Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet

Transkript

1 Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet BAKGRUND På Scouternas stämma 2014 antog vi Scouternas nya vision vi drömmer om Unga som gör världen bättre. För att ta oss till visionen antogs också Scouternas strategi Strategin kan summeras enligt: Vi vill att alla ska få möjlighet att uppleva scouting, i vår verksamhet som är så bra att ingen kan tänka sig något roligare eller mer utvecklande. Vi gör det genom att överträffa scouternas förväntningar i varje möte och genom att scouterna utvecklas till förebilder i vår gemensamma rörelse. Trots att de flesta andra barn- och ungdomsrörelser minskar i medlemsantal har vi ökat rejält fyra år i rad. Det finns mycket som tyder på att det vi gör är attraktivt för barn och unga idag och att scoutrörelsen har en enorm potential att växa framöver. Vi vill att alla barn och unga ska få uppleva det som scoutings syfte och idé kan lova: Äventyr och kompisar, genom en lokal scoutverksamhet med hög kvalitet. Alla vinner vi på att barn och unga möter riktigt bra scoutverksamhet oavsett vilka förutsättningar man har, var i landet man bor och i vilken kår man väljer att bli scout, eller om man flyttar och byter scoutkår. Det är också viktigt att det finns en tydlighet kring vad som förväntas av en scoutkår eller scoutledare, nu när många vill engagera sig i scoutrörelsen och vi tar emot många nya barn, unga och vuxna. Det fantastiska i scouting är främst det som sker i mötet scouter emellan och mellan scouter och ledare, med barn och unga i den lokala scoutkåren. Vi har idag en stor frihet att som lokal scoutkår, utifrån Scouternas gemensamma program, utforma verksamheten i linje med de lokala förutsättningarna. Detta är en stor styrka då våra ideella ledare kan bidra med sina kunskaper, goda idéer och erfarenheter. Det innebär samtidigt att vi gemensamt praktiskt behöver tydliggöra vad vår strategi och våra värderingar innebär, och hur strategin och det stöd som finns från Scouterna centralt kan hjälpa varje scoutkår att bli ännu bättre, och som en följd av detta utmana ännu fler barn och unga som gör världen bättre genom scouting. ATT VARA EN SCOUTKÅR Det finns två obligatoriska moment som ställs för att få vara en scoutkår: Alla ledare i verksamheten som möter barn och unga genomgår utbildningen Trygga möten vart tredje år. Scouterna Post: Box 42034, Stockholm Besök: Instrumentvägen 19, Hägersten Telefon växel: scouterna.se

2 En scoutkår ska ha stadgar som antas vid en kårstämma och därefter godkänns av Scouterna. För scoutkårer som är anslutna till Scouterna via Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, Equmenia eller Salt Scout är respektive samverkansorganisation ansvarig för stadgehantering. Vid Scouternas stämma 2016 antogs propositionen Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet med ytterligare några obligatoriska målsättningar. Dessa utgår från fyra områden där scoutkåren är aktiv i att skapa en ännu bättre verksamhet. Scoutverksamhet den dagliga scoutverksamheten som bedrivs i kårens regi och sådant som bidrar till att den överträffar scouternas förväntningar. Verksamhetsutveckling utveckling och möjliggörare för en långsiktigt framgångsrik verksamhet i scoutkåren. Medlemsutveckling att fler ska få uppleva scouting. Formalia kontroll över grundläggande föreningsdokument för att därigenom säkra bland annat de ekonomiska förutsättningarna. Målsättningarna är i likhet med scoutlagen formulerade som något vi vill göra, inte något vi vill förbjuda, och är det som scoutkåren ska sträva efter. Varje område med målsättningar är uppdelade i vad scoutkåren behöver göra, det vill säga det mest centrala för en välfungerande scoutkår, och det kåren bör göra för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en riktigt bra scoutverksamhet. En målsättning som inte uppnås blir en tydlig förbättringspotential för scoutkåren till kommande verksamhetsår. Under verksamhetsperioden har vi tillsammans med representanter för små och stora kårer, distrikt och samverkansorganisationer diskuterat och bearbetat målsättningarna; hur det ser ut i dag och hur vi kan arbeta för att underlätta för scoutkårerna att uppfylla målsättningarna. Mindre redaktionella ändringar har gjorts. Ett mål har flyttats från bör till behöver utifrån lokala scoutkårers önskemål och det gäller punkten om att direktanslutna kårer ska träffa sin utvecklingskonsulent varje år. Punkten om att minst en person i scoutkåren ska prenumerera på Scouternas nyhetsbrev är utlyft som en rekommendation, då denna inte stämmer överens med samverkansavtalen som säger att det är respektive samverkansorganisation som står för kommunikationen med sina medlemmar. Det finns dock ingenting som hindrar att kårer eller enskilda scouter prenumererar på nyhetsbrevet, och samverkansorganisationerna uppmuntrar till detta. MÅLSÄTTNINGAR FÖR SCOUTKÅREN Nedan följer den nya summeringen av målsättningar, utifrån arbetet under året. Scoutverksamhet: Följa scoutlagen. 2 (6)

3 Alla ledare går utbildningen Trygga Möten minst vart tredje år, vilket redan gäller. Varje scoutkår bör uppfylla följande: Scoutkåren använder Scouternas program fullt ut 1. Nya ledare går utbildningen Leda scouting (eller annan utbildning där Leda scouting är ett delmoment, till exempel Ska ut) under sitt första år som ledare. Minst en ledare per ledarteam går utbildningen Leda avdelning eller motsvarande utbildning inom samverkansorganisationerna. Verksamhetsutveckling Direktanslutna 2 scoutkårer bjuder in och genomför en träff med sin utvecklingskonsulent varje år. Varje scoutkår bör uppfylla följande: Scoutkåren har en webbsida eller annan väl fungerande kanal (till exempel Facebook) för sökbarhet och informationsspridning. Scoutkåren har en välfungerande demokratisk struktur, där många barn, unga och vuxna deltar i kårens demokratiska möten, från kårstyrelse till kårstämma. Scoutkåren deltar aktivt i demokratin inom distrikt och/eller samverkansorganisation och skickar ombud till Scouternas stämma. Utöver detta rekommenderar vi att minst en person i scoutkåren prenumererar på Scouternas nyhetsbrev och sprider informationen vidare inom kåren. Medlemsutveckling Scoutkåren håller sitt medlemsregister uppdaterat, både gällande vilka som är registrerade och deras kontaktuppgifter. 1 Att använda Scouternas program definieras som fem krav, där alla fem krav ska uppfyllas: att använda åldersgruppsnamnen (1), scouter och ledare använder framtaget programmaterial, t.ex. aktivitetsbanken, böcker, ledarhandledningar mm (2), målspåren (3) och scoutmetoden (4) används i verksamheten samt att scouterna är delaktiga i programplaneringen (5). 2 Direktanslutna scoutkårer är de som inte är anslutna till Scouterna via Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, Equmenia eller Salt Scout. 3 (6)

4 Varje scoutkår bör uppfylla följande: Scoutkåren har en hållbar rekryteringsplan (för både barn och vuxna), både utifrån egna behov och för att aktivt arbeta med att öppna upp för grupper man normalt sett inte når. Scoutkåren är aktiv i att ta hand om intresseanmälningar och eventuell kö avseende de som vill bli scouter. Formalia Scoutkåren har godkända stadgar, vilket redan gäller (se ovan om direktansluten respektive samverkansorganisation). Varje scoutkår bör uppfylla följande: Direktanslutna scoutkårer ansöker om statsbidrag på minst kårnivå. NÄSTA STEG Nästa steg är att säkra att alla scoutkårer arbetar aktivt för att nå målen. Vid Demokratijamboree 2018 genomförs en workshop där målsättningarna och hur man kan arbeta med dem presenteras, tillsammans med goda exempel från kårer som redan idag gör bra saker som leder i riktning mot målsättningarna. Här medverkar utvecklingskonsulenter och samverkansorganisationer. Vi undersöker även möjligheterna att lansera ett självutvärderingsverktyg för kårerna för att identifiera sina starka respektive svaga sidor. Undersökningen görs digitalt och resultatet delas till kåren, och helst även till utvecklingskonsulent eller samverkansorganisation. Anledningen till att vi vill dela resultatet är att kåren ska få hjälp och stöd för att utveckla sina svaga punkter. Det ger oss också en bild av hur läget ser ut som helhet och kan indikera var vi behöver utveckla extra stöd. Vi vill också lansera en tipslåda på Scoutservice för att dela tips och idéer. Tipslådan bör vara sökbar både per område och ur kårens eller distriktets/samverkansorganisationens perspektiv för att se hur distrikt respektive samverkansorganisation kan stötta. FRÅGOR OCH SVAR Vad händer om kåren inte uppfyller målsättningarna? Framförallt är målsättningarna till för att kunna identifiera vilket stöd kåren behöver. Stödet ges från till exempel konsulenter, distrikt och samverkansorganisationer. Scouterna är ytterst ansvariga för att strukturkapital för stöd finns. 4 (6)

5 Vad händer om kåren inte gör självutvärderingen? Om kåren väljer att inte göra en självutvärdering kan det antingen bero på att man tycker att man är tillräckligt bra, eller att man kanske är i extra stort behov av stöd. I vilket fall så blir det en bra signal för ett samtal mellan kåren och utvecklingskonsulent eller samverkansorganisation. Kommer det att bli ett A- respektive B-lag inom Scouterna nu, de som uppfyller målen och de som inte gör det? Vi vill förstås att alla kårer ska uppfylla målsättningarna och genom att lyfta goda exempel vill vi sprida bra idéer mellan kårerna. Vi vill ju att fler ska bli ännu bättre. I processen och diskussionerna sedan Demokratijamboree 2016 har det kommit förslag på både diplom och symboliska gåvor eller rabatter till kårer som uppfyller målen. Just nu finns inga sådana beslut. Hur kvalitetssäkrade är Scouterna nationellt? Scouterna kommer att utbilda två stycken personer i att göra en självutvärdering enligt WOSM:s certifieringsprogram GSAT. Resultatet av det kommer att ge oss en indikation på hur det ser ut på nationell nivå. Scouterna kvalitetssäkras också genom andra organ, FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) och Svensk Insamlingskontroll säkrar till exempel att vi uppfyller kraven för att ha ett 90-konto. Hur ska vi klara av att utbilda alla ledare så att vi kan uppfylla målsättningarna? Scouternas folkhögskola arbetar för närvarande bland annat med att ta fram en webbutbildning för Leda scouting. Vi har också fått många tips och idéer hur exempelvis distrikten kan finnas med och hjälpa till att planera och lobba för utbildningar på lokal nivå eller, i de fall där distriktet har ett kansli, stötta med utbildningsadministration. Hur vet vi att vi följer scoutlagen? Det är förstås inte lätt att avgöra objektivt, men vi kan sätta fingret på det i de möten vi har och hur vi kommunicerar. Distrikt och samverkansorganisationer, liksom Scouterna nationellt, har viktiga roller som förebilder i detta. Vad gäller kring Trygga möten för föräldrar på Familjescouting? Det minsta vi bör göra är att informera om Trygga möten och hur vi arbetar med det. Vilken roll kan distrikt och samverkansorganisationer spela i detta? Tillsammans med konsulenterna är distrikt och samverkansorganisationer de som verkligen känner sina kårer. Dels kan man hjälpa till att identifiera vilka kårer som aktivt jobbar för att nå målsättningarna för att sprida goda exempel, dels kan man hjälpa de kårer som behöver stöd att hitta 5 (6)

6 rätt stödstruktur. Man kan till exempel också i ett distrikt anordna workshops kring hur man bygger en hemsida eller arbetar med Facebook, samla ihop deltagare till att göra en webbutbildning vid samma tillfälle för att få till ett samtal parallellt, eller stötta i kårdemokrati. Program och utbildningar kan kännas övermäktiga, hur gör vi då? Programgruppen arbetar med olika sätt att tillgängliggöra programmet och har fått en hel del medskick under den här processen. Om man inte mäktar med en hel utbildning kan man alltid börja med till exempel en programworkshop. Det är också ett lysande tillfälle att tanka av sina nyutbildade ledare när de kommer hem de kanske kan göra en liten workshop för resten av kåren kring det som de fått med sig? 6 (6)