Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Relevanta dokument
Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

som tillhör detaljplan för fastigheten KVASTMOSSAN 20 i Limhamn i Malmö

Förskolegårdarnas uppbyggnad i Fabriken och Förrådet

Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Järfälla

Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. - med syfte att nå en hög lekkvalitet

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Pedagogisk Verksamhetsidé

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

Ute är inne. Izabella Wiberg Lotta Hansson Miljöförvaltningen Malmö stad Avdelningen för miljö- och hälsoskydd

FÖRSKOLOR - Checklista för bygglovsärenden

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av

Riktlinjer fo r utemiljo i fo rskola och grundskola i Sundbybergs stad

Vika Förskola Spring önskelista

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Utemiljö vid förskolor i Lunds kommun - Råd och riktlinjer

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka

GE DIN GÅRD ETT LYFT!

Nybyggnation av särskilt boende. Noret Norra, del av Noret 1:27, Mora kommun.

projektansvarige. Ett varierat och halsen. Undvik ett mail till sättas

Idéer till skolgårdsförnyelse

KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Nya förutsättningar för utelek! Äpplebarnen <3 gården!

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Bilaga 6. Enkätfrågor

Skolan är en viktig symbol för

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Arbets- och miljömedicin Lund FÖRSKOLEGÅRDAR. Rapport nr 2/2016. Åsa Almqvist ST-läkare Emilie Stroh yrkeshygieniker. Arbets- och miljömedicin

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tankesmedjan Movium har nationellt samordningsansvar för att utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga

Ansökan till Gröna Skolgårdar Malmö 2012/2013 Serviceförvaltningen, Utvecklingsavdelningen

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

kr Accepterat pris

Välkommen ut i naturen

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Palm Village, Strömstad

Studiebesök på Elias Fries skola, Hyltebruk 23/2-12

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

arn och unga Vuxenansvaret och stadsplanerarens Har förutsättningarna Vikten av fysisk aktivitet någonsin varit bättre?

Brf Hägern, Varvet - Analys

Ett pedagogiskt uterum

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

OHBOY! CYKELHUSET - OHBOY! HYRESRÄTTER. 55 Lägenheter. Inflytt: december 2016 OHBOY. 4 st 1 RoK 37 st 2 RoK 13 st 3 RoK 10 st 4 RoK 1 st 5 RoK

INFORMATION En stor del av barns aktiva tid tillbringas i skolan samt i dess närmsta omgivning.

Trädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö

Nästa projekt som barnen önskade var en trädkoja precis som på gamla Tofsvipan

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Studietur: Park- och lekmiljöer i Köpenhamn Skrivet och fotograferat av Gunnilla Garmer.

Attraktiva skolgårdar

Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola

Malmö stad Revisionskontoret

Möts och umgås. Äter och fikar

Drottningtorget. Trollhättan. - Det gröna torget

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Linköpings naturskola

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

FÖRSTUDIE Lillhagsparkens förskola GÖTEBORG

Utemiljö vid förskolor i Lunds kommun - Råd och riktlinjer

Kriterier för trygghetsboende. Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

OK IDOK I A RK ITEK TE R KOLGÅRDEN 12

UPPRUSTNING AV LÖTPARKEN Lötparken - Illustrationsplan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Miljöplan för Torpets Förskola

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket

Parken med Dianavägen åt vänster och utsikten över vattnet åt höger.

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Nynäshamns Naturskola i Japan november Föreläsningar, workshops och studiebesök

Funktionsprogram för skolgårdar

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Redovisning av Tunaskolans skolgårdsprojekt 2008

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Skolgårdslyftet. - Vi skapar gröna och variationsrika skolgårdar

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

Grönlandsparken. Analys och Förslag

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

En tillgänglig utemiljö för ökad delaktighet

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab

PROGRAMHANDLING LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN STOCKHOLM TEL KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

Hällabrottets förskola

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården

Bebyggelsens gröna karaktär

Transkript:

Lekvärdefaktor Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid. Vuxna, barn, elever tillsammans gör det. Vi gör några saker idag, någon sak om några veckor och så blir det bättre hela tiden. Förhoppningsvis finns det aldrig något slut på detta. Jan Walhagen - rektor Annebergsskolan Emma Pålsson Malmö Naturskola

ZONERING AV GÅRDEN En gård bör ha tre zoner som barnen kan röra sig fritt mellan, och som erbjuder fler och mer varierade lekmöjligheter efter hand som barnen utvidgar sitt territorium. Närmast huset finns den trygga zonen, längst ut ligger den vilda zonen och däremellan finns den vidlyftiga zonen. Nivå 1 (-1 p): Hela gården har liknande kvaliteter och upplevs som en zon. Nivå 2 (0 p): Skolgården har kvaliteter från två zoner. Nivå 3 (+1 p): Skolgården har alla tre zoners kvaliteter. SAMVARO OCH GEMENSKAP KÄNSLA AV RYMD OCH FRIHET Vild zon Vidlyftig zon Trygg zon Skolbyggnad/Centrum DYNAMISK LEK

TILLGÄNGLIGHET Nivå 1 (-1 p): Det finns ingen tillgänglighetsanpassad plats för aktivitet på gården. Barn och vuxna som är t.ex. rullstolsburna eller synskadade måste få hjälp av andra för att ta sig runt på gården. Nivå 2 (0 p): Ytorna runt huset är anpassade så att barn i rullstol eller med andra funktionshinder kan ta sig runt självständigt. Det finns några anpassade platser för lek. Kanter har undvikits eftersom de kan innebära hinder för rullstolsburna och snubbelrisk för synskadade. Nivå 3 (+1 p): En av varje plats för lek och pedagogisk mötesplats är anpassad så att barn i rullstol kan vara delaktiga. Det finns samlingsplatser på gården där man lätt kan komma till som rullstolsburen. Gården är väl genomtänkt för att ge utmaningar till alla oavsett funktionshinder. FÖRSTÄRKTA SINNES- UPPLEVELSER GÅNGAR MED FAST UNDERLAG UPPHÖJDA AKTIVITETS- YTOR AKTIVITETER SOM SKAPAR GEMENSKAP

VEGETATION OCH TOPOGRAFI Nivå 1 (-1 p): Platt gård med prydnadsvegetation, exempelvis rabatter eller låga buskar, utan större variation. Nivå 2 (0 p): Största delen av gården är platt med prydnadsvegetation, men det finns även en hel del lekbuskage och dungar för barnens lek. Det finns också någon eller några kullar på gården. Nivå 3 (+1 p): Största andelen (minst hälften) av gården har varierad topografi och varierad vegetation som bidrar till stor biologisk mångfald och som ger plats till varierad lek för barnen. VÄXTER MED SPÄNNANDE UPP- LEVELSEVÄRDE ÅRET RUNT TÅLIGA OCH MYSIGA BUSKAGE OCH SKOGSBRYN KULLAR KAN SE UT PÅ MÅNGA OLIKA SÄTT

INTEGRATION AV LEKUTRUSTNING I LANDSKAPET Nivå 1 (-1 p): Lekutrustningen är separerad från landskapet och naturmiljön. Det finns ingen naturlig skugga vid platserna för lek. Staket/inspringsskydd fungerar som barriär mellan olika platser för lek. Nivå 2 (0 p): Det finns både lekutrustning som är integrerad i landskapet och sådan som ligger separat. De allra flesta platser för lek ligger dock i mjuk skugga från växtlighet. Nivå 3 (+1 p): Platserna för lek är väl integrerade i naturmiljön, de allra flesta har skapats i samklang med landskapet. Exempelvis finns det platser att klättra, utan att det är traditionella klätterställningar. Alla platser för lek är planerade så att barnen kan välja skugga eller sol hela dagen. NATURLIG KLÄTTERLEK SINNLIGA PLAT- SER SOM LOCKAR TILL LEK BARNEN KAN VÄLJA SKUGGA DET FINNS ETT NATURLIGT FLYT MELLAN PLATSER FÖR LEK

Nivå 1 (-1 p) Gården är till största delen hårdgjord och färdig. Det mesta på gården är oföränderligt. De platser för lek som finns på gården styr vilken typ av lek som kan förekomma. Nivå 2 (0 p) Det finns flera platser på gården som är spännande för barnen att upptäcka och undersöka. Det finns möjlighet till påverkan och föränderliga verksamheter på gården, exempelvis odling och andra praktiska experiment. Nivå 3 (+1 p) Gården är planerad så att den förändras och kan påverkas under hela året. Hela året finns nya saker att upptäcka för barnen. Det finns platser för konstruktionslek, lek med vatten, lek med sand. Gården är planerad så att barnen kan odla och det finns fruktträd och bärbuskar. Det finns också naturliga/vilda miljöer på gården, där barnen kan upptäcka kretsloppet och olika djurs eller insekters livscykler MÖJLIGHET TILL FÖRSTÅELSE AV SIN OMVÄRLD Foto: Frode Svane DAMMAR OCH LEKVATTEN LIVSCYKLER OCH KRETSLOPP ATT UPPTÄCKA KONKRETISERING AV MATENS VÄG FRÅN JORD TILL BORD

Nivå 1 (- 1 p) Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån huset. Det finns inga dörrar ut mot gården utan barnen behöver vänta in personal, för att få tillgång till gården i dess helhet. Nivå 2 (0 p) Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Det finns utgångar direkt till gården från kapprummen. Nivå 3 (+1 p) Barnen har god utsikt över gröna områden, park eller landskap. Fönster är placerade lågt så att barnen kan titta rakt ut. Utöver utgångar från kapprum finns direktutgångar från de olika verksamhetsrummen, vilket ger direktkontakt. Traditionell inomhusverksamhet kan enkelt flytta utomhus, eftersom det finns arbetsbord och sittplatser med bra förvaringslösningar. UTSIKT ÖVER GRÖNSKA/SAMSPEL MELLAN UTE OCH INNE MJUK ÖVERGÅNG MELLAN UTE OCH INNE VERKSAMHETEN KAN LÄTT FLYTTA UTOMHUS DIREKT TILLGÅNG TILL UTEMILJÖN I SIN HELHET