Konsumentföreningen Stockholms Föräldrajury - om barn, smink, hud- hårvårdsprodukter



Relevanta dokument
Konsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Farlig flärd - om konsumentprodukter och hudexponering för allergener

Vad är kosmetika? Exempel på produkter som täcks av Kosmetikaförordningen: Tvål, skrubb, duschtvål, ansiktsrengöring. Schampo, balsam, inpackningar

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn. - om hormonstörande ämnen. Maj 2013

Konsumentföreningen Stockholm. Uppföljande undersökning om matavfall. Januari 2011

Föräldrajuryn om Halloween

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Naturligt värderingar eller vetande? En granskning av naturkosmetik i spåret av den gröna vågen

Sammanfattning/Pressmeddelanden sid. 3. Bakgrund och syfte sid. 5. Konsumentenkät i Sundsvall - redovisning av 5 av totalt 10 frågor sid.

Tillsyn på kosmetiska och hygieniska produkter som riktar sig till barn.

Antal svar 80 personer har svarat via Internet (68 kvinnor och 12 män). 6 personer har svarat på den postala enkäten. Totalt har 86 personer svarat.

Medlemspanelen. - om marknadsföring av naturkosmetik. Oktober 2009 Konsumentföreningen Stockholm

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Häll inte ut maten. Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning.

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Louise Ungerth, chef för

Föräldrajuryn - om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

PACK. En rapport om svinn och hygienförpackningar. December Laura Werup

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar. - Uppföljning av 2011 års enkät

Kosmetika och hygienprodukter utan risk för allergi? -Så här arbetar vi! Ulf Åkerström ACO Hud Nordic AB

Kemikalieveckan 2015

Kemikalienätverket. Rapport Gifter i vårt hår Miljö- och hälsofarliga ämnen i hårvårdsprodukter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Kosmetika och hygienprodukter (KoH) - Vad finns det för regler?

Är du. hundallergiker. men älskar hundar? Unik nyhet!

Föräldrar är viktiga

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Kvinnor är våra favoriter

Skolelevers drogvanor 2007

Föräldrajuryn - om badkläder till barn

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Konservering av kosmetiska produkter ur ett regulatoriskt perspektiv. Lena Nohrstedt Enheten för kosmetiska produkter

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

PROJEKT. Tillsynskampanj 2013 Kosmetiska och hygieniska produkter, nickelallergi

Sterisol Sensitive System - lite mer än bara hudvård

Barns och ungdomars syn på skärmtid

RESULTAT Mer än var tredje tänker på vattenresurserna när de handlar.

KTF - Frågor & Svar om Frisöryrket / Hårfärger

Lättöppnade förpackningar resultat från en enkätstudie

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Konsumentföreningen Stockholm. Enkätundersökning. Juni 2011

Fler än du tror tål inte starka dofter. Välj OPARFYMERAT. Handling. Behandling

Allergi, irritation, kontakteksem

Tonåringarna och deras pengar V

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln

Jag ville sticka ut, våga synas

Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst

Barn och skärmtid inledning!

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6

Skolenkäten våren 2016

Kosmetiska och hygieniska produkter Miljöförvaltningen informerar

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm

Hårfärgskoll Information och tillsyn i Hörby kommun. Nationellt tillsynsprojekt. Rapport Miljökontoret

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Målgruppsutvärdering Colour of love

Om barns och ungas rättigheter

om läxor, betyg och stress

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Handlingsplan för giftfria Förskolor

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Offentligt samråd om methylisothiazolinone inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

Olika lagstiftningar. Kosmetiska produkter

Järfälla kommun Skolundersökning 2015 Elever Grundskola Engelska skolan, Järfälla åk 8

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Lidingö stad Skolundersökning 2015 Elever Grundskola Högsätra skola 7-9 åk 8

Det är dags att skolans inomhusmiljö hamnar överst på politikernas skrivbord!

Skolan som arena för ANDT-prevention

Allergifakta Min önskans stad. Min önskans stad. Allergifakta Lisas Café. Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen.

Sammanfattning Resultat

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Antagningen till polisutbildningen

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Transkript:

Konsumentföreningen Stockholms Föräldrajury - om barn, smink, hud- hårvårdsprodukter Mars 2012 För mer information: Minna Hellman, informatör, 08-714 39 79, 076-015 39 72 Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se Konsumentföreningen Stockholm är en medlemsorganisation med drygt 630 000 medlemmar. Uppgiften är att göra medlemsnytta genom påverkan på den kooperativa detaljhandeln, opinionsbildning i konsumentfrågor samt att förmedla information, kunskap och medlemsförmåner. Föreningen är delägare i Kooperativa Förbundet (KF).

SAMMANFATTNING Kontaktallergier blir allt vanligare i Sverige. Kliniska undersökningar i flera europeiska länder visar att mellan 15 20 procent av den vuxna befolkningen lider av någon form av kontaktallergi. 1 Nickel är vanligast. Andra ämnen som kan orsaka allergi är parfymämnen och konserveringsmedel i hudvårdsprodukter. Den danska miljöstyrelsen varnar barn och ungdomar för att sminka sig för tidigt. Ju tidigare man utsätts för allergener i till exempel hud-, hårvårdsprodukter och annan kosmetika desto större är risken att utveckla allergier menar miljöstyrelsen. 2 Finns det anledning att göra detsamma här? Syfte Syftet med enkäten är att ta reda på hur föräldrar ser på området barn/ungdomar och kosmetika, och om föräldrar har tankar kring eventuella risker när de väljer kosmetika, parfym eller hår- och hudvårdsprodukter till sina barn. Resultat 511 föräldrar ur KfS Föräldrajury om totalt 1250 föräldrar har svarat på KfS webbenkät. Svarsfrekvens 40 procent. Vi har också ställt en fråga genom Novus till drygt 600 föräldrar. Sex av tio vill inte att barnen ska sminka sig innan de börjar högstadiet. Av de som svarat på enkäten anser 63 procent att det är okej att sminka sig när barnen börjar högstadiet. 18 procent tycker att det är okej med smink i åk 5 till åk 6. 5 procent tycker att barnen själva bestämmer när de vill börja använda smink. Drygt nio av tio instämmer i påståendet att barn inte ska sminka sig för tidigt. Den främsta anledningen till att man tycker att inte barn ska sminka sig för tidigt är att barn ska få vara barn och inte fokusera för tidigt på utseendet. Nio av tio håller med om det. Endast knappa 6 procent tycker att den ökade allergirisken är den främsta orsaken. Flera svarade också att allergirisken var viktig men att man ändå hade det som lägre prioriterat. 1 Professor, MD, PhD Carola Lidén, Institutet för miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet. 2 Miljöstyrelsen, Köpenhamn; http://www.hudallergi.dk/ 2

Nästan hälften av föräldrarna kontrollerar inte innehållet i hud- och hårvårdsprodukter som används av deras barn. Den främsta anledningen till att föräldrarna (46 procent) inte kontrollerar vad produkterna innehåller är att man inte vet vad man ska titta efter (63 procent). En tredjedel svarar att man tar för givet att produkter avsedda för barn inte innehåller allergiframkallande och farliga ämnen. Drygt hälften av Föräldrajuryn anser att det är okej att börja färga håret med en mer permanent hårfärg i högstadiet. En majoritet av Föräldrajuryn, 55 procent, anser att barn kan färga håret med permanent hårfärg i högstadiet. Nästan en fjärdedel (24 procent) tycker att gymnasiet är en lagom ålder att börja färga håret. Sedan november 2011 finns en lag om att förpackningar med permanent hårfärgningsvätska ska märkas med en varningstext, att produkten inte är avsedd för barn under 16 år. Sex av tio föräldrar i Sverige tycker att det är okej att barn upp till 15 år ska få färga håret med en permanent hårfärg. Vi ställde även frågan om lämplig ålder för barn att börja färga håret med en permanent hårfärg till drygt 600 föräldrar runt om i landet genom undersökningsföretaget Novus. Resultatet blev att hela 59 procent ansåg att barn upp till 15 år kan få färga håret permanent. Troligen har inte föräldrar uppmärksammat allergivarningen och att permanenta hårfärgningsprodukter inte är avsedda för barn under 16 år. Konsumentföreningen Stockholm uppmanar myndigheterna att gå ut aktivt och informera om detta. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 Syfte... 2 Resultat... 2 Sex av tio vill inte att barnen ska sminka sig innan de börjar högstadiet.... 2 Drygt nio av tio instämmer i påståendet att barn inte ska sminka sig för tidigt.... 2 Nästan hälften av föräldrarna kontrollerar inte innehållet i hud- och hårvårdsprodukter som används av deras barn.... 3 Drygt hälften av Föräldrajuryn anser att det är okej att börja färga håret med en mer permanent hårfärg i högstadiet.... 3 Sex av tio föräldrar i Sverige tycker att det är okej att barn upp till 15 år ska få färga håret med en permanent hårfärg.... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 Bakgrund... 5 Kontaktallergi... 5 Hårfärgningsmedel... 6 Konserveringsmedel i kosmetika... 6 Märkning... 7 Informationskampanj i Danmark... 8 KfS Föräldrajury... 9 Tillvägagångssätt... 9 FÖRÄLDRAJURYN OM BARN OCH SMINK... 10 Sex av tio vill inte att barnen ska sminka sig innan de börjar högstadiet.... 10 Drygt sex av tio tycker att det är okej med smink vid festligare tillfällen.... 11 Föräldrarna överens om att barnen inte ska börja sminka sig för tidigt.... 13 Drygt sju av tio föräldrar vet att hennatatueringar kan ge allergi.... 17 Okej för drygt fem av tio att barnen färgar håret med permanent hårfärg i högstadiet.... 17 Okej för sex av tio föräldrar i Sverige att barn som är 15 år och yngre färgar håret permanent.... 18 Bästa argumentet för att barn ska/inte ska använda smink.... 19 BILAGOR... 21 Samtliga frågor; Standardrapport... 21 Samtliga frågor; Korstabulerat på barnens ålder.... 27 4

INLEDNING Bakgrund Kontaktallergi Kontaktallergi är en allergiform som utvecklas genom att man utsätts för ett allergent ämne under en tid. Ämnet tränger genom huden och påverkar kroppens immunsystem. Det kan visa sig som, klåda, utslag, prickar eller blåsor och vid kraftiga reaktioner kan stora blåsor bildas som spricker och blir till sår. Det vanligaste allergena ämnet är nickel. Därför finns sedan 2001 ett förbud mot att saluföra vissa produkter som klockor, smycken etc. som avger mer än 0,5 mikrogram nickel per kvadratcentimeter och vecka 3. Andra ämnen som kan orsaka allergi är parfymämnen och olika konserveringsmedel i till exempel hudkrämer och kosmetika. Frekvens Det är svårt att uppskatta hur stor del av befolkningen under 18 år som har någon form av kontaktallergi. Antalet barn som har någon form av allergi, där kontaktallergi är en delgrupp, har ökat kraftigt de senaste årtiondena och drygt vart fjärde barn har någon form av allergisjukdom. 4 Uppskattningsvis 15 procent av den vuxna befolkningen har utvecklat kontaktallergier. 5 Hur många som har kontaktallergier från exempelvis kosmetika, parfym och hårfärgningsprodukter är svår att uppskatta. Få rapporteringar sker spontant till Läkemedelsverket. Troligt är att det är en stor underrapportering av biverkningar orsakade av hud- och hårvårdsprodukter. Det är troligen vanligt att man slutar med produkten om man märker att man inte tål den, utan att rapportera det vidare. 6 I Danmark uppges 2 4 procent av befolkningen ha utvecklat kontaktallergi mot parfymer, något som har blivit vanligare på senare år i takt med att allt fler produkter innehåller parfymämnen. 1 2 procent av befolkningen är allergiska mot vissa konserveringsmedel i kosmetika. När det gäller hårfärgningsmedel hade 10 procent av tillfrågade unga kvinnorna i 3 http://www.ne.se/rep/eu-direktiv-om-nickel 4 Kemikalieinspektionen; Barn och kemiska hälsorisker förslag till åtgärder, Rapport 01/07. ISSN: 0284-1185 5 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=8206 6 Samtal Gunnar Guzikovski, Läkemedelsverket 5

en dansk undersökning från 2010, känt lättare besvär som klåda i samband med att de färgat håret och 2,9 procent uppger reaktion med svullnad i ansiktet. 7 Den danska miljöstyrelsen varnar barn och ungdomar för att sminka sig för tidigt. Miljöstyrelsen har inlett en kampanj riktad till flickor i 13 16 års. Budskapet är att ju mindre hudvårdsprodukter du använder desto mindre är risk är det att du utvecklar allergi och att man ska se upp med vad man smörjer på huden. 8 Hårfärgningsmedel Utvecklingen av allergier kopplade till hårfärgningsprodukter ökar. Det är vanligt att permanenta hårfärgningsmedel, så kallade oxidationsfärgningsmedel, innehåller starkt allergiframkallande ämnen. 9 Sammansättningen av innehållet i hårfärgningsprodukterna ändras över tid och en studie från 2009 utförd vid Karolinska Institutet (KI), visar att flera starkt allergiframkallande ämnen i hårfärgningsprodukterna inte finns med i de pricktest man använder inom sjukvården för att bestämma vad man är allergisk mot. 10 Danska miljöstyrelsen har uttalat en tydlig rekommendation till gravida kvinnor att inte färga håret och att inte använda parfym. De rekommenderar även att minimera användningen av kosmetika både med tanke på allergirisken men också för att vissa ämnen misstänks vara hormonstörande. Läkemedelsverket i Sverige rekommenderar svenska konsumenter att använda svagt parfymerade eller helt parfymfria produkter. Några specifika råd till gravida om hårfärgningsmedel finns inte i dag. Inom EU har det från och med november 2011 införts skärpta regler för varningstexter på hårfärgningsprodukter. Bland annat ska det stå att produkten inte är avsedd för användning av personer under 16 år. Anledningen är att användningen av hårfärgningsmedel numera tycks ske i allt yngre åldrar, vilket medför ökad exponering och därmed ökad risk för allergiska reaktioner. 11 Konserveringsmedel i kosmetika Konserveringsmedel behövs i vissa typer av kosmetika. Inte minst utsätts krämer förpackade i burk för bakterier från våra händer när vi smörjer på oss krämen. Ett konserveringsämne 7 http://www.videncenterforallergi.dk/allergi-haarfarve-hyppighed.html 8 Miljöstyrelsen, Köpenhamn; http://www.hudallergi.dk/ 9 http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_sccp/docs/sccp_s_05.pdf 10 Yazar K, Boman A, Lidén C. Potent skin sensitizers in oxidative hair dye products on the Swedish market. Contact Dermatitis. 2009;61(5):269-75 11 http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2011/tydligare-varning-pa-harfargningsmedelinfors-2011/ 6

som många känner till är parabener. Allt fler hudvårdsprodukter märks och marknadsförs i dag med fri från parabener. Parabener ger låg risk för allergier och rekommenderaas därför av Astma- och allergiförbundet som konserveringsmedel för kosmetika. Det finns flera olika sorters parabener. I dag vet man att de korta parabenkedjorna metyloch etylparaben troligtvis inte gör någon skada vare sig på oss eller ute i naturen, de bryts lätt ner i miljön. Däremot finns det misstankar om att parabener med en längre molekylkedja, främst propylparaben och butylparaben, kan påverka kroppens hormonella system. Danmark har av försiktighet infört ett förbud mot propyl- och butylparabener i produkter avsedda för barn under tre år. Efter att återigen ha riskbedömt parabenerna kom EUs vetenskapliga expertkommitté i december 2011 med ett utlåtande. Även denna gång slog man fast att propyl-och butylparaben inte är hormonstörande i de tillåtna halterna. Dock understryker man att man inte har kunnat göra en riskbedömning huruvida det är lämpligt att använda produkter med butyl- och etylparabener som konserveringsmedel i produkter som används i blöjområdet för barn under sex månaders ålder. 12 Parabenfri signalerar marknaden. Men vad ersätts parabenerna med? Vilka konserveringsmedel som är tillåtna att använda i kosmetika är reglerat. De anges på en så kallad positivlista. Risken är att man i stället för parabener, som nyligen är riskbedömda och befunnits ha låg risk, tillsätter andra konserveringsämnen från positivlistan där kanske eventuella hälsoeffekter utreddes för både tjugo och trettio år sedan. Metoderna för riskbedömning har förfinats sedan dess. 13 En typ av konserveringsmedel som är allergen är till exempel så kallade formaldehydavsättare. Kosmetika som innehåller formaldehyd eller konserveringsmedel som frigör formaldehyd över en viss nivå måste dock märkas med innehåller formaldehyd. 14 Märkning Vad är det då vi ska titta efter och akta oss för om man vill undvika ökade risker för att utveckla allergi? Det är inte alldeles lätt att läsa innehållsförteckning på kosmetika eller hud- och hårvårdsprodukter. Här följer några citat från Läkemedelsverket webbplats när det gäller krav på märkning. 12 http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/consumer_safety/docs/sccs_o_069.pdf 13 Samtal Gunnar Guzikovski, Läkemedelsverket 14 Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2007:4, bilaga 4. 7

Tusentals olika ämnen används som ingredienser i kosmetika och hygienprodukter. I en enskild produkt varierar antalet ingredienser mellan någon enstaka och upp till ett femtiotal, men vanligen handlar det om 10-15 ingredienser. Alla ingredienser i en produkt ska listas i en ingrediensförteckning som ska finnas i märkningen. Det finns inget generellt krav på att alla ämnen måste vara godkända för att få användas som ingredienser i kosmetika och hygienprodukter. Men för väldigt många ämnen finns regler, ibland mycket detaljerade, som förbjuder eller begränsar användningen i produkterna. Ämnen som kan vara skadliga får överhuvudtaget inte användas som ingredienser och sådana ämnen sätts upp på en förbudslista. Det gäller till exempel cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen (CMR-ämnen). Detta är en grundprincip i EU:s kosmetikaregler, som gäller i alla medlemsländer. En ingrediensförteckning som listar alla ämnen som produkten består av ska finnas i märkningen. Ämnena ska stå i fallande ordning vilket betyder att de ämnen som står först i listan är de som ingår i störst mängd. Det är t.ex. vanligt att aqua (vatten) står bland de första ämnena i ingrediensförteckningen och att olika konserveringsmedel och färgämnen, som oftast används i små mängder, kommer sist i förteckningen. Många uppfattar ingrediensförteckningarna som obegripliga och som svensk undrar man kanske varför ämnena inte skrivs med svenska namn. Förklaringen är att man inom EU kommit överens om att alla länder ska använda samma ämnesnamn, så att en ingrediensförteckning för en viss produkt ser likadan ut i alla medlemsländerna. Oftast används engelska namn på kemiska ämnen och latinska namn på växtingredienser, till exempel Olea Europaea för olivolja. De 26 parfymämnen som är allergena måste skrivas ut i klartext så att man kan undvika dem om man är känslig. De allra flesta parfymämnena är tillåtna att sammanföra i beteckningen perfume, medan smakämnen, till exempel i tandkräm, får deklareras som aroma. 15 Informationskampanj i Danmark Våren 2010 utförde miljöstyrelsen i Danmark en informationskampanj främst riktad till ungdomar i tonåren. Barn är känsligare för exponering av kemikalier än vuxna. Man 15 http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/allmanhet/kosmetika-och-hygienprodukter/markning/ 8

informerade om de ökade riskerna för att utveckla allergier kopplade till tidigt användande av hud- och hårvårdsprodukter, kosmetika och hennatatueringar. Kampanjen gav bra respons bland ungdomarna. Läkemedelsverket diskuterar tillsammans med Kemikalieinspektionen om det finns behov av en liknande kampanj i Sverige. 16 Föräldrajuryn om barn och smink Våren 2011 ställde Lilla Aktuellt frågan Använder du smink? till 2800 mellanstadieelever runt om i hela Sverige. Resultatet blev att 17 procent av fjärdeklassarna, 35 procent av femteklassarna och 57 procent av sjätteklassarna svarade att de använder smink. En övervägande majoritet som svarade ja var flickor. Någon annan undersökning kring barn och smink har vi inte kunnat finna. Syfte med KfS undersökning Syftet med enkäten är att undersöka om föräldrar till barn under 18 år är medvetna om att det finns ökade risker för kontaktallergi vid användning av hud-, hårvårdsprodukter, parfym och annan kosmetika. Vad ser man för eventuella problem med att barn börjar använda smink i allt tidigare åldrar? När anser föräldrar att barn och ungdomar kan börja använda smink och hårvårdsprodukter? KfS Föräldrajury Föräldrajuryn består av 1 253 föräldrar, huvudsakligen medlemmar i KfS. Några gånger per år har Föräldrajuryn möjlighet att svara på KfS webbaserade enkäter. Frågeställningarna är oftast relaterade till barn/ungdomar och konsumtion. De som är med i Föräldrajuryn har själva anmält intresse att vara med. Det kan tänkas att juryn är mer engagerad i de frågor som KfS tar upp än genomsnittet, vilket kan påverka svaren. Tillvägagångssätt En webbenkät skickades ut via e-post till Föräldrajuryns medlemmar i februari - mars 2012. 511 av dem (41 procent) besvarade enkäten. Av dessa är 87 procent kvinnor och 13 procent män. Drygt 600 föräldrar i Sverige besvarade en fråga om hårfärgning genom en Novusenkät. De svarande har barn i följande åldrar: 16 Samtal med Monica Tammela, Läkemedelsverket 9

0-4 år 41 procent 5-7 år 38 procent 8-10 år 38 procent 11-13 år 26 procent 14-16 år 18 procent 17-18 år 11 procent Andelen föräldrar som har flickor, pojkar eller både och: Flickor 31 procent Pojkar 25 procent Både och 44 procent FÖRÄLDRAJURYN OM BARN OCH SMINK Sex av tio vill inte att barnen ska sminka sig innan de börjar högstadiet. Fråga: När anser du att det är okej att barn börjar använda smink och parfym? De flesta (63 procent) tycker att högstadiet är en lämplig ålder att börja använda smink. Näst vanligast (18 procent) är att man anser att barnen är mogna för smink i årskurs 5 och 6; Diagram 1. 10

Diagram 1: Resultatet på frågan När anser du att det är okej att barn börjar använda smink och parfym?. Något förvånande anser föräldrar till barn under tio år i något högre utsträckning att barnen själva ska få bestämma när det kan vara dags att börja sminka sig och att det är okej med smink i låg- och mellanstadiet. Ju äldre barn föräldrarna har, desto restriktivare inställd är de till tidig användning av smink; Diagram 2. Diagram 2: Resultatet på frågan När anser du att det är okej att barn börjar använda smink och parfym?, uppdelat på barnens ålder. Drygt sex av tio tycker att det är okej med smink vid festligare tillfällen. Fråga: Vid vilka tillfällen är det okej att barn använder smink och parfym? En majoritet (65 procent) tycker att barn får ha smink när det är fest och man vill vara extra fin; Diagram 3. Många anser också att smink är något man kan acceptera när man klär ut sig och vid exempelvis rollekar hemma. Att föräldrarna är betydlig mer restriktiva till parfym, framgår av kommentarerna. 11

Diagram 3: De tillfrågade föräldrarnas inställning till när barnen får använda smink och parfym. De som har äldre barn har större acceptans för att barnen använder smink varje dag; Diagram 4. Diagram 4: De tillfrågade föräldrarnas inställning till när barnen får använda smink och parfym, uppdelat på barnens ålder. Ett urval av de 101 kommentarer som lämnats vid frågan Vid vilka tillfällen är det okej att barn använder smink och parfym? Det är ok med svagt doftande deodoranter och acnemedel + ev. täckstift för acne. 12

Här hemma får de smink till påskkärring utstyrsel och nyårsafton endast. Parfym aldrig. Helt ok om de vill testa lite och prova sig fram tycker jag. Även på klassfester t.ex. Leka med smink hemma = ok i alla åldrar. På kalas och fest = ok från ca 9 år om de vill själva och kompisarna gör det. Dagligen eller hur de vill = ok från högstadiet tycker jag. Lite läppglans, och ögonskugga när man ska gå på kalas eller skoldisco men inte puder och mascara på små barn. Trycket från klass/skola är stort och för att slippa mobbning är det bara att haka på trots att tjejerna egentligen borde undvika dessa kemikaler. Vi har haft "sminkfritt" till skolan en termin - för man måste våga visa sig som man ser ut utan smink - det är bra för självförtroendet. Sen kan många produkter ge allergiska besvär både för bäraren och för omgivningen. Stjäl tid på morgonen att sminka sig. Tycker samtidigt att det är viktigt att hålla en dialog om vad man vill uppnå med sminket och hur smink uppfattas av omgivningen. Föräldrarna överens om att barnen inte ska börja sminka sig för tidigt. Frågor: Instämmer du i påståendet att barn inte ska sminka sig för tidigt?. De som svarar ja fick frågan: Vilken är den FRÄMSTA anledningen till att du tycker att barn inte ska sminka sig för tidigt? Hela 96 procent av föräldrarna tycker inte att barnen ska börja med smink för tidigt. Av dessa 96 procent anser 89 procent att den främsta anledningen till det är att barn inte ska fokusera för tidigt på utseendet, utan att de ska få vara barn så länge som möjligt. Knappt 6 procent sätter den ökade allergirisken som främsta argument; Diagram 5. 13

Diagram 5: Den främsta anledningen till att föräldrarna anser att barn inte ska sminka sig för tidigt. Föräldrar som har äldre barn (17 18 år) tenderar att prioritera allergirisken något mer än småbarnsföräldrarna; Diagram 6. Diagram 6: Den främsta anledningen till att föräldrarna anser att barn inte ska sminka sig för tidigt, uppdelat på barnens ålder. Av kommentarerna kan man se att allergirisken kommer som god tvåa men att utseendefixeringen och sexualiseringen av unga flickor oroar många. 14

Ett urval av de 41 kommentarer som lämnats vid frågan Vilken är den främsta anledningen till att du tycker att barn inte ska sminka sig för tidigt? Allergirisken också! Att sminka sig är kul, att göra det för skojs skull är väl okej - men när det börjar handla om att man är finare när man sminkar sig... då har det gått för långt! Det innefattar samtliga punkter. Genusaspekten väger tungt. "Det är ett mycket hårt tryck (från media, reklam etc.) på flickor ändå. Man måste tänka lite på vilka signaler det ger, och "baby doll"/lolita osv. på barn eller unga tjejer, som inte alls förstår eller kan hantera sexsymboliken och det provocerande i smink och utmanande kläder. I huvudsak ej för tidigt utseendefokus, men också allergirisk! Vi är så utseendefixerade idag, låt barnen vara barn! Knappt hälften av föräldrarna kollar innehållsförteckningen på produkter som används av deras barn. Frågor: Kontrollerar du innehållet i smink och annan kosmetika som exempelvis hud- och hårvårdsprodukter som ditt/dina barn använder för att se om de innehåller allergiframkallande ämnen som exempelvis konserveringsämnen och parfym?. Ny fråga till de som svarat nej: Varför kontrollerar du inte innehållet i den kosmetika som ditt/dina barn använder? Nästan hälften (46 procent) kontrollerar inte produkterna som deras barn använder. Den främsta anledningen till det (63 procent) är att man inte vet vad man ska titta efter. En knapp tredjedel (31 procent) tar för givet att produkterna som finns att köpa är okej, i synnerhet de produkter som riktar sig till barn; Diagram 7. 15

Diagram 7: Varför föräldrarna inte kontrollerar produkter som används av deras barn. I kommentarerna till frågan i diagram sju kan man se att många inte har tänkt på att kontrollera produkterna tidigare. Flera nämner också att vissa varumärken anses bra och därför inte behöver kontrolleras. Ett urval av de 51 kommentarer som lämnats vid frågan Varför kontrollerar du inte innehållet i den kosmetika som ditt/dina barn använder? Barnen använder inte kosmetika och brukar inte kolla sådant själv. De får hellre använda kvalitetsprodukter för vuxna är det skräp som finns för barn. Jag har inte tänkt på att titta:(. Ska göra det hädanefter. Jag kollar efter vissa saker, t.ex. parabener, men det finns mycket lite som inte innehåller något skräp och då inte de märken barnen vill ha. Jag köper framförallt miljömärkta produkter och gärna Änglamark och räknar då med att innehållet är OK. Jag vet inte hur jag ska tolka innehållsförteckningarna. Att bara köpa miljömärkt skulle bli vansinnigt dyrt. 16

Drygt sju av tio föräldrar vet att hennatatueringar kan ge allergi. Fråga: Känner du till att hennatatueringar kan ge allvarliga allergiska reaktioner? Hennatatueringar är vanligt på festivaler och på olika exotiska semesterorter. Kan tyckas harmlösa då de går bort efter en kortare tid. Färgämnena i svart henna är potenta allergener och kan orsaka mycket svåra överkänslighetsreaktioner. Läkemedelsverket råder att man inte tatuerar sig med svart henna. 17 En övervägande del av föräldrarna (72 procent) är medvetna om att hennatatueringar kan ge allvarliga allergiska reaktioner; Diagram 8. Diagram 8: En stor del av föräldrarna känner till att hennatatueringar kan ge allergiska reaktioner. Okej för drygt fem av tio att barnen färgar håret med permanent hårfärg i högstadiet. Fråga: När anser du att det är okej att barn färgar eller tonar håret med en mer permanent hårfärg? Över hälften (55 procent) av föräldrarna anser att högstadiet är en lagom ålder för barnen att börja färga håret. En fjärdedel (24 procent) svarar gymnasiet. Sedan november 2011 ska tillverkarna märka förpackningarna med en varningstext på permanenta 17 http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/allmanhet/kosmetika-och-hygienprodukter/svartahennatatueringar/ 17

hårfärgningsprodukter, att produkten inte är avsedd för barn under 16 år. 10 procent svarar aldrig, de vill inte att barnen ska färga håret över huvud taget. Diagram 9. Diagram 9: När föräldrarna anser det lämpligt att barnen börjar färga håret med permanent hårfärg. Okej för sex av tio föräldrar i Sverige att barn som är 15 år och yngre färgar håret permanent. Fråga: Vid vilken ålder tycker du det är okej att barn/ungdomar i allmänhet börja färga håret (med permanenta hårfärgningsprodukter). Vänligen ange en ålder mellan 7 och 18 år. Vi gav Novus i uppdrag att fråga 623 föräldrar i Sverige med barn under 18 år vilken ålder de tyckte var lämpligt att börja färga håret med permanent hårfärg. Hela sex av tio av dessa föräldrar tycker att det är okej att barnen är 15 år eller yngre när de börjar färga håret, Läkemedelsverket rekommenderar en 16 års gräns för färgning med permanent hårfärg. Sedan november 2011 finns det också en lag om att hårfärgningsprodukter måste märkas med en varningstext där 16 årsgränsen finns med. Föräldrarna verkar inte ha uppmärksammat de ökade allergiriskerna som permanent hårfärg medför. 18

Diagram 10: När föräldrarna i Novus undersökning anser det lämpligt att barnen börjar färga håret med permanent hårfärg. Bästa argumentet för att barn ska/inte ska använda smink. Fråga: Vilket är ditt bästa argument för att barn ska, alternativt inte ska använda smink, parfym och färga håret? (Frivilligt). Ett urval av de 282 kommentarer som lämnats vid frågan. Allergier, större risk att råka illa ut pga. att man ser äldre ut. Allergirisk/skadligt framförallt. Uppmuntra och låt barnen upptäcka sin egen naturliga skönhet. Barn ska vara barn och inte behöva tänka på att se bra ut mer än vad gäller att vara hel och ren. 19

Barn tycker om det som glittrar och de tycker ofta om färg. Det är roligt att måla, även på sig själv. Jag vill bejaka att de vill göra sig extrafina ibland, på ett sätt som passar deras ålder. Det tror jag är en allmänmänsklig grej. Det finns i alla kulturer. Barn är så fina ändå och ska inte behöva sminka sig för att vara fina. De sminkar sina dockor, i verkligheten o på webben. Det är upplagt för att testa på varandra. Vi har inte gjort så stor grej av det, de är bara 5 och 7år. De ser också att jag använder ibland och vill pröva, varför har du det mamma? För att jag ser så blek ut... Det handlar nog mer om att skapa en förståelse kring det, tror jag. De är barn, och behöver inte sminka sig. Sen om det är hemma tillsammans eller på lek någon enstaka gång, kan jag tycka att det är ok. Den fria viljan skall vara fri. Grupptryck är oftast dåligt men om lite smink hjälper upp självförtroendet, varför inte? Den sexualisering av barnet som följer med sminket är ett starkt skäl för att det inte är ok att de börjar sminka sig för tidigt. Det är en träning för vuxenlivet som all annan lek. För att små barn inte ska se ut som plast dockor. Jag färgade o sminkade mig själv på högstadiet och kommer inte hindra min dotter eller söner att sminka sig. Jag kan visa på hur eget överdrivet användande har lett till allergier hos mig själv. När det gäller färga håret så var det min frisör som sa till henne att inte färga håret. Om alla andra gör det så får vi föräldrar prata ihop oss. Undvika att utsätta kroppen för onödiga kemikalier, samt att det känns som att barn blir vuxna allt tidigare och det vill jag motverka. Vi anser att barn är så underbara som de är, utan onödiga tillsatser och kosmetiska produkter. Vi vill inte att de ska riskera att få allergier eller att vi ska bidra till att belasta miljön i onödan. Parfym är helt onödigt! 20

BILAGOR Samtliga frågor; Standardrapport Procent Antal Kvinna 86,9% 444 Man 13,1% 67 Svarande 511 Inget svar 0 Procent Antal 0 till 4 år. 41,2% 208 5 till 7 år. 38,2% 193 8 till 10 år. 37,8% 191 11 till 13 år. 26,1% 132 14 till 16 år. 18,2% 92 17 till 18 år. 11,3% 57 Svarande 505 Inget svar 6 21

Procent Antal Flicka/-or. 30,9% 156 Pojke/-ar. 25,3% 128 Både och. 43,8% 221 Svarande 505 Inget svar 6 Procent Antal När barnet själv vill det, oberoende av ålder. 4,8% 24 I förskolan till åk 2. 0,8% 4 I åk 3 till åk 4. 2,4% 12 I åk 5 till åk 6. 17,7% 89 I högstadiet. 63,3% 319 I gymnasiet. 9,7% 49 Aldrig. 1,4% 7 Svarande 504 Inget svar 7 22

Procent Antal Vid enstaka tillfällen hemma är det okej. 16,3% 82 På kalas och festligare tillfällen är det okej. 64,5% 324 Det är okej att de använder smink dagligen. 13,1% 66 Aldrig. 6% 30 Svarande 502 Inget svar 9 Procent Antal Ja. 96% 481 Nej. 4% 20 Svarande 501 Inget svar 10 23

Procent Antal Den ökade allergirisken. 5,6% 27 Barn ska få vara barn och inte fokusera på utseendet för tidigt. 89% 427 Onödigt. 5,2% 25 För dyrt. 0,2% 1 Det tar för lång tid på morgonen. 0% 0 Svarande 480 Inget svar 1 Procent Antal När barnet själv vill det, oberoende av ålder. 2,2% 11 I lågstadiet. 0,4% 2 I mellanstadiet. 7,6% 38 I högstadiet. 55,2% 276 I gymnasiet. 24,4% 122 Aldrig. 10,2% 51 Svarande 500 Inget svar 11 24

Procent Antal Ja. 53,9% 269 Nej. 46,1% 230 Svarande 499 Inget svar 12 Procen Ant t al Jag vet inte vilka ämnen jag ska titta efter. 62,9% 144 Jag tar för givet att produkter som finns till försäljning, särskilt riktade 30,6% 70 till barn, inte innehåller allergiframkallande eller farliga ämnen. Det saknas innehållsförteckning på vissa produkter. 6,6% 15 Svarande 229 Inget svar 1 25

Procent Antal Ja. 72,3% 360 Nej. 27,7% 138 Svarande 498 Inget svar 13 26

Samtliga frågor; Korstabulerat på barnens ålder. 0 till 4 år. 5 till 7 år. 8 till 10 år. 11 till 13 år. 14 till 16 år. 17 till 18 år. Kvinna 89,4% 85,5% 86,9% 84,1% 83,7% 86% Man 10,6% 14,5% 13,1% 15,9% 16,3% 14% Svarande 208 193 191 132 92 57 Inget svar 0 0 0 0 0 0 0 till 4 år. 5 till 7 år. 8 till 10 år. 11 till 13 år. 14 till 16 år. 17 till 18 år. 0 till 4 år. 100% 48,7% 28,3% 12,9% 0% 10,5% 5 till 7 år. 45,2% 100% 40,8% 18,2% 9,8% 19,3% 8 till 10 år. 26% 40,4% 100% 43,2% 25% 19,3% 11 till 13 år. 8,2% 12,4% 29,8% 100% 42,4% 19,3% 14 till 16 år. 0% 4,7% 12% 29,5% 100% 38,6% 17 till 18 år. 2,9% 5,7% 5,8% 8,3% 23,9% 100% Svarande 208 193 191 132 92 57 Inget svar 0 0 0 0 0 0 27

0 till 4 år. 5 till 7 år. 8 till 10 år. 11 till 13 år. 14 till 16 år. 17 till 18 år. Flicka/-or. 25,5% 22,3% 25,7% 28,8% 39,1% 24,6% Pojke/-ar. 22,1% 16,6% 16,8% 22,7% 20,7% 24,6% Både och. 52,4% 61,1% 57,6% 48,5% 40,2% 50,9% Svarande 208 193 191 132 92 57 Inget svar 0 0 0 0 0 0 0 till 4 5 till 7 8 till 10 11 till 13 14 till 16 17 till 18 år. år. år. år. år. år. När barnet själv vill det, 5,8% 6,7% 4,2% 1,5% 3,3% 3,6% oberoende av ålder. I förskolan till åk 2. 1% 1% 1,6% 0% 0% 0% I åk 3 till åk 4. 2,4% 1,6% 5,2% 3% 1,1% 0% I åk 5 till åk 6. 19,7% 20,2% 18,3% 20,5% 13% 5,4% I högstadiet. 62% 60,6% 59,2% 66,7% 69,6% 75% I gymnasiet. 8,2% 8,8% 9,9% 7,6% 12% 12,5% Aldrig. 1% 1% 1,6% 0,8% 1,1% 3,6% Svarande 208 193 191 132 92 56 Inget svar 0 0 0 0 0 1 28

0 till 4 5 till 7 8 till 10 11 till 13 14 till 16 17 till 18 år. år. år. år. år. år. Vid enstaka tillfällen hemma är 20,8% 21,4% 16,2% 8,4% 8,7% 7,3% det okej. På kalas och festligare tillfällen 60,4% 66,7% 71,2% 68,7% 60,9% 70,9% är det okej. Det är okej att de använder 8,7% 5,7% 7,3% 18,3% 30,4% 20% smink dagligen. Aldrig. 10,1% 6,2% 5,2% 4,6% 0% 1,8% Svarande 207 192 191 131 92 55 Inget svar 1 1 0 1 0 2 0 till 4 år. 5 till 7 år. 8 till 10 år. 11 till 13 år. 14 till 16 år. 17 till 18 år. Ja. 98,1% 94,8% 94,8% 94,7% 95,6% 90,9% Nej. 1,9% 5,2% 5,2% 5,3% 4,4% 9,1% Svarande 207 192 191 131 91 55 Inget svar 1 1 0 1 1 2 29

0 till 4 5 till 7 8 till 11 till 14 till 17 till år. år. 10 år. 13 år. 16 år. 18 år. Den ökade allergirisken. 5,9% 6% 2,8% 6,5% 8% 16% Barn ska få vara barn och inte 86,7% 87,9% 92,2% 88,7% 90,8% 82% fokusera på utseendet för tidigt. Onödigt. 6,9% 6% 4,4% 4,8% 1,1% 2% För dyrt. 0,5% 0% 0,6% 0% 0% 0% Det tar för lång tid på morgonen. 0% 0% 0% 0% 0% 0% Svarande 203 182 180 124 87 50 Inget svar 0 0 1 0 0 0 30

0 till 4 5 till 7 8 till 10 11 till 13 14 till 16 17 till 18 år. år. år. år. år. år. När barnet själv vill det, 1,4% 2,1% 2,6% 3,8% 2,2% 1,8% oberoende av ålder. I lågstadiet. 1% 1% 0,5% 0% 0% 1,8% I mellanstadiet. 12,1% 6,2% 5,3% 8,4% 2,2% 3,6% I högstadiet. 56% 55,2% 55,8% 53,4% 65,9% 49,1% I gymnasiet. 20,8% 28,1% 26,3% 23,7% 17,6% 27,3% Aldrig. 8,7% 7,3% 9,5% 10,7% 12,1% 16,4% Svarande 207 192 190 131 91 55 Inget svar 1 1 1 1 1 2 0 till 4 år. 5 till 7 år. 8 till 10 år. 11 till 13 år. 14 till 16 år. 17 till 18 år. Ja. 59,9% 57,8% 50% 48,1% 37,8% 40,7% Nej. 40,1% 42,2% 50% 51,9% 62,2% 59,3% Svarande 207 192 190 131 90 54 Inget svar 1 1 1 1 2 3 31

0 till 4 5 till 7 8 till 11 till 14 till 17 till år. år. 10 år. 13 år. 16 år. 18 år. Jag vet inte vilka ämnen jag ska titta efter. 56,1% 60,5% 64,2% 64,7% 76,8% 71,9 % Jag tar för givet att produkter som finns till 43,9% 32,1% 26,3% 25% 12,5% 25% försäljning, särskilt riktade till barn, inte innehåller allergiframkallande eller farliga ämnen. Det saknas innehållsförteckning på vissa produkter. 0% 7,4% 9,5% 10,3% 10,7% 3,1% Svarande 82 81 95 68 56 32 Inget svar 1 0 0 0 0 0 0 till 4 år. 5 till 7 år. 8 till 10 år. 11 till 13 år. 14 till 16 år. 17 till 18 år. Ja. 68,9% 69,8% 68,9% 74,8% 74,4% 79,6% Nej. 31,1% 30,2% 31,1% 25,2% 25,6% 20,4% Svarande 206 192 190 131 90 54 Inget svar 2 1 1 1 2 3 32

33