Kost och fysisk aktivitet



Relevanta dokument
Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

WHO = World Health Organization

Diabetesutbildning del 2 Maten

Tio steg till goda matvanor

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Vad påverkar vår hälsa?

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Läsa och förstå text på förpackningar

Vad räknas till frukt och grönt?

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Aktuella kostrekommendationer för barn

o m m at och m otion?

Bra mat. Vikt och midjeomfång

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Apotekets råd om. Kost och motion

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Maten under graviditeten

Prestationstriangeln

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Äta för att prestera!

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bakom våra råd om bra matvanor

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Viktminskning och Modifast LCD

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

Maria Svensson Kost för prestation

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Råd för en god hälsa

Kostprogrammet Energibalansen

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Individualiserade kostråd

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Transkript:

Kost och fysisk aktivitet Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2012

Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda

Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 hos personer med allvarlig li psykisk sjukdom (psykos och manodepressiv sjukdom). Över 50 % av patienterna med schizofreni har utvecklat ett metabolt syndrom. Diabetes typ 2 är två till tre gånger g vanligare bland patienter med schizofreni än i övriga befolkningen.

Metabola syndromet - Övervikt Diabetes typ 2 Högt blodtryck Hög kolesterolhalt Hjärtbesvär

BMI, Body Mass Index, kg/m2 Normalvikt 20 25 Övervikt 25 30 Fetma Högre än 30

Mätning av midjemått Kvinnor Män Under 80 cm = Bra Mellan 80-88 cm = Se upp Över 88 cm = Hälsorisk Under 94 cm = Bra Mellan 94-102 cm = Se upp Över 102 cm = hälsorisk

Varför övervikt?

Energibalans

Är det så att individen väljer det rätta bara för att hon vet det rätta?

Vi har tonvis av information och kilon av kunskap men endast hekton av vishet och gram av förändringsbenägenhet

Varför ökar risken för fetma och metabolt syndrom hos patienter med kronisk psykisk sjukdom?

Livsstil Ensidig och bristfällig kost, överätning Brist på motion och fysisk aktivitet Rökning Alkoholintag Biologi Stress, depression, ångest Samsjuklighet Vid schizofreni: i Låg energiomsättning i och missgynnsam förbränning under arbete. Läkemedelseffekter

SPFs kliniska i k riktlinjer Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Vad ska man tro på?

Sex sätt att avslöja en diet Lovar mycket snabba resultat Svartlistar enskilda livsmedel eller näringsämnen Extremt lite mat Kräver speciella produkter Innehåller magiska livsmedel Lanseras av en person utan tillräcklig kunskap

Kolhydrater

Forts Kolhydrater

Myter kring mat Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? 1. Lättmargarin innehåller plastkulor. 2. Mineralsalt är nyttigare än vanligt salt. 3. Fullkorn och fibrer är samma sak. 4. Grönsaker som värms i mikro förlorar mer näring än om man värmer dem på spisen. 5. Alla livsmedelstillsatser med E-nummer är godkända av EU. 6. Fruktsocker är nyttigare än vanligt vitt socker. 7. Ljus choklad innehåller fler kalorier än mörk choklad. 8. Naturgodis är nyttigare än vanligt godis. 9. Lightläsk är farligt för hälsan. 10. Apelsin är den frukt som innehåller mest vitamin C.

Näringsämnen Energigivande näringsämnen Protein Fett Kolhydrater Alkohol Icke E-givande näringsämnen Vitaminer Mineraler Vatten

Kalorier per gram Kolhydrater Fett Protein Alkohol 4 kalorier 9 kalorier 4 kalorier 7 kalorier

Kolhydrater, fett och protein SNR,Svenska näringsrekommendationer äi dti 2005: Protein 10-20 E% Fett 25-35 E% Kolhydrater 50-60 E% Vår kropp består av samma ämnen som maten Väger du 65 kg består du av: 1 kg kolhydrater 4 kg mineraler 9 kg fett 11 kg protein 40 kg vatten

Olika behov

Energibehov varierar Basalmetabolism ca 22 kcal/kg Stillasittande man eller kvinna med måttlig motion ca 30 35 kcal/kg

Undersökning! När? Vad? Hur mycket? Varför?

Kostförändringar för viktminskning Regelbundna måltider Begränsad portionsstorlek Dagligt g intag av grönsaker och frukt Vatten eller annan energifri dryck som törstsläckare och huvudsaklig måltidsdryck Sparsamt intag av energitäta livsmedel såsom godis, snacks och energitäta snabbmatsmåltider

Fördela måltiderna över dagen!

PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du på Alternativ i meddelandefältet och sedan på Aktivera externt innehåll. Hunger och sug

Tallriksmodellen

Tallriksmodellen i praktiken

½ kilo frukt och grönt

Denna mängd motsvarar ½ kg frukt och grönsaker

Välj fiberrikt!

Dagsbehov av fiber

Olösliga kostfiber Förbättrar peristaltiken och påskyndar passagetiden genom tarmen Källor: vetekli, riskli

Lösliga kostfiber Gör att mag- och tarminnehållet bildar en gelliknande konsistens Magsäckstömning och absorption av glukos i tarm fördröjs Positiv effekt på blodglukos och blodfetter Källor: frukt, bär, frön, råg, korn, havre

Lika mycket energi olika volym och mättnadseffekt

Mängden fett g Vilken sorts fett Sockerarter Salt, dvs. natriumklorid Fiber Nyckelhålet

Val av bröd

Långsamma och snabba kolhydrater

Lika mycket energi

Snabbt Lätt att mosa med en gaffel (lättuggad) Innehåller lite fibrer Blöter lätt upp sig i vätska Innehåller mjöl, obs även finmalen fullkorn Alla drycker, mixade soppor och liknande

Långsamt Svårt att mosa med en gaffel (svårtuggad) Innehåller mycket fiber Blöter inte lätt upp sig i vätska Innehåller hela eller klippta korn, surdeg Fet mat, välj bra fett!!

Fett är livsviktigt! Ger energi Upptag av fettlösliga vitaminer Isolerar Stötdämpar Smakbärare Smörjer

Olika typer av fett Viktigt med bra fettkvalitet, intaget av mättade fettsyror och transfettsyror bör begränsas till 10 E%. Välj magra charkprodukter Välj magra mjölk och mejerivaror Begränsa Utrymmesmaten

Varför är mättat fett inte bra? Fö ä d i i Förändringar i kolesterolvärde

Fettsyror Mättat Enkelomättat Fleromättat Kol Väte Syre

Många bäckar små Ex. Ett byte från 5 dl standardmjölk till samma mängd lättmjölk innebär en reducering av kroppsvikten med 6 kg/år.

Omättade fetter Sänker LDL-kolesterolet Enkelomättade fetter finns i bl a olivolja, rapsolja och nötter Fleromättade fetter finns bl a i fisk och bordsmargarin

Matfett vid matlagning

Ät fisk ofta gärna 3 gånger i veckan! Fisk är nyttig mat rik på vitaminer och mineraler! Fet fisk som sill, strömming, lax och makrill innehåller bra fettsyror som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Nyttig macka

Mellanmål

Liten blir stor Bulle liten, 64g 211 kcal Bulle stor, 320g 1056 kcal Muffins liten, 20g Muffins stor, 138g Kaka liten, 18g Kaka stor, 130g 84 kcal 580 kcal 84 kcal 608 kcal Coca-Cola C liten, 33 cl 139 kcal Coca-Cola stor, 1,5 l 630 kcal Chokladkaka liten, 43g Chokladkaka mellan, 100g Chokladkaka stor, 200g 235 kcal 545 kcal 1090 kcal

Vid muntorrhet Ersätt kaloririka drycker med: Kranvatten/kolsyrat vatten smaksatt med ex gurka/citron Fruset bär/isbit som långsamt får smälta i munnen Sockerfri saft ex Fun light Sockerfritt tuggummi Salivstimulerande tabletter Spray och gelé kan användas som saliversättningsmedel

Söta drycker 1 flaska Mer 33 cl 9 st Nyponsoppa 2,5 dl 7 st Coca cola 33 cl 8 st Coca cola 2 liter 46 st Drickyoghurt 3,5 dl 8 st

Jämförelse = En stor stark 5 potatisar ti 500 ml starköl normalstora

Detta händer i kroppen när man rör sig 1. Hjärtat pumpar snabbare 2. Blodcirkulationen ökar 3. Nedbrytningen av blodfetter blir effektivare 4. Triglyceridhalten sjunker 5. HDL stiger 6. Blodfettpartiklarna blir mindre härskna och benägna att fastna i blodkärlen 7. Insulinkänsligheten nkänsl ökar och blodsockret sjunker 8. Energiförbrukningen ökar, även efter aktiviteten. 9. Fett ombildas till muskler 10. Halterna av stresshormoner sjunker 11. Blodtrycket sjunker 12. Risken för blodproppar minskar

Sjukdom och död i hjärt-kärlsjukdom kd Inaktiv Måttligt aktiv Mycket aktiv

Psykologiska effekter av fysisk aktivitet Känsla av välbefinnande Positiv upplevelse l av den egna kroppen, förbättrad självkänsla Förbättrad sömn Förbättringar i minne, inlärning och koncentrationsförmåga Reducerad ångest och spänningsnivå Antidepressiv effekt

Rekommendation fysisk aktivitet Minst 30 min per dag Måttlig intensitet, t ex raska promenader (> 5 km/h) Ytterligare hälsoeffekter vid utökad mängd och/eller intensitet Minska stillasittandet All rörelse räknas

SBU-rapport: Metoder för att främja fysisk aktivitet Det lönar sig att ge råd om fysisk aktivitet it t Muntligt t bra, skriftligt t förstärker Hjälpmedel, l som stegräknare eller träningsdagbok ger ytterligare effekt

Ta en tur med hunden varje kväll, även om du inte har någon hund!

Framgångsfaktorer Börja försiktigt Realistisk målsättning Planering Belöning Rörelseglädje Träningssällskap Hjälpmedel, t ex stegräknare

Förändringsprocessen

Motivationsarbete

Vad vill Du förändra? Dietist Evelyne Printz 2003

Framgångsfaktorer för viktminskning Äta regelbundet vardag som helgdag Äta frukost varje dag Sänka sitt energiintag Väga sig regelbundet Skriva ned vad man äter och dricker Utöva fysisk aktivitet minst 60 minuter/dag Sätta upp rimliga mål för bästa följsamhet

Ett bra råd är Positivt Enkelt Konkret

Tack för mig!