Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål. Ansvar och befogenheter

Relevanta dokument
Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål. Ansvar och befogenheter

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

BCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens

Aktuellt smittskydd Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Testning för latent tuberkulos med IGRA(Quantiferon ) och/eller tuberkulin (TST)

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Tuberkulos-screening av gravida

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulostest vid hälsoundersökning för asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare

Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Hiv, hepatit och tuberkulos

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos

PPD- Tuberkulinprövning

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet. och. BCG-vaccination av spädbarn

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården

BCG Vaccination- praktisk genomgång

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Tuberkulos. Läkemedelsstämman 2017

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Mats Pergert Tuberkulos

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. hälsokontroll, smittspårning och vaccination

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis

BCG-utbildningsdag Per Hagstam Lena Melchert-Cacia Smittskydd Skåne

SK-kurs Vaccinationer och resemedicin november BCG-vaccination

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu)

Screening av gravida för tbc

asylsökande/kvotflykting/anhöriginvandrare/"kärleksinvandrare" eller motsvarande

Tuberculin PPD RT 23 AJVaccines används som ett hudtest för att diagnostisera om du har blivit smittad med bakterier som förorsakar tuberkulos.

Tuberkulos-Vad göra?

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Vaccination mot influensa

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Rekommenderade rutiner och provtagningar av asylsökande, kvotflyktingar och andra nyanlända

Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Rekommenderade rutiner och provtagningar av asylsökande/kvotflykting/anhöriginvandrare/ kärleksinvandrare. eller motsvarande i Landstinget i Värmland

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Hepatit B i Östergötland 2017

Vaccination mot influensa

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Influensasäsong 2016/2017. Vaccinationsråd för vårdpersonal

Vaccination mot influensa 2019

Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Tuberkulos. Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom, för många fortfarande förknippat med stigma och dödsskräck

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram

Vaccination mot influensa

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Vaccination mot influensa

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Vägledning för vaccination

Riktlinjer vid exposition av mässling

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Hepatit B Statistik

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Magsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder

Ulrica Sand-Höglund Ordförande i Terapigrupp Vaccin i VG och vårdcentralschef Närhälsan Olskroken vårdcentral

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Hepatit B i Östergötland 2018

Hepatit B och C vid graviditet och förlossning

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Transkript:

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar av studerande och personal inom berörda yrkeskategorier samt till personal på mottagningar som utför hälsoundersökningar av gravida och migranter. Bakgrund Tuberkulos är en allvarlig infektionssjukdom som kan ha ett långdraget förlopp. Majoriteten av dem som smittas blir aldrig sjuka och risken för att insjukna är störst 2-5 år efter smittotillfället. Fördröjd diagnos och behandling kan medföra svåra konsekvenser för individen och ökad risk för smittspridning. Även om tuberkulos idag är en ovanlig sjukdom i Sverige har den ökat under 2000- talet. De flesta personer som diagnostiseras med tbc kommer från länder som fortfarande har hög förekomst av tuberkulos. Riskfaktorer för att drabbas av aktiv tuberkulos är nylig smitta, graviditet eller genomgången förlossning det senaste halvåret, immunosupprimerande tillstånd såsom hiv-infektion, transplantation av hela organ, by-pass operation i tunntarmen, silikos, grav njurfunktionsnedsättning, behandling med TNF-hämmare, malign sjukdom, insulinbehandlad diabetes. Även barn under 6 år är mer mottagliga än andra för tuberkulos och löper större risk att utveckla allvarlig sjukdom. Arbete och studier inom vissa yrken, till exempel vårdyrken, kan innebära en ökad risk att smitta mottagliga individer om vårdpersonal/student själv har tuberkulos. På ett fåtal arbetsplatser kan man också som arbetstagare eller studerande själv utsättas för smitta. De förebyggande åtgärderna som följer nedan koncentreras därför till de personer som kan ha ökad risk att smitta eller smittas. Dessa rekommendationer grundar sig på Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Folkhälsomyndigheten 2017 och är anpassande till de förhållanden som råder i Västerbotten. Syfte Syftet med rekommendationerna är att säkerställa att personal inom berörda områden har kunskap om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos utförs gentemot migranter, gravida och vissa yrkesgrupper samt studerande. Mål Minska risken för smittspridning av tuberkulos i länet. Ansvar och befogenheter Respektive verksamhetschef ansvarar för att riktlinjerna för förebyggande åtgärder mot tuberkulos är kända och följs av alla medarbetare. För studenter och elever har den som ansvarar för utbildningen, Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 1 av 6

t ex universitet, kommun eller landsting, samma ansvar som arbetsgivare enligt Arbetsmiljölagen angående förebyggande åtgärder inför praktik (AFS 2005:1 17 samt tillägg till 17 ). Det innebär att BCG-vaccination vid behov ska erbjudas kostnadsfritt. QFT (Quantiferontest) QFT används för att påvisa om en person är smittad av tuberkulosbakterier, men visar inte om personen är vaccinerad eller inte. I vissa fall behöver man därför kombinera QFT och PPD. Om QFT och PPD kombineras bör QFT tas senast vid avläsning av PPD eller tidigast 2 månader efter att PPD satts för att undvika felvärde. QFT kan användas på barn från 2 års ålder. För att provet ska kunna analyseras är det mycket viktigt att provtagning och transport av sker enligt Laboratoriemedicins Provtagningsanvisning för QFT www.vll.se/provtagningsansvisningar. PPD (Tuberkulin-test ) Vid PPD (Purified protein derivate of tuberculin)-test injiceras 0,1 ml PPD 2 TU intrakutant på underarmen ovansida. Avläsningen sker efter 72 timmar. Indurationens tvärgående diameter ska mätas, alltså diametern vinkelrätt mot armen. Observera att det inte är rodnaden som ska avläsas! Tuberkulintest PPD kan vara svårt att utföra och framförallt att avläsa korrekt. Positiv PPD är inte alltid orsakad av mykobakterier som orsakar tuberkulos eller BCG-vaccination. Även tidigare kontakt med vanligtvis ofarliga miljömykobakterier kan ge positiv reaktion. Ju större PPD-reaktion desto mer troligt är det att personen utsatts för tuberkulossmitta. Hos vuxna utgör en PPD-reaktion på 10 mm eller mer en gräns för vidare utredning och hos barn går gränsen vid 6 mm eller mer. PPD lika med 0 mm utgör gräns för ställningstagande om BCG-vaccination. Om PPD satts inom de senaste två åren och var 6 mm eller mer behöver ingen ny PPD sättas, under förutsättning att hälsodeklaration är utan anmärkning. BCG-vaccination BCG-vaccin (Bacille Calmette Guérin) är ett levande vaccin. Idag rekommenderas vaccinet till migranter upp till 18 år som kommer från länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland. Vaccinrekommendationer gäller även för ovaccinerade barn upp till 18 år med nära hushållskontakt med aktiv tuberkulos och övriga ovaccinerade barn upp till 18 år (främst de under två år)som ska vistas mer än 3 månader i land med hög tuberkulosförekomst (se tabell 1) om barnet kommer i kontakt med lokalbefolkningen. Som reseprofylax är BCG-vaccination sällan motiverad. Vid vistelse mer än tre månader i land med hög förekomst (se tabell 1) och vid arbete i utsatta miljöer (till exempel inom sjukvård, i flyktingläger eller fängelse) kan vaccination övervägas. Inför vaccination kontrolleras PPD på personer över 18 månaders ålder med efterföljande vaccination om PPD år negativt, dvs 0 mm. Vaccinet ska inte ges till personer som är allergiska mot något av innehållet i vaccinet, med någon form av immunosuppression, till personer med akut allvarlig febersjukdom eller omfattande hudinfektion. Vaccination rekommenderas inte under graviditet eller amning, även om inga skadliga effekter på det ofödda eller ammade barnet har förknippats med BCG-vaccin. Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 2 av 6

Med hänsyn till den tveksamma skyddseffekten av BCG-vaccination i vuxen ålder bedöms detta inte vara en meningsfull preventiv åtgärd. Generell vaccination av vårdpersonal i patientnära verksamhet, övrig personal inom vård- och omsorgsverksamhet eller personal på boende för asylsökande ensamkommande ungdomar rekommenderas därför inte. Vaccinet ges intrakutant så ytligt som möjligt. Vanligtvis injiceras vaccinet på vänster arms utsida, något ovanför mitten av överarmen vid fästet till deltoideusmuskeln. Efter ca tre veckor bildas en röd papel (upphöjning), som långsamt växer och kan bilda en blåsa. Ofta bildas ett vätskande sår som läker inom 8-12 veckor med ärrbildning. Om papel eller sår bildas redan inom en vecka eller om närliggande lymfkörtlar förstoras rekommenderas en läkarbedömning. Vilka riskgrupper som bör erbjudas BCG-vaccination finns i flödesschema 4 och vaccinationen utförs på läkarordination. Hälsokontroll med hälsodeklaration avseende tuberkulos Hälsokontroll görs för att säkerställa att personen inte har en pågående tuberkulosinfektion, som kan smitta andra, och i vissa fall för att kontrollera vaccinationsskyddet mot tuberkulos före eventuell BCGvaccination. Hälsokontroll omfattar hälsodeklaration avseende tuberkulos, ibland provtagning med QFT och/eller i vissa fall PPD. BCG-vaccination ska erbjudas utvalda grupper. Hälsokontroll avseende tuberkulos erbjuds som del i migrant- och mödravårdsscreening samt till personal/studerande på vissa arbetsplatser, där det kan föreligga smittrisk för den vårdade. Även om hälsodeklaration fyllts i tidigare, t ex under utbildning, ska det upprepas innan man anställs. Hälsodeklarationen ger värdefull bakgrundsinformation om individen kan ha utsatts för smitta etc. Den innehåller sex frågor och därefter följer åtgärdsförslag som baseras på svaren. Observera att alla som genomgår hälsokontroll avseende tuberkulos ska ges information om att söka läkarvård vid tidiga symtom på tuberkulos, se Informationsblad bilaga 19. Riktad hälsokontroll avseende tuberkulos till vissa grupper Ur patientsäkerhetsperspektiv ska förebyggande åtgärder vidtas före anställning/praktik av personal och studerande, dvs att de har fyllt i en hälsodeklaration och åtgärder vidtagits enligt de förslag som finns vid varje svarsalternativ. Inför arbete, studier och internering Före praktik eller anställning, som innebär nära kontakt med små barn eller personer med nedsatt immunförsvar, ska hälsodeklaration ifyllas. Det gäller exempelvis personal och studerande inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt förskoleverksamhet. Arbete eller studier som planeras i länder med hög förekomst av tuberkulos ska föranleda hälsodeklaration. Vid arbete i riskutsatta miljöer (t ex inom sjukvård, flyktingläger eller fängelse) under mer än tre månader i land med hög förekomst av tuberkulos kan BCG-vaccination övervägas. Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 3 av 6

Migranter Tuberkulosförekomsten skiljer sig i olika delar av världen (tabell 1 ). Det är främst barn upp till 18 år från länder som har ökad risk samt personer över 18 år från länder med hög risk för tuberkulos som riskerar att drabbas av tuberkulos. Det kan vara svårt att urskilja dessa grupper eftersom migranter ofta varit på resa under en längre tid, och levt under förhållanden där de kan ha träffa personer från andra länder än sina hemländer. Därför bör alla migranter som kommer från länder med ökad risk för tuberkulos, dvs länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland, genomgå hälsokontroll för tuberkulos. Alla ska fylla i en hälsodeklaration och åtgärdsförslag baserat på svaren ska följas. Därefter tas QFT om 2 år och äldre respektive PPD om yngre än 2 år. Om barnet är 2-5 år kan PPD användas om det t ex skulle underlätta provtagning. Om PPD används och uppföljande prov krävs, ska PPD användas även denna gång. Om en migrant som är 2 år eller äldre inte varit tre månader i Sverige, bör ett negativt QFT tas om, då inkubationstiden för tuberkulos är upp till 3 månader. Lämpligt är att ta nytt prov när det gått tre månader efter ankomst till Sverige, d v s minst tre månader efter möjlig exponering. För barn under 2 år sätts istället PPD. Om barnet inte varit tre månader i Sverige, gäller samma regel som för QFT. Dock bör det gå minst fyra veckor mellan PPD-prövningarna. Ovaccinerade barn som är 2 år och äldre, med negativt QFT ska PPD-testas inför ställningstagande till BCG-vaccination. Alla barn upp till 18 år med PPD lika med 0 mm ska erbjudas BCG-vaccination. Resenärer Alla resenärer som vistats utomlands i länder med hög risk för tuberkulos, i mer än tre månader, behöver inte genomgå hälsoundersökning vid återkomst till Sverige, men det är av stor vikt att de vid t ex resemedicinsk rådgivning innan avresan får information om symtom vid tuberkulos och vart de ska vända sig vid misstanke om sjukdom. Tabell 1 Riskdefinition Länder med ökad risk för tuberkulos 25 eller fler fall/100 000 invånare och år De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Länder med hög risk för tuberkulos 100 eller fler fall/100 000 invånare och år Afrika söder om Sahara, södra och sydöstra Asien utom Kina samt Bolivia och Peru Graviditet Graviditet kan innebära ökad risk för en kvinna att drabbas av tuberkulos, framförallt perioden efter förlossningen. Aktiv tuberkulos hos en gravid kvinna innebär en risk för smittöverföring till fostret. Då graviditeten medför en viss försämring av immunförsvaret kan symtomen vara svårtolkade och diagnosen därmed försenas. Därför är det viktigt att göra hälsokontroll av alla gravida. QFT kan tas när som helst under graviditet och amning. Lungröntgen utförs lämpligen under graviditetsvecka 15-28, men kan utan risk för barnet utföras när som helst under graviditeten. Alla gravida kvinnor ska fylla i en hälsodeklaration och åtgärdsförslag baserat på svaren ska följas, se Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 4 av 6

bilaga 2 och följ åtgärdsförslag för varje svarsalternativ, se även flödesschema för gravida (bilaga 6) och följande anvisningar. 1. Vid hälsodeklaration utan anmärkning, ge information om tidiga symtom enligt bilaga 19 2. QFT tas om kvinnan har tuberkulos-symtom, är exponerad eller är uppvuxen i land med hög risk för tuberkulos, dvs kommer från Afrika söder om Sahara, södra och sydöstra Asien utom Kina, Bolivia, Peru alternativt vistats tre månader eller längre i länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland (se tabell 1): - Vid negativ QFT och inga symtom ge information om tidiga symtom enligt bilaga 19 - Vid positiv QFT utan symtom skriver barnmorska remiss till specialistmödravård, som remitterar för lungröntgen i graviditetsvecka 15-28 och till specialist, se flödesschema bilaga 6. Båda remisserna kan skickas samtidigt. - Vid positiv QFT och symtom skriver barnmorska remiss till specialistmödravård som remitterar för lungröntgen oavsett graviditetslängd. se flödesschema bilaga 6. Vid konstaterad latent tuberkulos hos gravid kvinna rekommenderas att förebyggande behandling inleds under graviditeten om exponering skett de senaste två åren, vid fibronodulära lungförändringar som vid genomgången tuberkulos och vid annan riskfaktor, se sidan 1. För övriga gravida med latent tuberkulos rekommenderas att behandling påbörjas snarast efter förlossning. Översättningar Hälsodeklarationer för gravida och migranter finns översätta till engelska, arabiska, franska, persiska, somaliska och tigrinja, se bilagor 7-18. Bilaga 1 Hälsodeklaration, personal/studerande och migranter Bilaga 2 Hälsodeklaration, gravida Bilaga 3 Flödesschema, personal och studerande Bilaga 4 Flödesschema, migranter 0-18 år Bilaga 5 Flödesschema, migranter över 18 år Bilaga 6 Flödesschema, gravida Bilaga 7 Översättning Hälsodeklaration migranter, engelska Bilaga 8 Översättning Hälsodeklaration migranter, arabiska Bilaga 9 Översättning Hälsodeklaration migranter, persiska Bilaga 10 Översättning Hälsodeklaration migranter, somaliska Bilaga 11 Översättning Hälsodeklaration gravida, engelska Bilaga 12 Översättning Hälsodeklaration gravida, arabiska Bilaga 13 Översättning Hälsodeklaration gravida, persiska Bilaga 14 Översättning Hälsodeklaration gravida, somaliska Bilaga 15 Översättning Hälsodeklaration migranter, franska Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 5 av 6

Bilaga 16 Översättning Hälsodeklaration gravida, franska Bilaga 17 Översättning hälsodeklaration migranter, tigrinja Bilaga 18, Översättning hälsodeklaration gravida, tigrinja Bilaga 19, Informationsblad tuberkulos, PPD och BCG-vaccination Uppdaterad 2017-10-16 Utarbetat av Andreas Winroth, överläkare, Infektionskliniken, Tuberkuloscentrum Norr, Umeå Tillsammans med: Eva Norrman, överläkare, Lung- och Allergisektionen, Medicincentrum, Umeå Torbjörn Gustafson, överläkare, Medicin- Geriatriska kliniken, Skellefteå Anna-Carin Whilbäck, mödrahälsovårdsöverläkare, Kvinnoklinken, Umeå Mats Sellin, överläkare, Mikrobiologiskt laboratorium, Laboratoriemedicin, Umeå Lena Skedebrant, smittskyddssköterska, Smittskyddsenheten, Umeå Peter Thorén, överläkare, Medicin- Geriatriska kliniken, Lycksele Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 6 av 6