Omtentamen Tema Respiration/Cirkulation T4 HT 12

Omtentamen Tema Respiration/Cirkulation T4 HT 12 Frågorna är uppdelade i följande kategorier med 1. Anatomi /Histologi... 2 1.1. Histologi (2p)... 2 1.2. Histologi (5p)... 3 1.3. Trumpinnefingrar (1p)... 3 2. Lungfysiologi /Spirometri... 4 2.1. (3,5p)... 4 2.2. (2 p)... 4 2.3. (6p)... 4 3. Professionell utveckling, genus, patientsäkerhet... 5 3.1. (2p)... 5 3.2. (3p)... 5 4. Farmakologi och Tobak... 5 4.1. (6p)... 5 5. Patogenes och patofysiologi vid vanliga sjukdomar i tema R/C... 6 5.1. Astma och allergi (3p)... 6 5.2. Astma och allergi (4p)... 6 5.3. KOL (2,5p)... 7 5.4. Blodgasen (2p)... 8 5.5. Emboli (0,5 p)... 9 5.6. DT bild (1p)... 9 5.7. Högerkammarsvikt (2,5p)... 9 5.8. Perifera ödem (2p)... 9 5.9. Lungcancer (2p)... 10 5.10. Lungcancer (6p)... 10 6. Mindre vanliga, men allvarliga, sjukdomstillstånd i tema R/C.... 10 6.1. Pneumothorax (3p)... 10 6.2. Interstitiella lungsjukdomar (1,5p)... 10 Summa: 2+5+1+3,5+2+6+2+3+6+3+4+2,5+2+0,5+1+2,5+2+2+6+3+1,5 = 60,5 p Gräns för godkänd 65 % = 39 p

1. Anatomi /Histologi 1.1. Histologi (2p) Histologiska preparat av lungvävnad i olika förstoring. Namnge de strukturer som markerats med: A i båda bilderna, svart asterisk (*) i den övre bilden, svart pil i den övre bilden, vit asterisk (*) i den nedre bilden, (2p).

1.2. Histologi (5p) En histologisk bild av lungvävnad därman ser asbestpartiklar som igger kvar i en viss typ av celler som pilarna pekar på. 1. Vilken typ av celler är det? (1p) 2. Vad är risken med att ha exponerats för asbest vilka följdsjukdomar kan följa och vilken annan riskfaktor är i stort nödvändig för att utveckla dessa sjukdomar? (2p) 3. Om det inte vore asbest utan kiselpartiklar så skulle man se en inflammation i interstitiet. Vad leder denna typ av inflammation till och vilket typiskt spirometrisk tillstånd ger det sannolikt upphov till? (2p) 1.3. Trumpinnefingrar (1p) Trumpinnefingrar är förknippat men en rad olika lungsjukdomar som lungcancer, även om man inte idag vet varför man får trumpinnefingrar. Hippokrates var förmodligen var den första som beskrev tillståndet som ett tecken på sjukdom. Vad kännetecknar trumpinnefingrar? Beskrev vads om händer i fingrarna och hur det ser ut (1p)

2. Lungfysiologi /Spirometri 2.1. (3,5p) Vid vistelse på mycket hög höjd är atmosfärtrycket av syrgas reducerat så att PO2 i alveolen sjunker ner mot 50 mm Hg (= 6,7 kpa). Kroppen kompenserar denna abnorma trycknivå genom hyperventilation. Vilket är stimulus för sådan hyperventilation? (0,5p). Var sitter den sensor som registrerar detta stimulus till hyperventilation? (1p). Vid vistelse på hög höjd kan man notera att man kissar ut bikarbonatjoner, d.v.s. urinen blir alkalisk. Kan du förklara varför? (2p) 2.2. (2 p) Flera fysiologiska/anatomiska faktorer påverkar diffusion från alveol till kapillär. En är skillnaden i partialtryck som kan ses på hög höjd eller vid syrgasbehandling. Nämn ett par exempel till på hur diffusionen påverkas och vid vilka sjukdomstillstånd som dessa tillstånd är aktuella. (2p) 2.3. (6p) Olle, 2 år stoppar en plastleksak som följt med i frukostflingpaketet, i sin mun. Det är en cm- stor bil. Oturen är framme och just som han drar häftigt efter andan råkar han svälja bilen. Han hostar våldsamt och mamma förstår att han har fått ner den i luftvägarna. Olle verkar opåverkad mellan hostattackerna men hon åker omedelbart med honom till akuten. På röntgen lokaliseras leksaksbilen i vad som troligen är en gren till en huvudbronk. a. I vilken lunga ligger med största sannolikhet bilen? Motivera ditt svar. (1p) b. Plastleksaken stänger av ventilationen till ett lungavsnitt och därmed orsakas en patologisk shunt. Vilken blir den kliniska konsekvensen av shunten? (2p) c. Kroppen har ett sätt att försöka kompensera för shunten vilket, och vad innebär detta? Och vilket är det viktigaste/mest effektiva stimulit till denna kompensationsåtgärd? (3p)

3. Professionell utveckling, genus, patientsäkerhet 3.1. (2p) För personer med vårdyrken är det viktigt att vara medveten om de normer, bland annat kring genus, som finns omkring oss. Det är lätt att utgå från heteronormen i ett patientmöte. Hur kan du i ett patientsamtal undvika situationer som utgår från heteronormen? (1p) Vad innebär begreppet Queer? (1p) 3.2. (3p) I den äldre delen av sjukhuset finne flera enkelsalar med badrum där det finns en hög tröskel. En patient som ligger i denna är ostadig på benen och du kan som vårdpersonal lätt föreställa dig en risk, ett tillbud samt en oönskad händelse kopplat till situationen. Redogör för vad varje term/typ av avvikelse innebär: Risk (1p) Tillbud (1p) Oönskad händelse (1p) 4. Farmakologi och Tobak 4.1. (6p) Många gånger försöker man behandla allergisk luftvägsinflammation med lokalt verkande medel. På vilka sätt kan man få ned läkemedel i de nedre luftvägarna och vilka problem finns det med detta sätt att administrera läkemedlet? Ange var, anatomiskt i lungan som man vill att läkemedlet skall ha sin primära effekt (2p) Till barn och äldre används ibland en spacer. Vad är det och varför använder man en sådan? (1p) Ibland går det inte att ge lokalt verkande medel utan man får ta till per orala eller till och med rektala medel. När kan de bli aktuellt att ge sådana? Kan du ge två exempel på olika läkemedel som du skulle kunna ge per oralt och rektalt. (2p) Vid eosinofil inflammation i luftvägarna får man god effekt av låga doser av inhalationssteroider. Men vid KOL får man inte samma effekt vid samma dos av inhalationssteriod, varför är det så? (1p)

5. Patogenes och patofysiologi vid vanliga sjukdomar i tema R/C 5.1. Astma och allergi (3p) Det finns speciella termer som brukar användas i anslutning till obstruktiva lungsjukdomar och allergier. Förklara varje term för sig, som om en patient undrade vad du menar när du använder termen. (3p) Allergi Atopi Exacerbation Persisterande Reversibilitet Variabilitet 5.2. Astma och allergi (4p) Du har fått i uppdrag att skriva ett kapitel om astma för en läkarbok som riktar sig till allmänheten. Du har ett skrivit ett manus och har fått tillbaka det från redaktören efter en första granskning. Av någon anledning så fattas vissa viktiga fakta i texten. Fyll i det som fattas och skicka tillbaka till redaktören (4p): Astma är en folksjukdom som faktiskt ökat under de senaste 20-30 åren, men tack vare bra behandling kan de flesta som är drabbade leva helt normalt utan större problem. Många får astma redan som barn, men man kan även få den i vuxen ålder. Själva begreppet astma är mycket gammalt och betyder andnöd, vilket är precis vad det handlar om. Luftvägarna överreagerar, drar ihop sig i kombination med att slemhinnorna blir...och det känns svårt att både få luft och att andas ut. Beskrivningen som att andas genom ett sugrör används ofta för att man ska förstå hur jobbigt och läskigt det kan kännas att få ett astmaanfall. Tanken med modern behandling är dock att man aldrig ska behöva ha det så svårt. Med en bra regelbunden underhållsbehandling, där man själv följer med sin astma och ökar och sänker medicineringen efter behov, hålls andningsvägarna öppna. Det kan vara olika saker som utlöser astman, och man brukar grovt dela in astma i...och... form. Förutom kända allergiska faktorer, som man andas in eller får i sig när man äter, kan även infektioner, starka dofter, vissa läkemedel, ansträngning, kyla och stress vara sådant som sätter igång astman. Symtomen är, förutom problem med andningen, ofta hosta och segt slem i luftvägarna. Hur vet man att man fått astma? Det finns några typiska symtom som man kan vara uppmärksam på. Om du till exempel hostar länge i samband med en infektion kan det vara bra att gå till vårdcentralen för en undersökning. Samma sak om du känner dig tät i bröstet när det är kallt ute. En pipande andning är också något som talar för att det är astma. På vårdcentralen gör man en utredning av lungfunktionen. Läkaren lyssnar först på lungorna. Sedan får du blåsa i en slang kopplad till en dator för att se hur mycket luft som ryms i lungorna och hur fort du kan tömma dem. Undersökningen kallas spirometri. Man kan även använda sig av en mindre luftströmsmätare som kallas...för att få en uppfattning om hur täta luftrören är jämfört med normalt. Till undersökningen hör också att man får andas in...läkemedel för att se hur det påverkar

utandningsflödet. Fler specialutredningar kan göras för att säkerställa en astmadiagnos. Allergitester och blodprover kan också ingå. Behandlingen kan delas in i olika steg, beroende på hur lindrig eller svår astma man har. Blir man bättre eller sämre i sin astma kan man gå ner eller upp ett trappsteg i behandlingen och ta bort eller lägga till något. Steg ett är förstås att undvika saker som utlöser astman. Går inte det får man istället förebygga med....läkemedel i inhalationsform, som till exempel Ventoline eller Bricanyl. Är det fråga om allergi används även något som dämpar den allergiska reaktionen, som... Om detta inte hjälper, och man har besvär mer än ett par gånger i veckan, kan man lägga till inhalationer med läkemedel som dämpar inflammationen i luftvägarna, oftast...preparat som Pulmicort. Räcker inte det lägger man till andra luftrörsvidgande läkemedel med...verkningstid, Serevent eller Oxis. Har man bekymmer av sin astma i princip varje dag kan man använda ett inhalationspulver som Symbicort. Det är ett kombinationsläkemedel som både dämpar inflammationen och vidgar luftrören. I det här fallet kan man höja eller sänka dosen beroende på hur man mår. Det gäller alltså att du som är astmatiker lär dig hur den egna astman fungerar, och gör du det brukar den mycket sällan bli riktigt svår. Hjälp kan du få hos särskilt utbildade astmasjuksköterskor på vårdcentralen. De lär också ut hur du ska inhalera, andas in, din medicin på bästa sätt. Behöver du råd om andningstekniker, avslappning, träning och motion så kan du vända sig direkt till en sjukgymnast. 5.3. KOL (2,5p) Vilka mekanismer är aktuella, dvs vad händer vid remodulering vid KOL? (1,5p) Vad får remodulering för effekt på bronkiolerna (1p)

5.4. Blodgasen (2p) Du är på akutmottagningen när Gunnar kommer in med ambulans. Han är vid medvetande men andfådd och hade en transkutan saturation på 82 %. I ambulansen har han fått syrgas och saturerar sig nu bättre på 91 %. Han är fortfarande blå om läpparna, har en stasad vena jugularis och har ont i vänster vad som är svullen och hård. Du misstänker kliniskt en lungemboli och har beställt en akut datortomografi med kontrast och kontrollerat en blodgas efter att ha kopplat bort syrgasen under fem minuter. Så här såg Gunnars blodgas ut: Svar Referensvärde ab ph 7,54 7,36-7,45 ab pco2 3,8 4,7-6,8 kpa abpo2 6,2 10,0-13,5 kpa ab Standardbik 20,8 1 9,0-26,0 mmol/l ab Basöverskott - 2,1-3,0-3,0 mmol/l Syrgassaturation 83% >95% Beskriv vad du kan få ut för information från blodgasen ovan? (2p)

5.5. Emboli (0,5 p) Du får svar på DT thorax och du plockar fram bilderna på din datorskärm: Du ser att Gunnar har en stor lungemboli i höger... (namnge kärlet) (0,5p). 5.6. DT bild (1p) Namnge även strukturerna A och B på bilden nedan (1p) A Emboli B 5.7. Högerkammarsvikt (2,5p) Gunnar får behandling med propplösande medicin, Heparin och även Waran. Men innan han får lämna sjukhuset så måste man även försöka komma till rätta med den högerkammarsvikt som han utvecklat pga av sin lungemboli. Vilka andra tillstånd kan tänkas också ge upphov till högerkammarsvikt? (2,5 p) 5.8. Perifera ödem (2p) Ett mycket vanligt kliniskt fynd vid högerkammarsvikt är perifera ödem. Förklara varför dessa uppträder och var man fr.a. kan påvisa dessa. (2p)

5.9. Lungcancer (2p) Lungcancer är idag den tredje vanligaste cancerformen, drygt 3000 fall per år och följer rökmönstret för 30 år sedan. Lungcancer är ingen enhetlig sjukdom utan flera olika tumörtyper, vilka är det vanligaste? (2p) 5.10. Lungcancer (6p) En cell kan svara på skada genom att genomgå apoptos eller nekros. Definiera nekros. (1p) Definiera atrofi i cell eller vävnad. (1p) Definiera metaplasi i cell eller vävnad. (1p) Typing, grading och staging. Vad innebär dessa begrepp vid klassificering av maligna tumörer? (3p) 6. Mindre vanliga, men allvarliga, sjukdomstillstånd i tema R/C. 6.1. Pneumothorax (3p) Spontanpneumothorax uppträder hos en del unga och långa personer. Om det händer så blir det jobbigt att andas och det finns ofta på röntgen tecken på att en del av lungan faller ihop, ofta apical på antingen höger eller vänsta sida. Varför påverkas inte hela lungan apicalt på båda sidorna? (1p) Det är inte alltid man behöver göra något speciellt vid en spontanpneumothorax utan hålet kan läka sig själv. Vid större pneumothorax där luftspalten är upp till 3 cm vid så säger man helst in en slang, ett dränage som pumpar ut luft och skapar ett undertryck i brösthålan. Ofta kan man göra det i lugn och ro när man kontrollerat via en röntgen hur stor pneumothoraxen är. Det finns dock tillstånd som är mycket mer bråttom med och det kan uppkomma vid stickskador mot bröstkorgen, typ knivslagsmål. Vad är för typ av pneumothorax som kan vara aktuellt vid detta tillstånd och vilken mekanism är verksam? (2p) 6.2. Interstitiella lungsjukdomar (1,5p) Det finns flera möjliga bakomliggande faktorer som ger upphov till interstitiell lungsjukdom. Nämn tre möjliga bakomliggande faktorer/sjukdomstillstånd? (1,5p)