läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER



Relevanta dokument
Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Läsutveckling med talböcker

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

Talböcker på biblioteket

Välkommen till talböckernas värld!

IT och specialpedagogik/skoldatatek

Med läslust mot målen

Välkommen till talböckernas värld!

Handlingsplan för fokusbiblioteket

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

MTM ger ut MTM anpassar

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Hitta till talböckerna

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

MTM Tillgängliga medier Talböcker Legimus Forskning Samarbete Frågestund

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Olika sätt att läsa, om Legimus talböcker och lättlästa böcker -

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola.

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Statsbidrag för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna Förordning (2008:754) Ansökan

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information:

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hitta till talböckerna

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Barns och ungas läsning

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Literacy tillsammans med empatidockor

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

BIBLIOTEKSPLAN

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan

Lathund. Tal-och ljudböcker från. Inläsningstjänst. Kommunabonnemang på inlästa läromedel sida 3

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den i Nyköping

PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Lathund. Talböcker från Legimus. Vad är en talbok? Vad är en ljudbok? sida 3. Information Hitta till talböckerna sida 3

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Olika barn, olika sätt att läsa. Helena Nordqvist

Ladda ner en talbok på biblioteket.stockholm.se

Barn och Familj Språkutveckling

tid återgå till Skolbiblioteken som pedagogisk resurs

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD)

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Språkutvecklingsprogram

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Beslut- Skolbiblioteksplan

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

Handlingsplan Eriksdalsskolans skolbibliotek 2016/17

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING. Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018. Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors

Pärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik

DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential.

Utvecklingsarbete en process i tre steg. Eva Augustsson

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Arbetsplan för biblioteket

Transkript:

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1

Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten att uppfylla uppdraget och skapa förutsättningar för att öka måluppfyllelsen. Samtidigt påbörjades implementeringen av ett inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära. Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas i sina studier. Att kunna läsa och skriva är också en förutsättning för att kunna fungera i samhället och ta vara på sina medborgerliga rättigheter och veta vad man har för skyldigheter. Det är skolans uppgift att se till att alla barn - oberoende av om läs- och skrivsvårigheterna är orsakade av arv eller miljö - får det stöd som behövs för att nå sin fulla potential och bära med sig en ryggsäck som ger framgång i livet. Utbildningschef I Svedala kommun skall alla elever som lämnar skolår 2 kunna läsa och skriva (Skolplan 2009-2012) 2

Vikten av att kunna läsa En automatiserad avkodning är av största vikt för att lyckas i alla ämne. Därmed belastas inte hjärnans system för uppmärksamhet, minnet och tänkandet i lika stor grad. Kapacitet frigörs för att lära nya saker och utvecklas inom alla områden. Läsförmåga är således avgörande för elevens resultat i alla ämnen. (M. Ingvar, 2008) Vad är läsning? Läskoden har knäckts när barnet har lärt in bokstäver och ljud och upptäcker sambandet dem emellan. Allt eftersom avkodningsförmågan övas upp, blir avkodningen allt mer automatiserad och barnet kan avläsa orden enbart med hjälp av bokstavsinformationen, utan stöd av sammanhang och förväntan. För att barnet ska orka ta sig igenom en text måste den kännas meningsfull och intressant. Avkodning och läsförståelse och motivation hänger nära samman i den första läsinlärningen (I. Lundberg, 2006) läsning = avkodning x förståelse x motivation Alla ska kunna läsa och skriva Målet är att alla elever ska lära sig att läsa i tidig ålder. Enligt forskning underlättas läsutvecklingen om (M. Ingvar, 2008) vi börjar tidigt vi använder rätt metoder (evidensbaserade) anpassade till varje elev Med hjälp av olika mätinstrument som screeningtester, nationella prov och bedömd måluppfyllelse kontrolleras att de metoder som används ger förväntat resultat. 3

Så här går vi till väga Lärarens/pedagogens insatser Språkstimulering i förskolan enligt förskolans läroplan Strukturerat arbete med språklig medvetenhet i förskoleklass (Nya Bornholmsmodellen) Läs- och skrivinlärning med evidensbaserade metoder Uppföljning av elevens läs- och skrivutveckling (Nya språket lyfter) Tidig identifiering av elever som har lässvårigheter Tidigt användande av kompensatoriska hjälpmedel och alternativa verktyg och arbetssätt Åtgärdsprogram med riktade insatser för att stärka elevens läs- och skrivutveckling Skolans/verksamhetsområdets insatser Uppföljning av arbetsmetoder (se sidan 9). Screeningresultat, resultat på nationella prov och måluppfyllelse skall analyseras på skolnivå och verksamhetsområdesnivå. Omfördelning av resurser inom och mellan skolor Kompetensutveckling 4

Övriga insatser Skolbibliotek I Svedala kommun har skolbiblioteken en självklar roll i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteken skall tillhandahålla faktaböcker, Internet och studiehandledning. Skolbiblioteken ska arbeta mot samma mål som skolans övriga verksamhet. Det moderna skolbiblioteket är ett pedagogiskt centrum för läslust och informationssökning. Här finns också kompetens kring läskompensation. Nya språket lyfter Läs- och skrivutvecklarna har implementerat Skolverkets diagnosmaterial Nya språket lyfter för årskurs 1-5. Materialet är ett led i att praktiskt omsätta nya rön i en svenskundervisning där elevens språkutveckling står i fokus. Materialet är också ett stöd för bedömning av elevernas måluppfyllelse. Språkutveckling i förskolan Sedan 2002 pågår ett språkutvecklingsarbete i förskolan. Personalen får riktad utbildning, bland annat föreläsningar och kurser om barns tidiga språkutveckling, språkstörning, kommunikation, metoder och övningar. 5

Läs- och skrivnätverk Ett nätverk med speciallärare och talpedagoger från varje skola träffas kontinuerligt. Nätverksträffarnas syfte är komptenshöjning och erfarenhetsutbyte samt samordning av screeningarbete och läs- och skrivutredningar. Kompatek Kunskap och kompetens hos all skolpersonal har en avgörande betydelse för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till de alternativa verktyg som behövs för att få en likvärdig utbildning. Kompateket arbetar för att skapa tillgänglighet och kunskaper när det gäller alternativa verktyg integrerat i den ordinarie verksamheten. För barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter är alternativa verktyg och arbetssätt ett nödvändigt inslag i vardagen. Ett nätverk som består av IKT-samordnare och en pedagog från varje skola har till uppgift att säkerställa tillgången på pedagogiska och kompensatoriska dataprogram. Elever kan vid behov få tillgång till samma kompensatoriska program hemma, via skolbiblioteken. Modersmålsstöd/-undervisning Inlärning av andraspråket svenska underlättas om barnet redan har en kvalificerad utveckling av sitt första språk, dvs modersmålet. Svedala kommun har som mål att erbjuda alla barn/elever med annat modersmål stöd/undervisning i detta språk. 6

Talböcker på Svedalas skol- och folkbibliotek Vad är DAISY? Elever kan lyssna på talböcker om de är i behov av läskompensatoriskt stöd. Det brukar kallas att man läser med öronen. Talböckerna är inlästa i DAISY-format. DAISY står för Digitalt anpassat informationssystem och är en öppen, internationellt etablerad standard. DAISY-formatet komprimerar stora filer till mp3-filer. Fördelen är att böckerna oftast ryms på en enda cd-romskiva. Hur lyssnar man? För att läsa DAISY- böcker kan eleven använda så kallade DAISY-spelare, mp3-spelare eller en vanlig dator. Det är gratis att ladda ner program till sin dator för uppspelning av talböcker. Programmet och mycket mer information finns på Tal- och punktskriftsbibliotekets (TPB) hemsida www.tpb.se. De program som rekommenderas just nu är AMIS. Det går att låna DAISY- och mp3-spelare via alla skolbibliotek i Svedala kommun. Om eleven använder en DAISY-spelare kan han/hon använda sig av fler funktioner än om mp3-spelare används. Det är till exempel möjligt att bläddra mellan sidorna och söka och sätta bokmärken. Den stora skillnaden mellan Daisy och mp3 är att läshastigheten kan ställas in från mycket snabbt till mycket långsamt i Daisy-format. Daisy-spelaren passar till läromedel och för elever som är hjälpta av att kunna lyssna långsammare. Skall eleven bara ha en läsupplevelse och inte har behov av att ställa in hastigheten passar mp3 bra. Det går även att lyssna på DAISYskivor i vanliga CD-spelare med mp3- funktion men utan Daisy-formatets funktioner. 14

Nedladdning Alla skolbibliotek i Svedala kommun har fått särskilt tillstånd från regeringen att ladda ner talböcker från TPB:s hemsida. I skrivande stund finns det ca 85 000 titlar att ladda ner för vuxna och barn i TPB:s katalog; denna siffra är dock ständigt ökande. I katalogen finns det både skön- och facklitteratur. Det finns även vissa läromedel, även om beståndet idag inte är särskilt omfattande. De talböcker som inte går att ladda ner via TPB går att låna hem via skolbiblioteken. Något positivt som kommit med den direkta nedladdningen till skolbiblioteken är att eleverna kan få en direkt respons på sina bokförfrågningar. De kan med andra ord få sin efterfrågade bok redan samma dag som de ber om den. Från maj 2011 är det också möjligt för eleverna att själva ladda ner talböcker. Prata med din skolbibliotekarie för att få inloggningsuppgift. Mer information om vad som finns att ladda ner från TPB:s katalog finns på www.katalog.tpb.se. Vid de nedladdningsbara böckerna finns en länk med texten "Lägg till i nedladdningslistan. DAISY text och ljud DAISY text och ljud är en talbok som håller på att utvecklas. Den innehåller den tryckta bokens text och i de flesta fall även bilderna. Text och inläsning är synkroniserade, det vill säga samtidigt som ett textavsnitt läses upp så färgmarkeras motsvarande avsnitt på skärmen. Det går även att lyssna på DAISY text och ljud i en fristående talboksspelare på vanligt sätt men då har man ingen nytta av texten på skärmen utan kan följa med i boken. För mer information, se www.svedala.se/skolbibliotek eller kontakta din skolbibliotekarie. 15

Framgångsfaktorer Lärarnas kompetens Den internationella forskningen tyder på att det är de ämnesdidaktiska kunskaperna (förmågan att undervisa i ett visst ämne) som är centrala. Höga förväntningar Idag är forskare eniga om att lärarnas förväntningar har stor betydelse för elevernas resultat. Elevers och föräldrars delaktighet Lärarens kompetens tillsammans med föräldrarnas och barnets egen kunskap om vad som är bäst för barnet utgör viktig information för att hitta den bästa metoden för barnet (Coleman, 1997) Träning Kompensation Kompetens Förväntningar Delaktighet Självförtroende 16

Läsförmåga en nyckel för inkludering i skola och samhälle Handlingsplanen är framtagen i samarbete med nätverket för läs- och skrivutveckling 24 2011 Grafisk form Katarina Nilsson Foto: Bildarkivet.se/ Mikael Svensson, Heléne Grynfarb