Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV PROFESSIONSBLOCK 3 Kurskod: VAE086 HT 2017 med inriktning psykiatrisk vård och somatisk vård 15 hp STUDIEHANDLEDNING Sjuksköterskeprogrammet Årskurs 3, Vårdvetenskap Grundnivå, 7,5 hp Vårdpedagogik Grundnivå 3,5 hp Medicinsk vetenskap Grundnivå 2,5 hp Folkhälsovetenskap Grundnivå 1,5 hp Kursansvariga Datum: 2017-08-28 Camilla S-Birgersson, V-ås 021-107069 camilla.schmidt.birgersson@mdh.se Carina Palesjö, E-tuna 016-153209 carina.palesjo@mdh.se Eija Göransson, Södertälje distans, 016-153605 eija.goransson@mdh.se
INNEHÅLL 1. INLEDNING...1 1.1. Kursens syfte...1 1.2. Lärandemål...1 1.3. Kursens upplägg och kursplats...2 1.4. Föreläsningar...2 2. MOMENT: EXAMINATIONER...2 2.1. GRU2, 2 hp Muntlig examination med stöd av webbaserat skriftligt underlag. Vårdvetenskap med ämnesintegrering...2 2.2. SEM2 0,5 hp Examinerande seminarium i vårdpedagogik...4 2.3. PRA1 och PRA2, 6 hp + 6hp, verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk respektive somatisk vård...5 2.4. PRA3, 0,5 hp, S-HLR Praktisk examination i medicinsk vetenskap...5 3. MOMENT: VFU...5 3.1. VFU - struktur och genomförande...5 3.1.1. Studerandeprofil...6 3.1.2. Lärande Logg i VFU och planeringssamtal...6 3.1.3. Studielista...6 3.1.4. Bedömning...7 3.1.5. Patientfokuserad handledning...7 3.1.6. Reflektion...8 3.1.7. Reflektionsdagbok...8 3.1.8. Presentation av examensarbete...9 3.2. TemaSeminarium 1 Patienten inom psykiatrisk vård...9 3.3. TemaSeminarium 2 Palliativ omvårdnad... 10 4. INLÄMNINGSFORMALIA... 11 5. BETYGSKRITERIER... 13 6. KURSUTVÄRDERING... 13 7. LITTERATUR... 14
1. INLEDNING Professionsblock 3, VAE086 omfattar 15 HP inom vårdvetenskap, vårdpedagogik, medicinsk vetenskap och folkhälsovetenskap. Av dessa 15 hp utgör 12 hp (4+4 veckor) verksamhetsförlagda studier (VFU) inom somatisk och psykiatrisk vård, där teori och praktik integreras till en helhet samt 3 hp (2 veckor) teoretiska studier. Innehållet för kursen beskrivs i denna studiehandledning under rubrikerna Lärandemål samt innehåll. 1.1. Kursens syfte Kursen syftar till att studenten skaffar sig utökade och ämnesmässigt integrerade kunskaper och färdigheter inom psykiatrisk och somatisk vård, med inriktning mot evidensbaserad omvårdnad av människor i olika åldrar med svårigheter att värna om sin värdighet, integritet och autonomi. Forskningsbas: Aktuell forskning ingår i kurslitteraturen och är utgångspunkt för undervisning, seminarier och examinationer. Kursen har lektorskompetens genom Birgitta Kerstis för ämnet vårdvetenskap, Bosse Johnsson för ämnet vårdpedagogik, Kerstin Jorsäter-Blomgren för ämnet medicinsk vetenskap samt Lena Hallström för ämnet folkhälsovetenskap. 1.2. Lärandemål När du har slutfört kursen skall du ha uppnått följande: 1. självständigt och i samverkan med patient och närstående tillämpa vårdprocessens samtliga faser i patientens omvårdnad inom olika kontext 2. självständigt genomföra vårdande samtal och reflektera över dess betydelse 3. identifiera och analysera etiska problem i vårdandet utifrån en helhetssyn på människan samt motivera och föreslå alternativa vårdhandlingar för att värna om människans värdighet, integritet och autonomi 4. motivera och tillämpa omvårdnad utifrån gällande författningar och aktuell forskning 5. planera för palliativ vård och omvårdnad utifrån en analys av patientens upplevelser, behov och symtom med stöd i evidens 6. visa självkännedom och professionellt förhållningsätt gentemot patient, närstående och medarbetare och visa förmåga att identifiera egna behov av ytterligare kunskap och kompetens 7. redogöra för och värdera erfarenheter av att leda det dagliga omvårdnadsarbetet under verksamhetsförlagd utbildning samt visa på förmåga att tillämpa teamarbete och samverkan inom och med andra professioner 8. beskriva och analysera lärprocesser i organisationen 9. visa förmåga på att handleda och undervisa patient/närstående och vårdpersonal 10. kritiskt granska och analysera sjuksköterskans ledarskap och medverkan i kvalitets- och förändringsarbete utifrån officiella styrdokument 11. bedöma och analysera patientens hälsotillstånd vid komplexa sjukdomstillstånd och ge förslag på medicinska åtgärder inom sjuksköterskans kompetensområde 12. observera, identifiera och motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling 13. hantera och administrera läkemedel enligt gällande författningar samt observera och registrera såväl effekter som eventuella bieffekter av givna läkemedel 14. redogöra för förekomst, trender samt motivera bestämningsfaktorer för folksjukdomar/folkhälsoproblem med fokus på ojämlikhet i fördelning samt föreslå och genomföra hälsofrämjande förebyggande åtgärder på individ/befolkningsnivå. 15. identifiera etiska problem i folkhälsoarbete samt redogöra för konflikten mellan de etiska principerna 16. tillämpa teoretiska kunskaper och färdigheter i S-HLR 17. beskriva begrepp, definitioner och implementering av evidensbaserad omvårdnad 18. visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt argumentera och tillämpa evidensbaserad omvårdnad 1 (15)
1.3. Kursens upplägg och kursplats Kursen innefattar patientnära vårdarbete 32 tim/vecka, två ämnesintegrerade temaseminarier, ett examinerande skriftligt nätbaserat grupparbete med muntlig presentation i vårdvetenskap, ett examinerande seminarium i vårdpedagogik och en praktisk/teoretisk examination i medicinsk vetenskap S-HLR. Kursen är på 15 hp som delas i följande moment: Teori 2 veckor 15 hp VFU 8 veckor Vårdvetenskap 7,5 hp Vårdpedagogik 3,5 hp Medicinsk vetenskap 2,5 hp Folkhälsovetenskap 1,5 hp Inför VFU avsnittet ligger en förberedande teorivecka och efter VFU avsnitten ligger avslutande teorivecka med examinationer (Se bilaga, planering över professionsblock 3). 1.4. Föreläsningar Inom professionsblock 3 erbjuds sju inspelade föreläsningar: Evidensbaserad omvårdnad, Vårdande samtal, Palliativ omvårdnad, Äldre i vården, Barn och ungdomar i vården, Farmakovigilans och läkemedelsbiverkningar samt Ledarskap och förbättringsarbete. Kursplats: Blackboard: https://blackboard.mdh.se/ Campus Västerås v35-02, VAE085-H17-AE08C.VAE085-H17-AE08D.VAE086-H17-AE08E.VAE086-H17-AE08F Campus Eskilstuna v35-02, VAE085-H17-AE08G.VAE085-H17-AE08H.VAE086-H17-AE08E.VAE086-H17-AE08F Distans Södertälje v35-02, VAE085-H17-AE085.VAE085-H17-AE085A.VAE086-H17-AE086.VAE086-H17-AE08B 2. MOMENT: EXAMINATIONER GRU2, vårdvetenskap med ämnesintegrering SEM2, vårdpedagogik PRA1, fullgjord verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk vård PRA2, fullgjord verksamhetsförlagd utbildning inom somatisk vård PRA3, S-HLR, medicinsk vetenskap 2.1. GRU2, 2 hp Muntlig examination med stöd av webbaserat skriftligt underlag. Vårdvetenskap med ämnesintegrering Lärandemål 17 och 18 Examinationen sker i två delar där du arbetar i grupp om ca 4 deltagare i ett gemensamt skriftligt dokument i Google doc (som tillhandahålls från din kursansvariga lärare) med en egen inloggning på valfri plats oberoende av varandra. Du behöver ha en Gmail adress (instruktioner finns på Blackboard). Individuell bedömning för betyg. 2 (15)
Del A, en skriftlig presentation ska vara klart och inlagt på Blackboard (ej urkund) senast måndag 08.00 studievecka 2. Se kriterier för delmoment A, nedan. Del B, en muntlig och skriftlig ämnesintegrerad presentation. Dokumentet läggs dels in på Blackboard samt skickas in till examinerande lärares urkundsadress senast 10 arbetsdagar före examinationstillfället och presenteras muntligt under studievecka 10. Varje grupp förfogar över 20 minuter för presentation samt 10 minuter för frågor från medstudenter. Se kriterier för delmoment B, nedan. Processen (allt som skrivs inkl. ändringar) med vars och ens insats kan följas av hela gruppen samt examinerande lärare. Det gemensamma dokumentet ger möjlighet för samtliga deltagare att få en ökad förståelse för hur man kan arbeta framåt i team samt för läraren att bedöma varje students individuella insats. Planera ert arbete där alla är delaktiga i hela processen avseende samtliga lärandemål. Samarbete mellan grupper eller användning av eget tidigare arbete/annans arbete är inte tillåtet. Kriterier för Godkänd (G) delmoment A: Ett valfritt identifierat omvårdnadsproblem med utgångspunkt från den patientnära omvårdnaden diskuteras utifrån relevant kurslitteratur och/eller vetenskapliga artiklar En eller flera review/er utifrån valt omvårdnadsproblem söks fram (förslagsvis kan databasen Cochrane användas) Kvalitetsgranskning av en review ska göras enligt kvalitetsgranskningsmall (länk till mallar finns på Blackboard). Kvaliteten på review:n ska bedömas utifrån nivåerna hög, medel eller låg. Identifiera bästa evidens utifrån review:n i relation till valt omvårdnadsproblem Begreppen evidens och mångdimensionell evidens är tydliggjorda och definierade utifrån relevant kurslitteratur, vetenskaplig sammanställning/ar samt i ev. andra självständigt valda vetenskapliga källor Den skriftliga framställningen visar att alla studenterna i gruppen kan sammanställa och kritiskt granska vetenskapliga sammanställningar utifrån ett omvårdnadsproblem i patientnära omvårdnad Samtliga studenter har aktivt deltagit i skrivandet av dokumentet och visar på individuell måluppfyllelse avseende lärandemål 17-18 För dokumentet gäller inlämningsformalia: Times New Roman 12p, 1,5 radavstånd, referering enligt APA, på sidhuvudet ska på varje sida framgå vilka studenter som ingår i gruppen. Kriterier för Underkänd (U): I det fall något eller flera kriterier inte är uppfyllda ges betyg U. Komplettering görs i det gemensamma webbaserade underlaget inom 10 arbetsdagar. Om någon student inte visar på aktivt deltagande i grupparbetet avskiljs vederbörande från gruppen och får examinera vid omtentamenstillfälle vid nästkommande kurs. 3 (15)
Kriterier för Godkänd (G) delmoment B: Det valda omvårdnadsproblemet är relaterat till en valfri omvårdnadsteori Omvårdnadsproblemet är relaterat till mångdimensionell evidens Argumentation för bästa evidens utifrån del A är relaterat till omvårdnadsproblemet och förankrad i relevant kurslitteratur, vald omvårdnadsteori, vetenskaplig sammanställning/ar samt i ev. andra självständigt valda vetenskapliga källor Den evidensbaserade omvårdnaden som framkommer utifrån valt omvårdnadsproblem diskuteras. Det ska också framgå på vilket sätt den skulle kunna implementeras i vårdverksamheten med konkreta förslag. Både den muntliga och skriftliga framställningen är tydligt ämnesintegrerad, vilket innebär att ämnena vårdvetenskap, medicinsk vetenskap, vårdpedagogik samt folkhälsovetenskap finns representerade. Samtliga studenter har aktivt deltagit i skrivandet av dokumentet och vid den muntliga presentationen samt visar på individuell måluppfyllelse avseende lärandemål 17-18 För dokumentet gäller inlämningsformalia: Times New Roman 12p, 1,5 radavstånd, referering enligt APA, på sidhuvudet ska på varje sida framgå vilka studenter som ingår i gruppen, dokumentet delmoment A+B, läggs upp på Blackboard samt skickas till urkund. Urkundsadress till aktuella lärare finns på Blackboard. Kriterier för Underkänd (U): I det fall något eller flera kriterier inte är uppfyllda ges betyg U. Komplettering görs i det gemensamma webbaserade underlaget inom 10 arbetsdagar. Om någon student inte visar på aktivt deltagande i grupparbetet avskiljs vederbörande från gruppen och får examinera vid omtentamenstillfälle vid nästkommande kurs. Om någon student insjuknar till examinationstillfället får den presentera gruppens arbete vid nästkommande examinationstillfälle. GRU2 betygsförs utifrån att båda delmomenten A och B ska vara uppfyllda. 2.2. SEM2 0,5 hp Examinerande seminarium i vårdpedagogik Lärandemål 9 Förbered detta examinerande seminarium genom att studera Tveiten (2010); Yrkesmässig handledning-mer än ord, Hansson Scheman och Runesson (2009); Den lärande patienten samt Pilhammar-Andersson (2012); Pedagogik inom vård och handledning. Seminariet förutsätter att deltagande studenter har läst och reflekterat kring kurslitteraturen i förhållande till handlednings- och undervisningssituationer under den verksamhetsförlagda utbildningen. Kriterier för Godkänd (G) Aktivt deltagande vid seminarium avseende lärandemål 9. Vårdpedagogik. Underkänd (U) Betyget underkänd innebär att examinationsuppgiften i delar eller helhet inte bedöms motsvara kraven för betyget godkänd. 4 (15)
2.3. PRA1 och PRA2, 6 hp + 6hp, verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk respektive somatisk vård Kriterier för Godkänt betyg (G) PRA1-2, Genomförd verksamhetsförlagd utbildning med uppnådda lärandemål enligt bedömningsinstrumentet, uppnått antal studietimmar 32h/v enligt verifierad studielista samt aktivt deltagande vid respektive temaseminarium med redovisning av studieuppgifter avseende lärandemål 1-15 och 18 (se kriterier för deltagit s 9-10). Saknade antal timmar ska kompletteras innan betyg G kan sättas. I det fall lärandemålen inte uppnås sätts betyg Underkänd (U) För PRA1 och PRA2 gäller begränsande examinationsmöjligheter. Ifråga om verksamhetsförlagd utbildning där tillgången på VFU-platser är begränsad ges endast ett omtentamenstillfälle/en omplacering, om inte särskilda skäl föreligger (Se regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola, enligt rektors beslut 2016-02-25, 2016/0601). Underkänt betyg och omplacering i VFU innefattar nytt deltagande vid temaseminarium vid nästkommande omplacering. 2.4. PRA3, 0,5 hp, S-HLR Vuxen Praktisk examination i medicinsk vetenskap Lärandemål 16 Individuell, muntlig och praktisk examination. Studierna bedrivs genom litteraturstudier samt deltagande i praktisk undervisning på campus under en halvdag (detta gäller även för studenter som läser på distans). Kursbok för S-HLR Vuxen (ej del avseende barn), lånas ut av högskolan till studenterna under terminen. Kriterier för Godkänd (G) Genomfört självtest i form av en webbaserad kunskapskontroll på HLR-rådets hemsida www.hlr.nu. När testet är genomfört och godkänt skrivs detta ut och tas med till det praktiska undervisningstillfället vilket är obligatoriskt för att få delta i denna undervisning. Aktivt deltagande vid det praktiska provet och uppnått G avseende lärandemål 16. Underkänt (U) Betyget Underkänt innebär att examinationsuppgiften i delar eller helhet inte bedöms motsvara kraven för betyget godkänd. 3. MOMENT: VFU 3.1. VFU - struktur och genomförande Kursen räknas som heltidsstudier 40 tim/vecka. Minst 32 tim/vecka schemaläggs jämt fördelat under studieveckorna i samråd med handledare/huvudhandledare. De övriga 8 timmarna kan 5 (15)
förläggas i annan studiemiljö. Studietid innebär schemalagd tid, dag, kväll, helger och ev. nätter, förlagda inom olika vårdverksamheter och innefattar patientnära vårdarbete, förberedelser för temaseminarier och reflektionstillfällen samt aktivt deltagande vid dessa. Tid för förberedelser till temaseminarier ges på VFU-platsen i direkt samråd med huvudhandledare. Tentamen/omtentamen i andra kurser ingår inte i de 32 timmarna ute i VFU. Din ansvariga handledare/huvudhandledare är alltid en legitimerad sjuksköterska, men du kan vid enstaka tillfällen handledas av annan personal för att uppnå målen för studierna. Sjuksköterskan är den som ansvarar för handledningens genomförande och bedömer din verksamhetsförlagda utbildning. Till varje VFU-plats finns en klinisk adjunkt knuten, denne har till uppgift att stödja dig i din lärandeprocess. En lista över kliniska adjunkter finns på följande adress: https://www.mdh.se/student/vfu/sjukskoterskeprogrammet/handlaggare-1.10725 I syfte att kunna stödja ditt lärande på bästa sätt finns följande struktur i VFU; studerandeprofil, studielista, lärandelogg, bedömningsinstrument, patientfokuserad handlednings-modell, reflektion, reflektionsdagbok. Se på hemsidan http://www.mdh.se/student/vfu/sjukskoterskeprogrammet/profblock-3 3.1.1. Studerandeprofil Inför respektive VFU fyller du i en studerandeprofil som underlag för planering av handledning och handledarskap. Studerandeprofilen skickar du cirka två veckor innan VFU:n påbörjas till den aktuella VFU-platsen. Se HVVs hemsida; http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.13208!/menu/general/columncontent/attachment/studerandeprofil_2011-12-07_formular.pdf 3.1.2. Lärande Logg i VFU och planeringssamtal Lärandelogg i VFU är ditt eget dokument och en hjälp att uppnå kursens lärandemål. Med utgångspunkt i kursens lärandemål beskriver du dina personliga strategier för att uppnå lärandemålen för kursen. Vid planeringssamtal med huvudhandledare/handledare och klinisk adjunkt diskuterar du dina lärstrategier. Kontinuerligt skall handledande sjuksköterska ge muntlig och skriftlig återkoppling till dig, vilket återkopplas till klinisk adjunkt. Genom att du själv dokumenterar, reflekterar och får återkoppling synliggörs din egen lärutveckling. Lärandemålens uppfyllelser görs kontinuerligt genom din egen dokumentation, reflektioner samt återkoppling av handledarna. Du hittar Lärandelogg i VFU på Blackboard. 3.1.3. Studielista Studielista, ifyllt med namn, födelsedata och studietid, fylls i på en separat studielista för varje studieplats. DU ansvarar för att studielistan signeras med hel namnteckning varje dag av handledande sjuksköterska. Bedömningsformulär samt handledarens skattningsformulär fylls i med namn, födelsedata, studietid, verksamhetens namn, karaktär och lämnas första dagen till handledare/huvudhandledare vid vårdavdelningen. 6 (15)
Räkna samman dina timmar vid slutbedömningen som skrivs under av dig och din handledare/huvudhandledare. Sammanställning av fullgjord studietid antecknas på bedömningsformuläret. DU ansvarar för att samtliga dokument (från respektive placering) är fullständigt ifyllda innan dessa skickas in av huvudhandledare till klinisk adjunkt efter slutbedömningen. Dokumenten måste vara fullständigt ifyllda för att betyg ska kunna utfärdas. Huvudhandledare ansvarar för att bedömningsformulär, handledarens skattningsformulär samt studielista skickas till klinisk adjunkt efter slutbedömningen. Studietid som saknas pga. frånvaro ska tas igen och planeras i samråd med handledare/huvudhandledare och klinisk adjunkt. Vid längre tids frånvaro kontaktas även kursansvarig, VFUsamordnare och studievägledare vid HVV för fortsatt studieplanering. 3.1.4. Bedömning Bedömning görs utifrån bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen tillsammans med handledare/huvudhandledare. Din egen förberedelse inför halvtid och slutbedömning gör du genom att själv skatta dig i förhållande till lärandemålen. Bedömning av måluppfyllelse sker utifrån de olika bedömningskriterierna i dialog mellan dig och handledare/huvudhandledare. Använd gärna dokumentet Underlag för stöd vid bedömningssamtal då du förbereder ditt Bedömningssamtal. Bedömningsformuläret fylls i med dina personuppgifter och studietid. Se hemsidan: http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.46209!/menu/general/columncontent/attachment/vfu_profblock_3_aug_2014.pdf 3.1.5. Patientfokuserad handledning Handledning under VFU innebär att du får stöd och vägledning i att självständigt vårda genom att initiera, leda, prioritera och att ta eget ansvar för dina uppgifter i omvårdnadsarbetet på ett professionellt sätt. För att stödja lärandet bedrivs studierna med en patientfokuserad handledningsmodell, som innebär att du inriktar lärandet på att vårda ett begränsat antal patienter. Syftet är att du ska träna på att fördjupa förståelsen för patientens situation samt behov av vård/vårdande, utifrån ett helhetsperspektiv. Under studieveckorna kommer du med stöd av huvudhandledare och handledare att successivt få träna på att utveckla din förmåga att vara självständig och ta eget ansvar. Dina handledare finns alltid till hands och ger stöd utifrån ditt individuella behov. Grundläggande i handledningen är att du reflekterar över och kritiskt granskar de kunskaper och erfarenheter du skaffar dig under studieveckorna. Reflektioner sker både tillsammans med huvudhandledare, handledare, studiekamrater samt vid dina självreflektioner. Under studietiden möter du den kliniska adjunkt som ansvarar för din studieplats. Syftet är att stödja ditt lärande genom tillfällen för reflektion över dina studier och vilka förutsättningar för lärandet/vårdandet som finns på studieplatsen. Den kliniska adjunkten är den du i första hand vänder dig till kring aktuella frågor angående detta. Länk till patientfokuserad handledningsmodell: http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.46216!/menu/general/columncontent/attachment/patientfokuserad_handledning_130916.pdf 7 (15)
3.1.6. Reflektion För att öka och fördjupa din förståelse kring dina handlingar behövs regelbundna och återkommande tillfällen till reflektion. Reflektion är förknippat med distansering, i detta fall att se din utveckling och kommentera den. Begreppet reflektion innefattar, genom ordets betydelse, att böja eller vända tillbaka, en bakåtriktad funktion. Det kan också innefatta det som sker här och nu i medvetandeakten. Begreppet kan också ha ett framtidsperspektiv. Det finns olika nivåer av reflektion. Den första nivån är det vardagliga tänkande och handlande som utgörs av inrotade vanemönster. Här sker din reflektion omedelbart och uppmärksammas sällan av dig. Handlandet sker rutinmässigt. På den andra reflektionsnivån fokuserar t.ex. läraren/handledaren på olika praktiska tekniker och metoder för att du skall uppnå vissa bestämda mål. Värdet av dessa tas för givna. Dessa nivåer är exempel på rutinmässigt tänkande, ej på ditt reflekterade tänkande. Den tredje nivån är mera komplex och uppmärksammar relationen mellan principer för den praktiska verkligheten (underliggande teori) och den praktiska verkligheten i sig. Här sker din reflektion mera systematiskt och sammanhängande kring såväl egnas som andras erfarenheter. På den fjärde nivån reflekterar du över det egna medvetandet. Det innebär att du både uppmärksammar vad du reflekterar över i det egna arbetet och hur du reflekterar över ditt arbete. Hur du reflekterar har t.ex. att göra med om du reflekterar mera djupgående, om du ifrågasätter dina egna antaganden eller om du uppmärksammar helhet och samband framför delar. Syftet blir att du kommer fram till ett mera självreflekterande angreppssätt för att förstå hur kunskap fungerar i praktiken, samt hur den kan tillämpas till en aktiv förståelse. Tre frågor som kan vara till hjälp när du reflekterar är: Hur kommer det sig att jag gör som jag gör? Hur kommer det sig att det känns som det känns när jag gör som jag gör? Hur kommer det sig att jag tänker som jag tänker när jag tänker kring mina handlingar och känslor? Malmsten, K. (2001). Etik i basal omvårdnad i någon annans händer. Lund: Studentlitteratur. http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.13216!/menu/general/columncontent/attachment/reflektionens_betydelse.pdf 3.1.7. Reflektionsdagbok Under din verksamhetsförlagda utbildning bör du skriva reflektionsdagbok. Målsättningen är att på ett systematiskt sätt reflektera över dina egna erfarenheter av yrkesfunktionen och fenomen i vårdandet. Genom erfarenheter relaterar du till teoretisk kunskap, bl. a. med utgångspunkt i begreppen människa, lidande, hälsa, vårdande och världen. Reflektionsdagboken är således ett hjälpmedel att stödja din akademiska och professionella utveckling. Genom skrivandet sätter du ord på tankar, känslor och handlingar, vilket kan medföra en strukturering av din egen tankevärld. I samband med skrivandet kan också nya tankar och ny kunskap utvecklas. Dina dagboksanteckningar kan ha en fri och berättande stil. Själva skrivprocessen är viktigast i detta sammanhang, produkten har en underordnad betydelse. Det finns inte ett riktigt sätt att skriva på, utan du väljer den form som passar situationen bäst. Dagboksanteckningarna är privata och värderas inte av huvudhandledare. Anteckningarna används att förbereda dig inför seminarier och som underlag till att genomföra dina examinationsuppgifter. 8 (15)
3.1.8. Presentation av examensarbete Under en valfri VFU-period under innevarande kurs ska du tillsammans med din handledare/ huvudhandledare planera minst ett presentationstillfälle av ditt examensarbete. Detta sker på den avdelning/enhet du genomför din VFU. Om du inte är klar med ditt examensarbete väljer du en vårdvetenskaplig artikel istället. Utförd presentation signeras av handledare på studielistan. 3.2. TemaSeminarium 1 Patienten inom psykiatrisk vård Lärandemål 2, 3, 4, 11, 12, 14 och 18. Seminarium är ett forum för kunskapsutbyte med kritisk reflektion i dialog med andra utifrån förberedda underlag från erfarenheter under VFU samt teori. Syftet är att fördjupa förståelsen för centrala idéer och värden i grundläggande och specifik omvårdnad. Varje seminariedeltagares kunskaper och frågeställningar innebär ett lärande genom att den egna kunskapen prövas i en tolerans för den andre. Seminariet ska genomsyras av öppenhet för frågor, kreativt tänkande samt möjlighet att visa nyfikenhet och intresse för olika aspekter inom temaområdena. Studenten ska delta aktivt i diskussionerna genom att delge, motivera och argumentera för sina kunskaper. Seminariet baseras på att iakttagelser och erfarenheter som gjorts i vårdandet, knyts an till teori genom att använda både relevant kurslitteratur och aktuell forskning där både huvudämne och stödämnen synliggörs. Inför seminariet ska du planera omvårdnaden för en patient utifrån en analys av patientens behov/begär/problem och önskemål inom psykiatrisk omvårdnad. Under seminariet ger du deltagarna en heltäckande bild av din planering och diskuterar aktivt egen och andras planering. Underlaget ska ha referenser till det vårdande samtalet, forskningsresultat, omvårdnadsteori, kurslitteratur för stödämnena medicin, folkhälsa och vårdpedagogik. Förberedelser - Välj en patient som du har haft ett vårdande samtal med under din VFU och beskriv kort hälsohistoria och hälsostatus samt patientens behov/begär/problem och önskemål. - Beakta patientens medicinska tillstånd och behandling i planeringen samt de komplikationer och risker som kan föreligga. - Beakta risker för patientens hälsa utifrån vanligen förekommande folkhälsoproblem. - Planeringen av omvårdnaden ska utgå ifrån ett fenomen som steg fram i det vårdande samtalet med aktuell patient. Analysera fenomenet med hjälp av vetenskaplig artikel/artiklar inom psykiatrisk vård. - Välj en omvårdnadsteori/modell som tydligt synliggörs i din omvårdnadsplan vad gäller begrepp och struktur. - Utforma information och undervisning utifrån patientens och närståendes behov och funktionsnivå kopplat till vårdpedagogisk kurslitteratur. - Evidensbasera omvårdnadsåtgärderna genom att utgå från patienten och se till att omvårdnadsåtgärderna är baserade på forskningsresultat och på beprövad erfarenhet i vårdverksamheten. Skriv ett kort underlag inför seminariet med maximalt 600 ord där ovanstående förberedelsepunkter sammanfattas med referenser utifrån valfri kurslitteratur, aktuell forskning och referenslista. Inlämningsformalia: Times New Roman 12p, 1,5 radavstånd, referenser och referenslista enligt APA. På sidhuvudet ska på varje sida framgå studentens namn, personnummer och e-postadress. Underlaget skickas till seminarieledaren på Blackboard senast kl 08.00 två arbetsdagar innan seminariet. 9 (15)
Genomförande - Presentera den valda patienten för seminariedeltagarna. - Beskriv dina förslag på en vårdplanering. - Diskutera egen och andras vårdplanering. - Reflektera kring det vårdande samtal som du deltagit i och lyft fram det fenomen som visade sig i samtalet samt diskutera på vilket sätt resultatet i den sökta artikeln kan användas i den fortsatta vården - Diskutera etiska problem/dilemma relaterade till psykiatrisk vård. - Motivera valet av omvårdnadsteori och diskutera hur teorin påverkar vårdplaneringen. - Diskutera hur psykiatrisk vård kan ges på lika villkor utifrån ålder, kön och kultur. Bedömning - Underlaget är publicerat i tid och innehåller de delar som efterfrågas i Förberedelser - Aktivt deltagande under seminariet vad gäller både presentation, reflektion och diskussion. När dessa två punkter är uppfyllda bedöms studenten ha genomfört seminariet. Om efterfrågade delar saknas, planeras studenten in till ett nytt seminarium antingen vid senare planerat seminarium (i mån av plats) alternativt uppsamlingsseminarium som kan ske på annan studieort. 3.3. TemaSeminarium 2 Palliativ omvårdnad Lärandemål 1, 3, 4, 5, 11, 12 och 18 Seminarium är ett forum för kunskapsutbyte med kritisk reflektion i dialog med andra utifrån förberedda underlag från erfarenheter under VFU samt teori. Syftet är att fördjupa förståelsen för centrala idéer och värden i grundläggande och specifik omvårdnad. Varje seminariedeltagares kunskaper och frågeställningar innebär ett lärande genom att den egna kunskapen prövas i en tolerans för den andre. Seminariet ska genomsyras av öppenhet för frågor, kreativt tänkande samt möjlighet att visa nyfikenhet och intresse för olika aspekter inom temaområdena. Studenten ska delta aktivt i diskussionerna genom att delge, motivera och argumentera för sina kunskaper. Seminariet baseras på att iakttagelser och erfarenheter som gjorts i vårdandet anknyts till teori där både huvudämne och stödämnen synliggörs. Inför seminariet ska du planera omvårdnaden för en patient utifrån en analys av patientens behov/begär/problem och önskemål inom palliativ omvårdnad. Under seminariet ger du deltagarna en heltäckande bild av din planering och diskuterar aktivt egen och andras planering. Underlaget ska ha referenser till palliativ omvårdnad, forskningsresultat, omvårdnadsteori, kurslitteratur för stödämnena medicin, folkhälsa och vårdpedagogik. Förberedelser - Välj en patient som behov av palliativ vård och som du vårdat under din VFU och beskriv kort hälsohistoria och hälsostatus samt patientens behov/begär/problem och önskemål. - Planera omvårdnaden utifrån en av nedanstående punkter: o Den palliativa vårdens fyra hörnstenar, o Ternestedts beskrivning av 6 S, o WHO s definition av palliativ vård, o FN s förklaring om den döendes rättigheter 10 (15)
- Beakta patientens medicinska tillstånd och behandling i planeringen samt de komplikationer och risker som kan föreligga kopplat till medicinsk kurslitteratur och/eller aktuell forskning. - Beakta risker för patientens hälsa utifrån vanligen förekommande folkhälsoproblem kopplat till folkhälsovetenskaplig kurslitteratur. - Planeringen av omvårdnaden ska utgå ifrån ett fenomen som visade sig i mötet med patienten. Analysera fenomenet med hjälp av vetenskaplig artikel/artiklar inom palliativ omvårdnad. - Välj en omvårdnadsteori/modell som tydligt synliggörs i din omvårdnadsplan vad gäller begrepp och struktur (Ternestedts 6S är i sig en egen struktur). - Utforma information och undervisning utifrån patientens och närståendes behov och funktionsnivå kopplat till vårdpedagogisk kurslitteratur. - Evidensbasera omvårdnadsåtgärderna genom att utgå från patienten och se till att omvårdnadsåtgärderna är baserade på forskningsresultat och på beprövad erfarenhet i vårdverksamheten. Skriv ett kort underlag inför seminariet med maximalt 600 ord där ovanstående förberedelsepunkter sammanfattas med referenser utifrån valfri kurslitteratur, aktuell forskning och referenslista. Inlämningsformalia: Times New Roman 12p, 1,5 radavstånd, referenser och referenslista enligt APA. På sidhuvudet ska på varje sida framgå studentens namn, personnummer och e-postadress. Underlaget skickas till seminarieledaren på Blackboard senast kl 08.00 två arbetsdagar innan seminariet. Under seminariet - Presentera den valda patienten för seminariedeltagarna. - Beskriv den vårdplanering du har gjort. - Diskutera egen och andras vårdplanering. - Reflektera över palliativ omvårdnad utifrån palliativa vårdens fyra hörnstenar, Ternestedts beskrivning av 6S i palliativ kontext, WHO:s definition på palliativ vård och/eller FN:s deklaration om den döendes rättigheter. - Lyft fram det fenomen som visade sig i samtalet med din patient samt diskutera på vilket sätt resultatet i den sökta artikeln kan användas i den fortsatta vården - Diskutera etiska problem/dilemma relaterade till palliativ vård. - Motivera valet av omvårdnadsteori och diskutera hur teorin påverkar vårdplaneringen. - Diskutera hur palliativ vård kan ges på lika villkor utifrån ålder, kön och kultur. Bedömning - Underlaget är publicerat på Blackboard i tid och innehåller de delar som efterfrågas i Förberedelser - Aktivt deltagande under seminariet vad gäller både presentation, reflektion och diskussion. När dessa två punkter är uppfyllda bedöms studenten ha genomfört seminariet. Om efterfrågade delar saknas, planeras studenten in till ett nytt seminarium antingen vid senare planerat seminarium (i mån av plats) alternativt uppsamlingsseminarium som kan ske på annan studieort. 11 (15)
4. INLÄMNINGSFORMALIA Formalia gällande skriftliga examinationer De skriftliga examinationerna förses med separat försättsblad, titelblad, uppgiftstext samt referenslista. Var noga med att fylla i alla uppgifter: ditt namn, personnummer, student e-postadress, kursbeteckning, spår samt lärarens namn. Vi rekommenderar dig att alltid spara kopior på inlämnade uppgifter ifall något fel skulle uppstå. Aktuella referenser anges enligt vedertaget referenssystem APA. Formalia för text och referenser, typsnitt Times New Roman 12p, 1,5 radavstånd, referenslista med hängande indrag, på sidhuvudet ska på varje sida framgå studentens namn, personnummer och e-postadress. I samband med att du lämnar in din individuella examinationsuppgift i pappersversion skall du även via Blackboard sända in en elektronisk kopia av din examinationsuppgift (som ett samlat dokument med titelblad, uppgiftstext samt referenslista) till Urkund och adressera det till examinerande lärare (se vid respektive examination). Urkundssystemet handlar om säkerhet för studenter och en minimering av risken att som student få sina texter plagierade. Urkund är ett automatiserat system för kontroll av plagiat i hemtentamen, uppsatser, PM med mera. För mer information om urkund se: http://www.urkund.se/ Följande räknas som plagiat: Att kopiera hela eller delar av andras texter ordagrant utan att ange källa. Att kopiera hela eller delar andras texter ordagrant utan att använda citattecken. Att referera andras verk genom att endast ändra ett par ord eller meningar i texten. Fusk Ärenden om misstänkt fusk handläggs av Mälardalens högskolas disciplinnämnd. Information om denna finns att läsa på: http://www.mdh.se/hogskolan/organisation/namnder/disciplin Plagiat enligt ovan, identisk text på inlämnade examinationsuppgifter av studenter liksom avskrift från litteratur utan citeringstecken eller sidhänvisning samt användande av egen text utan att ange i vilket sammanhang den tidigare har använts, kan misstänkas vara fusk. Vid en sådan misstanke har läraren, enligt högskoleförordningen, en skyldighet att anmäla detta till disciplinnämnden för vidare handläggning. Misstanke om fusk kan också föreligga då studenten med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid examinationen exv genom att använda egna/andras tidigare inlämnade examinerade arbeten. Om disciplinnämnden efter utredning beslutar att det har förekommit fusk åläggs studenten i fråga en disciplinär åtgärd som avstängning eller varning. Normalpåföljd för fusk i form av plagiat är sex veckors avstängning. För mer information om innebörden av disciplinära påföljder, se information på disciplinnämndens hemsida som anges ovan. Senaste inlämningsdatum måste beaktas för att examineras vid det tillfället. Inlämningsdatum, omtentamensdatum, rättande lärare, övriga instruktioner återfinns i anslutning till respektive inlämningsuppgift/tentamen. 12 (15)
5. BETYGSKRITERIER Bedömning Godkänd För att uppnå slutbetyget godkänd i kursen VAE086 krävs: Fullgjord verksamhetsförlagd utbildning med betyget godkänd på (VFU) PRA1-2, inklusive genomförda temaseminarier TS1-TS2 utifrån kriterier för deltagit, betyget godkänd på PRA3, SEM1, GRU1, (se respektive examination). Bedömning Underkänd Ges i respektive moment där målet för bedömning Godkänd inte uppnåtts. 6. KURSUTVÄRDERING För att kunna förbättra och förändra denna kurs är vi angelägna om att få ta del av era erfarenheter och synpunkter på såväl innehåll som form. Därför kommer en utvärdering att sändas till din e-post i slutet av kursen. 13 (15)
7. LITTERATUR Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. Lund : Studentlitteratur. Andersson, K. (2010). Förändringsarbete en pedagogisk utmaning. I S. Bentling, & B. Jonsson (Red.), Vårdpedagogiska utmaningar. (ss. 209-226). Stockholm: Liber. Eriksson, K. (2010). Evidence: To See or Not to See. Nurs Sci Q 2010 23: 275-279. alternativt Martinsen, K. & Eriksson, K. (2009). Å se og å innse, om ulike former av evidens. Oslo: Akribe. FASS (2017). Hämtad den 14 juni 2017, från http://www.fass.se/lif/startpage;jsessionid=bp6gudwyry95dekvxfhizejzingqqnsjj DimFXN1Jb7rUJePddEP!-34186020?userType=0 Fredriksson, L. (2003). Det vårdande samtalet. Doktorsavhandling. Vasa: Åbo Akademi. Hämtad den 13 juni 2017, från http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/43659/fredrikssonlennart.pdf?sequence=3 Hallström, I., Lindberg, T. (2015). Pediatrisk omvårdnad. 2a uppl. Del 3 Barnet i sjukvården s 107-157, Del 4 När ett barn är allvarligt sjukt s 360-337, När ett barn dör s336-345. Stockholm: Liber Hansson Scherman, M., & Runesson, U. (red.). (2009); Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur. Heisse Löwgren, C. (2017). Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvård. Stockholm: Liber. Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder samtal om levnadsvanor i vården. Stockholm: Natur och kultur. Josefsson, K., Eriksson H-G. (2011). Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Hämtad den 13 juni 2017 från, genia.dinstudio.se/files/ldrerapport_2011.pdf Kihlgren, M. (red). (2009); Sjuksköterska med uppdrag att leda. Lund: Studentlitteratur. Landstinget Sörmland (2015). Hälsan i Södermanland- en kommunbeskrivning. Hämtad den 13 juni 2017 från, http://landstingetsormland.se/pagefiles/34695/h%c3%a4lsan%20i%20s%c3%b6der manland,%20version%20150529.pdf Landstinget Västmanland (2014). Västmanlänningarnas hälsa 2014. Hämtad den 13 juni 2017 från, https://www.regionvastmanland.se/contentassets/f80b0580befa43429bb4488b2d664f0 d/vastmanlanningarnas-halsa-2014.pdf Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Leksell, J., & Lepp, M. (red.). (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. Lind, M., & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur. Läkemedelsboken. (2017). Hämtad den 13 juni 2017 från, https://lakemedelsboken.se/ Pellmer, K., Wramner, B., Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber Pilhammar, E. (red.) (2012); Pedagogik inom vård och handledning. Lund: Studentlitteratur. Rycroft-Malone, J., et. al. (2004). What counts as evidence in evidence-based practice? Journal of Advanced Nursing, 47 (1), 81-90 Sellin, L., Asp, M., Wallsten, T. & Wiklund Gustin, L. (2017). Reconnecting with oneself while struggling between life and death: The phenomenon of recovery as experienced by persons at risk of suicide. International Journal of Mental Health Nursing (2017) 26, 200 207 doi: 10.1111/inm.12249 (patientperspektiv) 14 (15)
Sellin, L., Asp, M., Kumlin, T., Wallsten, T. & Wiklund Gustin, L. (2017). To be present, share and nurture: a lifeworld phenomenological study of relatives participation in the suicidal person s recovery. International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing, 12:1, 1287985 Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Hämtad den 13 juni 2017 från, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-11 Socialstyrelsen (2012). Att leda en evidensbaserad praktik en guide för chefer i socialtjänsten. Hämtad den 13 juni 2017 från, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-4 Socialstyrelsen (2012). Om implementering. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18723/2012-6-12.pdf Socialstyrelsen (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Hämtad den 13 juni 2017 från, http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19107/2013-6-4.pdf SOSFS 2011:9: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hämtad den 13 juni 2017 från, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-53 Strang, P., & Beck- Friis, B. (2012). Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber. Summer Meranius, M. (2010). Era delar är min helhet - En studie om att vara äldre och multisjuk. Doktorsavhandling, Linnéuniversitet. Hämtad den 13 juni 2017 från, http://www.avhandlingar.se/avhandling/2c4c27c71a/ Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hämtad den 13 juni 2017 från, https://www.swenurse.se/sa-tyckervi/publikationer/halsoframjande/strategi-for-sjukskoterskans-halsoframjande-arbete/ Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska. Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm. ISBN-NR: 978-91-85060-10-8 https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationersvensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Söderbäck, M. (2010). Barns och ungas rätt i vården. Hämtad den 13 juni 2017 från, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:292690/fulltext01.pdf Ternestedt, B-M., Österlind, J., Henoch, I., Andershed, B. & Ackeby, I. (2012). De 6 S:n En modell för personcentrerad vård. Lund: Studentlitteratur. Tveiten, S. (2014); Yrkesmässig handledning- mer än ord. Lund: Studentlitteratur. Wiklund Gustin, L., Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur. Wiklund-Gustin, L. (red.). (2014). Vårdande vid psykisk ohälsa på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur. Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnaden bro mellan forskning och klinisk praktik. Lund: Studentlitteratur. Vårdhandboken. Hämtad den 13 juni 2017 från, http://www.vardhandboken.se/ Senaste upplagan gäller för samtliga titlar. 15 (15)
Bilaga Planering över professionsblock 3 Ht 2016 kalenderv 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 01 02 Studie- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 vecka VAE085 Spår. 1 T= Primär vård teor i Äldrevård TS1/INL2 T SEM2 TS2 VAE086 T Kirurgisk/medicinsk vård TS 2 Psykiatrisk vård TS1 T SEM2 GRU2 S-HLR Spår. 2 T Äldrevård TS1/INL2 Primär vård VAE086 Spår. 3 T Kirurgisk/medicinsk vård TS 2 Spår. 4 T Psykiatrisk vård TS1 Psykiatrisk vård TS1 Kirurgisk/medicinsk vård TS 2 T SEM2 TS2 T SEM2 GRU2 S-HLR T SEM2 GRU2 S-HLR T VAE085 T Primär vård Psykiatrisk vård TS1 Kirurgisk/medicinsk vård TS 2 Äldrevård TS1 T T Äldrevård TS1 Primär vård T SEM2 GRU2 S-HLR SEM2 TS2 T SEM2 TS2 Studievecka 1: Introduktion till kontext S-HLR introduktion Föreläsningar: Vårdande samtal, Palliativ omvårdnad, Evidens i vården Grupparbete och förberedelse inför GRU2 Studievecka 2: Måndag 08.00 GRU2 del A examineras Studievecka 10: PRA3-S-HLR SEM2, vårdpedagogik GRU2 del B, vårdvetenskap: Kursutvärdering Programutvärdering under kalendervecka 02, 2018 Grupparbete och förberedelse inför GRU2. Underlaget ska vara klart för värdering av examinerande lärare 10 vardagar innan första examinationstillfället för samtliga grupper (se Blackboard). Seminarier under VFU TS 1 tema seminarium 1: Patienten i psykiatrisk vård, sker under VFU i psykiatrisk vård. TS 2 tema seminarium 2: Patienten i palliativ omvårdnad, sker under VFU i medicinsk/kirurgiskvård Ev revideringar av datum för seminarier etc meddelas på Blackboard varför det förutsätter att varje student använder Blackboard. Slutbetyg för kursen kan sättas när samtliga examinationer är rättade och betygsatta med Godkänd. Rättningstid beräknas till 15 vardagar efter examinationstillfälle.