ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank



Relevanta dokument
Vad kan finnas under ytan?

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Hur ska livsmedel hanteras?

Projekt Bacillus cereus

Tips och råd om trygg matlagning

Hygienombudsträff HT- 2012

Tips och råd för trygg matlagning

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Tips och råd för trygg matlagning

Säkra steg för en säker mathantering

Bakterier, virus, mögel och parasiter

Information om bakterier

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

FUTURE KITCHEN Introduktion del 1 1

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Utredning av utlandsresenär

Hem- och konsumentkunskap år 7

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Smittspårningsutbildning 2016

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Rutiner för livsmedelshantering

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Förslag till: Hygienrutiner för maten på avdelning i äldreomsorgen

Hygieninformation för livsmedelsföretag

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Personlig hygien Händerna

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Tarminfektioner, inledning

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:

Säker livsmedelsverksamhet

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Smittspårningsutbildning 2011

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Förslag till: Hygienrutiner för maten på sjukhusavdelningen

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Tillfällig hantering av livsmedel

Egenkontrollprogram. Livsmedelshygien för Vård- och omsorgsboenden samt Dagverksamheter

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Kebabprojekt Datum: Handläggare: Lisa Andersson, Johanna Björck

1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

Öppna restaurang eller kafé

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

PROJEKT. Salladbufféer

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010

Beskrivning och diskussionsunderlag Finn felen!

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Kontroll av hantering av grillade produkter i butiker i Varbergs Kommun 2012

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Mat för äldre inom vård och omsorg

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Svarare

livsmedels information

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2015

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2017

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

FUTURE KITCHEN Introduktion del 1

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Transkript:

ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank &

Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt dem, som lagar mat hemma. För att undvika matförgiftningar är det A och O att kökshygienen är god. Beställningar: info@elintarvikevirasto.fi tel. (09) 7726 7623

DEN TRYGGA MATLAGNINGENS ABC Bakterier finns överallt, även i livsmedel. Om du behandlar livsmedel fel, kan vissa bakterier i maten göra dig sjuk. Bakterier mår bra och förökar sig vid en temperatur av 8-60 grader. De flesta bakterierna dör, när man värmer upp maten tillräckligt. TVÄTTA HÄNDERNA! Tvätta alltid dina händerna innan du börjar laga mat och före du äter. Kom ihåg att också tvätta händerna när du i matlagningen byter från kött och fisk till grönsaker eller tvärtom. Komma också ihåg att alltid tvätta händerna efter toalettbesök. MATLAGNING MED RENA REDSKAP Skärbrädet och kniven skall tvättas genast efter användning. Håll kökets arbetsbord rent. Disktrasan eller också handduken kan vara en riktig bakteriebomb! Tvätta disktrasan då och då i mas- kin vid minst 60 grader och byt handduk ofta. Torka inte golvytor med disktrasan. Hushållspapper kan mycket väl ofta ersätta disktrasan.

VÄRM UPP ORDENTLIGT OCH KYL NED SNABBT Om maten måste hållas varm före servering, måste den vara tillräckligt varm (omkring 60 grader). Ljum mat utgör ett gynnsamt växtunderlag för bakterier som orsakar matförgiftning. KYLSKÅPET SKALL VARA KALLT De LIVSMEDEL som kräver kylförvaring skall sättas i kylskåpet. Skaffa en kylskåpstermometer. Temperaturen i kylskåpet borde vara 6 grader eller lägre. Kölden förebygger de flesta bakteriernas tillväxt i livsmedel. Om maten måste förvaras en längre tid före serveringen, är det klokast att kyla ned den snabbt och värma upp den igen före servering. Sätt matkärlet i kallt vatten för avkylning och rör om maten. I mindre portioner går avkylningen snabbare. FÖRVARA RÅVAROR OCH FÄRDIGMAT SEPARAT När du går över från kött eller fisk till grönsaker eller tvärtom, tvätta alltid arbetsredskapen emellan eller byt dem. På detta sätt förhindrar du att bakterier som orsakar matförgiftningar inte förflyttar sig från råvaran till den färdiga maten.

TILLRÄCKLIGT VARM MAT MAT- FÖRGIFTNING Fågelkött och köttfärs (malet kött) bör vara genomstekt. De flesta bakterierna dör i 70 graders värme. När man använder mikrovågsugn bör maten röras om emellanåt och till slut bör man låta maten stå ett par minuter för att värmen skall fördela sig jämnt. De vanligaste orsakerna till matförgiftning är otillräcklig uppvärmning, för långsam avkylning, för varm förvaring och försummande av hygien. Om du misstänker att du har fått matförgiftning, underrätta hälsovårdsinspektören i din egen kommun. HUR DU LYCKAS UNDVIKA MATFÖRGIFTNING KOM OCKSÅ IHÅG Försök om möjligt att inte laga mat åt andra om du har magbesvär, ont i halsen eller ett infekterat fingersår. tvätta händerna ofta - alltid efter toalettbesök och alltid före matlagning och måltider håll rent i köket: tvätta alltid arbetsredskapen och skärbrädena alltid efter användning undvik matlagning när du är sjuk

KORT OM BOBBOR De vanligaste matförgiftningsbakterierna Salmonella Salmonella sprider sig via rått eller dåligt tillrett fågelkött, svinkött och ägg eller opastöriserad mjölk samt råa groddar. Sjukdomens inkubationstid är från en halv dag till ett par dagar. Symptomen växlar från illamående till magkramper, diarré, feber och huvudvärk. Symptomen varar ett par dagar. Smittan kan förebyggas genom att maten steks eller kokas omsorgsfullt och att groddarna förvaras enbart en kort tid. CAMPYLOBACTER Campylobacter förekommer i fågel-, svin-, nöt- och fårkött, i vatten samt bärs av hundar och katter. Inkubationstiden är i allmänhet 3-5 dagar. Symptomen växlar från kortvarig diarré till allvarlig tarminfektion som kan vara flera veckor. Otillräckligt kokade eller råa livsmedel sprider bakterien. Även förorenat dricksvatten kan sprida smittan. Smittan kan förebyggas genom att värma upp rätterna bra och noggrant tvätta köksredskapen efter varje användning. Listeria Listeria har isolerats från mjölk och andra mjölkprodukter, kött, grönsaker, fisk, skaldjur och vatten. Inkubationstiden är från en dag till flera veckor. Friska per- soner blir i allmänhet inte sjuka av bakterien, men för gravida kvinnor och nyfödda är listerios farlig. Bakterien förökar sig vid kylskåpstemperatur. Speciellt de livsmedel som skall användas råa och vacuumförpackad fisk, borde förvaras så kort tid som möjligt. Maten bör upphettas ordentligt, så att temperaturen alltigenom är över 70 grader. Vakuumförpackade fiskprodukter som skall ätas råa måste förvaras i hemmets kylskåp vid tre grader eller lägre. Produkter som är äldre än sista förbrukningsdagen bör inte användas. Produkter får inte förvaras öppnade i flera dagav. Clostridium perfringens Bakterien Clostridium perfringens förekommer allmänt i omgivningen och i tarmkanalen både hos djur och människor. Kött och fisk har konstaterats vara smittokällor. Den som blivit besmittad börjar uppvisa symptom inom ett dygn efter smittan. Magsmärtor, illamående och stark diarré som bakterierna orsakar försvinner vanligtvis inom en dag. Bakterien sprider sig från livsmedel som har avkylts för långsamt eller förvarats för varmt. Bacillus cereus Det förekommer två typer av bakterien Bacillus cereus vilka båda förekommer

allmänt i naturen. Bakterier av Typ 1 kan finnas i kött, grönsaker och torra livsmedel som ris, kryddor och mjöl. Symptomen - kortvarig diarré och magont - visar sig inom 8-16 timmar. Bakterien av Typ 2 sammankopplas ofta med risrätter. Inkubationstiden är ett par timmar och symptomet är uppkastningar som varar cirka ett dygn. Bakterien sprider sig från mat som kylts ned för långsamt och som serveras på nytt. SPRIDNINGEN kan förebyggas genom snabb nedkylning, rätt förvaring och tillräcklig uppvärmning av maten före servering. staphylococcus aureus Staphylococcus aureus är en vanlig bakterie på hud och slemhinnor hos människor och djur. Den överförs till livsmedel från smutsiga händer. Sjukdomens inkubationstid är vanligtvis 2-5 timmar. Symptomen är en kraftig kräknings- och diarrésjukdom till vilken kramper är förknippade. Symptomen räcker i 1-3 dagar. Bakterien producerar gift när förorenad mat förvaras för varmt. Uppvärmning eliminerar inte de gifter som utvecklats i maten. Smitta kan förebyggas med omsorgsfull handhygien och rätt kylskåpsförvaring av livsmedel. Escherichia coli Kolibakterier förekommer i tarmkanalen hos djur och människor. Vissa bakteriestammar kan orsaka sjukdomar, t.ex. EHEC-bakterien. EHECs inkubationstid är vanligtvis 3-5 dygn. Ett typiskt symptom som EHEC orsakar är bloddiarré. Hos en liten del av de insjuknade kan en allvarlig störning i njurarnas funktion förekomma som följdsjukdom. Bakgrunden till EHECs spridning är vanligtvis nötkött som upphettats dåligt. Man kan även bli besmittad genom opastöriserad mjölk, vatten eller förorenade grönsaker. SMITTA kan förebyggas med omsorgsfull hygien och ordentlig stekning eller kokning av nötkött, speciellt malet kött. CALICIVIRUS Calicivirus överförs från människan till livsmedel via händerna eller smutsigt vatten. Den som blivit besmittad har illamående, kräkningar och diarré. Även feber och olika slag av huvud- och muskelvärk är möjliga. Smittan kan även lätt spridas från en person till en annan. Smittan kan bara fås från oupphettade livsmedel. Djupfrysta hallon som kommer från Östeuropa borde upphettas vid 90 grader i minst två minuter. ANDRA BAKTERIER SOM ORSAKAR MATFÖRGIFTNING ÄR BL. A. Clostridium botulinum, Mögelsvampar/ mykotoxiner, Shigella, Yersinia enterocolitica. TILLÄGGSUPPGIFTER från Livsmedelsverkets webbplats www.elintarvikevirasto.fi Kuluttajan tietopaketti

YTTERLIGARE INFORMATION De kommunalalivsmedelsövervakningsmyndigheternas telefon- och addressuppgifter får du från Livsmedelsverkets gratis infotelefon 0800 122 111 Information om hygien får du även från Livsmedelsverkets webbplats Bilder: Katri Kirkkopelto www.elintarvikevirasto.fi Kuluttajan tietopaketti