Organisation och lagstiftning Margareta Knudsen Socionom, Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Socialrätt Innehåll Hälso- och sjukvårdslagar Offentlighets- och sekretesslag Lagstiftning -organisation och samverkan

3

Beroendeklinikens uppdrag Utreder och behandlar personer med komplicerat missbruk eller av: Alkohol Läkemedel Narkotika Med eller utan psykisk sjukdom 2011-03-16 Psykosocialt behandlingsarbete 4

Beroendekliniken Verksamheten är organiserad i vårdkedjor: öppenvårdsmottagningar och vårdavdelningar Inläggning på vårdavdelning kan ske akut eller planerat. Personer vårdas enligt HSL (frivillig vård) eller LPT (tvångsvård) Majoriteten av patienterna har socialtjänstkontakt och samverkan ingår enligt samverkansrutiner i vårdarbetet 5

En stor del av patienterna saknar: -bostad -arbete -sysselsättning -försörjning Många är hemlösa Ungefär 1/6 av de vuxna missbrukare som har kontakt med behandlingsväsendet är hemlösa (källa: Nationella riktlinjer för missbruk- och vård, 2007) 2011-03-16 Psykosocialt behandlingsarbete 6

Socialrätt en översikt Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU (1990:52) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM (1988:870) Lagen om verkställighet om sluten ungdomsvård, LSU (1998:603) Förvaltningslagen (1986:223) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

Delat huvudmannaskap för målgruppen Kommunen ansvarar för: -Boende -Försörjning och ekonomi -Sysselsättning -Behandlingshemsvistelse -Boendestöd -Övrigt bistånd enligt SoL och LSS. -Tvångslagstiftning: LVM och LVU 2011-03-16 Psykosocialt behandlingsarbete 8

Socialtjänst ska: Främja ekonomisk och social trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktivt deltagande i samhällslivet Utveckla resurser hos den enskilde Respekt för självbestämmande och integritet Se till barnets bästa Eftersträva frivilliga insatser

Socialtjänstlagen (2001:453) SoL är en ramlag Skälig levnadsnivå En ramlag anger vad huvudmannen skall göra men inte några detaljerade regler för hur det skall ske i varje enskilt fall Den enskilde har rätt att överklaga myndighetens beslut och få sitt ärende prövat av domstol. Grundläggande värderingar: - Demokrati - Jämlikhet - solidaritet - Trygghet - Barnperspektiv

Socialtjänstlagen (SoL) Insatserna i SoL bygger på frivillighet Kap 1: Socialtjänstens mål Kap 2: Kommunens ansvar: Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kap 2a: Ansvarig kommun Vistelseprincipen, folkbokföringsprincipen, placeringsprincipen Kap 4: Rätten till bistånd Kap 3: 7 Socialnämnden skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra framkallande medel Kap 5: Socialtjänst ansvarar för att vissa grupper lyfts fram - i 9 Socialtjänst ansvar för missbrukare

Forts. SoL Kap 11: Bestämmelser om handläggning Kap 12: Behandling av personuppgifter gallring Kap 14: Anmälningsplikt till socialtjänst vid misstanke att barn far illa Kap 15: Tystnadsplikt Kap 16: Bestämmelser om överklagande och verkställighet av beslut

Rehabiliteringsansvar kontra yttersta ansvar Vem skall betala för klienten behandlingshemsvistelse? Patientens arbetsgivare som har rehabiliteringsansvar? Socialtjänst som har det yttersta ansvaret?

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) LSS är en rättighetslag och en så kallad pluslag Pluslag = lagen medger att insatser beviljade från annan lag kan löpa parallellt med insatser från LSS Avgränsad personkrets Goda levnadsvillkor Tio insatser att ansöka om Individens självbestämmande, integritet, inflytande och medbestämmande betonas

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM (1988:870) När nödvändig vård inte kan ges på frivillig väg Två generalindikationer skall vara uppfyllda: - missbruket är fortgående och kan endast brytas genom vård - vårdbehovet kan inte tillgodoses på annat sätt En av specialindikationerna skall vara uppfyllda: - missbrukaren utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara - missbrukaren löper uppenbar risk att förstöra livet - missbrukaren kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från socialnämnden Vården får pågå högst 6 månader

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU När stöd och hjälp inte kan ges på frivillig väg LVU 2 Miljöfall t.ex. brister i omsorgen pga. förälders missbruk (barn <18 år) LVU 3 Beteendefall t.ex. den unges eget missbruk (barn och unga upp till 20 år, vård enligt LVU 3 kan pågå upp till 21 år) Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från socialnämnden

Hälso- och sjukvårdslagstiftning - en översikt Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1992:769 Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128) Lag om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129) Öppen psykiatrisk tvångsvård, ÖPT (1 september 2008) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) Patientsäkerhetslagen ( 1 januari 2011) Smittskyddslagen (2004:168)

Delat huvudmannaskap för målgruppen Sjukvården ansvarar för: - sjukvårdande behandling -utredning -diagnostisering -medicinering 2011-03-16 Psykosocialt behandlingsarbete 18

HSL (1982:763) HSL är en ramlag (2 HSL) HSL är en skyldighetslagstiftning vilket betyder att vårdgivaren har skyldighet att ge nödvändig hälso- och sjukvård. Lagen handlar inte om juridiskt utkrävbara rättigheter för patienten utan kan ses som en förklaring på vilken nivå vårdgivaren skall erbjuda en god vård Vård enligt HSL sker på frivillig basis

HSL inledande bestämmelser 1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567).

Målet för hälso- och sjukvården HSL 2 : - God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. - Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. - Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. - Hälso- och sjukvården ska bedrivas kostnadseffektivt (HSL 28 ). (Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet, HSL 28 )

HSL forts HSL kap 3: Landstingets ansvar: Landstinget skall erbjuda vård åt de invånare som är bosatta i landstinget HSL Kap 18-26: Bestämmelser som reglerar kommunens hälso- och sjukvård Regionsjukhus Rikssjukvård Ledning av hälso- och sjukvård: Kap 28 Inga specifika regler för missbruksvård

HSL forts. HSL 2 g: Hälso- och sjukvården skall särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1) har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2) har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3) är missbrukare av alkohol eller annat framkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider

Någon vuxen har riskfylld alkoholkonsumti on Någon vuxen har använt cannabis under det senaste året Sluten sjukhusvård med alkohol- och/eller narkotikadiagno s Andel av alla barn som lever i hushåll med sådant bruk Uppskattat antal barn i Sverige som lever i hushåll med sådant bruk Ca 20% 385 000 1.2 1.8% 30 000 1% 20 000

Barnperspektiv Syns lagstiftningen i Praktiken? Fallbeskrivning Karin

LPT (Lag om psykiatrisk tvångsvård) (1991:1128) 3 villkor skall vara uppfyllda: - allvarlig psykisk störning - ett oundgängligt behov av heldygnsvård som inte kan tillgodoses på annat sätt - patienten motsätter sig vård eller saknar förmåga till grundat samtycke En vårdlag där godhetsmaximerings- och skademinimeringsprincipen är centralt Självbestämmandeprincipen är underordnad Chefsöverläkare ansöker om tvångsvård av patienten hos Förvaltningsrätten som beslutar.

ÖPT Öppen psykiatrisk tvångsvård (1 sep 2008) Ansökan om ÖPT måste ske under sluten psykiatrisk tvångsvård genom att tillsända länsrätten skriftlig ansökan med bifogat protokoll från samordnad vårdplanering. Tvångsåtgärder får inte förekomma under ÖPT istället kan beslut om återföring till sjukvårdsinrättning ske Om patienten efter återförande till sjukvårdsinrättning bedöms vara i behov av ÖPT återigen vid utskrivning så kan detta ske. Utskrivning på LPT-permission får endast ske under maximalt 4 veckor i samband med ansökan om ÖPT.

Fallbeskrivning av samverkan vid ÖPT

Patient som vårdas enligt HSL på sjukhus och som har ett LVM. Patienten vill skriva ut sig. Vad göra?

Patientdatalagen (2008:355) Patientdatalagen ska öka patientsäkerheten och inflytandet för patienterna. Lagen ställer krav på säkerhet, dokumentation och regler för sekretess och åtkomst i journal. Den gör det möjligt för fler vårdgivare att lättare ta del av en patients journal (sammanhållen journalföring). Patienterna har ökade möjligheter att införa avvikande mening i journalen. 4 kap 1 : Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Kap 6: Patienten kan spärra delar av sin journal för åtkomst. Personuppgifter får inte behandlas i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister, om den enskilde motsätter sig det. Om den enskilde motsätter sig personuppgiftsbehandlingen sedan den påbörjats, ska uppgifterna utplånas ur registret så snart som möjligt. Kap 8: Rättigheter för den enskilde ta del av uppgifter, förstöra journal, införa rättelse

Patientsäkerhetslagen ( 1 januari 2011) Den nya patientsäkerhetslagen innebär bland annat följande: Vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Ansvaret för att pröva klagomål från patienter flyttas från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Socialstyrelsen. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts bland annat av en utökad möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten ska av vårdgivaren rapporteras till Socialstyrelsen. Möjligheterna att föreskriva prövotid och återkalla legitimation utvidgas. Vid beslut om treårig prövotid ska det fastställas en prövotidsplan för den legitimerade. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Reglerar tystnadsplikt och sekretess inom det allmännas verksamhet, både muntliga och skriftliga uppgifter avses. Tystnadsplikt gäller både inom privat och offentlig vård (kapitel 25 reglerar sekretess i hälso- och sjukvård). Kap 26 reglerar sekretessbestämmelser för socialtjänst Sekretess mellan myndigheter

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Följande undantag då sekretess får lov att brytas: - Patienten samtycker till det - Det står klart att patienten inte skadas av att uppgifterna lämnas ut - Anmälningsplikt och uppgiftsskyldighet enligt SoL kap. 14.1: Personalen är skyliga att anmäla till Socialtjänst vid misstanke om att barn kan fara illa. Observera att anmälan inte kan göras anonymt. - Vissa myndigheter begär att få ut uppgifter med stöd av lag (exv. då Socialtjänst har en öppen utredning angående barn). - Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt lag skyldig att berätta om en namngiven person vistas på en hälso- och sjukvårdsinrättning om uppgiften begärs av domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet. Beslut om tvångsvård är undantaget från sekretess

Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess, forts. tillsyn eller revision vissa rättsliga förfaranden omedelbart polisiärt ingripande mot unga misstankar om vissa begångna brott mot unga misstankar om begångna brott i övrigt uppgiftsskyldighet enligt lag

Offentlighets- och sekretesslagen, 25 kap 12 Sekretessen enligt 1,, 2 andra stycket och 3 5 hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Lagstadgad skyldighet att samverka SoL 2:7 HSL 3f och 7 En individuell vårdplan skall upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående skall ges möjlighet att delta om det är lämpligt och möjligt. Planen skall omfatta: - vilka insatser respektive huvudman skall svara för - vilka åtgärder som skall vidtas av någon annan än kommun och landsting - vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen

Samverkan mellan sjukvård och kommun delat huvudmannaskap för målgruppen Sjukvården ansvarar för: - sjukvårdande behandling -utredning -diagnostisering -medicinering Kommunen ansvarar för: -boende -försörjning och ekonomi -sysselsättning -behandlingshemsvistelse - boendestöd - övrigt bistånd enligt SoL och LSS. 2011-03-16 Psykosocialt behandlingsarbete 37

Samverkan i VG-regionen Samverkansrutiner finns mellan regionens 49 kommuner och landsting Brukarinflytande www.samverkanstorget.se Samordnad vårdplanering sker utifrån datastödet KLARA SVPL 2011-03-16 Psykosocialt behandlingsarbete 38

Samverkan försvårande faktorer Ökad fragmentisering/specialisering Vagt formulerade mål och oenighet om målen Oklar ansvarsfördelning Olika lagstiftning Olika ekonomiska intressen Skilda organisatoriska strukturer och hierarkier Olika kunskapstraditioner och professionella mål Olika regler, normer och praxis Asymmetrisk relation mellan de samverkande Dålig samordning med hemmaorganisationen Stor arbetsbelastning, personalomsättning Gruppklimatet Källa: www.samverkanstorget.se

Samverkan gynnsamma faktorer Tydligt uppdrag - samsyn om målen Verksamheterna är organiserade i gemensamma distrikt/upptagningsområden Huvudmannaskaps- och funktionsgränser har bestämts på ett lämpligt sätt Verksamheterna är samlokaliserade Den administrativa och politiska ledningen och finansieringen av verksamheten är samordnad Att samarbetet innefattar alla nivåer i de organisationer som skall samverka Att man lyckas åstadkomma ett lagarbete vilket alla berörda organisationer är involverade i Att gemensam fortbildning bedrivs för all personal Att ekonomiska stimulanser erhålls eller att en tvingande lagstiftning föreligger Personalens motivation Källa: www.samverkanstorget.se

Sammanfattning Skilj på socialrätt och Hälso- och sjukvårdslagstiftning. Skilj på Ramlag, skyldighetslag och rättighetslag Skilj på frivilliga insatser/vård enligt SoL och HSL och tvångslagstiftning Delat huvudmannaskap för målgruppen - samverkan är lagstadgat Kunskap om varandras organisation, lagstiftning och respekt för varandras kompetens och profession underlättar samverkan. Kunskap om varandras och sitt eget mandat underlättar samverkan Man behöver inte kunna lagar utantill, men man behöver kunskap om var man söker information och när man behöver kontakta någon för juridisk rådgivning.

Tack för uppmärksamheten! Margareta.knudsen@vgregion.se