Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning



Relevanta dokument
Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

För nya ledare börjar resan på Ledarskapsön med landstigning på ön via Bryggan. Vilka utbildningar finns här? (Trygga möten och Leda scouting)

Intro för nya utbildare. Riskhanteringskurs - Ett smakprov

RLU 2012 Utbildningspass

Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet

Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet

Verksamhetsplan: 2017

Strategidokument för Scoutkåren Finn 2016

Hur vill du utvecklas? Det är en

Hur vill du utvecklas? Det är en

W

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Förslag till verksamhetsplan 2015

Varför nu? Ramverket (BAS, SCOUT mfl) gäller Ramverksutbildningarna skulle ha reviderats 2011

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

Verksamhetsplan: Sedan 2017 har distriktstyrelsen valt att koppla samman verksamhetsplanen och distriktets mål med Scouterna strategi

Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen?

Distriktet. Distriktet förväntar sig att kårerna:

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Verksamhetsplan Vi kommer fortsätta vår satsning på att utveckla och behålla både medlemmar och verksamhet i distriktet.

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

Tellus Mars. Venus + Venus. Merkurius. Neptunus. Saturnus. Saturnus. Jupiter. Framtida utbildningar. Anpassat ledarskap.

SPÄNNING, GEMENSKAP OCH UTVECKLING

Huvudmålen är ofta formulerade visionärt, för att sedan brytas ned i delmål och i största utsträckning också i mätbara mål.

Verksamhetsplan för 2018

Plattform för Strategi 2020

Verksamhetsplan 2020 för Södra Skånes Scoutdistrikt

Projektansökan Svenskt friluftsliv 2019

Utkast till Verksamhetsplan Verksamhetsplan för Scouterna

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Förslag till Verksamhetsplan version 1.6. Verksamhetsplan

Scouternas strategi

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Verksamhetsplan 2019 FÖR SÖDRA SKÅNES SCOUTDISTRIKT

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

KURSPASS LÖRDAG 14/9, FÖRMIDDAG

Verksamhetsplan och budget f ör

(Observera att denna programpunkt endast riktar sig till för de som definierar sig som kille/man )

KOMMUNIKATIONSPLATTFORM

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

Du håller just nu det första utkastet till Scouternas strategi i din hand.

Schema Scouttåget 2015

Verksamhetsplan

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Gemensamma åldersgrupper

Stämmohandlingar 18/3 Hallands Scoutdistrikt

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2014

Sektionen för fysisk aktivitet och idrottsmedicin

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Tjörn Möjligheternas ö

mitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv.

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM

Ledarutbildning i Scouterna genom Scouternas folkhögskola

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Verksamhetsplan

Rapport om ungdomsinflytande

Beslut efter kvalitetsgranskning

Verksamhetsplan Killingens förskola

12 Bilaga till proposition 3: Medlemskap i världsorganisationerna, WAGGGS och WOSM

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Upplandslättens scoutdistrikt inbjuder till. Lördagen den 28 februari till söndagen den 1 mars 2015

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Frälsningsarméns Ungdomsförbunds. Förbundsförklaring

Förskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bildningsförvaltningens IKT-strategi

Strategisk plan

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Verksamhetsinriktning

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Ledarpolicy. Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig

Naturvetenskapliga fakulteten

Personalpolicy. Laholms kommun

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Strategisk utvecklingsplan för Fakulteten för kultur och samhälle

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET STRATEGI 2016 FOTO: ANDREAS WENNEBÄCK

INNEHÅLL INLEDNING... 4 ÖVRIGA UTBILDNINGS- HELHETER...11 SCOUTLEDARGRUND- UTBILDNING... 5 INSTRUKTÖRS- OCH ORGANISATIONS- UTBILDNING...

Verksamhetsinriktning

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

VÄXTKRAFT 14 KURSHELG I SÖDERTÖRNS SCOUTDISTRIKT 7-9/ I SAMARBETE MED SENSUS. Lär dig spela ukulele steg 1. Kursledare: Gitten Abramsson

Arbetsgivarpolitiskt

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Personalpolitiskt program

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten

Transkript:

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Scouternas utbildningssystem, antaget av Scouternas styrelse 2014-10-12 Scouterna Box 420 34 Telefon: +46 8-568 432 00 Webb: www.scouterna.se The Guides and Scouts of Sweden 126 12 Stockholm Fax: +46 8-568 432 03 E-post: info@scouterna.se 1

Utgångspunkter för scoutledarutbildning Scouterna gör unga redo för livet och vill ge fler unga möjligheten att vara scouter som gör världen bättre. Scouting handlar om personlig utveckling för våra medlemmar och att ge så många barn och unga som möjligt att utvecklas till sin fulla potential i en trygg miljö. För detta är Scouternas program utformat. Scoutledare och andra vuxna i scoutrörelsen är möjliggörarna i detta. I förslaget till strategi för Scouterna 2015-2025 strävar vi efter att ha Sveriges bästa ledare. Därför är utbildning och utveckling av ledare ett område av stor strategisk vikt för hela scoutrörelsen. Utbildningarna ger möjligheter för medlemmar i Scouterna att leda sig själva och andra och syftar till att öka både kompetens och kvalitet i rörelsen. Utbildningsverksamheten bygger på två dokument, Utgångspunkter för scoutledarutbildning samt Scouternas pedagogiska grundsyn. Detta dokument, Utgångspunkter för scoutledarutbildning, innehåller de övergripande syften, utgångspunkter och målsättningar som utbildningssystemet är upplagt utifrån. Scouternas pedagogiska grundsyn beskriver rörelsens syn på lärande, bildning och utveckling. Perspektiv och utgångspunkter Nedan beskrivs ett antal viktiga perspektiv och utgångspunkter som är vägledande vid såväl utformning som genomförande av utbildning. Scouternas utbildningssystem ska verka för och genomsyras av dessa. Ledarskapet i f okus Det goda ledarskapet är grundläggande för Scouternas utbildningar. De syftar till att utveckla deltagarnas ledarskap för att kunna driva en utvecklande scoutverksamhet och för att på ett bra sätt kunna bidra till att uppfylla Scouternas vision och mål. Scouternas utbildning syftar till att göra scoutledaren medveten i sitt ledarskap och sina relationer med scouterna samtidigt som det skapar en arena för ledarens egen utveckling. Scouternas program är i centrum Då den primära rollen för vuxna och ledare i Scouterna är att direkt eller indirekt bidra till barn och ungas utveckling är Scouternas program fundamentalt. Genom ett tydligt fokus på att skapa 2

bra verksamhet med hjälp av Scouternas program gör Scouternas utbildningar ledarna väl förberedda och trygga i sin ledarroll. Möjlighet f ör allas utveckling och bildning Oavsett behov, förutsättningar eller erfarenhet skall alla få möjlighet att utvecklas i Scouterna. Därför är en viktig utgångspunkt för utbildningarna att de skall ge ledare, avdelningar och kårer verktyg för att göra Scouterna till en inkluderande verksamhet för alla barn och unga. Utbildningarna skall öppna upp rörelsen Vägarna in i scoutrörelsen, för alla åldrar, måste vara många och trösklarna låga. Scouternas utbildningar skall stimulera detta både genom utformning, innehåll och tilltal. Kompetensbaserat utbil dningssystem Grundtanken om att ett heterogent ledarteam har större möjlighet att komplettera varandra och passa fler barn och unga genomsyrar utbildningssystemet. Därför utgår systemet från en kompetenssyn. Utbildningarna skall ta vara på deltagarens kompetenser, erfarenheter och färdigheter och uppmuntra till utveckling av nya kompetenser och färdigheter. Genom att ha olika typer av kompetenser i ett ledarteam stärks teamet. Ingen kompetens skall därmed värderas högre än någon annat, varken i ledarteamet eller i utbildningssystemet. Denna utgångpunkt medför att Scouternas utbildningssystem inte är linjärt, det vill säga att utbildningarna, med något undantag, inte har någon inbördes ordning. Behoven skall styra, utrymme f ör f örändring är därf ör nödvändigt Behoven i scoutrörelsen, omvärlden och ledarens enskilda förutsättningar formar tillsammans viktiga utgångspunkter för utbildningssystemet. Detta gör att kontinuerlig utvärdering och utveckling är nödvändig. Scoutledarens situation och förutsättningar i hur, när och var man kan ta till sig utbildning är styrande för utbud och utformning. Lärandemål f ör tydlighet och likvärdighet Ömsesidiga, tydliga förväntningar lägger grunden för ett bra möte. Därför skall alla utbildningar ha tydliga lärandemål. Lärandemålen syftar också till att utbildningarna ska vara likvärdiga oavsett var eller med vilka utbildningen arrangeras. Målstyrning bidrar vidare till att förflytta besluten över den konkreta utformningen närmre kursdeltagaren vilket gör att dess behov och önskemål lättare kan tillgodoses. 3

Övergripande utformning Scouternas utbildningssystem är ett ramverk som ger en övergripande struktur för att ge sammanhang och överskådlighet över utbildningarna. De specifika utbildningarna i systemet startas, vidareutvecklas och avvecklas dock i takt med tiden och aktuella behov. Förändringshastigheten varierar således. Medan den övergripande systemutformningen, beskriven här, är stabil över tid varierar kursutbudet något snabbare. En utbildnings specifika övningar och metoder kan i sin extrem förändras från en kurs till nästa. Totalt sett ger detta en kontinuitet och förutsägbarhet samtidigt som det skapar utrymme för flexibilitet och anpassning. Systemets uppbyggdnad Startpunkten för alla ledare är en grundläggande introduktion, en kompetensinventering och en utvecklingsplanering. Detta sker lämpligast på kårnivå, eventuellt tillsammans med en introduktion till den specifika föreningens rutiner etc. Detta kan exempelvis ske i form av en workshop eller ett utvecklings- och välkomstsamtal när en ny ledare börjar. Trygga Möten är Scouternas arbete för att förebygga övergrepp och skapa en trygg verksamhet. En viktig del av arbetet med Trygga Möten är en utbildning som är obligatorisk för alla scoutledare. Denna är naturligtvis en viktigt del av Scouternas utbildningar. En grundläggande scoutledarutbildning fokuserar på Scouternas program och ledarskap. Den är grundläggande för de flesta vuxna i scoutrörelsen. Eftersom den i stor utsträckning fokuserar på hur man planerar och levererar ett bra scoutprogram är den värdefull även för de som varit deltagare i scoutverksamheten tidigare. Ambitionen är att alla ledare inom ett till två år efter att man påbörjat sitt ledaruppdrag skall genomgått denna utbildning. Det övriga utbildningssystemet erbjuder en mängd kurser utifrån ledarens behov och intresse. Utbildningarna sorterar under ett av flera övergripande utbildningsområden. Exempel på utbildningsområden är verksamhetsnära utbildningar, utbildningar för personlig utveckling, friluftslivsutbildningar och utbildningar för utbildare. Inom respektive område finns en föränderlig flora av utbildningar som kommer, utvecklas och går. Också utbildningsområden kan tillkomma eller försvinna beroende på behov även om dessa sannolikt är mer varaktiga. De verksamhetsnära utbildningarna syftar tydligt till att stödja scoutverksamheten. Alla utbildningar har det gemnesamma målet att ge praktiskta verktyg och kunskap nära förknippat med ett ledaruppdrag i Scouterna. Utbildningarna riktar sig exempelvis till scoutledare, kårstyrelser eller lägerplanerare. 4

Utbildningar för personlig utveckling syftar i större utsträckning till ledarens egna utveckling men erbjuder också arenor för möten, utbyten och en utvecklande fritid. Detta område lämpar sig väl för utbildningar som också riktar sig till grupper utanför scoutrörelsen. Utbildningar i området friluftslivsutbildningar både stärker friluftslivet i organisationen och öppnar upp och tillgängliggör det för nya grupper. Såväl grundläggande friluftslivsutbildningar som de av mer avancerad karaktär rymms här. Samarbeten med andra friluftsorganisationer stärker kursutbudet med specialistkompetens. En förutsättning för kvalitativa utbildningar är Scouternas ideella utbildare. Utbildarna är kärnan i utbildningssystemet. Särskilda utbildningar och fortbildningsmöjligheter för utbildare finns för att säkerställa den pedagogsiska kompetensen och kvalitetssäkra utbildningarna. Utbildningarna bidrar även till att implementera såväl Scouternas pedagogiska grundsyn som reviderade utbildningar. Dessa utbildningar återfinns i utbildningsområdet utbildningar för utbildare. Kvalitetsarbete och förnyelse Scouternas utbildningssystem ska vara dynamiskt och anpassa sig efter omvärlden samt scouternas och scoutledarnas behov. Utbildningssystemet måste därför vara flexibelt för förnyelse utan att behöva genomgå stora revisioner på regelbunden basis. För att uppnå det krävs ett systematiskt kvalitetsarbete som både säkerställer kvalitet men också fångar upp förbättringsåtgärder för deltagare likväl som utbildare. Utvärderingar av kurser ska ha ett tydligt syfte och tjäna som beslutsunderlag för kursledare, Ansvarig Scoututbildningar och chefstjänsteman inom utbildningsområdet samt ge styrelsen en god inblick i kvalitetsnivå och utvecklingsområden. Vikten av ett kvalitetssystem är därför stor men det behöver samtidigt vara utformat på ett lättillgängligt och relevant sätt. Kvalitetssystemet syftar till att utveckla Scouternas utbildningar, skapa gemensamma standarder och bidra till en lärandeprocess där det synliggörs hur drift, förvaltning och genomförande av utbildning kan förbättras kontinuerligt. För att skapa organisk utveckling i utbildningssystemet är ett aktivt arbete med utgångspunkt i kvalitetssystemet en förutsättning. Det är en löpande insats som handlar om att hitta, analysera och lyfta fram signaler och tendenser till relevanta utbildningsaktörer i en form som gör kollektivt lärande, samverkan och utveckling både enkelt och möjligt. 5