Reviderad 2014-08-28 Lunds kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018

Reviderad 2014-08-28 Lunds kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018

Förord Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige och är därmed ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem. Buller påverkar sömn och vila, uppmärksamhet och prestationsförmåga, samtal och inlärning och kan medföra koncentrationssvårigheter. Det finns även ett visat samband mellan trafikbullerexponering och blodtryckssjukdomar respektive hjärtinfarkt. Åtgärdsprogrammet kommer förhoppningsvis skapa en bättre ljudmiljö i Lund och medföra att färre människor exponeras för hälsoskadligt trafikbuller och därmed också leda till en bättre hälsa hos Lundaborna. Åtgärdsprogrammet omfattar åtgärder mot buller från vägtrafik och järnvägstrafik och berör både kommunala och statliga vägar. Samverkan har skett med staten (Trafikverket). Programmet är indelat i tre delar; åtgärdsdel, bakgrund och kartläggning. I åtgärdsdelen ingår redovisning av planerade åtgärder, resursbehov och uppföljning. I bakgrundsdelen ingår information om buller och tidigare genomförda åtgärder. I bullerkartläggningsdelen ingår redovisning av 2011-års bullerkartläggning. Till programmet följer tre bilagor. I den första finns förklaringar och ordlista över ljud och buller, i den andra beskrivs lagstiftning och riktvärden om buller och i den tredje återfinns en sammanställning över beaktade synpunkter från samrådet. Åtgärdsprogrammet är framtaget av en projektgrupp och en styrgrupp med representanter för Miljöförvaltningen (MF), Tekniska förvaltningen (TF) och Stadsbyggnadskontoret (SBK) i Lund. I projektgruppen har följande personer ingått; Charlotte Lindskog, Karl Thurén och Anna Karlsson (TF), Thomas Åkerholm och Luminita Popescu (SBK) samt Sandra Johannesson och Annika Skoog (MF). I styrgruppen har följande personer medverkat; Håkan Lockby (TF), Christian Rydén (SBK) och Björn Berséus (MF). Arbetet pågick från våren 2011 till våren 2013. Miljöförvaltningen Björn Berséus Miljödirektör 2

Sammanfattning Lunds kommun har tagit fram ett åtgärdsprogram mot buller. Som underlag till åtgärdsprogrammet ligger den bullerkartläggning av omgivningsbuller som gjordes 2011. Åtgärdsprogrammet gäller perioden 2014-2018 och är upprättat med stöd av förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Enligt förordningen ska städer med fler än 100 000 invånare upprätta så kallade strategiska bullerkartor och beräkna hur många invånare som exponeras för olika bullernivåer, samt ta fram ett åtgärdsprogram. Lunds kommun är en av 13 kommuner i Sverige med över 100 000 invånare. För Lunds kommun omfattar kartläggningen och åtgärdsprogrammet trafikbuller från väg och järnväg. Åtgärdsprogrammet ska enligt lagstiftningen omarbetas vid behov, dock senast fem år efter det att det antagits. Miljöförvaltningen kommer i samarbete med Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret årligen att följa upp genomförda åtgärder, med en större samlad utvärdering i slutet av programperioden. Forskning inom buller visar en allt mer samstämmig bild av att buller påverkar människors hälsa negativt. Buller påverkar sömn och vila, uppmärksamhet och prestationsförmåga, samtal och inlärning, samt skapar stress och medför koncentrationssvårigheter. Det finns också visade samband på att långvarig exponering för trafikbuller kan medföra effekter på hjärtkärlsystemet. Följande riktvärden har av riksdagen antagits för trafikbuller i och utanför bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler, vid uteplats eller bostadsområdet i övrigt. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Riktvärdet för buller utomhus från spårtrafik är 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. För befintlig miljö överskrids riktvärdena ovan ibland. Då arbetar man i etappmål för att förbättra miljöer i första hand inomhus i bostäder. Detta gäller både kommunen och Trafikverket och har skett främst genom åtgärder på fastigheter till exempel genom fönsterbyte. Man har även byggt bullervallar och skärmar mot framför allt större vägar och järnvägar samt vid nybyggnation. Tekniska förvaltningen arbetar fortlöpande med att erbjuda fastigheter bidrag för bullerskyddsåtgärder enligt dessa riktlinjer. Åtgärder för att begränsa ljudnivåerna inomhus och utomhus på gårdssidan kan exempelvis vara fönsterarbeten och 3

bullerplank. Sedan 1994 har cirka 350 fastigheter erbjudits stöd för bullerskyddsåtgärder. Enligt kartläggningen som utförts under 2011 exponeras ca 24 500 1 personer för ljudnivåer över 55 dba ekvivalentnivå från vägtrafiken. Detta inkluderar de cirka 200 fastigheter som redan åtgärdats genom fasadåtgärder. Folkmängden 2011 beräknades i Lunds kommun till 112 000 invånare. Antalet personer som enligt kartläggningen 2011 exponeras för ljudnivåer över 55 dba ekvivalentnivå beroende på tågtrafiken är cirka 11 500 2. Det är Trafikverket som ansvarar för eventuella åtgärder för de personer som exponeras för buller från järnvägen. 1 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 2 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 4

Under kommande programperiod, 2014-2018, är målsättningen att skapa en grund för ett systematiskt och kontinuerligt arbete med buller i Lunds kommun. Ett antal åtgärder som under programtiden syftar till att förbättra trafikbullersituationen i Lund har tagits fram: Åtgärder 2014-2018 Utförande ansvarig Tidsintervall Informationskampanjer och beteendepåverkan för hållbara transportsätt, inom arbetet med LundaMaTs. Arbeta med hastighetsklassificeringsprogrammet vilket syftar till sänkningar av hastigheten på kommunala vägar Utvärdering av pilotprojekt i Veberöd Årligen erbjuda bidrag för bullerskyddsåtgärder vid bostadsfastigheter där riktvärdena, 55 dba för buller överskrids, enligt målen i LundaMaTs. Samtliga fastigheter med bullernivåer över 61 dba ska ha erbjudits bidrag. Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen/ Trafikverket Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Långsiktigt arbete som genomförs inom ordinarie verksamhet Långsiktigt arbete Klart 2015 Långsiktigt arbete, klart 2030 Klart 2014 Ta fram nya rutiner och krav för ansökan om bidrag för Tekniska förvaltningen Klart 2018 bullerskyddsåtgärder. Tillsynsprojekt bullerutsatta fastigheter flerfamiljshus Miljöförvaltningen Klart 2017 Tillse att bullernivån i utemiljön för grundskolor och förskolor i förhållande till trafikbuller utreds. Miljöförvaltningen Klart 2014 Definiera parker och rekreationsytor i kommunen. Tekniska förvaltningen Klart 2015 Utreda bullernivån i parker och på platser för rekreation från väg- och järnvägsbuller. Stadsbyggnadskontoret Klart 2016 Revidera och se över åtgärder mot buller i Grönstruktur och naturvårdsplan. Vägledning med stöd för byggande av bullerplank att lägga ut på hemsidan till de som söker bidrag. Även för hur man bygger utan att få bidrag. Tillse att Trafikverket redovisar bostadsfastigheter vid södra stambanan som har maxbullernivåer i bostadsrum över 45 dba. Tekniska förvaltningen Klart 2018 Tekniska förvaltningen Klart 2017 Miljöförvaltningen Klart 2016 Anordna minst ett möte årligen med Trafikverket för att samverka beträffande buller vid väg och järnväg i kommunen. Miljöförvaltningen Årligen Hålla minst två möten per år i kommunens bullergrupp. Miljöförvaltningen Årligen 5

Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 3 KAPITEL 1 ÅTGÄRDSPLAN... 7 1.0 BAKGRUND TILL ÅTGÄRDSPROGRAMMET... 8 1.1 LÅNGSIKTIGT MÅL... 9 1.2 PLANERADE ÅTGÄRDER 2014-2018... 9 1.3 TRAFIKVERKETS ÅTGÄRDSPLAN... 13 1.4 RESURSBEHOV UNDER PROGRAMPERIODEN... 15 1.5 BEHOVSBEDÖMNING OM MILJÖBEDÖMNING... 15 1.6 SAMRÅD OCH SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 17 1.7 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET... 17 KAPITEL 2 BAKGRUND... 18 2.0 BULLRET I DAGSLÄGET... 19 2.1 BULLER OCH HÄLSA... 24 2.2 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER I LUND... 26 2.3 LOKALA MÅL OCH PROGRAM... 30 2.4 REGIONALA MILJÖMÅL FÖR SKÅNE... 32 KAPITEL 3 BULLERKARTLÄGGNINGEN... 33 3.0 GENOMFÖRANDE AV BULLERKARTLÄGGNINGEN... 34 3.1 RESULTAT AV BULLERKARTLÄGGNINGEN... 35 3.2 BULLERKÄLLOR OCH GEOGRAFISKT ANSVAR... 39 KÄLLOR... 40 BILAGA 1... 41 FÖRKLARINGAR OCH ORDLISTA... 41 BILAGA 2... 43 LAGSTIFTNING OCH RIKTVÄRDEN OM BULLER NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT... 43 BILAGA 3... 47 SAMMANSTÄLLNING AV BEAKTADE SYNPUNKTER... 46 6

Kapitel 1 Åtgärdsplan 7

1.0 Bakgrund till åtgärdsprogrammet Forskning inom buller visar en allt mer samstämmig bild av att buller påverkar människors hälsa negativt. Buller påverkar sömn och vila, uppmärksamhet och prestationsförmåga, samtal och inlärning, samt skapar stress och medför koncentrationssvårigheter. Det finns också visade samband på att långvarig exponering för trafikbuller kan medföra effekter på hjärtkärlsystemet. De samhällsekonomiska kostnaderna av buller är betydande. Åtgärdsprogrammet är upprättat med stöd av förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Förordningen utgör införandet av EG-direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller (2002/49/EG) i svensk lagstiftning. Enligt förordningen ska städer med fler än 100 000 invånare upprätta så kallade strategiska bullerkartor och beräkna hur många invånare som exponeras för olika bullernivåer, samt ta fram ett åtgärdsprogram. Lunds kommun är en av 13 kommuner i Sverige med över 100 000 invånare. I enlighet med förordningen har Lunds kommun 2011 genomfört en bullerkartläggning av omgivningsbuller. Till bullerkartläggningen finns strategiska bullerkartor. Med omgivningsbuller avses buller från väg-, järnväg- och flygtrafik samt industriell verksamhet enligt särskild definition 3. För Lunds kommun kartlades buller från vägar och järnvägar. Eftersom det inte finns någon flygplats inom kommunen har flygbuller inte kartlagts. Buller från flygtrafik bedöms inte heller vara ett stort problem och åtgärder har inte föreslagits. De industrianläggningar som uppfyller den särskilda definitionen som förordningen anger (s.k. IPPC-anläggning), regleras genom svensk miljölagstiftning och de villkor som är kopplade till verksamheten. Då verksamheterna bedöms uppfylla de gällande villkoren föreslås inga särskilda åtgärder för dessa företag. Andra störande ljudkällor som inte omfattas av förordningen och som inte kartlagts är buller från fläktar, tillfälliga evenemang och buller orsakat av mänskliga aktiviteter i övrigt. Följande riktvärden har av riksdagen antagits för trafikbuller i och utanför bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler, vid uteplats eller bostadsområdet i övrigt. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Riktvärdet för buller utomhus från spårtrafik är 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Lunds kommun har under många år arbetat med lokala program för att bland annat miljöanpassa transportsystem och att minska antalet personer som är störda av 3 Verksamhet som avses i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG. 8

trafikbuller. Detta är ett ständigt pågående arbete som påverkar allt ifrån kommunens översiktplan till utformning av gång- och cykelvägar. I utvärdering av LundaMaTs II 4 och LundaEko 5 utvärderas effekter av kommunens ansträngningar och nya mål sätts. Åtgärdsprogram enligt förordningen har kopplats till bestämmelser om miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken (1998:808). Omgivningsbuller utgör därmed en miljökvalitetsnorm. Under kommande programperiod, 2014-2018, är målsättningen att skapa en grund för ett systematiskt och kontinuerligt arbete med buller. Förhoppningen är att programmet skapar en förbättrad ljudmiljö och ett ännu attraktivare Lund, samtidigt som det leder till en förbättrad hälsa hos Lundabor. 1.1 Långsiktigt mål Med de regelbundna bullerkartläggningarna och framtagande av nytt åtgärdsprogram vart femte år är förhoppningen att ljudmiljön systematiskt kommer att förbättras och att bullret från trafik minskas eller dämpas. Det långsiktiga målet är att ingen boende inomhus i bostadsrum ska utsättas för nivåer som överskrider riktvärdet 30 dba ekvivalent och 45 dba maximalnivå nattetid. Detta arbete sträcker sig längre än programperiod 2014-2018 och gäller långsiktigt i arbetet med ljudmiljö och buller. För att målet ska uppnås fordras ytterligare ansträngningar och när dessa kan nås beror på hur stora resurser som kan satsas på att förbättra ljudmiljön både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. För att antalet bullerstörda på sikt ska minska handlar det framför allt om att minska antalet transporter med transportmedel som skapar buller. Det är till exempel det arbete som pågår i Sverige och internationellt för att fordon ska bli tystare, samt förändringar av vägbeläggningar och räls och underhållsarbete av dessa. Även minskning av trafikmängder kan bidra till en minskning av antalet bullerstörda, vilket kan vara mer effektivt än att vidta skyddsåtgärder i form av skärmar och vallar eller byte av fönster. Kommunen vill även att rekreationsområden, parker samt skol- och förskolegårdar håller låga trafikbullernivåer. För att säkra detta behövs fortsatta utredningar kring vilka platser som är aktuella, samt hur bullersituationen ser ut på dessa. 1.2 Planerade åtgärder 2014-2018 Denna programperiod handlar framför allt om att etablera ett systematisk och kontinuerligt arbete med buller och att fortsätta med det arbete kommunen sedan tidigare startat, så som informationskampanjer och bidrag för bullerskyddsåtgärder. 4 Strategi för ett hållbart transportsystem, se sidan 28 under lokala mål och program 5 Program för ekologiskt hållbar utveckling, se sidan 28 under lokala mål och program 9

Åtgärder 2014-2018 Utförande ansvarig Kostnad Tidsintervall Informationskampanjer och beteendepåverkan för hållbara transportsätt, inom arbetet med LundaMaTs. Arbeta med hastighetsklassificeringsprogrammet vilket syftar till sänkningar av hastigheten på kommunala vägar. Utvärdering av pilotprojekt i Veberöd Årligen erbjuda bidrag för bullerskyddsåtgärder vid bostadsfastigheter där riktvärdena, 55 dba för buller överskrids, enligt målen i LundaMaTs. Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen/ Trafikverket Tekniska förvaltningen 600 000 kr/år Långsiktigt arbete som genomförs inom ordinarie verksamhet Ingår i ordinarie verksamhet 600 000 kr/år Långsiktigt arbete Klart 2015 Långsiktigt arbete, klart 2030 Samtliga fastigheter med bullernivåer över 61 dba ska ha erbjudits bidrag. Tekniska förvaltningen 600 000 kr/år Klart 2014 Ta fram nya rutiner och krav för ansökan om bidrag för bullerskyddsåtgärder. Tekniska förvaltningen Ingår i ordinarie verksamhet Tillsynsprojekt bullerutsatta fastigheter flerfamiljshus. Miljöförvaltningen Ingår i ordinarie verksamhet Klart 2018 Klart 2017 Tillse att bullernivån i utemiljön för grundskolor och förskolor i förhållande till trafikbuller utreds. Miljöförvaltningen Ingår i ordinarie verksamhet Klart 2014 Definiera parker och rekreationsytor i kommunen. Utreda bullernivån i parker och på platser för rekreation från väg- och järnvägsbuller. Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Ingår i ordinarie verksamhet Ingår i ordinarie verksamhet Klart 2015 Klart 2016 Revidera och se över åtgärder mot buller i Grönstruktur och naturvårdsplan. Tekniska förvaltningen Ingår i ordinarie verksamhet Klart 2018 Vägledning med stöd för byggande av bullerplank att lägga ut på hemsidan till de som söker bidrag. Även för hur man bygger utan att få bidrag. Tekniska förvaltningen Extra Klart 2017 Tillse att Trafikverket redovisar bostadsfastigheter vid del av södra stambanan som har maxbullernivåer i bostadsrum över 45 dba. Anordna minst ett möte årligen med Trafikverket för att samverka beträffande buller vid väg och järnväg i Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Ingår i ordinarie verksamhet Ingår i ordinarie verksamhet kommunen. Hålla minst två möten per år i kommunens bullergrupp. Miljöförvaltningen Ingår i ordinarie verksamhet Klart 2016 Årligen Årligen 1.2.1 Åtgärder vid källan Information och beteendepåverkan Lunds kommun arbetar sedan tidigare med informationskampanjer och beteendepåverkan för hållbara transportsätt, inom ramen för LundaMaTs. Åtgärder i form av arbete med beteendepåverkan inom hållbara transporter hos företag och organisationer, kampanjer för LundaMaTs och kampanjer för privatpersoner planeras årligen. Ansvariga för dessa åtgärder är Tekniska förvaltningen och kostnaden beräknas årligen till cirka 600 000 kr. Att fortsätta jobba mot ett hållbart transportsystem är av 10

största vikt både ur bullersynpunkt och ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Det gäller både att öka gång- och cykeltransporter och att öka kollektivtrafiken samtidigt som biltrafiken minskas. Vid ökning av kollektivtrafiken krävs dock att bullerfrågan beaktas. Medan gång- och cykeltrafik inte medför något buller i staden så kan busstrafik uppfattas störande. Kollektivtrafiken är dock ett av de viktigaste medlen för att uppnå olika sociala mål. Dessutom skapar den möjligheter för goda gång- och cykeltrafiklösningar, som exempelvis gågator istället för biltrafik, vilket på så vis minskar bullret på andra platser. Hastighetssänkning Att arbeta med att sänka hastighetsbegränsningarna på kommunala vägar i kommunen från 50 km/timmen till 40 km/timmen kan göra en skillnad på 2 dba på en väg i stadsmiljö med normala trafikförhållanden, 5000-10 000 fordon och tung trafik på ca 10 %. Om det är mycket tung trafik, över 20 % blir skillnaden endast ca 1 dba. I Lunds strategi ingår åtgärder för att säkerställa att den nya hastighetsgränsen följs efter hastighetssänkningen. Tekniska förvaltningen är ansvarig för denna åtgärd och arbetar tillsammans med Trafikverket mot målet. Kostnaderna för hastighetssänkningarna i ett område kommer variera beroende på antalet hastighetsdämpande åtgärder som behöver genomföras. Kostnaden beräknas ingå i Tekniska förvaltningens budget och ordinarie verksamhet. Tekniska förvaltningen arbetar med ett pilotprojekt i Veberöd för att sänka hastighetsbegränsningen till 40 km/timmen på kommunala vägar. Projektet beräknas vara klart 2014 och ingår i den ordinarie verksamheten. Under perioden 2014-2018 kan andra områden komma att bli aktuella för hastighetssänkningar. Hur stor effekt sänkt hastighet kommer ha på antalet bullerexponerade i kommunen är svårt att bedöma. Resultat kommer dock kunna ses vid nästa bullerkartläggning av Lunds kommun eftersom hastighet är en parameter i beräkningen. 1.2.2 Skyddsåtgärder Bidrag för bullerskyddsåtgärder Tekniska förvaltningen arbetar kontinuerligt med att erbjuda bidrag för bullerskyddsåtgärder vid bostadsfastigheter längs kommunala vägar där riktvärdena för buller (55 dba) överskrids. För att strategiskt kunna minska bullerstörda i kommunen krävs en etappindelning där de värst drabbade prioriteras först. Detta arbete har startats genom den tidigare bullerinventeringen 1992 och kommer att fortsätta genom målsättningen i LundaMaTs. Tekniska förvaltningen har budgeterat 600 000 kr årligen för bullerskyddsbidrag, vilket beräknas kunna förbättra ljudmiljön för cirka 200 personer baserat på den genomsnittliga bidragsmängden per boende för tidigare år. I arbetet med att erbjuda bidrag har Tekniska förvaltningen ett delmål att samtliga fastigheter med bullernivåer över 61 dba ska ha erbjudits bidrag senast 2014. Vägledning vid byggande av bullerplank Bättre information på kommunens hemsida angående bullerskydd och bidrag ska tas fram. Där ska finnas en vägledning med stöd för byggande av bullerplank till dem som sökt bidrag, men även hur man bygger utan bidrag. Tekniska förvaltningen ansvarar för 11

denna åtgärd och kommer att arbeta med Stadsbyggnadskontoret för att ta fram vägledningen, som beräknas vara klar 2017. Bullernivåer i barns miljöer Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola. Bullriga miljöer påverkar barnens utveckling samt hälsa negativt och det är därför viktigt att skapa en god ljudmiljö även utomhus där barnen vistas. Under denna programperiod ska trafikbullernivån i utemiljön för grundskolor och förskolor i utredas. Åtgärden avser både statliga och kommunala vägar samt järnvägar. Miljöförvaltningen ansvarar för att detta blir utrett. Beräknas vara klart 2014. Uppföljning av bullerutsatta flerfamiljsfastigheter Många fastighetsägare som hyr ut bostäder eller bostadsrättsföreningar har blivit erbjudna bidrag till fönsteråtgärder men tackat nej till dessa. Miljöförvaltningen avser att under programperioden vidta riktade åtgärder mot dessa genom ett tillsynsprojekt. Åtgärder kan vara i form av informationsutskick, begäran om utredning av inomhusmiljöer och eventuellt föreläggande om åtgärder av fasad och fönster. Beräknas vara klart 2017 och ingår i ordinarie verksamhet. 1.2.3 Fysisk planering Bullernivåer i parker och rekreationsområden Möjlighet till avkoppling i rekreationsområden och parker är viktigt för människors välbefinnande. Det är därför viktigt med en god ljudnivå i dessa. En av de föreslagna åtgärderna under programtiden är att utreda bullernivån i parker och på rekreationsområden och tysta områden för väg- och järnvägsbuller. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för detta. Beräknas vara klart 2016. För att kunna utreda dessa bullernivåer måste parker och rekreationsytor i kommunen definieras. Ansvarig för detta är Tekniska förvaltningen och det beräknas vara klart 2015. Kommunens Grönstruktur och naturvårdsplan ska revideras och i detta ingår i att se över åtgärder för buller. En karta med platser på kommunal mark som är möjliga för kompletterande bebyggelse ur bullersynpunkt ska tas fram. I detta arbete ingår att titta på särskilda områden som bör bevaras, alternativt att bebyggelsen kan skärma bullret så att vi får bättre parkmiljöer bakom. Tekniska förvaltningen ansvarar för detta. Beräknas vara klart 2018 och ingå i ordinarie verksamhet. 1.2.4 Samverkan Samverkan med Trafikverket Lunds kommun arbetar med ett miljöanpassat transportsystem 6 och bullerfrågan ingår i detta. Trafikverket ansvarar för järnvägar och statliga vägar, vilket gör att kommunen inte har rådighet över buller från dem. För att långsiktigt minska det antal som är bullerstörda är det dock viktigt att samarbetet mellan kommunen och Trafikverket främjas. Att bygga vidare på det arbete som redan görs i kommunen och hos 6 LundaMaTs II, se sidan 28 under lokala mål och program 12

Trafikverket är ett effektivt sätt att arbeta med bullerfrågan, eftersom det finns en organisation kring det. Miljöförvaltningen ska anordna minst ett möte årligen med Trafikverket för att samverka med dem i denna fråga. Ingår i ordinarie arbete. Södra stambanan är en av Sveriges mest trafikerade järnvägar och det är viktigt att uppdatera hur bullersituationen ser ut för bostadsfastigheter kring denna. För att kunna sova ostört behöver maxbullernivåerna nattetid inte överstiga 45 dba. Detta kan vara fallet även för bostäder där fönsteråtgärder tidigare gjorts. Miljöförvaltningen avser att kräva in en redovisning av Trafikverket över bostadsfastigheter vid järnvägen som har maxbullernivåer i bostadsrum över 45 dba. En diskussion med Trafikverket om avgränsning kommer att hållas genom de kommande årliga möten som planeras enligt ovan. Samverkan inom kommunen Kommunens bullergrupp består av representanter från Miljöförvaltningen, Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Bullergruppen har för avsikt att träffas minst två gånger per år för att diskutera åtgärder samt uppföljning av programmet. Det kan även bli aktuellt att i denna grupp samverka med andra aktörer inom och utanför kommunen. En planerad uppgift för bullergruppen är att ta fram ett förslag till en kommunal bullerpolicy. 1.3 Trafikverkets åtgärdsplan Trafikverket har ännu inte antagit någon plan för sitt arbete under programperioden. Man avser att arbete med åtgärder i bullerutsatta boendemiljöer och med olika åtgärder inom områdena fysisk planering och minskat buller vid källan. 1.3.1 Vägtrafikbuller Trafikverket arbetar etappvis mot de uppsatta etappmålen. Några konkreta åtgärder är inte angivna för Lunds kommun under programperioden förutom att Trafikverket ger statsbidrag för bulleråtgärder av kommunala vägar efter kommunens ansökan om bidrag för åtgärder. För befintlig bebyggelse vid befintligt vägnät inriktas arbetet på skydd av inomhusmiljön, med följande åtgärdsetapper: 1. Boende som är utsatta för buller överstigande 65 db(a) ekvivalent nivå utomhus erbjuds fasadåtgärder, i första hand fönsteråtgärder, för att reducera inomhusnivåerna till 30 dba. Dessa fastigheter är till största delen avklarade, även om det tillkommer nya varefter trafikmängderna ökar längs våra vägar 2. I andra hand ska boende som utsätts för höga maximalnivåer inomhus nattetid (55 dba eller mer minst 6 gånger mellan klockan 22.00 och 06.00) erbjudas liknande åtgärder. Denna etapp är påbörjad och det arbetas efter en prioriteringslista sträckvis. 13

1.3.2 Järnvägstrafikbuller Södra Stambanan genom Lunds kommun utgör s.k. befintlig miljö, d.v.s. inga större ombyggnader av banan har gjorts här. Trafikverket arbetar nationellt med ett åtgärdsprogram i befintlig miljö som bedrivs i två etapper. Etapp 1 avser åtgärder för de boende som utsätts för maximala ljudnivåer överstigande 55 dba, mer än fem gånger per natt. Ett ökat behov av etapp 1-åtgärder på grund av ökad trafik på ett antal bandelar i landet gör att en övervägande del av tillgängliga medel under de närmaste åren sannolikt kommer att behöva användas för detta. Skydd av inomhusmiljön för de värst utsatta ges fortsatt högsta prioritet. Även om etapp 1 har genomförts i kommunen kan det dock finnas kvarstående fastigheter som inte har åtgärdats, t.ex. på grund av att fastighetsägaren tackat nej till åtgärd. Trafikverket har för avsikt att genomföra inventeringar för att identifiera sådana fastigheter och erbjuda åtgärd. På längre sikt har Trafikverket ambitionen att återkomma till de fastigheter som fått fönsteråtgärder i sovrum, för att även erbjuda åtgärder i övriga bostadsrum. Det bedöms inte sannolikt att detta arbete kommer att kunna påbörjas under planperioden. Dock kan det i avvaktan på detta finnas möjlighet för fastighetsägare vid våra mest högtrafikerade banor att erhålla ett visst ekonomiskt stöd för bullerdämpning i samband med fönsterbyten. Etapp 2 innebär skydd av avgränsade uteplatser för fastigheter som har en ekvivalentljudnivå överstigande 70 dba pågår. Dessa åtgärder har ännu inte genomförts längs södra stambanan i Lund. I dagsläget kan inte närmare besked ges om när de fastigheter som omfattas kan bli aktuella för åtgärd, bl.a. med anledning av det åtgärdsbehov som identifierats inom etapp 1. En uppskattning är att 25-30 fastigheter i Lunds kommun behöver utredas närmare inom etapp 2. I dagsläget finns inte planer på sådana utbyggnader av Södra stambanan järnvägen inom Lunds kommun så att åtgärder enligt planeringsfallet väsentlig ombyggnad bedöms bli aktuella under perioden. Längs Västkustbanan planeras inga ytterligare bullerskyddsåtgärder. 1.3.3 Åtgärder vid ny- och ombyggnationer Vid ny- och ombyggnationer av järnväg strävas alltid efter att uppnå de riktvärden som riksdagen har antagit. För att uppnå detta arbetar Trafikverket dels med att förhindra att buller- och vibrationsstörningar från järnvägen uppkommer, dels med bullerskyddsåtgärder på de mest utsatta platserna längs järnvägen. 14

1.4 Resursbehov under programperioden För att följa föreslagna åtgärder krävs att resurser ges. Beroende på investeringsnivån och i vilken omfattning de föreslagna åtgärderna kommer att genomföras kan det finnas behov av att förstärka personresurserna eller att förändra i verksamhetsplaner på Tekniska förvaltningen, Miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Programmet finansieras i kommunen genom att åtgärderna inarbetas i budgetprocessen. De ramar som fullmäktige ger respektive nämnd ska följas. 1.4.1 Samhällskostnader Den totala kostnaden för buller i Sverige har av World Health Organization (WHO) uppskattats till 5-10 miljarder kronor per år, vilket skulle innebära 700 till 1300 miljoner kronor för Skåne, sett till andel av befolkningen. Detta är ungefär lika stora kostnader som för trafikolyckor. Om Lunds kommuns invånare är drabbade av buller i samma förhållande som riket i stort skulle den samhällsekonomiska kostnaden för buller i Lunds kommun bedömas uppgå till mellan 60-120 miljoner kronor/år. 1.5 Behovsbedömning om miljöbedömning Enligt 11 6 kapitlet Miljöbalken (1998:808) ska en miljöbedömning göras när en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 1.5.1 Behovsbedömning Påverkan på kommande tillstånd och prövningar Vid tillämpningen av 6 kap 11 Miljöbalken ska genomförandet av ett åtgärdsprogram mot buller (enligt 5 kap 5 miljöbalken) enligt 4 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, antas medföra en betydande miljöpåverkan om programmet anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i förordningens bilaga 1 och 3. Även enligt förordningens 5 ska betydande miljöpåverkan antas föreligga om programmet anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön, med beaktande av de kriterier som anges i förordningens bilaga 4. De planerade åtgärderna handlar framför allt om att utreda olika bullersituationer i kommunen samt fortsätta med det arbete kommunen sedan tidigare påbörjat vad gäller åtgärder mot buller, t.ex. bidrag för bullerskyddsåtgärder och sänkning av hastigheter. Åtgärdsprogrammet bedöms därför inte leda till att under denna programperiod utgöra beslutsunderlag vid kommande tillstånd av verksamheter eller åtgärder och antas 15

därmed inte medföra en betydande miljöpåverkan med hänvisning till 4 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöaspekter Detta program har behovsbedömts med beaktande av kriterierna i bilaga 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Åtgärdsprogrammet förväntas på lång sikt att ge minskat trafikbuller och därigenom ge de boende och verksamma i Lunds kommun en bättre hälsa. Positiva hälsoseffekter som förväntas av minskat buller är bland annat ökat välbefinnande, bättre sömn, mindre stress samt minskad risk för högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Minskat buller i utemiljön vid utbildningslokaler kan förbättra barnens kognitiva utveckling, minne och läsförmåga. Att bevara områden som är fria från buller är sannolikt viktigt för både själslig och kroppslig återhämtning. Det är under denna programperiod svårt att kvantifiera effekterna av programmet då majoriteten av åtgärdena handlar om att utreda olika bullersituationer och skapa en grund för ett systematiskt och kontinuerligt arbete med buller i kommunen, vilket får till följd att man efter denna programperiod troligen inte kommer se några större förbättringar kring andel bullerutsatta till följd av dessa åtgärder. De åtgärder som inriktar sig på direkta åtgärder, så som hastighetssänkningar, bidrag för bullerskyddsåtgärder och tillsynsprojekt för bullerutsatta flerfamiljshus bedöms leda till en bättre hälsa hos Lundaborna och effekterna av det kommer förhoppningsvis synas i nästa bullerkartläggning. Sammanställning Programmet innehåller till övervägande del utredningsåtgärder och inga direkta fysiska åtgärder föreslås. I de fall utredningarna leder till fysiska åtgärder omfattas de oftast av plan- och bygglagens bestämmelser, varav dessa åtgärder kommer att prövas av byggnadsnämnden. Programmet och dess åtgärder bedöms inte få några betydande effekter på miljöaspekterna (enligt MB 6 kap 12 p6) och inte heller på bedömningskriterierna enligt bilaga 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Med ovanstående som grund bedömer Lunds kommun att genomförandet av detta program inte innebär betydande miljöpåverkan i den betydelse som avses i Miljöbalken och att en miljöbedömning därmed inte behöver upprättas. 16

1.6 Samråd och samrådsredogörelse Ett förslag på åtgärdsprogram har sänts på remiss till följande instanser: Trafikverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Skåne, Arbets- och miljömedicin i Lund, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Syd, Region Skåne samt Lunds kommunala nämnder. Förslaget, tillsammans med kartor från bullerkartläggningen, har varit tillgängligt för allmänheten på kommuns hemsida. stadsbiblioteket i Lund samt på medborgarkontoren i Dalby, Södra Sandby, Genarp, Veberöd. På samtliga platser angavs hur man kunde lämna synpunkter på förslaget. Lunds bullerkartor finns sedan 2012-06-05 tillgängliga på Lunds hemsida under bullerkartläggning www.lund.se/buller. Samråd hölls mellan 12 november 2012 och 13 januari 2013. En sammanställning av de synpunkter som beaktats redovisas i bilaga 3. En fullständig samrådsredogörelse återfinns i handlingen Samrådsredogörelse för Lund kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018, Dnr 2012.3752.32 som finns att tillgå hos Miljöförvaltningen. Samråd om behovet av miljöbedömning hölls med Länsstyrelsen i Skåne den 8 mars 2013. 1.7 Utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogrammet Miljöförvaltningen kommer i samarbete med Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret att följa upp genomförda åtgärder, med en större samlad utvärdering i slutet av programperioden. Under programperioden kommer kommunens bullergrupp träffas minst två gånger per år. Åtgärdsprogrammet och bullerkartläggningen ska enligt förordningen omprövas vid behov, dock senast fem år efter att de fastställts. 17

Kapitel 2 Bakgrund 18

2.0 Bullret i dagsläget Resultatet av bullerkartläggningen 2011 visar på att antalet personer som utsätts för mer än 55 dba ekvivalent ljudnivå är cirka 24 500 7 vad gäller vägtrafik och 11 500 8 vad gäller järnvägstrafik. Det kan jämföras med att folkmängden i Lunds kommun beräknades till 112 000 invånare år 2011. Noterbart är att bullervärdena från kartläggningen endast avser utomhusvärden vid fasad. I beräkningarna har hänsyn dessutom inte tagits till huruvida fastigheter har genomfört bullerdämpande åtgärder i form av fönster eller plank. Resultatet som redovisas nedan är beräknade bullernivåer och redovisar antalet utsatta år 2011. 2.0.1 Vägtrafik Antalet boende som utsätts för ljudnivåer som överskrider riktvärdet för ekvivalentnivå har beräknats utifrån bullerkartläggningen. Resultatet redovisas nedan för riktvärdet 55 dba och 10 dba över denna gräns. En bedömning över ljudnivåerna inomhus har inte gjort, och därmed antalet boende som utsätts för ljudnivåer över 30 dba, eftersom det kräver kunskap om fasadernas ljudreduktion: dba > 55 ekv.nivå vid fasad > 65 ekv.nivå vid fasad Antal boende 24 425 9 1644 10 Det är ca 24 500 boende i Lunds kommun vars fasad till bostaden utsätts för ljudnivåer över riktvärdet. De bullerutsatta bostäderna ligger huvudsakligen nära större trafikleder och genomfartsvägar. En övergripande karta av bostäderna med ekvivalentnivåer över 55 dba vid fasad redovisas nedan. Sett till väghållaren (se geografiskt ansvar) så är statligt vägnät 11 orsak till att riktvärdet överskrids i drygt en sjundedel (14 %) av fallen 12. 7 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 8 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 9 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 10 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 11 Med över 3 miljoner fordon/år 12 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 19

Figur 1. Fastigheter i Lunds kommun där riktvärdet på 55 dba (ekvivalentvärde) överskrids på grund av vägtrafik. 20

2.0.2 Tågtrafik Utifrån bullerkartläggningen har beräkningar gjorts över antalet boende som utsätts för ljudnivåer som överskrider riktvärdet för ekvivalentnivå. Resultatet redovisas nedan för riktvärdet 55 dba och 10 dba över denna gräns: dba > 55 ekv.nivå vid fasad > 65 ekv.nivå vid fasad Antal boende 11579 13 1109 14 Det är ca 11 500 15 boende i Lunds kommun vars fasad till bostaden utsätts för ljudnivåer över riktvärdet. I Lunds kommun är det boende längs Västkustbanan och Södra stambanan som påverkas av tågtrafiken. En övergripande karta redovisas nedan för fastigheterna där riktvärdet överskrids. 13 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 14 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 15 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 21

Figur 2. Fastigheter i Lunds kommun där riktvärdet på 55 dba (ekvivalentvärde) överskrids på grund av järnvägstrafik. 2.0.3 Skolor och förskolor En översiktlig kartläggning visar att det kan finnas förskole- eller skolgårdar som utsätts för störande buller från väg- eller tågtrafik. Kartläggningen innefattar enbart fastighetens mittpunkt och det är inte tillräckligt för att belysa hela utemiljön för förskolan eller skolan. Fortsatta utredningar avses göras under programtiden av alla förskole- och skolgårdar i kommunen, se åtgärdslistan. 22

Figur 4. Blåa markeringar indikerar skolor och förskolor som enligt kartläggningen utsätts för buller över 55 dba ekvivalent ljudnivå från väg. Röda markeringar indikerar buller över 55 dba ekvivalent ljudnivå från järnväg. Kartan redovisas utifrån respektive fastighets mittpunkt och tar inte hänsyn till hur utemiljön på respektive skola är lokaliserad. 23

2.1 Buller och hälsa Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Vägtrafikbuller är den helt dominerande bullerkällan och enligt SIKA:s (Statens institut för Kommunikationsforskning) prognoser kommer trafiken att öka med 23-29 % till år 2020 jämfört med 2001. Enligt Miljöhälsorapport 2009 är 14 % av landets befolkning besvärade minst en gång per vecka av trafikbuller. Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som vissa andra miljöfaktorer så har det stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Forskningen inom buller visar en allt mer samstämmig bild av att buller påverkar människors hälsa negativt. Hur vi påverkas av buller beror på en rad faktorer hos ljudet, i vilken miljö det förekommer och när på dygnet det inträffar. Det finns också en stor individuell variation i hur samma ljud upplevs och hur det påverkar hälsan. Särskilt känsliga grupper är barn, hörselskadade och äldre. 2.1.1 Fysikiska effekter Ostörd sömn är nödvändig för att vi ska fungera både fysiologiskt och mentalt. Effekterna störd sömn har för de utsatta individerna är upplevelsen av minskad sömnkvalitet, trötthet, nedstämdhet, olustkänsla och minskad prestationsförmåga. Under själva sömnperioden framkallar bullerhändelser olika fysiska reaktioner som höjt blodtryck, ökad hjärt- och pulsfrekvens, sammandragning av de ytliga blodkärlen, ändrad andning samt ökat antal kroppsrörelser under sömnen vilket i sin tur påverkar möjligheterna att somna, uppvaknande och sömndjupet. Långvarig exponering av buller som framkallar stressreaktioner har enligt studier visat sig öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Även barn påverkas då man har sett högre halter av stresshormon och högre blodtryck hos barn från bullriga områden jämfört med barn från tysta. Buller har även kunnat knytas till fysiska symptom som huvudvärk, trötthet, nervösa magbesvär och minskad social orientering. 2.1.2 Inlärning och kommunikation Forskning har visat att bullerutsatta ökar sin ansträngning genom att kompensera för bullrets störande effekt vilket försämrar prestationen ju längre exponeringen varar. Bullret kan även öka risken för olyckor på arbetsplatser för att uppmärksamheten enbart koncentreras på lösa uppgiften och på så vis missar annan viktig information som varningssignaler. För barn på skolor med höga bullernivåer har negativa effekter på arbetsprestationer och inlärning kunnat påvisas. Det beror på att bullret påverkar koncentrationen och möjligheten att uppfatta tal vilket framförallt får effekter för läsning, uppmärksamhet, problemlösningsförmåga och minnesförmåga. I en skolklass bör bakgrundsnivån inte överstiga L Aeq 35 db under lektionstid för att eleverna ska höra och förstå lärarens tal. Orsaken varför buller stör talförståelse är den snarlika frekvenssammansättningen. 24

Andra grupper vars talförståelse påverkas är äldre, hörselnedsatta och individer med annat modersmål. 2.1.3 Bebyggd miljö Riktvärden för buller är motiverade ur hälsosynpunkt. Man bör notera att även när bullerriktvärdena uppfylls är mellan 10 och 20 % av boenden störda enligt resultat från forskningsprogrammet "Ljudlandskap för bättre hälsa. Det är motiverat att såväl utöka åtgärderna mot buller där människor bor som att följa de riktvärden som finns när man bygger nya bostäder. Områden som är fria från buller och där naturljud kan höras är sannolikt viktiga för både själslig och kroppslig återhämtning. I expansiva områden där bebyggelse förtätas är det därför viktigt att både skydda och anlägga sådana miljöer nära bostäder. Det är sannolikt särskilt viktigt i de områden där få människor har tillgång till egen trädgård. 25

2.2 Genomförda åtgärder i Lund I Lund har bullerbegränsande åtgärder genomförts sedan 1992 med den första bullersaneringsplanen. Dels genom att ge bidrag till skyddsåtgärder såsom skärmar, vallar och förbättrade fönster, men det har även genomförts ombyggnader och trafikreglerande åtgärder, vars syfte inte primärt har varit bullerskydd men som ändå medfört minskad exponering för buller. När det gäller den översiktliga planeringen har kommunen genom sin översiktsplan tydliga ambitioner att bygga nära spårbunden kollektivtrafik och man arbetar för att få fler transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik genom LundaMaTs. Även i den fortsatta fysiska planeringen med detaljplaner arbetar man mot de nationella riktvärdena för buller. Trafikverket har vidtagit åtgärder med skärmar och fönsteråtgärder både vad gäller järnväg och väg. För Västkustbanan samt delar av bland annat E22:an har åtgärder vidtagits i samband med vägförändringar. I den befintliga miljön har åtgärder gjorts vid 10 olika vägar för drygt 90 fastigheter under de senaste fem åren. 2.2.1 Kommunens bullersaneringsplan - vägtrafikbuller Kommunen (Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen) tog fram en bullersaneringsplan redan 1992. Den består av en rapport, en databas och ett besiktningsprotokoll för inventerade fastigheter. I rapporten presenteras kartor över bullernivåerna i Lunds tätort, Dalby, Veberöd och Södra Sandby, förslag till kommunal strategi, mål, handlingsplan, prioriteringar och en åtgärdskatalog. I databasen redovisas bullernivåerna såväl utomhus som inomhus för drygt 1600 fastigheter. Enligt denna rapport bodde 1992 cirka 11 000 av Lund kommuns 92 027 invånare i fastigheter utsatta för vägtrafikbuller som överskrider riktvärdena. Åtgärderna skulle ha kostat mer än 100 miljoner kronor. Tekniska förvaltningen har sedan 1994 erbjudit bullerskyddsbidrag för fönsteråtgärder och byte av ventiler, samt uppförande av bullerplank. Ett av delmålen i LundaMaTs är att erbjuda bidrag för bullersaneringsåtgärder till fastighetsägare utmed det kommunala vägnätet som utsätts för höga ljudnivåer. Arbetet följs upp kontinuerligt och redovisas i LundaMaTs årsberättelser. År 2011 gick ett nytt erbjudande ut om bullerskyddsbidrag till samtliga fastighetsägare som tidigare erbjudits bidrag. Riktlinjerna för de som erbjudits bidrag hittills följer LundaMaTs mål, dvs. fram till år 2010 erbjöds fastigheter med nivåer över 65 dba. Sedan 1994 har 129 fastighetsägare genomfört bullerskyddsåtgärder, vilket resulterat i att uppskattningsvis 1555 personer erhållit en bättre ljudmiljö. 26

Figur 5. Vägar i Lund där fastighetsägare hittills erbjudits bidrag för bullerskyddsåtgärder. Arbetet med bidragserbjudande vänder sig till fastigheter utmed gator i befintlig miljö. Vid ny- och ombyggnad arbetas det aktivt för att redan på planeringsstadiet undvika bullerstörningar genom att lokalisera bostäder så att en god boendemiljö kan ordnas. I tabellen på andra sidan redovisas antalet fastigheter per år som genomfört bullerskyddsåtgärder, samt antalet personer som på grund av detta uppskattas erhållit en bättre miljö. 27

År Antal fastigheter som åtgärdats Antal personer som erhållit en bättre miljö Kommunen har betalt ut följande i bidrag 1994 - - - 1995 1 4 16 300 kr 1996 25 150-1997 14 147 605 688 kr 1998 13 160 1 006 145 kr 1999 7 90-2000 7 213 678 800 kr 2001 4 121 339 500 kr 2002 5 46 294 000 kr 2003 5 89 557 300 kr 2004 5 66 341 500 kr 2005 4 91 299 400 kr 2006 5 25 756 225 kr 2007 8 95 612 100 kr 2008 7 77 356 475 kr 2009 7 21 232 250 kr 2010 7 94 356 563 kr 2011 5 66 346 563 kr Summa 129 1 555 6 726 296 kr Tabell 1. Antal fastigheter som erhållit bullerskyddsbidrag och en uppskattning av antalet personer som fått en bättre miljö. 2.2.2 Bulleråtgärder längs befintlig järnväg Södra Stambanan genom Lunds kommun utgör s.k. befintlig miljö, dvs inga större ombyggnader av banan har gjorts här. Trafikverket arbetar nationellt med ett åtgärdsprogram i befintlig miljö som bedrivs i två etapper. Etapp 1 avser, som nämnts ovan, åtgärder för de boende som utsätts för maximala ljudnivåer överstigande 55 db LAmax, mer än fem gånger per natt. Ett ökat behov av etapp 1-åtgärder på grund av ökad trafik på ett antal bandelar i landet gör att en övervägande del av tillgängliga medel under de närmaste åren sannolikt kommer att behöva användas för detta. Skydd av inomhusmiljön för de värst utsatta ges fortsatt högsta prioritet. Även om Etapp 1 har genomförts i kommunen kan det dock finnas kvarstående fastigheter som inte har åtgärdats, t.ex. på grund av att fastighetsägaren tackat nej till åtgärd. Trafikverket har för avsikt att genomföra inventeringar för att identifiera sådana fastigheter och erbjuda åtgärd. På längre sikt har Trafikverket ambitionen att återkomma till de fastigheter som fått fönsteråtgärder i sovrum, för att även erbjuda åtgärder i övriga bostadsrum. Det bedöms inte sannolikt att detta arbete kommer att kunna påbörjas under planperioden. Dock kan det i avvaktan på detta finnas möjlighet för fastighetsägare vid våra mest högtrafikerade banor att erhålla ett visst ekonomiskt stöd för bullerdämpning i samband med fönsterbyten. 28

Längs Västkustbanan planeras inga ytterligare bullerskyddsåtgärder för intilliggande bostäder. Åtgärder vidtogs vid denna i samband med att dubbelspår byggdes. 2.2.3 Bulleråtgärder av statliga vägar Längs det statliga vägnätet har Trafikverket gjort omfattande åtgärder för att dämpa bullret hos dem som är värst utsatta. Inriktningen är i första hand att få ner bullernivåerna inomhus, framför allt genom olika typer av fasadåtgärder. Den största andelen bullerutsatta finns i dag längs kommunala vägar i tätorter och städer. Det är därför viktigt att öka insatserna på kommunal nivå. Etapp 1 att erbjuda fasadåtgärder för att klara inomhusvärdet 30 dba ekvivalent ljudnivå där bullret ute överstiger 65 dba är i huvudsak avklarade. Etapp 2 att vidta åtgärder mot höga maximalnivåer inne nattetid är påbörjad, men redovisning av vidtagna åtgärder i Lunds kommun är inte inkommen från Trafikverket. 29

2.3 Lokala mål och program 2.3.1 Miljöbyggprogram SYD Miljöbyggprogram SYD utgör en Internetbaserad plattform för konstruktivt och strategiskt samarbete mellan kommuner, byggherrar, byggföretag och andra aktörer för en ekologiskt hållbar utveckling. Programmet har tagits fram genom ett samarbete mellan Malmö stad, Lunds kommun och Lunds universitet och har varit gällande enligt Kommunfullmäktige beslut sedan hösten 2009 i Malmö och Lund. Målsättningen med Miljöbyggprogram SYD är en minskad resursanvändning samt en minskad påverkan på miljön i allmänhet och klimatet i synnerhet. Programmet gäller vid all nyproduktion på mark som föregåtts av en markanvisning eller överlåtelse av kommunerna. Miljöbyggprogram SYD vänder sig i första hand till byggherrar som ska bygga bostäder och lokaler på kommunal mark, men kommunen ska på olika sätt informera och framföra att det är kommunens målsättning att programmet används även på icke kommunal mark. Detta kräver dock frivilliga överenskommelser. Version 2 av programmet antogs av Lunds kommuns byggnadsnämnd 2012-10-18 och innehåller följande kärnområden för ett hållbart byggande: energi, fuktsäkerhet, innemiljö, urban biologisk mångfald, byggnadsakustik och trafikbuller. Dessa kärnområden delas i sin tur in i tre miljöklasser C, B och A som ska tolkas enligt följande: Miljöklass C bra Miljöklass B mycket bra Miljöklass A bäst För att bygga på kommunal mark krävs minst miljöklass C och byggherren kan själv därutöver välja klass B eller A i något eller flera av kärnområdena. Kommunen kan, för att skapa en förstärkt miljöprofil i ett specifikt utvecklingsområde, dock kräva högre ambitionsnivåer än klass C i något eller flera av kärnområdena. 2.3.2 Lunda Eko LundaEko är Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling. Programmet innehåller mål och strategier för 2006-2012, bland annat för trafikbuller. LundaEko är under revidering och nya mål kommer att sättas upp. 2.3.3 LundaMaTs Beskrivning Lunds kommun har sedan 1999 arbetat efter en strategi för ett hållbart transportsystem som kallas LundaMaTs, där MaTs står för Miljöanpassat Transportsystem. Strategin har sin ledstjärna i helhetssynen på transportsystemet och har i sin nuvarande version (LundaMaTs II) breddat perspektivet till en hållbar utveckling av transportsystemet med avseende på alla hållbarhetsaspekter miljömässiga, ekonomiska och sociala. 30

LundaMaTs innefattar sex huvudreformer (samhällsplanering, gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik och verksamheters transportsätt) och två stödreformer (moblitity management och LundaMaTs ledningssystem ) vilka har ett antal projektförslag var. Syftet är att visa på konkreta åtgärder och hur de tillsammans ska kunna leda till att utvecklingen går i riktning mot vision och mål. Vision och mål Visionen beskriver inriktningen och det önskvärda tillståndet i framtiden, där en central del är minskandet av trafikens negativa effekter på miljö och hälsa. Visionen kompletteras med 18 mål som preciserar visionens innehåll och möjliggör mätbara avstämningar. Även om inget reformområde direkt angriper buller så är ett av målen riktat direkt mot trafikbuller och innehåller två etappmål: - 2013 ska alla fastighetsägare längs kommunala vägar som är utsatta för ljudnivåer över 61 dba ha erbjudits bidrag till bullersaneringsåtgärder. - 2030 ska alla fastighetsägare utsatta för ljudnivåer över 54 dba ha erbjudits bidrag till bullersaneringsåtgärder. (Ljudnivåer avser ekvivalentnivåer utomhus, frifältsvärde) Tekniska förvaltningen arbetar kontinuerligt med att erbjuda fastigheter bidrag enligt dessa riktlinjer. Hållbart resande Målsättningen i LundaMaTs är att förbättra möjligheterna och öka andelarna av invånarna i Lund som använder hållbara färdmedel som gång, cykel och kollektivtrafik. Medan gång- och cykeltrafik inte medför något buller i staden så kan busstrafik uppfattas störande. Kollektivtrafiken är dock ett av de viktigaste medlen för att uppnå olika sociala mål. Dessutom skapar den möjligheter för goda gång- och cykeltrafiklösningar, som exempelvis gågator istället för biltrafik, vilket på så vis minskar bullret på andra platser. Biltrafik Bilismen bidrar till de dominerande miljöproblemen med bl.a. luftföroreningar och buller. Lösningen på bullerproblematiken finner man inte heller i miljöfordon eller bränslen. Förutom en satsning på de hållbara transportmedlen ska biltrafikens störningar minskas genom försämrad framkomlighet och ett biltrafiksystem som är mer stadsmässigt och mindre dominerande i stadsbilden. Ett av projektförslagen för biltrafik riktar sig specifikt mot buller och ökade satsningar på bullersaneringsåtgärder. Samhällsplanering Åtgärderna som omfattas av samhällsplaneringen är både för ett minskat transportbehov på lång sikt, vilket minskar bullret knutet till höga trafikmängder, och sådant som medför en positiv utveckling inom andra reformområden. Arbetet med förtätning i befintlig bebyggelse kan exempelvis medföra att bullerutsatta innergårdar skärmas av den nya bebyggelsen och därmed förbättras ljudmiljön. 31

2.4 Regionala miljömål för Skåne Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen och arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och miljön ska bli bättre. De följer också upp hur miljöarbetet går. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i miljön som arbetet ska sikta mot den kvalitet miljön ska ha. Skånes miljömål är en anpassning av de nationella delmålen och talar om vad vi i Skåne behöver uppnå. I avsnittet som behandlar miljömålet God bebyggd miljö finns det två delmål gällande buller för Skåne: 1. Buller - Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen beslutat om för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Resultat: Målet ej nått 2010. Enligt miljöhälsoenkäten 2007 besväras i Skåne 16 procent av de vuxna av trafikbuller i sin bostad. Andelen var 1999 10 % vilket innebär att en ökning av antalet störda har skett. Fler bor idag i tätorter, men transportbehovet ökar vilket innebär att fler exponeras för höga bullernivåer. Vid förtätningar av bostäder invid trafikerade vägar blir fler utsatta för trafikbuller utomhus. Åtgärder vid bullerkällan bör vara i fokus. 2. Skydd av bullerfria områden - Existerande bullerfria områden i det skånska landskapet ska bevaras. I infrastrukturplaneringen ska därför ytterligare fragmentering av landskapet förhindras och existerande korridorer utnyttjas. Existerande bullerfria områden i tätorterna i Skåne ska bevaras. Resultat: Målet ej nått 2010. Om planerade infrastruktursatsningar förverkligas blir det svårt att undvika ytterligare fragmentering av landskapet och att bevara bullerfria områdena. Frågan om bullerfria områden beaktas numera i miljökonsekvensbeskrivningar till väg- och järnvägsprojekt. Länsstyrelsen har tagit fram en översiktlig karta över bullerfria områden men denna behöver uppdateras. Det saknas en gemensam definition av vad som menas med bullerfria områden vilket gör det svårt att identifiera vilka områden som ska bevaras bullerfria. Det finns också osäkerheter i beräkningen av buller samt problemet att andra bullerkällor än trafikbuller inte är medräknade. 32

Kapitel 3 Bullerkartläggningen 33

3.0 Genomförande av bullerkartläggningen 3.0.1 Metod Bullerkartläggningen utgår från topografin (höjdskillnader i terrängen) i kommunen och därför har en markmodell av höjderna gjorts. Den är genomförd med laserskanning av terrängen och har en precision i höjdled på 0,5 meter inom tätorterna och 3 m utanför tätorterna. Trafikmängderna från både det kommunala och statliga vägnätet samt järnvägsnätet har sedan matats in i modellen tillsammans med ett antal faktorer som påverkar ljudets spridning som marktyp, beläggning på vägarna, bebyggelse och bullerskydd. Bullerkartläggningen är resultatet av beräkningen av denna modell. I kartläggningen för omgivningsbuller har europeiska bullermått använts för utarbetande av strategiska bullerkartor enligt EG-direktivet; Lden och Lnight. Lden är ett allmänt bullermått för dag-kväll-natt-nivån (day-evening-night), dvs. oavsett tid på dygnet, som används för att bedöma hur störande bullerexponeringen är. Lnight är ett bullermått som används för att bedöma sömnstörning på natten. För att kunna använda kartläggningen till åtgärdsprogrammet har även svenska mått kartlagts; Leq och Lmax. Svenska riktvärden är uttryckta som ekvivalentnivå för dygn samt maximalnivå, det sistnämnda innebär den högsta nivå som registreras under en fordonspassage. 3.0.2 Avgränsningar Buller från flygplatser som är placerade i en kommun samt industrianläggningar som uppfyller definitionen i förordningen (s.k. IPCC-anläggning) ska också kartläggas. I Lund har detta inte varit aktuellt. Det finns ingen flygplats i Lunds kommun och de industrianläggningar som uppfyller den särskilda definitionen som förordningen anger regleras inom svensk miljölagstiftning och de villkor som är kopplade till verksamhetens tillstånd. 34

3.1 Resultat av bullerkartläggningen 3.1.1 Vägtrafik Nedan redovisas antalet bullerexponerade boende för vägtrafik, ekvivalentnivå 16. Antal exponerade boende enbart buller från statligt vägnät Från dba Till dba 0 54 104 986 83 720 55 59 2 670 14 733 60 64 674 8 048 65 69 66 1 569 70 74 19 75 75 0 0 Summa 108 145 108 145 Tabell 2. Antal exponerade boende vägtrafik ekvivalent ljudnivå Leq Antal exponerade boende buller från samtliga vägar Ur tabellen ovan kan utläsas att antalet boende som exponeras för högre bullernivåer är fler om samtliga vägar tas med i beräkningarna än om enbart de statliga vägarna används som beräkningsunderlag. I det första intervallet (0-54) blir det av naturliga skäl fler antal boende i kolumnen enbart buller från statligt vägnät. Ett antal tusen boende i kommunen exponeras inte alls från buller från det statliga vägnätet, d.v.s. boende kan ha noll eller enstaka decibel från det statliga vägnätet. Ur tabellerna kan dock inte utläsas hur exponeringen skulle se ut om buller från det statliga vägnätet togs bort. Kartorna från bullerkartläggningen, se nästa sida, visar att högst bullernivåer erhålls vid de stora genomfartslederna där det genereras stora trafikmängder och där det även går mycket tung trafik. Kartorna visar de svenska måtten, Leq. I kartorna illustreras ljudet genom att färgsättas i intervall om 5 dba. Den beskriver på så vis hur ljudet breder ut sig runt vägarna. Runt vägarna som är breda och saknar bebyggelse eller andra objekt kan ljudet färdas längre, vilket kan ses när E22an passerat Lund. Där det finns tätare bebyggelse runt gatan blir utbredningen mindre men bullret kan vara minst lika stort. Kartorna finns tillgängliga på Lunds kommuns hemsida www.lund.se/buller. Den fullständiga rapporten från bullerkartläggningen finns tillgänglig hos Miljöförvaltningen och Tekniska förvaltningen. 16 Uppdaterad 2014-08-28 efter nya uppgifter från Ramböll Sverige AB som gjort bullerkartläggningen 2011. 35

Figur 6. Lunds tätort 36

Figur 7 Dalby. Figur 8 Genarp. Figur 9 Södra Sandby. Figur 10 Torna Hällestad. Figur 11 Revingeby. Figur 12 Veberöd. 37