case Myndigheter Bidrar med sina uppdrag och därtill kopplad kunskap och information Politiken Visar vägen genom att förtydliga uppdrag som leder till sektorsövergripande samarbeten med sikte på SDG Nationella aktörer Bidrag med kunskap och material Regioner och kommuner Bidrar med att integrera regionala och lokala mål/strategier. Hälsa & livsstil Akademi - forskning Bidrar med didaktisk och pedagogisk utformning Kunskapslänken Koordinerar och driver arbetet med framtagandet av case.

Nationella nivån Nationellt Framtagande av case Tydligare direktiv Resurser för implementering Lokalt Deltagande av framtagande Prioritering av frågorna Genomförande av implementering Regionalt Deltagande i framtagande Resurser för implementering Regional spridning

Resurser 2015 För den fortsatta processen hösten 2015 krävs en finansiering motsvarande 1,5 Mnkr för projektledning, möten och konferenser. Förslag: Myndighetsfinansiering genom projektförlängning 2016 - En fullt utvecklad organisation bör ha 6-8 regionala resurspersoner, nationell koordinator samt personer för kommunikation och administration. Därtill behövs resurser för kommunikationskanaler, nätverk samt konferenser/fortbildningar. Detta motsvarar kostnader 8-12 Mnkr. Förslag: Steg 1 Utvecklingsprojekt med finansiering från departement/myndigheter samt regioner Steg 2 Organisation med årlig finansiering från myndigheter/departement samt regionala organ. Projektfinansiering för olika delar av operativa satsningar

Hur kommer vi vidare? Nästa steg? Vad tycker ni om förslagen? Vad kan ni göra i era myndigheter? Lyfta till GD-nivå? Lyfta till departement? Tidsplan? På vilket sätt kan vi hjälpa er med er process?

Kontakt mer information Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Projektledare Kalmar, Kronoberg & Blekinge kerstin.eriksson@energikontorsydost.se Anders Jidesjö Linköpings Universitet Forskningsledare anders.jidesjo@liu.se Lisen Vogt Framtidsmuseet Borlänge Projektledare Dalarna lisen@framtidsmuseet.se Mathias Sundin BioFuel Region Projektledare norra Sverige mathias.sundin@biofuelregion.se www.knutprojektet.se www.facebook.com/knutprojektet www.knutprojektet.se/kunskapslanken Kontaktuppgifter information och dokumentation

Tack för idag!