Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Relevanta dokument
Pass C3 Självskadebeteende

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

Implementering rekommendation. Bemötande Bedömning på akutmottagning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Om självskadebeteende och bemötande

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Självskada att identifiera, diagnostisera och rätt behandla självskadebeteende

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping april Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Bemötande vid svåra beteendeproblem.

Adolescents selling sex and sex as self injury

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Kris och Trauma hos barn och unga

På Kullabygdens DBT hem

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

1

LÄSGUIDE till Boken Liten

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Na6onellt självskadeprojekt

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

ISAS Del 1. Beteenden

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Att arbeta med suicidnära patienter

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Det påverkar dig och andra

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

Bemötande aspekter för nyanlända.

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Konsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Ett utbildningsmaterial om. självskadebeteende

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Så sa läraren. Instruktion:

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Scouternas gemensamma program

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Introduktion till: Presentation av Sofie Westling, huvudförfattare och med. dr. samt Lisa Cederlund, projektledare Södra Noden

Frågeunderlag. Bilaga 1

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

Karolinska Exhaustion Scale

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Självmordsriskbedömning

Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Samtal med den döende människan

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

Trauma och återhämtning

Dialektisk Beteendeterapi DBT

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Transkript:

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra noden: Camilla Kordnejad Karlsson, leg. Psykoterapeut, leg. Ssk Eva Klingberg, Projektledare

Övning: Att komma hit

SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer med självskadebeteende ska bemötas med medkänsla, respekt och värdighet. All personal, inom såväl vård som administration, ska ha specifika kunskaper för att i sitt uppträdande kunna förmedla detta. NICE, 2013

Prevalens (förekomst) Självskadebeteende yttrar sig oftast för första gången i tonåren. 40 % av ungdomarna i årskurs 7 8 har skadat sig själva under det gångna året. 8 % av ungdomarna skadar sig själva regelbundet. I de flesta internationella studier är självskadebeteende vanligare bland flickor (12 %) än pojkar (3 %).

TEORI Självskadebeteendets prevalens Allvarlig självskadeproblematik, ofta i kombination med återkommande suicidförsök och allvarlig psykiatrisk problematik Återkommande, periodvis SSB med varierande intensitet, kombination med andra självdestruktiva inslag Enstaka lindrig självskada, del av identitet och kultur

Formulär Självskadebeteende DSHI-9 (Deliberate Self Harm Inventory) ISAS (Inventory of Statements About Self-injury) del 1 & 2 Ett hjälpmedel, det kan ibland vara lättare att skriva och det kan sedan bli en diskussion genom att titta i formuläret.

Självskadande handlingar Direkta handlingar Skära, rispa, nypa, bränna, riva, bita, slå. Indirekta handlingar Överdoser, missbruk, risktaganden, destruktivt sex. Förgiftning, hopp från hög höjd och strypningsförsök är exempel på metoder som väcker en större misstanke om självmordsavsikt. Att fråga om självskadebeteendets funktion är alltid avgörande för att få information!

ANTAGANDEN & VÄRDEGRUND Övning: Vilka självskadande handlingar stöter du på i jobbet? Arbeta två och två. Diskutera 2 och 2

Självskadebeteendets funktion På kort sikt lindring, känsloreglering blir lugn På lång sikt känslor av skam och ökad psykisk ohälsa

Självskadebeteendets funktion Funktionen är alltid individuell. Utforska tillsammans! Intrapersonell funktion Att få/uppnå något: Få smärta/bestraffning, få ro och avslappning, avdomning, kunna somna eller få en kick. Att bli av med/slippa något: Slippa plågsamma känslor, malande tankar, komma undan flashbacks eller minnen. Interpersonell funktion Att få/uppnå något: Bli sedd och bekräftad, få hjälp eller få en reaktion överhuvudtaget. Att bli av med/slippa något: Komma undan krav och belastning från omgivningen.

TEORI Vad kan ha samband med självskadebeteende? Impulsivitet Svårt att fatta egna beslut, styra sig själv Låg självkänsla/ självförakt Trauma Svårt att kommunicera, uttrycka sig inför andra Svårt att läsa av och reglera känslor Känsloreglering Utanförskap, ensamhet Bristande socialt stöd Bristfälliga uppväxtförhållanden

youtube.com/watch?v=sjojpprbfee KÄNSLOR

Vad händer med oss? BEHANDLING & BEMÖTANDE

KÄNSLOR Övning: Egna känslor i mötet Prata med din bordsgranne. Fundera över ett tillfälle då det väcktes starka känslor i ett möte med en person som hade ett självskadebeteende. Berätta för varandra och diskutera. Finns det något att lära sig utifrån detta tillfälle?

ANTAGANDEN & VÄRDEGRUND Värdegrund och antaganden - Icke-dömande förhållningssätt! Att gå in i mötet med öppenhet och medveten närvaro att inte döma eller värdera. Något vi blir bättre på med övning!

ANTAGANDEN & VÄRDEGRUND Antaganden spelar roll! Ditt bemötande har betydelse för personens återhämtning och hälsa. Effektiva antaganden Ineffektiva antaganden Effektivt beteende, t.ex. intresse och nyfikenhet. Ineffektivt beteende, t.ex. irritation och hopplöshet.

Hen försöker bara få uppmärksamhet! Obotliga! Ytliga självskador = ingen suicidrisk! Hen kan om hen bara vill! Ger man lillfingret tar de hela handen! De spelar ut personalen mot varandra! Manipulation! Gränssättning!

ANTAGANDEN & VÄRDEGRUND Hen gör så gott hen kan. Hen vill bli bättre. Hen har kanske inte orsakat sina problem, men hen måste lösa dem i alla fall. Hen behöver lära sig nya beteenden. Hen behöver anstränga sig mer. Hen lever ett outhärdligt liv.

ANTAGANDEN & VÄRDEGRUND Övning: Gemensam värdegrund? Fundera själv och diskutera med din bordsgranne. Hur ser det ut på din arbetsplats? Finns en gemensam värdegrund? Finns uttalade antaganden om hur ni bemötande? Vad kan vara bra med en gemensam värdegrund?

Bemötande: Validering / bekräftelse Validering = att bekräfta det som är giltigt Vad som är validerande är individuellt, det som är validerande för en person behöver inte vara det för en annan. Två grundstrategier i validering: Lyssna, uppmärksamt och nyfiket, utan att värdera eller döma det som personen säjer. Sammanfatta med egna ord att du har förstått personen, det är validerande även om du inte förstått, viljan att förstå är validerande.

Övning: Invalidera / Validera Arbeta två och två.

BEHANDLING & BEMÖTANDE Bemötande: Validering / bekräftelse Validering är extra viktigt vid självskadebeteende: - En persons känslor och upplevelser kan alltid valideras. Det går till exempel att validera känslan bakom ett beteende men inte själva beteendet, som vid ett självskadebeteende. - Ett gott initialt bemötande är avgörande för prognosen.

Övning: Hur en annan person kan påverka oss

FUNKTION Exempel på händelsekedja Sårbarhet: Sovit och ätit dåligt, bråk hemma Sårbarhet hos individen: tidigare erfarenhet, emotionell instabilitet Oro och förtvivlan minskar Bråk med pojkvän Ingen vill vara med mig, jag är värdelös. Drar sig undan ensam Stark oro, förtvivlan Skär sig i armen Kompisarna oroliga och vill hjälpa till

Övning: Undersök - Med fokus på validering, medveten närvaro Arbeta två och två. Vad hände innan! Problembeteende Konsekvens kort- & långsikt Känslor Tankar Känslor Beteende Tankar Skär sig i armen med pennvässare Beteende

www.nationellasjalvskadeprojektet.se Webbutbildning tillgänglig för alla! Basmodulen vänder sig till alla som på något sätt kommer i kontakt med personer som har ett självskadebeteende och som behöver lära sig mer. En bas för ytterligare utbildning. Modulen öppenvård vänder sig till personal som arbetar i öppenvård och möter personer med självskadebeteende. Kaskad övergripande information på ca 1 timme, i 4:a block. Finns inspelad och tillgänglig på hemsidan.

Färdigheter: känslor och kris-lista https://nationellasjalvskadeprojektet.se/utbildningar/modulfor-oppenvard/avsnitt-6-modul-oppenvard-att-formedlafardigheter-kansloreglering-och-alternativa-strategier/

Ni är viktiga! nationellasjalvskadeprojektet.se