Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Relevanta dokument
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

2.1 Normer och värden

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde Språkutveckling

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Får alla barn det alla barn har rätt till?

Västra Vrams strategi för

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

STÖDMATERIAL för arbetet med Stockholms stads webbaserade kvalitetsindikator WKI - för förskola 2018

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Tyck till om förskolans kvalitet!

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLAN 2019

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

för Havgårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

VERKSAMHETSPLAN Förskolan Sunnanäng

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Vasaparkens förskolor

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor Nuläge:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

UTVECKLINGSPLAN FÅGELSTIGENS FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Läroplan för förskolan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i Borlänge kommun verksamhetsområde förskolan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Verksamhetsplan

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Förskoleområde Trångsund 2016

Verksamhetsplan

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

En förskola för alla där kunskap och människor växer

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Transkript:

Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt!

Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger

Barn och utbildningsnämnden Skoldirektör Sex skolområden Förskola och grundskola Sundsvalls gymnasium Barn och utbildningskontor Barn/elevhälsa och skolutveckling

Vad vi ska prata om: Lägga grunden för kollegialt lärande i Att utveckla förskolan inifrån Delaktighet och nätverkskultur Kvalitetsindikatorer som skapar likvärdighet. Systematiskt kvalitetsarbete I praktiken

Att utveckla förskolan inifrån med dokumentation, reflektion och lärande möten Sundsvalls barn sätter spår Att utveckla Förskole gården Föreläsningar Inspirations dagar Att utveckla förskolan inifrån Bildkurs Källan Återbrukscentrum Nätverk

Nätverkskultur Mod Är nyfikna och intresserade av varandra. Delar erfarenheter och tar på varandras kunskaper Tillåter olikhet och vågar bjuda på fel och misstag Vågar granska oss själva. Öppenhet Helhetssyn

Organisera för delaktighet Läroplansgrupp Centrum för kunskapsbildning Sundsvalls förskolor och skolor Pedagogistagrupp Förskolechefsnätverk

Skolinspektionen Såg att fortbildningsinsatsen Att utveckla förskolan inifrån bidragit till att öka kompetensen hos pedagogerna i pedagogisk dokumentation och den pedagogiska miljön. Men Saknade system för uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse för att veta om och hur verksamheterna uppfyller läroplanens mål Såg förskolor som arbetar utifrån läroplanens krav på ett förtjänstfullt sätt men det fanns också förskolor där läroplanen inte användes i samma omfattning.

Vilken kvalitet har barnen i Sundsvalls kommuns förskolor rätt till?

För att få kunskap över vilka områden som behöver utvecklas har vi utifrån de kriterier för kvalitet som vi kommit överens om skapat indikatorer. Syftet med indikatorerna är att: Bidra till diskussion och reflektion. Självvärderingsmaterial för att identifiera utvecklingsbehov Bidra till det systematiska kvalitetsarbetet. Atmosfär och organisation Pedagogisk miljö och material Skapa och kommunicera med olika uttrycksformer Språk och kommunikation Matematik Naturvetenskap och teknik

Atmosfär och organisation Bristfällig kvalitet Viss kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet Atmosfären upplevs spänd och består av många tillrättavisanden. Fri lek dominerar där pedagogerna befinner sig på avstånd från barnen. Vård-och omsorgsrutiner upptar största delen av dagen. Pedagogerna ger sällan barnen möjlighet att ta egna initiativ och prova själv. Barnen är större delen av dagen i stor grupp. När problem uppstår i barngruppen knyts förmågor och svårigheter till barnen och barns olikheter ses som problem. Dokumentation används endast för att visa olika aktiviteter. Atmosfären upplevs till viss del välkomnande. Pedagogerna finns där barnen är men är ofta upptagna med andra uppgifter. Medvetenhet om lärandeuppdraget finns men omsorg dominerar Pedagogerna ger barnen till viss del möjlighet att ta egna initiativ och prova själva. Vissa dagar anpassas gruppens sammansättning och storlek utifrån planerade aktiviteter. När problem uppstår i barngruppen finns tendenser till att förmågor och svårigheter knyts till barnen och barns olikheter ses som problem. Medvetenhet finns om att likabehandling och kulturella variationer bör påverka aktiviteter. Det finns viss dokumentation som synliggör och utgör underlag för samtal om atmosfär och organisation där barn och föräldrar till viss del är delaktiga. Föräldrarna är informerade om hur förskolan arbetar med området Atmosfären upplevs som välkomnande, varm och glädjefull. Pedagogerna finns nära barnen och är goda förebilder som förmedlar ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro. Verksamheten utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Det finns en ömsesidig respekt mellan barn och vuxna med ett nyfiket och lyssnande förhållningssätt där barnens fantasi, intressen, erfarenheter, tankar och idéer tas tillvara. Alla ses som en tillgång i gruppen. Tillit och tilltro till barnens förmågor gör att de får ta egna initiativ, prova och kunna själva eller med hjälp av sina kamrater. Organisationen möjliggör ett utforskande temainriktat arbetssätt där samtal, lyssnande och reflektion kan ske i mindre grupp. Olika aktiviteter vägs samman på ett balanserat sätt och gruppens sammansättning och storlek anpassas medvetet utifrån syftet. När problem uppstår i barngruppen finns en medvetenhet om att förmågor och svårigheter kan bero på sammanhanget och att barnens olikheter ses som en tillgång Arbetet sker utifrån likabehandlingsperspektiv där genusmedvetenhet och ett interkulturellt förhållningssätt utgör viktiga aspekter. Dokumentation med fokus på atmosfär och organisation används som underlag för reflektioner. Den utgör grunden för utvärdering och utveckling av verksamheten i det systematiska kvalitetsarbetet som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Arbetet sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen där föräldrarna bjuds in och ges möjlighet till delaktighet. Pedagogerna iscensätter lärandesituationer där nya förbindelser och förståelse av begrepp kan uppstå. Pedagogisk dokumentation är väl förankrat som verktyg för att synliggöra och utveckla både barns och pedagogers lärprocesser. Arbetslaget har god kompetens och kunskap om aktuell forskning och använder den som underlag för att kritiskt granska den egna praktiken. Arbetet sker utifrån medvetna teoretiska ställningstaganden där barn, föräldrar och även utomstående samverkanspartners är delaktiga. Analysen och lärdomarna medverkar till att arbetet utvecklas så att det ytterligare kan bidra till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse.

Verksamhetsidé I Sundsvalls kommunala förskolor ska föräldrar och barn mötas av en välkomnande, trygg och tillitsfull atmosfär som bygger på delaktighet och förtroendefullt samarbete. Alla ska få möjlighet att i samspel med andra få utveckla sitt bästa jag och få erövra kunskaper i meningsfulla sammanhang. Den pedagogiska miljön ska inbjuda till möten, undersökande och utforskande. Förskolan ska vara en demokratisk mötesplats där vi tillsammans tar ansvar för en hållbar framtid. Vi använder pedagogisk dokumentation som verktyg för att synliggöra och utveckla arbetet i en lärande organisation.

I Sundsvalls kommunala förskolor ska barn och föräldrar mötas av en välkomnande, trygg och tillitsfull atmosfär som bygger på delaktighet och förtroendefullt samarbete.

Alla ska få möjlighet att i samspel med andra få utveckla sitt bästa jag och få erövra kunskaper i meningsfulla sammanhang.

Den pedagogiska miljön ska inbjuda till möten, undersökande och utforskande.

Förskolan ska vara en demokratisk mötesplats där vi tillsammans tar ansvar för en hållbar framtid.

Vi använder pedagogisk dokumentation som verktyg för att synliggöra och utveckla arbetet i en lärande organisation.

Barn och utbildningsnämnden Skoldirektör Sex skolområden Förskola och grundskola Sundsvalls gymnasium Barn och utbildningskontor Matfors/Stöde skolområde 10 förskolor, 4 förskolechefer 100 pedagoger Barn/elevhälsa och skolutveckling

Kvalitetsindikatorerna i praktiken pedagogistans tillägg Inifrån utifrån perspektiv Skapa sammanhang - tematiskt helhetstänk Synliggöra lärandet Fördjupade samtal- högre grad av självreflektion

Organisation Tid för reflektion och analys Kollegialt lärande Kompetens för självkritisk granskning

Spår av indikatorerna i praktiken Ökad förståelse och medvetenhet Förhållningssätt barn och kunskapssyn Miljö och material

Tema/projektverktyg Ledstång att få alla delar i ett (temainriktat)utforskande arbetssätt på plats Pedagogisk dokumentation En dokumentation över de processer som pågått i verksamheten - pedagogers förståelse Praktiserar utvecklar förfinar utifrån pedagogers erfarenheter och lärdomar.

Hur får vi in analysen? Samarbete med vetenskaplig ledare forskarögon Reflektionsmall vetenskaplig praxis

Dokumentation över gemensam reflektion Datum Deltagare Beskriv vad ni ser i dokumentationerna? Tolka och reflektera Hur förstår vi det vi ser? Hitta mönster etc. Utifrån reflektionen drog vi följande slutsatser/lärdomar... Vad blir nästa steg? Baserade på de slutsatser/lärdomar som drogs. Hur går vi vidare? Varför gör vi så? Ansvarig för dokumentationen var:

Systematiskt kontinuerligt Naturvetenskap & teknik Skapa och kommunicera med olika uttrycksformer Matematik Språk & kommunikation Läroplan för förskolan Atmosfär & organisation Pedagogisk miljö & material

Handlingsplan Analys/Självvärdering med dokumentation som grund Mål Meningen i indikatorn nedbruten till mål Insatser Hur ska vi göra? Analys Varför väljer vi den insatsen? Vad grundar vi det på? (teori, forskning, beprövad erfarenhet) Ansvar Vem gör vad? Tid När gör vi det? Uppföljning Hur går det? Analys Vilka lärdomar har vi dragit?

Styrdokumen t Lokal verksamhets plan Kvalitets indikatorer Handlings plan Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogisk dokumentation Självvärdering Temaverktyg

Framgångsfaktorer Pedagogernas eget arbetsverktyg Leder till motivation och delaktighet Skapat samarbete på alla nivåer. Skapat gemensamhet i kommunen vi utvecklas tillsammans för att göra det Goda livet möjligt för Sundsvalls barn!

Tack! maria.mellerstedt@skola.sundsvall.se anna-lena.rehnberg@skola.sundsvall.se