02-11-27 Cykelprogram för Östersunds kommun 2002 Sammanställt av Grön Trafik, Petter Björnsson
Innehållsförteckning 1 CYKELPROGRAMMET... 3 2 MÅL OCH NYCKELTAL INOM CYKELSEKTORN... 5 2.1 FRAMKOMLIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET... 5 2.1.1 Inriktningsmål gemensamt för olika trafikslag... 5 2.1.2 Inriktningsmål cykeltrafik... 5 2.1.3 Nyckeltal... 5 2.1.4 Effektmål... 5 2.2 TRAFIKSÄKERHET OCH TRYGGHET... 6 2.2.1 Inriktningsmål gemensamt för olika trafikslag... 6 2.2.2 Inriktningsmål cykeltrafik... 6 2.2.3 Effektmål... 6 2.2.4 Nyckeltal... 6 2.3 DEMOKRATI OCH INFLYTANDE... 7 2.3.1 Inriktningsmål... 7 2.3.2 Effektmål... 7 2.3.3 Nyckeltal... 7 2.4 FÖRVALTNING AV ANLÄGGNINGAR FÖR TRAFIKEN... 7 2.4.1 Inriktningsmål... 7 2.4.2 Effektmål... 7 2.4.3 Nyckeltal... 7 2.5 MILJÖSKYDD OCH KRETSLOPPSANPASSNING... 8 2.5.1 Inriktningsmål... 8 2.5.2 Effektmål... 8 2.5.3 Nyckeltal... 8 2.6 MÅL I TRAFIKNÄTSPLAN... 8 2.7 DRIFT OCH UNDERHÅLL - KVALITETSMÅL... 8 2.7.1 Beläggning... 8 2.7.2 Underhållsarbeten... 8 2.7.3 Snöröjning och sandning... 8 2.7.4 Sopning... 9 2.7.5 Belysning och buskage... 9 2.7.6 Vägmarkering... 9 2.7.7 Vägvisning... 9 3 NYINVESTERINGAR... 10 3.1 NYA CYKELLEDER... 10 3.1.1 Typsektioner... 11 3.1.2 Beskrivningar nya cykelleder... 12 3.2 KORSNINGAR, GC-PASSAGER MM... 18 3.2.1 Beskrivningar korsningar, GC-passager mm... 19 3.3 CYKELPARKERING... 23 3.3.1 Kriterier för bra cykelparkering... 23 3.3.2 Cykelparkering i Östersund - nuläge... 24 3.3.3 Åtgärdsförslag... 24 3.3.3.1 Val av modell vid byte/nybyggnation... 24 3.3.3.2 Nyanläggning av cykelparkeringar vid viktiga målpunkter... 25 3.4 SKYLTING OCH VÄGMARKERING... 25 3.5 VÄGVISNING... 26 3.5.1 Utformning... 26 4 OMBYGGNATIONER OCH MODIFIERINGAR... 27 4.1 BESKRIVNINGAR OMBYGGNATIONER OCH MODIFIERINGAR... 28 5 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 33 6 KARTOR... 33 BEFINTLIGA OCH FÖRESLAGNA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR, -BANOR, FÄLT. - OBJEKT SERIE A... 34 ÅTGÄRDER I KORSNINGAR, GC-PASSAGER MM. OBJEKT SERIE B... 35 PRIORITERADE CYKELLEDER M A P SNÖRÖJNING OCH SANDNING... 36 CYKELRELATERADE OLYCKOR I ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-2001... 37
BILAGA 1; BEFINTLIGA CYKELLEDER OMRÅDESINDELNING FÖR FÖRTECKNING ÖVER BEFINTLIGA CYKELLEDER... 1 FÖRTECKNING; LUGNVIK CENTRALA ÖSTERSUND ERIKSLUND... 2 FÖRTECKNING; ODENSLUND ODENSALA... 4 FÖRTECKNING; TORVALLA... 6 FÖRTECKNING; FRÖSÖN... 7 LÄNGDFÖRDELNING MELLAN TYPSEKTIONER... 8 BILAGA 2; ALLMÄNHETENS SYNPUNKTER NYINVESTERINGAR... 1 Nya cykelbanor... 1 Korsningar, GC-passager mm... 2 Cykelparkering... 2 Skyltning och vägmarkering... 2 OMBYGGNATIONER OCH MODIFIERINGAR I BEFINTLIGT NÄT... 3 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 4 BILAGA 3; CYKELVÄGSANALYS NYINVESTERINGAR... 1 Nya cykelbanor... 1 Korsningar och GC-passager mm... 1 Cykelparkering... 4 Skyltning och vägmarkering... 4 OMBYGGNATIONER OCH MODIFIERINGAR I BEFINTLIGT NÄT... 6 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 7 Återställning efter underhåll... 8 Buskage... 8 Belysning... 8 BILAGA 4; PRIORITERINGSFÖRSLAG CYKELFRÄMJANDET ÖSTERSUND... 1 BILAGA 5; FÖRETAGENS SYNPUNKTER... 1 BILAGA 6; CYKELRELATERADE OLYCKOR... 1 BILAGA 7; TRAFIKNÄTSPLAN... 1 BILAGA 8; CYKELMÄTNINGSSTRATEGI FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN BAKGRUND... 1 SYFTE OCH MÅL... 1 MÄTPUNKTER, METOD OCH MÄTTID... 1 Ordinarie mätpunkter... 2 Metod... 3 Mätstrategi vid om- och tillbyggnad... 4 Kompletterande mätpunkter... 4 BEHANDLING AV MÄTDATA... 5 Justering till årsmedeldygnstrafik... 5 Säkerhet i beräkningarna... 6 REFERENSER... 6 CYKELTRAFIKMÄTNING I LUND OCH LINKÖPING... 7 EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV ÅMDT... 8 BILAGA 9; CYKELTRAFIKMÄTNING 2002 Ordinarie mätpunkter... 1 Cykeltrafik i relation till övrig trafik... 2 Kompletterande mätningar... 2 Äldre mätningar 1977-1983... 4
1 Cykelprogrammet Cykelprogrammet för Östersunds kommun har sin grund i tidigare års Cykelledsprogram. Jämfört med cykelledsprogrammet har detta nya dokument genomgått omfattande förändringar vad gäller innehåll. Cykelprogrammet upptar, liksom tidigare cykelledsprogram, gång- och cykelleder belägna inom Östersunds tätort samt den nya Brunfloleden och behandlar endast det övergripande cykelnätet, tidigare kallat externa cykelleder. Tillägg har gjorts med delar som behandlar korsningar och GC-passager samt större ombyggnationer och åtgärder i befintligt nät. Dessutom finns nu även en måldel där gamla och nya mål inom cykelsektorn samlats. I detta första Cykelprogram finns samtliga grunddata, vilka utgör basen till de föreslagna åtgärderna programmet, med som bilagor. Visionen är att skapa ett cykelstamnät med sammanhängande länkar och låga olyckstal. I detta program har prioriteringarna gjorts för att täppa till felande länkar i huvudstråken, säkra trafikmiljön längs skolvägar och utanför skolor samt öka trafiksäkerheten i stort. Den första CYKELLEDSPLANEN, som antogs av Kommunfullmäktige 1980, innehöll 62 km separata cykelvägar/banor, varav endast 24 km var befintliga. De befintliga separata cykelvägarna/banorna har idag en längd av 80,9 km och redovisas i bilaga 1, medan de föreslagna uppgår till 27,1 km. För att främja användandet av cykel som transportmedel är det viktigt att säkra och väl planerade cykelvägar finns att tillgå. Förbättringar av cykelinfrastrukturen i Östersunds kommun kan innebära ett antal olika åtgärder såsom tydlig och konsekvent skylting och vägmarkering, nya cykelbanor, förbättrad beläggning på befintliga cykelbanor, åtgärdande av höga kanter, säkrare korsningar mm. I den nationella strategin för ökad och säker cykeltrafik framgår att: Infrastrukturen för cykling är ett eftersatt område. Bristerna leder till onödigt höga olycksrisker där cyklister dödas och skadas svårt. Att trafikmiljön upplevs som farlig och otrygg är i sig ett hinder för ökad cykeltrafik. Med en attraktiv, gen och säker infrastruktur kommer människor i högre utsträckning att se cykeln som ett alternativ till bilen vid korta resor För att kunna prioritera mellan aktuella åtgärder behövs en noggrann nulägesanalys som synliggör bristerna i dagens cykelledsnät. Inom projekt Grön Trafik har därför en inventering av brister och konfliktställen i cykelledsnätet samt en uppföljning av cyklandets omfattning och cykelolyckor genomförts. Inventeringsresultaten presenteras i cykelprogrammets bilagor. Utifrån inventeringen har sedan förslag till åtgärder utformats. Dessa presenteras i tabeller med tillhörande beskrivningar av respektive objekt. 3
Allmänheten och Cykelvägsanalysen är de två huvudsakliga källorna varifrån brister och synpunkter samt förslag till åtgärder har inhämtats. Kommunikationen mellan Grön Trafik och allmänheten har skett via Cykeltelefon, Cykelmail och personliga kontakter. Resultatet finns sammanfattat i bilaga 2. Cykelfrämjandet anlitades av Grön Trafik för att göra en Cykelvägsanalys som genomfördes i augusti 2002. Denna finns sammanfattad i bilaga 3. Grunden till en fungerande cykelmiljö kan läggas genom bland annat: Utbyggnad av cykelbanor Tydlig vägvisning Underhåll och renhållning av cykelbanor God framkomlighet, cyklister är känsliga för omvägar Tydliga markeringar i gatan Goda siktförhållanden En förhoppning är att Cykelprogrammet blir ett steg på vägen mot att förverkliga visionen inför 2025, som målas upp i Agenda 21 för Östersunds kommun. I denna sker kortare transporter i tätorterna till fots, med cykel, eller med bussar som drivs med förnyelsebara bränslen. Dessutom har folkhälsan förbättrats genom att invånarna promenerar mer, ett utbrett cyklande och färre bilar i centrum. 4
2 Mål och nyckeltal inom cykelsektorn Denna sektion innehåller en sammanställning av samtliga mål rörande cykeltrafiken i Östersunds kommun. Målen är hämtade ur Trafikpolitisk plan för Östersund 2001-2004 om inget annat anges. 2.1 Framkomlighet och tillgänglighet 2.1.1 Inriktningsmål gemensamt för olika trafikslag Invånarna skall erbjudas bra gator och vägar med tillfredsställande snöröjning, halkbekämpning och barmarksrenhållning. Gatu- och trafiknätet i Östersunds kommun skall utformas så att alla trafikanter får en god trafikmiljö och rimlig framkomlighet till sina målpunkter. Därvid bör barnens, de äldres och de funktionshindrades behov vara utgångspunkt för utformningen av trafiknätet. Om anspråken på framkomlighet för olika trafikantslag står i konflikt med varandra bör gående, cyklister och busstrafikanter prioriteras före biltrafikanterna. 2.1.2 Inriktningsmål cykeltrafik Det övergripande cykelledsnätet skall kompletteras och förbättras. Alla nivåskillnader av typ kantstenar ska tas bort på det övergripande cykelledsnätet. Gatu- och trafiknämnden samt kultur- och fritidsnämnden skall ange vilka cykelvägar inom respektive ansvarsområde som är viktigast och därför skall prioriteras då det gäller skötsel och underhåll. Cyklisterna skall så långt möjligt erbjudas parkeringsplatser med eller utan cykelställ i anslutning till större målpunkter. 2.1.3 Nyckeltal Nyproduktion av gång- och cykelvägar i km och totala längden gång- och cykelvägar i förhållande till totala längden körbanor i km. 2.1.4 Effektmål Delmål (effektmål) i Agenda 21 till år 2005: Fler och säkra cykelvägar skall anläggas. Fotgängare och cyklister ska prioriteras före ilarna i samhällsplaneringen. Fler cykelparkeringar ska finnas i centrala staden. Effektmål i Cykelprogrammet 2002: Under år 2003 skall ett förslag till vägvisning, skyltning och vägmarkering av cykelleder tas fram av inom ramen för Grön Trafik. Kommentar: Enligt den nationella cykelstrategin är cykelvägvisning viktig av många skäl. Det mest självklara är att ge service så att cyklister utan felkörningar kan nå sina mål. Ett annat skäl för en god cykelvägvisning är att det är ett bra sätt att marknadsföra och synliggöra cykeln som ett seriöst alternativ till bilen. 5
2.2 Trafiksäkerhet och trygghet 2.2.1 Inriktningsmål gemensamt för olika trafikslag Risken för att dödas eller skadas allvarligt i trafiken skall fortlöpande minskas mot noll och vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till det krav som följer av detta. ( nollvisionen ). De som går eller cyklar inom kommunen skall inte hindras eller störas av biltrafiken i avsevärd grad. Särskilt gäller att barn, äldre och funktionshindrade bör kunna förflytta sig tryggt och säkert mellan bostaden och sina målpunkter. 2.2.2 Inriktningsmål cykeltrafik Cyklister som färdas på större cykelleder skall erbjudas hastighetssäkrade passager där de korsar större gator. Längs huvudgator bör cykeltrafik vara separerad från motorfordonstrafik. Medborgarna bör kunna känna trygghet vid vistelse på gång- och cykelvägar. Detta kräver fullgod belysning och avsaknad av täta buskage längs vägarna och i anslutning till övergångsställen. (under rubrik Gångtrafik). 2.2.3 Effektmål På kommunens gatu- och vägnät ska inga dödsolyckor inträffa och antalet personskador ska minska för varje år. 2.2.4 Nyckeltal Totalt antal polisrapporterade cykelrelaterade trafikolyckor per år, varav antal med personskador och antal dödsfall. Kommentar: Målet har sin grund i cykelprogrammet och är en specificering av det för mer allmänt formulerade nyckeltalet gällande samtliga trafikslag som finns i den trafikpolitiska planen. Målet har sin grund i 2002 års Cykelprogram. 6
2.3 Demokrati och inflytande 2.3.1 Inriktningsmål Vid betydande förändringar i trafiken, större ombyggnader av gator och torg eller ändringar av trafikföreskrifter skall berörda utanför kommunens egen organisation höras innan beslut fattas. Vid all trafikplanering skall stor vikt läggas på samspelet mellan olika trafikantgrupper. I de fall konflikter förekommer mellan olika kvalitetskrav skall de oskyddade trafikanterna prioriteras före bilisterna. Demokratin skall stimuleras genom att information om trafikfrågor görs mer tillgängliga för kommunmedborgarna. 2.3.2 Effektmål Nämnden skall inbjuda till dialog med kommunmedborgarna i trafikfrågor. 2.3.3 Nyckeltal Antal genomförda möten och antal deltagare. 2.4 Förvaltning av anläggningar för trafiken 2.4.1 Inriktningsmål Kommunens anläggningar i gator och torg skall underhållas på sådant sätt att anläggningarnas ekonomiska värde bibehålls. 2.4.2 Effektmål Åtgärdsintervallet för underhålls-beläggningar skall i medeltal ej överstiga 20 år. 2.4.3 Nyckeltal Underhållsbeläggningar, åtgärdsintervall i årsmedeltal. 7
2.5 Miljöskydd och kretsloppsanpassning Kommunen bör på olika sätt uppmuntra till att en större del av persontransporterna inom korta och medellånga avstånd sker med cykel, som är ett miljövänligt fortskaffningsmedel (Trafikpolitisk plan). 2.5.1 Inriktningsmål Utsläppen av luftföroreningar ska minska Kommentar: Målet är hämtat från Östersunds kommuns miljöledningssystem. 2.5.2 Effektmål 1% ökad cykelanvändning i Östersund per år mätt enligt Cykelmätningsstrategin för Östersunds kommun. Kommentar: Mätning enligt Cykelmätningsstrategin innebär att mätning sker i årligen på sju fasta mätpunkter och under bestämda tider. Resultaten korrigeras för väder så att de kan användas för att beräkna hur cyklingen utvecklas över tiden. Målet har sin grund i 2002 års Cykelprogram. 2.5.3 Nyckeltal Cyklingen i Östersund mätt enligt Cykelmätningsstrategin Kommentar: Se kommentar under rubrik 2.5.2 Effektmål. 2.6 Mål i Trafiknätsplan Trafiknätsplanens mål för cykling överensstämmer med de som finns i den trafikpolitiska planen. 2.7 Drift och underhåll - kvalitetsmål För cykelinfrastrukturen finns ett antal mål som reglerar vilken standard som skall hållas vad gäller drift och underhåll. Dessa presenteras nedan. 2.7.1 Beläggning Enskilt kvalitetsmål för beläggning på GC-vägar saknas. GC-vägnätet ingår dock i beläggningsprogrammet vilket revideras årligen efter okulärbesiktning av samtliga gator- och vägar med kommunen som väghållare. Samma bedömningsgrunder används för GC-vägar som för övrigt vägnät. 2.7.2 Underhållsarbeten Samtliga GC-vägar skall underhållas med asfalt, alternativt kallmassa (Föreskrifter för arbeten i offentlig mark, 2001) 2.7.3 Snöröjning och sandning Gång- och cykelvägarna ska plogas och sandas lika snabbt som bilvägarna (Agenda 21). 8
Då det gäller snöröjning och sandning av det övergripande gång- och cykeltrafiknätet skall detta samt gångytor i anslutning till busshållplatser ha samma prioritet som huvudvägnätet (Trafikpolitisk plan) I drift och underhållsavtal skall anges vilka GC-vägar till viktiga målpunkter som skall prioriteras vad gäller skötseln. Före varje driftsupphandling skall det prövas vad vilka GCvägar som skall ingå i det prioriterade vägnätet. I Östersund bedöms de viktigaste målpunkterna vara stadskärnan, arbetsplatser, skolor samt tåg- och busstation. Nuvarande prioritering baseras främst på viktiga stråk, här bör dock även viktigare målpunkter beaktas, som exempelvis Odenskogs industriområde. Kvalitetskrav för snöröjning/plogning i prioriterat respektive icke prioriterat vägnät återfinns i Förfrågningsunderlag driftentreprenad. Snöröjning/plogning prioriterat gatu- och trafiknät: Startkriterium för plogning är ett snödjup på 4 cm Plogtur skall ej påbörjas mellan kl.20-24 Plogtur skall utföras i en följd och vara avslutad inom 4 timmar. Snöröjning/plogning icke prioriterat gatu- och vägnät: Startkriterium för plogning under pågående snöfall är ett snödjup på 7 cm Då snöfall upphört skall plogning ske vid ett snödjup på 5 cm eller mer. Plogtur skall ej påbörjas mellan kl. 16-24. Gäller för båda startkriterierna. Söndag och helgdag accepteras lägre standard vad avser startkriterium och åtgärdstid, för att invänta att snöfall upphör. söndag och helgdag mot vardag skall plogning ej påbörjas under pågående snöfall mellan kl. 09-24. 2.7.4 Sopning Följande kvalitetsmål är hämtade ur förfrågningsunderlag driftsentreprenad. Barmarksrenhållning prioriterade gator, parkeringar och GCM-vägar Maskinsopning och kompletterande handsopning en gång per månad under juni t o m september. Övriga belagda gator och trafikytor Maskinsopning och kompletterande handsopning 2 ggr per säsong. Sopning skall utföras en gång under tidsperioden 15-30 juni och en gång under tidsperioden 15-30 augusti. 2.7.5 Belysning och buskage Medborgarna bör kunna känna trygghet vid vistelse på gång- och cykelvägar. Detta kräver fullgod belysning och avsaknad av täta buskage längs vägarna och i anslutning till övergångsställen. (Trafikpolitisk plan; Gångtrafik). 2.7.6 Vägmarkering Kvalitetsmål saknas 2.7.7 Vägvisning Kvalitetsmål saknas 9
3 Nyinvesteringar 3.1 Nya cykelleder Tabell 1. Förslag till cykelleder i det övergripande cykelnätet i prioritetsordning (se karta under rubr. 6 Kartor). Obj. Namn Delsträcka Typ 1) Längd Bredd Bel. 2) Anmärkning 3) (m) (m) A64 Brunfloled (v 605) Optand - Grytan B 1850 2,5 A Arbetsplan fastställd A66 Regementsgatan Biblioteksgatan - Sam. Permans 170 A 2 AL Gata A12 Samuel Permans Rådhusgatan - Regementsgatan Bu 220 3,5 A 2 AL,, CFL Gata A67 Fäboleden Anarisvägen - Planskildhet Bu 80 A 2 AL Fjällmon A75 Fältjägargränd Rådhusgatan - Kyrkgatan Bu 80 A AL A78 Samuel Permans Badhusparken - Rådhusgatan 150 A Gata A79 Biblioteksgatan Regementsgatan - Rådhusgatan Bu 220 A A68 Allégatan Fagervallsgränd - Stuguvägen 900 A 3 AL A80 Rådhusgatan Biblioteksgatan Samuel Bu Permans Gata A56 Frösövägen Trädgårdsvägen - Fröjavägen C 1300 3 A CFL A69 Odenskogsvägen, Fagerbacken - Körfältsparken 500 A 2 AL Divisionsgränd A28 Storsjöstråket S Badhusparken - Nedre B 3000 3 A AL Järnvägsg. A70 Fritzhemsgatan Mällbyv. - Nybov. 1160 A A14 Erikslund Stuguvägen - G:a Skjutbanev. A 200 2,5 G A63 Brunfloled (Z 929) Ope - Optand E 1270 3,5 A G:a landsvägen A65 Brunfloled (E 14) Grytan - Södergård A 2200 3 A VV väghållare A59 Bangårdsgatan Furutorpsg - Nedre Vattug Bu 420 3,5 A A60 Bangårdsgatan Nedre Vattug Bu 280 3,5 A Minnesgärdsgränd A61 Nedre Vattugatan Rådhusg - Bangårdsg Bu 240 3,5 A A62 Tjalmargatan Bangårdsg - Nedre Järnvägsg Bu 100 3,5 A A23 Ringvägen Rådhusgatan - Odensalagatan Bu 650 3,5 A A55 Lillänge Tunnel E14 - Lillsjön A 650 2,5 G A22 Fridgårdsgatan Mariavägen - Tegelbruksvägen B 350 3 A A71 Bussgata Skogvaktarvägen Vetevägen B 390 3,5 A A57 Rödövägen Mjälle - Frösö Camping B 2300 3 A VV väghållare A58 Stockevägen Fritidsbyn - Frösö K:a B 1100 3 A AL A29 Vallsundsvägen Valla C - Vallsundet C 1400 3 A A72 Jordbruksvägen Basvägen Vetevägen - Planskildhet Torvallabäcken 800 A AL Exploaterings- A73 Basvägen Planskildhet Torvallabäcken - Skotarvägen budget? 820 A AL Exploateringsbudget? A41 Storsjöstråket S Torvalla by (nedanför jvg) A 200 2,5 G A42 Storsjöstråket S Torvalla by (nedanför jvg) A 250 2,5 G A38 Torvalla Storfjällvägen-Torvallenleden A 1200 3,5 A A74 Rådhusgatan Hamngatan-Brunnsgränd 400 A Västra sidan A76 Litsvägen Skidstadion - Rannåsvägen B 1450 3,5 A A77 Litsvägen Skidstadion - Lövlunda B 740 3,5 A81 Södra Gröngatan Biblioteksgatan - Stuguvägen 520 3,5 A AL 1) se 3.1.1 Typsektioner, 2) Beläggning; A=Asfalt, G=Grus, 3) Synpunkter; AL=Allmänheten, =Cykelvägsanalys, CFL=Cykelfrämjandet lokalt 10
3.1.1 Typsektioner 11
3.1.2 Beskrivningar nya cykelleder Uppgifter om planeringsläge mm (2002-11-20) som kan påverka val av utbyggnadsprogrammet 2003 lämnas i kommentarer nedan skrivna i kursiv stil. Objekten presenteras i nummerordning ej i prioriteringsordning. A 12. Samuel Permans Gata delen Rådhusgatan - Regementsgatan Avsnittet är en del i den enda cykeltvärförbindelsen genom stadskärnan. Ansluter till flera stora skolor. Utförande: Två enkelriktade cykelbanor är troligtvis att föredra, då detta reducerar cykelolyckorna. Enhetlighet uppnås då enkelriktade GC-banor anlagts utmed Artillerigatan. Sådana ingår även i planeringen för Biblioteksgatan (obj. A79) För att skapa en cykelväg längs norra sidan behöver troligen mark tillhörig nuvarande högskolefastigheten införskaffas ( lejongropen ) alternativt kan kanske en förskjutning av vägbanan söderut lösa problemet. På södra sidan av Samuel Permans Gata kan mark på vilken parkeringen utanför Wargentinskolan / Sporthallen nu ligger behöva tas i anspråk. Kommentar: Vid eventuell fastighetsreglering måste detaljplanen ändras. Samtidigt bör det utredas om korsningen Rådhusgatan- Samuel Permans Gata skall byggas om (objekt B2). Objektet är starkt kopplat till objekt A78 och utformningen av detta objekt bör anpassas så att stråket i sin helhet får en enhetlig utformning och en god funktion. A14. Erikslund delen Stuguvägen - gamla skjutbanevägen I samband med att Lillängerondellen byggdes, grävdes GC-vägen längs Stuguvägen av. För att GC-vägen ska fylla någon uppgift öster om Erikslund bör kvarvarande del anslutas till f.d. A4:s vägsystem. Utförande: En enkel 2,5 m bred grusad väg med sidodiken bör vara tillräckligt. Kommentar: En befintlig gångstig kan breddas något och jämnas till. Ett litet och relativt billigt objekt. A22. Fridgårdsgatan delen Mariavägen-Tegelbruksvägen Denna cykelled förbinder GC-vägarna i Fridgårdparken resp Körfältsparken. Vägen kan anläggas öster om gatan intill kyrkogårdsmuren. Utförande: Separat ej uppdelad GC-väg, 3,0 m bred. Kommentar: Objektet känns inte så angeläget för närvarande. Blandtrafik kan accepteras på Fridgårdsgatan. A23. Ringvägen delen Rådhusgatan-Odensalagatan Är en förbindelse mellan Rådhusgatans cykelbana och cykelvägen i Torlandsparken. Passerar Odenslundsskolan. Utförande: Breddning av Ringvägens södra gångbana. Kombinerad gång- och cykelbana med skiljelinje. Kommentar: Objektet känns inte så angeläget för närvarande. 12
A28. Storsjöstråket Söder delen Badhusparken - Nedre Järnvägsgatan Sträckan ingår i Mittnordenleden (vandringsled). Höga hastigheter på bilarna skapar otrygghet för de oskyddade trafikanterna. Planerna på en exploatering av Strandenområdet har hittills uppskjutit GC-vägprojektet. Utförande: Söder om Beijers byggs en separat GC-väg, 3,0 m bred, på gatans östra sida. Trädallé. Över Sjötorget går cykeltrafiken blandat med övrig trafik. Kommentar: Ett ganska angeläget objekt som dock kan påverkas av en ev exploatering av Strandenområdet. Planeringsarbete är beställt av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden men ännu inte påbörjat. Kommunen har köpt markområdet där Beijers är beläget men har ännu inte förvärvat de områden från SJ som behövs för att exploatera Strandenområdet. GCobjektet bör därför vila tills vidare. A29. Vallsundsvägen delen Valla C - Vallsundet Vallsundsvägen tillhör huvudvägnätet och för att ge god standard åt cyklisterna erfordras separat GC-bana. Utgör även skolväg för elever i Vallaskolan. Utförande: Kan skapas genom utfyllnad av bef vägdike. Kantsten i körbanekant. Kommentar: Angelägenheten har minskat något i och med att den hetsiga trafiken till och från Vallsundsfärjan numera har upphört. A38. Torvalla delen Storfjällvägen - Torvallenleden Denna led ingår i planerna för Torvallas utbyggnad och förbinder Fjällmon med Ängsmon. Skulle vara en gen och bra cykelväg mellan de södra delarna i Torvalla och stadens centrum. Svårlösta markfrågor har hittills omöjliggjort att vägen byggts. Utförande: 3,5 m bred asfalterad GC-väg Kommentar: Bör skjutas på framtiden med hänsyn till markfrågorna. A41,42. Storsjöstråket Söder delen Odensala-Ope Del av cykelled mellan Östersund och Brunflo som i första hand är tänkt att betjäna det rörliga friluftslivet. Sträckningen går nedanför järnvägen och följer i stort densamma. Kan bli en mycket uppskattad led för söndagsutflykten. Vacker natur med en omväxlande flora. På vissa avsnitt går vägen nära sjön. Mycket fina utblickar över sjö och fjäll. Grillplatser. Utförande: Byggs i normalfallet som en 2,5 m bred grusad väg. Banverkets parallellvägar ingår i cykelleden. Två etapper av sju är byggda, i Odensala och i Optand. Kommentar: En fortsatt utbyggnad är värdefull för friluftslivet. Ansvaret för denna led ligger dock på kultur- och fritidsnämnden. A55. Lillänge delen tunnel E14 (Spikbodarna)-Lillsjön Från tunneln under E14 finns stigar och spår som leder upp till Spikbodarna. Rubricerad led utgör anslutning söderut mot Fagerbackens cykelbanor. Utförande: Samma utförande som den befintliga väg som ansluter norrifrån, d v s en grusad 2,5 m bred väg. Vägbelysning kan övervägas. Kommentar: Objektet har inte så stor betydelse för cykeltrafik till och från arbetsplatser. Kan vila. 13
A56. Frösövägen delen Trädgårdsvägen-Fröjavägen Under arbetet med ny Översiktsplan för del av Frösön har behovet av en separerad GC-bana längs Frösövägen konstaterats. Den kommer även att fungera som skolväg för elever på Östbergsskolan. Utförande: Befintlig gångbana på gatans västra sida breddas till 3,0 m för kombinerad gångoch cykeltrafik Kommentar: Ett viktigt men stort och ganska kostnadskrävande (ca 2 Mkr) objekt, som kanske måste byggas i etapper. Objektet klassades som det näst högst prioriterade av cykelfrämjandets Östersundskrets (se bilaga 4) A57. Rödövägen delen Mjälle-Frösö camping Tung och snabb trafik längs Rödövägen kan motivera en separat GC-väg på sträckan. Populära utflyktsmål som Frösö kyrka, Stocke Titt m fl alstrar mycket både gång- och cykeltrafik. Utförande: Friliggande GC-väg 2,5-3,0 m bred. Kommentar: En ev utbyggnad bör ske i väghållarens, Vägverket, regi. A58. Stockevägen delen Frösö Stugby-Frösö kyrka Se objekt A57 (Rödövägen) Kommentar: Kan diskuteras som ett fristående objekt men bör helst samordnas med objekt A57. A59. Bangårdsgatan delen Furutorpsgatan-Nedre Vattugatan Stadsdelen Söder har blivit ett betydande köpcentrum i och med att fler och fler verksamheter etablerar sig längs framför allt Bangårdsgatan. En följd härav blir ökad biltrafik. För att förbättra trafikmiljön för bl a cyklisterna pågår sedan några år en ombyggnad av Bangårdsgatan. Oklarheter med vissa fastigheter har tillfälligt stoppat fortsatt ombyggnad. Samma gatusektion som den färdigställda delen har planeras även i fortsättningen. Utförande: 3,5 m bred asfalterad GC-bana, uppdelad för resp gångare och cyklister, med trädplanterad skiljeremsa mot körbanan. Kommentar: GC-vägsobjektet belastar inte anslaget för cykelledsprogrammet utan finansieras särskilt som en del av Bangårdsgatans ombyggnad (områdesplan Söder) den dag förutsättningar finns, dvs när industrispår till fd KF:s lager kan slopas. A60. Bangårdsgatan delen Nedre Vattugatan - Tjalmargatan Lika objekt A59. Kommentar: Liksom objekt A59 beroende av att industrispår kan slopas. A61. Nedre Vattugatan delen Rådhusgatan - Bangårdsgatan Utgör förbindelse mellan Rådhusgatans och Bangårdsgatans cykelbanor Utförande: 3,5 m bred asfalterad GC-bana, uppdelad för resp gångare och cyklister, med trädplanterad skiljeremsa mot körbanan. Kommentar: Bör inrymmas i särskilt anslag för total ombyggnad av gatusträckan. A62. Tjalmargatan delen Rådhusgatan - Nedre Järnvägsgatan Planeras ligga på gatans norra sida och utgör förbindelse mellan Rådhusgatans resp Bangårdsgatans och Storsjöstråkets cykelbanor. Utförande: 3,5 m bred asfalterad GC-bana, uppdelad för fotgängare och cyklister, med skiljeremsa mot körbanan. Kommentar: Objektet kan vila och utföras i anslutning till objekt A28 Storsjöstråket. 14
A63. Brunfloleden ( enskilda vägen Z 929 ) delen Ope - Optand Sträckan utgörs av gamla landsvägen förbi Ope gård. Vägen går fram i gammal genuin jordbruksmiljö. Vägen är s.k. enskild väg med både statligt och kommunalt driftsbidrag. Nyttjas även som skolväg. Vid f.d. Ope Livs finns en trafiksignal för korsande av Opevägen. Utförande: Uppjustering och asfaltering av bef väg. Kommentar: Det är redan idag möjligt för cyklister att använda vägen i befintligt skick. Asfaltering av vägen (Z929) på en sträcka av 1270 m kan ske efter samråd med väghållaren, Ope- Optands vägsamfällighet. Objektet kan vila i avvaktan på att nästa objekt A64 är färdigställt. Kanske skall detta projekt bytas mot en cykelväg på Östra sidan av väg 605. Då slipper cyklisterna korsa 605:an i ändpunkterna på objekt A63 och cykelvägen ligger på samma sida från Östersunds centrum och fram till Grytan. A64. Brunfloleden ( väg 605 ) delen Optand - Grytan Förläggs på östra sidan av vägen med samma utförande som delen plantskolan - Opebacken. Utförande: 2,5 m bred asfalterad GC-väg bakom kantsten och 0,8 m bred skiljeremsa. Kommentar: Arbetsplan har upprättats och fastställs av Vägverket i Borlänge. Ev kan objektet hinna påbörjas i hösten 2002 med vissa djupgrävningar. Objektet är finansierat med en särskild budgetpost. A65.Brunfloleden (E 14 ) delen Grytan - Södergård Byggs som separat GC-väg öster om vägen. Överensstämmer med idéerna beträffande cykelvägnätet i den planerade exploateringen i Håkansta. Utförande: 3,0 m bred asfalterad cykelväg. Kommentar: Väghållare är Vägverket. GC-vägen bör därför ingå i kommande arbetsplan för Förbifart/genomfart för Brunflo samhälle. Detta projekt finns ännu inte medtaget i Vägverkets långtidsplaner (?) A66. Regementsgatan delen Biblioteksgatan - Samuel Permans Gata Cykelbana behövs på denna sträcka. Mycket parkerade bilar. Utanför brandkåren skall man i korsningen byta sida för att komma på cykelbanan utanför Campus när man kommer från stan farligt. Utförande: Bör utredas. Utformningen bör anpassas till övriga objekt i leden Badhusparken Campus. Lämpligen samordnas åtgärd med objekt B1. Kommentar: Förslag från allmänheten (MHT,CT), även en fartsäkrad korsning behövs, se objekt B1. A67. Fäboleden delen Anarisvägen - Planskildhet Fjällmon Anarisvägen används enl. uppgiftslämnare flitigt som cykelväg, vid Anarisvägens slut smiter cyklisterna upp över Fäboleden för att ta sig ner till GC-banan på andra sidan. Anläggandet av GC-bana längs Fäboleden från Anarisvägen ned till befinlig GC-tunnel under Fäboleden kommer troligen att avsevärt begränsa detta beteende. Utförande: Bör utredas Kommentar: Förslag från allmänheten (2 MHT) A68. Allégatan delen Fagervallsgränd - Stuguvägen Många tycker att det är svårt att cykla på Allégatan. Cyklister upplever att de hamnar mitt i vägen eftersom vägbanan är smal och bilarna parkerar längs hela gatan. De säger sig ofta bli trängda och att trafiksituationen tidvis är riskabel. Cykelbanor saknas trots att sträckan ingår i de prioriterade cykelstråken Utförande: Bör utredas. Kommentar: Förslag från allmänheten (2 CT, MHT). 15
A69. Odenskogsvägen - Divisionsgränd delen Fagerbacken - Körfältsparken Ingen cykelbana efter korsningen, man blir uttvingad i vägen farligt moment Utförande: Bör utredas. Kommentar: Förslag från allmänheten (MHT) A70. Fritzhemsgatan delen Mällbyvägen - Nybovägen Sänk hastigheten på Fritzhemsgatan till 30 km/h. Gör gatan smalare och lägg en dubbelriktad cykelbana på sidan närmast Storsjön. Markera cykelbanan tydligt så att bilarna som korsar gatan i backarna ner, respekterar den. Utförande: Bör utredas. Cykelbana, vägmålning tillsvidare? Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys A71. Bussgata mellan Skogvaktarvägen - Vetevägen Oasfalterat avsnitt. Enl. uppgiftslämnare livlig cykeltrafik från Ängsmon till Skogsmon. Utförande: Asfaltering av befintlig grusväg. Kommentar: Förslag från allmänheten A72. Jordbruksvägen - Basvägen delen Vetevägen - Torvallabäcken (planskildhet) Enl. uppgiftslämnare för närvarande grusad sträcka vilken nu är i dåligt skick och i behov av åtgärd. Används mycket av joggare och fotgängare. Utförande: Bör utredas. Kommentar: Förslag från allmänheten (PK) Asfaltering. A73. Basvägen delen Torvallabäcken (planskildhet) - Skotarvägen Enl. uppgiftslämnare cyklar, joggar och åker många inlines här. Utförande: Bör utredas. Kommentar: Förslag från allmänheten (PK) A74. Rådhusgatan delen Hamngatan - Brunnsgränd Vid cykling söderut längs Rådhusgatan tvingas cyklisterna vid busstorget att antingen cykla ner i centrum för att komma vidare söderut, eller korsa Rådhusgatan för att cykla vidare på gatans östra sida där det finns en cykelbana. Att korsa en gata som Rådhusgatan är alltid riskabelt. Utförande: Bör utredas. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys A75. Fältjägargränd delen Rådhusgatan - Kyrkgatan Den här delen behövs för att kunna ta sig till lasarettet från Rådhusgatan. Utförande: Dubbelriktad GC-bana anläggs på vägens norra sida. Kommentar: Förslag från allmänheten A76. Litsvägen delen Skidstadion - Rannåsvägen Boende i Rannåsen efterlyser cykelväg på sträckan. Skulle ge möjlighet för barn och vuxna på ett säkert sätt ta sig till Östersund från Rannåsen. Sträckan har smal vägren och hastighetsbegränsningen är 70 respektive 90 km/h. Se även ärende med dnr. 1894-2002. Utförande: Dubbelriktad GC-bana anläggs på vägens östra sida. Kommentar: Förslag från allmänheten 16
A77. Litsvägen delen Skidstadion - Lövlunda Objektet utgör en länk mellan objekt 76 och det befintliga cykelvägnätet vid skidstadion. Sträckan har en bred vägren. Utförande: Dubbelriktad GC-bana anläggs på vägens östra sida. Kommentar: Förslaget grundas på allmänhetens begäran om säker cykelväg enl. objekt 76. För att tillgodose behovet av en säker cykelförbindelse bedöms att det även på denna del av sträckan mellan Östersund och Rannåsen behövs en säker cykelväg, så att cyklisterna slipper köra i blandtrafik och korsa Litsvägen. A78. Samuel Permans Gata delen Badhusparken Rådhusgatan Detta objekt ingår i cykelstråket från Frösön till Campus samt Karlslund. Objektet är viktigt för att skapa ett fungerande och sammanhängande stråk för cykeltrafik, i båda riktningar, genom centrum, i öst-västlig riktning. Det består av flera delobjekt; korsningen Samuel Permans Gata Strandvägen (B3), korsningen Samuel Permans Gata / Storgatan (B25), Samuel Permans Gata delen Kyrkgatan Stortorget (D2), korsningen Samuel Permans gata / Kyrkgatan (B4), korsningen Samuel Permans Gata / Rådhusgatan (B2). Utförande: Se respektive objekt. Kommentar: Objektet är starkt kopplat till objekt A12 och utformningen av detta objekt bör anpassas så att stråket i sin helhet får en enhetlig utformning och en god funktion. A79. Biblioteksgatan delen Regementsgatan Rådhusgatan Detta objekt skapar en koppling från Campus till stadskärnan. Relativt breda befintliga gångbanor finns på avsnittet. Utförande: Utjämning av kantstenar, vägmarkering och skyltning. Kommentar: Objektet är kopplat till korsningen mellan Biblioteksgatan och Regementsgatan (obj. B1). Möjligen är bredden på den befintliga gångbanan ej tillräcklig för att rymma kombinerade GC-banor. Om så är fallet bör sannolikt objektet nedprioriteras då kostnaderna för åtgärd ökar betydligt. A80. Rådhusgatan delen Biblioteksgatan Samuel Permans Gata Objektet utgör en naturlig fortsättning på GC-leden utanför Rådhuset (objekt D8) som nu slutar på ett abrupt sätt i korsningen Rådhusgatan / Biblioteksgatan. Utförande: GC-väg breddas på befintlig häcks bekostnad, kantstenar utjämnas, vägmarkering målas. Kommentar: Objektet är kopplat till korsningen mellan Biblioteksgatan och Regementsgatan (obj. B1). A81. Södra Gröngatan delen Biblioteksgatan - Stuguvägen Enl. uppgiftslämnare mycket trafik och parkerade bilar längs denna gata. Många cyklar här. Utförande: GC-banor med enkelriktad cykeltrafik. Kommentar: Förslag från allmänheten (CT) Ta bort de fula och vanskötta björkarna och anlägg en cykelbana 17
3.2 Korsningar, GC-passager mm. I många korsningspunkter finns problem som bör åtgärdas. I tabell 2 återfinns förslag till åtgärder som kan vara lämpliga. Se även karta under Rubrik 6 Kartor. Tabell 2. Förslag till åtgärder i korsningar i det övergripande cykelnätet Obj. Namn Åtgärd Källa* B1 Regementsgatan / Biblioteksgatan B2 Samuel Permans Gata / Rådhusgatan B3 Samuel Permans Gata / Strandgatan B4 Samuel Permans Gata / Kyrkgatan B5 Samuel Permans Gata / Litsvägen B6 Samuel Permans Gata / Norra Gröngatan B7 Rådhusgatan / Biblioteksgatan B8 Rådhusgatan / Stuguvägen / Brunflovägen B9 Rådhusgatan Nedre Hantverksgatan Krondikesvägen B10 Genvägen / Biblioteksgatan B11 Genvägen, Infart slakteriet B12 Centrum, infarter till lågfartszon B13 Strandgatan / Hamngatan B14 Hagvägen / Fagerbacken B15 Genvägen / Sollidenvägen B16 Fritzhemsgatan / Nybovägen Fartsäkrad GC-passage Ombyggnation - få bort motorledskaraktär Fartsäkrade GC-passager Ombyggnation av korsning Upphöjd GC-passage närmare korsningen Fartsäkrad cykelöverfart över Kyrkgatan Fartsäkrad cykelöverfart Fasa av kantsten Skylt, vägmarkering för cykelbana Separera cykelbanan från gångbanan Övergångsställe över befintlig nivåförhöjning alt. nivåförhöjd korsning Lagfartsanpassning av korsning förträngning, refugerna breddas fartsäkrade GC-passager Hastighetssäkring av cykelöverfarterna upphöjda GC-passager Måla nya hajtänder och ta bort felplacerade. Flytta skyltar Upphöjda GC-passager Smalna in korsningen. Refuger Skylta och måla vägmarkering. Lågfartsentréer med upphöjda GC-passager Upphöjd korsning Upphöjda GC-passager Upphöjd GC-passage Utökad 30-zon Markering av skolzon Tydliga fartsäkrade GC-passager Upphöjd GC-passage till tågstationen AL OLY OLY, MM B17 Gränsgatan / Storgatan B18 GC-tunnel Södra Spegel i GC-tunnel AL Strandvägen B19 Opevägen - Flytta ståltrådsräcke AL Slåttervägen Såga ev. ned någon eller några björkar. B20 Kyrkgatan / Hög kant AL Thoméegränd Vägvisningsskyltning B21 Brunflovägen vid Sänkt hastighetsbegränsning till 30 km/h Fagervallsskolan Fartreducerande hinder / åtgärder Upphöjda GC-passager B22 Odensalagatan / Åtgärd t ex skyltning bör utredas Fagerbacken Farthinder för cyklister, t ex flaggpassage OLY B23 Cykelbana ner mot Ta bort kantsten Stationshuset Fartsäkrad GC-passage. B24 Ringvägen Upphöjd GC-passage eller annan fartsäkring B25 Samuel Permans Gata Fartsäkrad GC-passage / Storgatan * ) AL=Allmänheten, =Cykelvägsanalys, MM=Motormännens riksförbund, OLY=Olycksstatistik 18
3.2.1 Beskrivningar korsningar, GC-passager mm. B1. Korsning Regementsgatan / Biblioteksgatan Korsningen utgör en del i stråket från badhusparken till campus. Fartsäkrad GC-passage bör anordnas. Objektet bör lämpligen åtgärdas samtidigt som objekt A66. Utförande: Bör utredas. Möjliga lösningar kan vara upphöjning av korsningen eller en omklassning av anslutande gator till gårdsgator. Kommentar: Förslag från allmänheten. B2. Korsning Samuel Permans Gata / Rådhusgatan Korsningen är signalreglerad, men olycksbelastad. Olyckor i signalreglerade korsningar får i genomsnitt svårare följder eftersom de ofta sker i högre hastighet. Cyklister kommer i hög fart i nedförsbacken på Samuel Permans Gata och måste hinna bromsa om det rött ljus i korsningen. Utförande: Hela korsningen bör göras om. Det är för mycket motorledskaraktär över den med de stora asfaltytorna och överskådligheten. En principfråga är om signalreglering är en lyckad lösning i en korsning av detta slag. Det finns många olika fartdämpande lösningar att överväga som alternativ till en signalreglering. Fartsäkrade övergångsställen och cykelöverfarter är nödvändiga i denna hårt trafikerade korsning. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. Problemet tas upp i den förstudie som görs av Rådhusgatans ombyggnad. B3. Korsning Samuel Permans Gata / Strandgatan Belastningen är hög på denna korsning som även är den mest olycksbelastade under de senaste två åren (bilaga 6). Normalt passerar ca 3000 cyklister över GC-bron till Frösön under fina sommardagar och en stor del av dessa passerar även den aktuella korsningen. Hastigheten är satt till 50 km/h. Fartsäkrad cykelöverfart saknas Utförande: Ombyggnation av korsningen med fartsäkrade cykelöverfarter. Norra GCpassagen flyttas närmare korsningen. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B4. Korsning Samuel Permans Gata / Kyrkgatan Fartsäkrad cykelöverfart saknas. Utförande: Fartsäkrad cykelöverfart över Kyrkgatan. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B5. Korsning Samuel Permans Gata / Litsvägen Cykelöverfart saknas, endast övergångsställe finns, trots att GC-banan delas mellan gående och cyklister. Trottoarkanten inte avfasad på ena sidan. På andra sidan är det en öppning i kantstenen som rimligen säger att cykelbanan fortsätter där. Men där finns ingen utmärkning. Korsningen i sig är stor och rymlig, ingen lågfartskorsning precis. Här bor sannolikt många äldre människor (att döma av bebyggelsen). För dem är det särskilt viktigt att ha separata gångbanor där de är tryggade för snabb cykeltrafik. Samuel Permans Gata har kraftig lutning ner mot Storsjön och farterna blir därför höga. Utförande: Korsningen bör fartdämpas. Fasa av kantsten, alltså närmast körbanan, och reservera nuvarande delade bana till enbart gående. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. 19
B6. Korsning Samuel Permans Gata / Norra Gröngatan Övergångsställe över Samuel Permans Gata över den befintliga nivåförhöjningen saknas. Utförande: Övergångsställe över den befintliga nivåförhöjningen anläggs. Hela trevägskorsningen bör ses över och rustas upp. Ett alternativ är att nivåförhöja hela korsningen och markera den som GC-passage, alltså en lågfartskorsning där såväl gående som cyklister har prioritet för biltrafiken. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B7. Korsning Rådhusgatan / Biblioteksgatan Stor och öppen korsning med mycket trafik, god sikt och följaktligen höga farter. Utförande: Korsningen behöver förträngas, refugerna breddas, kanske kompletteras med flera, övergångsställen och cykelöverfarter samt fartsäkras. Fartdämpningen inför och i korsningen kan ske på många olika sätt. Det handlar om att prioritera mellan de oskyddade trafikanternas säkerhet och trygghet och biltrafikens hastighet. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. Problemet tas upp i den förstudie som görs av Rådhusgatans ombyggnad. B8. Cirkulationsplats Rådhusgatan / Stuguvägen / Brunflovägen Genom att det endast finns cykelbana på Rådhusgatans östra sida tvingas de cyklister som kommer norrifrån och ska ner mot stationen att korsa Rådhusgatan. Cyklister på väg söderut söderut på Rådhusgatan måste passera sammanlagt tre korsande körbanor när de kommer fram till Stuguvägen. Det här är krångliga och riskabla korsningar för både cyklister och bilister. Utförande: Hastighetssäkring cykelöverfarterna över Rådhusgatan och över Stuguvägen och Brunflovägen. Ur cyklisters och fotgängares synpunkt borde upphöjda GC-passager anläggas. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. Korsningen finns med i olycksstatistiken men har byggts om sedan olyckan skedde. B9. Rådhusgatan delen Nedre Hantverksgatan Krondikesvägen Väjningspliktsskylten och de tillhörande hajtänderna bör vara placerade före cykelöverfarten för att uppmärksamma bilisterna på att cyklister ska lämnas företräde. I vissa större korsningar borde eventuellt upphöjda cykelöverfarter övervägas. Utförande: Nya hajtänder målas och skyltar flyttas i samtliga korsningar där de är felplacerade eller saknas. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B10 Genvägen Cyklisterna tvingas i cirkulationsplatsen att korsa de anslutande gatorna med risk att kollidera med bilar. Bilarna kan ha hör fart ut ur rondellen. Utförande: Upphöjda GC-passager Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B11 Genvägen, infart till slakteriet Cykelpassage saknas. Riskabel korsning. Utförande: Korsningen smalnas in. Med refuger visas var den tunga trafiken ska köra och var GC-banan leds förbi. Skyltning och målning utförs så att det framgår var den tunga trafiken ska lämna företräde. Bäst är kanske att samlat lösa anslutningen till riksvägen och infarten till regementsområdet. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. 20
B12. Entréer till lågfartszon, stadskärnan Tydliga lågfartsentréer borde anläggas till 30-området så att bilister inte missar lågfartskonceptet. Många missar skylt då det finns så mycket annat att ha uppsikt över. Utförande: Tydliga entréer till lågfartszonen anläggs genom upphöjda GC-passager, med effektiv fartdämpning. En enhetlig utformning tas fram för samtliga in- och utfarter till lågfartszonen. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. Beträffande entréer från Rådhusgatan kan frågan behandlas i förstudie för Rådhusgatan. B13. Korsning Strandgatan / Hamngatan Strandgatan är rak och uppmuntrar till hög fart. I korsningen ska många åka ner till/lämna hamnen och det finns inga fartdämpande åtgärder på Strandgatan. Utförande: Hela korsningen höjs upp så att farten dämpas. Korsningen bör fartsäkras med prioritet för gåendes och cyklisters säkerhet. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B14. Cirkulationsplats Hagvägen / Fagerbacken Överlag bra lösning för oskyddade trafikkanter. Biltrafikanterna kan dock hålla hög fart ut ur rondellen och över befintliga GC-passager. Utförande: Upphöjda GC-passager anordnas i två av cirkulationsplatsens gatuanslutningar. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B15 Genvägen / Sollidenvägen I korsningen Genvägen / Sollidenvägen finns en GC-passage där bilarna håller ganska hög fart. Utförande: Upphöjd GC-passage anläggs för att minska allvarliga kollisioner mellan bilar och oskyddade trafikanter. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B16. Korsning Fritzhemsgatan / Nybovägen Östbergsskolan ligger inklämd mellan gatorna. 30 km/h bara i kvarteret, inte ens i korsningarna närmast. En cykelöverfart slutar i blindo mitt i korset. Utförande: 30-zonen utökas ett par kvarter. Den planerade cykelleden längs Fritzhemsgatan ansluts i korsningen till de nu existerande cykelbanorna (se objekt A70) Tydliga gathörn och fartsäkrade GC-passager. Markering av skolzon. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B17. Korsning Gränsgatan / Storgatan I korsningen vore det naturligt med en GC-passage för cyklister och fotgängare på väg till stationen, men det finns bara ett övergångsställe. Utförande: Övergångsstället görs om till upphöjd GC-passage. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B18. GC-tunnel Södra Strandvägen Spegel behövs i GC-tunnel vid Södra Strandvägens slut under Vallaleden. Cyklister på Borgstigen har på grund av den kraftiga lutningen mycket hög fart i korsningen vid tunneln. Utförande: Spegel monteras i tunnel. Kommentar: Förslag från allmänheten (CT). 21
B19. Opevägen - Slåttervägen Vid Cykelöverfart vid ICA Kvantum finns ett grönt ståltrådsräcke samt en rad med planterade björkar som skymmer sikten för både bilar och cyklister. Mycket småbarn passerar här. Utförande: Räcket flyttas in (bort från vägen) metrarna närmast GC-passagen, så att gångtrafikanter och cyklister som väntar på att få komma över syns. Eventuellt sågas någon eller några av björkarna närmast GC-passagen ner. Kommentar: Förslag från allmänheten (CT). B20 Kyrkgatan / Thoméegränd Vid färd norrut på Kyrkgatan är det mycket oklart hur cyklisterna skall sig vidare när de kommer fram till Thoméegränd, cykelöverfart och hänvisning saknas. Utförande: Cykelöverfart anläggs. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B21 Brunflovägen Fagervallsskolan Brunflovägen har mycket trafik och många föräldrar skjutsar sina barn i bil. Vägen är också angiven som cykelstråk i blandtrafik. Hastighetsbegränsning är satt till 50 km/h. Utförande: Sänkning av hastighetsbegränsning till 30 km/h samt utformning av vägen så att oskyddade trafikkanter kan korsa den utan risk. Fartreducerande hinder/åtgärder samt upphöjda gång och cykelpassager. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B22 Odensalagatan / Fagerbacken Före korsning finns från Odenskogshållet en utförsbacke. Här bör i första hand bilister på Odensalagatan varnas om korsande cykelväg, liksom de som svänger in mot samma gata. Korsningen finns representerad i olycksstatistiken (bilaga 6) Utförande: Åtgärd t ex skyltning bör utredas. Någon form av fartdämpning för cyklisterna bör också studeras t ex gupp alternativt flaggpassage, utan möjlighet att kringcyklas. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B23 Cykelbana ner mot Stationshuset Mycket hög kantsten vid GC-vägens början. Cykelöverfart saknas. Utförande: Kantsten tas bort. Gör fartsäkrad GC-passage anläggs. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B24 Ringvägen Övergångsställe och cykelöverfart där Ringvägen går ner mot Centralstationen. Hastigheterna är höga. Utförande: Upprustning av GC-passagen med effektiv fartsäkring. Kommentar: Förslag från cykelvägsanalys. B25 Samuel Permans Gata / Storgatan I denna korsning bör cykelpassage byggas så att den ansluter till den tänkta cykelbanan på norra sidan av Samuel Permans Gata (Obj. D2). En cykelpassage i denna korsning skulle fungera för alla som vill ta sig ner till Badhusparken oavsett om de kommer söderifrån eller norrifrån på Storgatan eller om de genat över Stortorget. Utförande: Fartsäkrad GC-passage Kommentar: Objektet utgör en del av objekt A78 bör utföras i samband åtgärdande av objekt D2. 22
3.3 Cykelparkering För att uppmuntra till ökad cykelanvändning är det viktigt att cykeln ses som ett seriöst transportmedel och att infrastrukturen byggs upp så att cykeln kan användas fullt ut. Det räcker alltså inte med att det finns bra och säkra cykelvägar, det ska också finnas trygga, stöld- och väderskyddade parkeringsplatser för cyklar. Detta är särskilt viktigt vid arbetsplatser, skolor, stationer och viktiga busshållplatser. I Östersund bedöms de viktigaste målpunkterna vara: Stadskärnan Arbetsplatser Skolor Tåg och busstation 3.3.1 Kriterier för bra cykelparkering Utformningen av en cykelparkering är viktig för användarvänligheten. I figur 1 återfinns exempel på bra utformade cykelparkeringar och cykelställ. En bra cykelparkering utmärks av att den: passar för alla cykeltyper ger möjlighet att låsa fast ram och bakhjul ger de parkerade cyklarna skydd mot snö och regn Figur 1. Exempel på bra utformade cykelställ. De traditionella cykelställen bygger på principen att cykelns framhjul skjuts in i cykelstället. Nackdelarna med dessa är att hjulen lätt blir skeva och att breda hjul av mountainbiketyp inte får rum i cykelstället. Dessutom är det svårt att på ett betryggande sätt låsa fast cykeln i dessa ställ. 23
3.3.2 Cykelparkering i Östersund - nuläge I Östersunds stadskärna finns 16 fasta cykelparkeringar av främst två typer. Bägge har hjulfattning medan den ena även är utrustad med en kedja för att kunna låsa fast ram och bakhjul. I Stadsmiljöprogrammet finns fyra typer av cykelställ. Två med hjulfattning och två bygelvarianter. Gemensamt för de typerna två med hjulfattning, Veksö type NO och Veksö type 25, är att de inte passar för alla cyklar, att de ökar risken för skador på hjulen på parkerade cyklar och att de inte ger möjlighet till låsning av ram och bakhjul. De båda andra ställen, NIFO 8600 och NIFO 8500 är formade som byglar som cykeln kan lutas mot och ram samt bakhjul låsas fast vid. De passar även alla typer av cyklar. Ingen av centrala stadens cykelparkeringar är försedd med tak eller annat väderskydd. Cykelparkeringar är det brist på och särskilt väderskyddade cykelställ som man kan låsa fast cykeln vid. () 3.3.3 Åtgärdsförslag 3.3.3.1 Val av modell vid byte/nybyggnation Vid byte av cykelställ bör NIFO 8600 eller NIFO 8500 eller motsvarande väljas. Kommentar: Med utgångspunkt resonemanget ovan (3.2.2 Cykelparkering i Östersund nuläge) Vid behov av flyttbara cykelställ med byglar finns nu även sådana varianter på marknaden, se figur 2. Figur 2. 1 Exempel på flyttbart cykelställ med bygel, modell Haniss Skrå. På marknaden finns även olika typer av cykelgarage i vilka cykel och cykelhjälm kan låsas in, vilket naturligtvis ger det bästa skyddet mot både stöld, skadeverkan och väder. 24