Cterngsstude av natur och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet, 2008 2010 Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I förelggande rapport redogörs för en bblometrsk stude, utförd under andra hälften av år 2012, av ett antal natur- och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet (SU). I studen har Thomson Reuters ämneskategorer (Web of Scence Categores) av tdskrfter utnyttjats. 1 Över 12,000 tdskrfter har tlldelats en eller flera av de drygt 250 ämneskategorer, som kategorserngen fråga nvolverar. Studen gäller cterngar och 20 naturvetenskaplga och 10 samhällsvetenskaplga nsttutoner. Syftet med studen är att ge nskt nsttutonernas nternatonella genomslagskraft (mpact), där två olka ndkatorer används. En lknande stude, för publcerngsperoden 2007-2009, har tdgare utförts av den bblometrska funktonen vd SU (se http://www.sub.su.se/publcera/bblometr/cterngsstuder.aspx). Fortsättnngen av rapporten är organserad enlgt följande. Data och metoder beskrvs avsntt 2. Resultaten redovsas avsntt 3, medan en sammanfattnng ges avsntt 4. 2 Data och metoder Studens datakälla är Web of Scence (WoS). Endast publkatoner av typerna Artcle, Proceedngs Paper (publcerade tdskrfter) och Revew användes. Publcerngsperoden för studen är 2008-2010. Varje naturvetenskaplg/samhällsvetenskaplg nsttuton med mnst 30 publkatoner från publcerngsperoden togs med studen. Detta gav upphov tll 4,252 unka publkatoner, med motsvarande WoS-ID:n. UppsättnngenWoS-ID:n sändes tll Karolnska nsttutets bblotek, som retur levererade cterngsdata för de publkatoner, vlka motsvarar ID:na. Dessa cterngsdata bearbetades sedan syfte att få fram ndkatorvärden för de berörda nsttutonerna. Två olka ndkatorer används för att få en uppfattnng om nsttutonernas nternatonella genomslagskraft: genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-10%. 2 För att erhålla den fältnormerade cterngsgraden för en gven publkaton P, vlken tllhör en analysenhet ( vårt 1 Se http://scence.thomsonreuters.com/mjl/. 2 I denna rapport avser fält och ämne samma sak. 1
fall nsttuton) A med n publkatoner, dvderas först cterngsfrekvensen för P med en eller flera förväntade frekvenser (världsmedelvärden) med avseende på de ämneskategorer tll vlka P hör (tll vlka P:s tdskrft tlldelats, jfr föregående avsntt), där hänsyn tas tll publcerngsår och publkatonstyp. Summan av kvoterna dvderas sedan med antalet ämneskategorer för publkatonen. Den genomsnttlga fältnormerade cterngsgraden för A är medelvärdet över de n fältnormerade cterngsgraderna. Ett ndkatorvärde större än 1 betyder att A:s publkatoner genomsntt cteras mer än förväntat. Indkatorn Top-10% belyser vlken utsträcknng A:s publkatoner fnns bland de 10% högst cterade publkatonerna, genom att A:s andel publkatoner bland de 10% högst cterade dvderas med den förväntade andelen, 0,1. För en gven A-publkaton P jämförs först percentlrangen (eng. percentle rank ) för P:s cterngsfrekvens, med avseende på den cterngsfördelnng, vlken gäller publkatoner från samma år som P, av samma publkatonstyp som P och tllhörande samma ämneskategor som P, med 0,9. Percentlrangen är här andelen observatoner, fördelnngen fråga, som är mndre än P:s cterngsfrekvens. Om P tllhör mer än en ämneskategor jämförs medelvärdet av de tll ämneskategorerna motsvarande percentlrangerna med 0,9. Sedan dvderas antalet A-publkatoner, vars percentlranger är större än eller lka med 0,9, med n, och den resulterande andelen dvderas med den förväntade andelen 0,1. Resultatet av den sstnämnda dvsonen utgör A:s värde på ndkatorn. Ett ndkatorvärde större än 1 betyder att A:s andel publkatoner bland de 10% högst cterade överstger den förväntade andelen. I appendx A ges formella defntoner av de båda ndkatorerna. För att utvärdera stablteten hos ndkatorvärden användes subsamplng, en teknk som kan användas när varken populatonsnferens eller kausal nferens är tllämplgt (Lunneborg, 2000). Ett stablt resultat är, här, ett resultat som nte väsentlg grad påverkas av att nkludera eller exkludera vssa fall ( denna stude publkatoner). V beräknade ndkatorvärden på bass av delmängder av publkatoner. En sådan delmängd skapades, för en gven nsttuton och en gven ndkator, genom att slumpmässgt och utan återläggnng välja 90% av publkatonerna för nsttutonen. 5000 slumpmässgt valda delmängder skapades, och från dessa genererades en fördelnng av ndkatorvärden för nsttutonen. Ett 90%-stabltetsntervall konstruerades sedan genom att sätta den nedre (övre) gränsen tll den 5:te (95:te) percentlen fördelnngen. Om ett konservatvt angreppssätt används kan man hävda att om två nsttutoner, för en gven ndkator, har överlappande 90%-stabltetsntervall ndkerar detta att ngen substantell skllnad förelgger mellan de båda nsttutonerna. Vdare, om en nsttuton har ett ntervall med en nedre (övre) gräns större (mndre) än 1 ndkerar detta att nsttutonen har ett observerat ndkatorvärde, som är substantellt större (mndre) än 1. För en metodologskt orenterad artkel, där subsamplng tllämpas på cterngsdata, se Collander & Ahlgren (2011). 3 Resultat I detta avsntt redovsas studens resultat. Avsntt 3.1 gäller naturvetenskaplga nsttutoner, avsntt 3.2 samhällsvetenskaplga. För varje nsttuton (utom Fyskum) används en förkortnng som betecknng på nsttutonen. I Appendx B lstas dessa förkortnngar, med motsvarande fulla nsttutonsnamn, samt antal publkatoner per nsttuton. Vdare gäller att den första förekomsten av en förkortnng den löpande texten åtföljs av det fulla nsttutonsnamnet (nom parenteser). 2
3.1 Naturvetenskaplga nsttutoner 3 Störst observerat värde på ndkatorn genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad har okc (Oskar Klen-centrum för kosmopartkelfysk), 4,31, följd av fyskum och dbb (Insttutonen för bokem och bofysk), 2,95 och 2,54, respektve (fgur 1; tabell 1). I genomsntt har därmed publkatonerna för okc en fältnormerad cterngsgrad, som överstger det förväntade värdet med över 300%, ett anmärknngsvärt resultat. Samtlga nsttutoner utom ak (Insttutonen för analytsk kem) har ett ndkatorvärde större än 1. När hänsyn tas tll stabltetsntervallen gäller att det observerade ndkatorvärdet för okc är substantellt större än värdet för varje annan nsttuton: nedre gränsen för okc:s ntervall är större än övre gränsen för varje annan nsttutons ntervall (fgur 1; tabell 1). fyskum presterar substantellt bättre än dbb, som sn tur dock nte presterar bättre än exempelvs ast (Insttutonen för astronom). 19 av de 20 nsttutonerna har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, d v s nedre gränsen för motsvarande ntervall är större än 1. Fgur 1. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad för 20 naturvetenskaplga nsttutoner. Insttutonsranknng och 90%-stabltetsntervall. Även gällande ndkatorn Top-10% har okc det största observerade värdet, här följd av src (Stockholm Reslence Centre) och fyskum (fgur 2; tabell 1). okc:s andel publkatoner bland de 10% högst cterade överstger även här den förväntade andelen med över 300%. 19 av nsttutonerna har ett ndkatorvärde större än eller lka med 1. Med avseende på stabltetsntervall är också här okc:s observerade ndkatorvärde substantellt större än värdet för varje annan nsttuton (fgur 2; tabell 1). 14 av nsttutonerna har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, fem färre jämfört med utfallet för genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad, medan en av nsttutonerna har ett värde som lgger substantellt under 1. Resultatet vsar, oavsett om fokus lgger på observerade ndkatorvärden eller stabltetsntervall, att den nternatonella genomslagskraften är mycket stark. Detta gäller synnerhet genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad. 3 src (Stockholm Reslence Centre), ett tvärvetenskaplgt center för forsknng krng socal-ekologska system, har denna stude förts tll de naturvetenskaplga nsttutonerna. 3
Fgur 2. Top-10% för 20 naturvetenskaplga nsttutoner. Insttutonsranknng och 90%-stabltetsntervall. Tabell 1. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-10% för 20 naturvetenskaplga nsttutoner. ng står för nedre gräns, ög för övre gräns. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad Top-10% Insttuton Observerat värde Rank ng ög Observerat värde Rank ng ög ak 0,97 1,0 0,90 1,03 0,88 1,0 0,59 0,98 ast 2,45 17,0 2,27 2,56 2,48 16,0 2,33 2,61 bot 1,16 4,0 1,08 1,21 1,01 3,0 0,91 1,12 dbb 2,54 18,0 2,07 2,71 1,52 9,5 1,41 1,65 fyskum 2,95 19,0 2,73 3,07 2,80 18,0 2,69 2,90 gmt 1,47 12,0 1,36 1,54 1,68 14,0 1,51 1,86 gv 1,73 13,0 1,62 1,80 1,52 9,5 1,40 1,63 nk 1,82 14,0 1,70 1,88 2,32 15,0 2,15 2,49 tm 2,02 15,0 1,93 2,09 2,50 17,0 2,37 2,66 mat 1,10 2,0 1,02 1,16 1,00 2,0 0,83 1,11 mf 1,36 6,5 1,25 1,45 1,28 7,0 0,95 1,43 msu 1,36 6,5 1,23 1,43 1,12 4,0 0,94 1,25 mmk 1,40 8,5 1,36 1,44 1,65 13,0 1,54 1,75 nk 1,14 3,0 1,04 1,22 1,23 6,0 0,98 1,37 ok 1,44 10,0 1,38 1,49 1,62 12,0 1,49 1,75 okc 4,31 20,0 4,01 4,54 4,14 20,0 3,97 4,33 se 1,40 8,5 1,33 1,46 1,42 8,0 1,24 1,57 src 2,04 16,0 1,93 2,13 3,12 19,0 2,90 3,31 wg 1,46 11,0 1,35 1,54 1,54 11,0 1,39 1,72 zoo 1,27 5,0 1,22 1,32 1,20 5,0 1,08 1,33 3.2 Samhällsvetenskaplga nsttutoner Störst observerat värde på genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad har sof (Insttutet för socal forsknng) 1,64, följd av soc (Socologska nsttutonen) och stress (Stressforsknngsnsttutet), 1,60 och 1,33, respektve (fgur 3; tabell 2). I genomsntt har därmed publkatonerna för sof (soc, stress) en fältnormerad cterngsgrad, som överstger det förväntade värdet med 64% (60%, 33%). Tre nsttutoner har ett ndkatorvärde mndre än 1. Gällande stabltetsntervall skljer sg nte sof, med ett relatvt långt ntervall, substantellt från soc, stress, chess (Centrum för forsknng om ojämlkhet hälsa), psy (Psykologska 4
nsttutonen eller sa (Insttutonen för socalt arbete Socalhögskolan) (fgur 3, tabell 2). Fem av de 10 nsttutonerna har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, medan två nsttutoner har ett värde som lgger substantellt under 1. Fgur 3. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad för 10 samhällsvetenskaplga nsttutoner. Insttutonsranknng och 90%-stabltetsntervall. soc har det största observerade värdet på Top-10% (2,25), följd av stress och chess (fgur 4; tabell 2). soc:s andel publkatoner bland de 10% högst cterade överstger den förväntade andelen med 125%. Fyra av de 10 nsttutonerna har ett ndkatorvärde större än 1. För stabltetsntervall gäller att soc skljer sg substantellt från de övrga no nsttutonerna (fgur 4, tabell 2). Tre av de 10 nsttutonerna har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, medan fem nsttutoner har ett värde som lgger substantellt under 1. Oavsett om fokus lgger på observerade värden eller stabltetsntervall gäller att de samhällsvetenskaplga nsttutonerna presterar sämre avseende Top-10% jämfört med genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad. De samhällsvetenskaplga nsttutonerna har, jämfört med de naturvetenskaplga, en mndre stark nternatonell genomslagskraft med avseende på studens båda cterngsndkatorer. 5
Fgur 4. Top-10% för 10 samhällsvetenskaplga nsttutoner. Insttutonsranknng och 90%-stabltetsntervall. Tabell 2. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-10% för 10 samhällsvetenskaplga nsttutoner. ng står för nedre gräns, ög för övre gräns. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad Top-10% Insttuton Observerat värde Rank ng ög Observerat värde Rank ng ög chess 1,24 7,0 1,15 1,31 1,37 8,0 1,21 1,52 fe 0,84 1,0 0,74 0,91 0,53 2,0 0,29 0,59 sa 1,11 5,0 1,00 1,19 0,68 4,0 0,50 0,75 ne 0,89 2,0 0,79 0,97 1,09 7,0 0,73 1,22 pd 0,95 3,0 0,84 1,03 0,65 3,0 0,36 0,71 psy 1,15 6,0 1,07 1,21 0,88 5,0 0,76 0,98 soc 1,60 9,0 1,41 1,73 2,25 10,0 1,94 2,50 sof 1,64 10,0 1,17 1,77 0,99 6,0 0,78 1,09 sorad 1,05 4,0 0,97 1,11 0,32 1,0 0,00 0,36 stress 1,33 8,0 1,26 1,39 1,52 9,0 1,35 1,69 4 Sammanfattnng V har studerat 20 naturvetenskaplga och 10 samhällsvetenskaplga SU-nsttutoner gällande cterngar, syfte att ge nskt nsttutonernas nternatonella genomslagskraft, eller mpact. I studen användes publkatoner från WoS samt cterngsdata levererad från Karolnska nsttutets bblotek. Två ndkatorer användes: genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-10%. Vdare utvärderades stablteten hos observerade ndkatorvärden med hjälp av subsamplng. För de naturvetenskaplga nsttutonernas vsar resultatet, oavsett om fokus lgger på observerade ndkatorvärden eller stabltetsntervall, att den nternatonella genomslagskraften är mycket stark. Detta gäller synnerhet genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad. De samhällsvetenskaplga nsttutonerna har, jämfört med de naturvetenskaplga, en mndre stark nternatonell genomslagskraft. 6
Appendx A Formella defntoner av använda ndkatorer Låt A vara en analysenhet och n antalet publkatoner för A. Låt C q vara den q :te ämneskategorn för den :te av A :s publkatoner, och låt q ( c ) vara antalet ämneskategorer (cterngsfrekvensen) för den :te publkatonen. Den genomsnttlga fältnormerade cterngsgraden för A ges av n å = 1 n x (1) x q å q= 1 = q c m q m q m q j å = = m q 1 c j där m q är antalet publkatoner, med samma publcerngsår och av samma publkatonstyp som den :te av A :s publkatoner, publkatoner. C q, och c j cterngsfrekvensen för den j :te av dessa Top-10% för A ges av n ( å = k 1 ) 0,1 n (2) där k är 1 eller 0 beroende på om percentlrangen för c (den :te publkatonens cterngsfrekvens), med avseende på den cterngsfördelnng, vlken gäller publkatoner med samma publcerngsår och av samma publkatonstyp som den :te publkatonen samt tllhörande C q, är ³ 0,9 eller nte. 4 Om q > 1 är k 1 eller 0 beroende på om medelvärdet, av de tll ämneskategorerna motsvarande percentlrangerna för c, är ³ 0,9 eller nte. 4 Percentlrangen för c defneras här som Fc (), där F är den kumulatva fördelnngsfunktonen och c den största observatonen < c. 7
Appendx B Förkortnngar, motsvarande nsttutonsnamn samt antal publkatoner Tabell 3 (4) lstar de förkortnngar, som rapporten tllämpas på de naturvetenskaplga (samhällsvetenskaplga) nsttutonerna. Tabell 3. Naturvetenskaplga nsttutoner. Använda förkortnngar, motsvarande nsttutonsnamn samt antal publkatoner. Förkortnng Insttutonsnamn Antal publkatoner ak Insttutonen för analytsk kem 57 ast Insttutonen för astronom 314 bot Botanska nsttutonen 208 dbb Insttutonen för bokem och bofysk 277 fyskum Fyskum 644 gmt Insttutonen för genetk, mkrobolog och toxkolog 95 gv Insttutonen för geologska vetenskaper 191 nk Insttutonen för naturgeograf och kvartärgeolog 228 tm Insttutonen för tllämpad mljövetenskap 268 mat Matematska nsttutonen 160 mf Insttutonen för molekylärbolog och funktonsgenomk 47 msu Meteorologska nsttutonen 107 mmk Insttutonen för materal- och mljökem 419 nk Insttutonen för neurokem 57 ok Insttutonen för organsk kem 216 okc Oskar Klen-centrum för kosmopartkelfysk 215 se Systemekologska nsttutonen 134 src Stockholm Reslence Centre 138 wg Wenner-Grens nsttut 136 zoo Zoologska nsttutonen 217 Tabell 4. Samhällsvetenskaplga nsttutoner. Använda förkortnngar, motsvarande nsttutonsnamn samt antal publkatoner. Förkortnng Insttutonsnamn Antal publkatoner chess Centrum för forsknng om ojämlkhet hälsa 73 fe Företagsekonomska nsttutonen 38 sa Insttutonen för socalt arbete Socalhögskolan 44 ne Natonalekonomska nsttutonen 46 pd Insttutonen för pedagogk och ddaktk 31 psy Psykologska nsttutonen 204 soc Socologska nsttutonen 40 sof Insttutet för socal forsknng 71 sorad Centrum för socalvetenskaplg alkohol- och drogforsknng 31 stress Stressforsknngsnsttutet 99 Referenser Collander, C., & Ahlgren, P. (2011). The effects and ther stablty of feld normalzaton baselne on relatve performance wth respect to ctaton mpact: A case study of 20 natural scence departments. Journal of Informetrcs, 5(1), 101-113. Lunneborg, C. E. (2000). Data analyss by resamplng: concepts and applcatons. Pacfc Grove, CA: Duxbury Press. 8