Socioekonomiskt bokslut vad är det

Socioekonomiskt bokslut vad är det Eva Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog /OFUS & SEE 2013-12-30 1. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG 1.1 Socioekonomiskt bokslut för Fryshuset något helt nytt Vi är just nu i färd med att utveckla ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset för att därmed också kunna sätta en prislapp på värdet av de förebyggande insatser kring barn och unga som utförs där. Detta ska bli en prislapp som kan integreras med det traditionella företagsekonomiska bokslut som Fryshuset gör varje år. Socioekonomiska bokslut för den ideella sektorn har så vitt vi vet aldrig gjort tidigare i Sverige. Därmed befinner i oss delvis på obruten mark. I såväl tidigare studier som under detta arbete ser vi två ständigt återkommande strukturproblem, som delvis ensamma men framförallt tillsammans ger en förklaring till varför utanförskapet tillåtits växa; kortsiktigheten och stuprörstänkandet. Prevention och rehabilitering är frågor som har ett utpräglat långsiktigt perspektiv och är en fråga som ofta berör ett helt knippe av olika aktörer. Man borde alltså ha ett långsiktigt helhetsperspektiv kring beslut som rör sådana frågor för att agera långsiktigt effektivt. 1.2 Ett socialt investeringsperspektiv Tanken med tidiga insatser, prevention och rehabilitering är att man kan identifiera potentiella problem och/eller risker, avdela resurser för att hantera dem och därefter sätta in olika åtgärder såsom; öppna förskolor, kuratorer i skolan, föräldrastöd etc. Detta förväntas ge effekter på de berörda personernas framtida hälsa och välmående och dessutom skapa en mängd positiva ekonomiska effekter för samhället i form av minskade kostnader och/eller ökade intäkter. Därför behövs ett annat perspektiv än det kortsiktiga stuprörsperspektivet då man ska följa upp preventions- och rehabiliteringsinsatser det vi kallar ett socialt investeringsperspektiv Det finns en generell föreställning om att tidiga insatser, hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser hos barn och unga kan medverka till att förebygga utanförskap senare i livet. På ett mer generellt plan tänker man sig att en tidig samordnad insats av offensiv natur är bättre än en reparativ

insats vid ett senare tillfälle. Detta är en uppfattning som ofta finns starkt förankrad hos människor som arbetar med prevention, förebyggande arbete och tidiga insatser kring barn och unga. Man skulle kunna säga att denna föreställning utgör summan av en mängd vardagskunskap och det som brukar kallas tyst kunskap eller förtrogenhetskunskap hos dessa människor. Ett problem är att man vanligtvis inte ser på tidiga insatser på detta vis. Man ser dem vanligtvis som en entydig kortsiktig kostnad. Detta i sin tur kan bero på den definition som vanligtvis brukar användas kring begreppet investering; Investering, en utgift som förväntas leda till framtida avkastning. Det finns fysiska investeringar av typen infrastruktur, byggnader och maskiner 1. Denna definition av begreppet investering fokuserar på det förhållande att då man ska bygga om ett kommunhus för 100 Mkr belastar detta inte den kommunala budgeten med hela summan under innevarande år utan kanske endast med 1/30 under de kommande 30 åren. Om jag på andra sidan vill satsa en halv miljon kronor på att hjälpa en ung människa tillbaka till samhället belastar detta i sin helhet socialtjänstens budget innevarande år. Man beaktar på intet vis den framtida avkastning denna sociala investering i bästa fall förväntas ge. Vi kommer här att argumentera för att sociala investeringar i framtida hälsa och produktionsförmåga bör betraktas på ett likartat sätt som tekniska och fysiska investeringar. Vi kommer också att hävda att detta kan leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning än dagens synsätt. 2. ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV 2.1 Begreppet socioekonomisk analys Vi har under mer än 30 år genomfört ett stort antal socioekonomiska analyser av preventions- och rehabiliteringsverksamheter. Vi har också tagit fram en förenklad modell och utbildat hundratals personer i kommuner och landsting för att på egen hand kunna göra liknande analyser. Den socioekonomiska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ekonomiska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, grupper av individer, händelseförlopp och situationer eller populationer. I detta synsätt ligger inbakat några central begrepp: Tidigt och proaktivt Långsiktigt och uthålligt Helhetssyn och samordning Som en följd av detta kan man beskriva och ekonomiskt analysera värdet av prevention och tidiga insatser för att förhindra eller reducera utanförskap samt värdet av framgångsrik och effektiv rehabilitering. 1 Wikipedia.se, 2007-06-18

2.2 Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser Ibland får vi frågan om inte det socioekonomiska synsättet är exakt samma sak som att göra samhällsekonomiska kalkyler eller Cost-Benefit-analyser. I stort sett är det så. Vår modell bygger på detta synsätt. Vi följer de flesta vedertagna principerna för sådana analyser. Vi utgår från de tre stegen identifiera, kvantifiera och värdera de olika alternativ som ska ställas mot varandra. Precis som en god samhällsekonomisk kalkyl utgår vi från begreppen långsiktighet och helhetssyn. Det finns några skillnader. Man kan säga att vi kompletterar och vidgar den traditionella samhällsekonomiska kalkylen genom att identifiera och fokusera på aktörsperspektivet som vi upplever som helt centralt i allt beslutsfattande. Beslut fattas aldrig av den abstrakta aktören samhället. Beslut fattas av eller i kommuner, landsting, företag, enskilda personer osv. Beslut leder till omfördelningseffekter. Ofta finns det vinnare och förlorare. Därför är det för oss helt centralt att utgå från aktörsperspektivet för att kunna följa sådana effekter. Vi vill nå beslutsfattare med vår analys. Som en följd av detta väljer vi ofta en presentationsform som är konform med de olika aktörernas vanliga beslutsunderlag. Vi presenterar ofta resultaten i form av kortsiktiga resultaträkningar, långsiktiga sociala investeringsanalyser och finansieringsanalyser. Samhällsekonomiska kalkyler brukar enbart innefatta reala kostnader och intäkter. I sådana kalkyler är en finansiell utgift, oftast en transferering som bidrar till någons försörjning, inte en kostnad. I stället är det arbetslösheten som förorsakar försörjningsproblemet som räknas som en kostnad i form av uteblivet produktionsvärde. Vi inkluderar oftast även de finansiella effekterna i kalkylen eftersom de aktörer som har ansvar för eller fattar beslut om dessa försörjningssystem är intresserade av hur en viss insats eller verksamhet påverkar behovet av framtida försörjningsstöd. Man torde stå inför en svår uppgift om man ska övertala en socialchef att han inte behöver beakta utbetalning av försörjningsstöd som en kostnad. Vi låter i stället våra kalkyler oftast innehålla såväl de finansiella försörjningskostnaderna som de reala produktionsvärdena. Det gör att vi måste vara tydliga med vad som avses i resultaten. Ofta särredovisas de olika storheterna för att undvika dubbelräkning. 3. SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT ETT SPRÅNG FRAMÅT Det socioekonomiska synssättet och den socioekonomiska analysen är alltså ett sätt att konkret införa ett investeringsperspektiv kring preventiva och rehabiliterande insatser utifrån ledorden tidigt, långsiktigt, uthålligt och helhetssyn. Utifrån detta synsätt har vi gjort ett stort antal analyser kring sådana preventiva eller rehabiliterande verksamheter. Vi har också i en förenklad modell utbildat cirka 75 kommuner så att de på egen hand kan utvärdera projekt av olika slag och därmed kringgå begreppen kortsiktighet och stuprörstänkande i sin analys. Det socioekonomiska bokslutet är ett stort språng vidare. Det bygger på samma tanke men är metodiskt och strukturellt ett helt nytt steg. Det handlar nu om att integrera den socioekonomiska analysen med den traditionella uppföljning i form av resultat- och balansräkning som sker i alla organisationer ideella såväl som offentliga. Det handlar om att på allvar slå sig in i ekonomistyrningens domäner. Den styrning som så starkt påverkar hur vi använder våra resurser och värderar denna resursanvändning.

3.1 Varför behövs socioekonomiska bokslut? 3.1.1 Introduktion Företag och organisationer som Fryshuset är skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst som uppstått. Denna skyldighet är reglerad i bokföringslagen. För vissa företagsformer, t.ex. aktiebolag vars spelregler regleras i aktiebolagslagen, är kraven mer strikta än för andra. Syftet med redovisningen är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd för företagsledningen att planera och leda verksamheten. Det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i och värdera företaget. Myndigheter för att se om företagen uppfyller sina olika förpliktelser, t.ex. att betala skatt. Kunder, leverantörer och anställda för att bedöma företagets stabilitet och utvecklingsförmåga. Finansiärer för att bedöma kreditvärdighet etc. Man skulle kunna säga att redovisningens roll är att förse intressenterna i och kring ett företag med en kompass eller en mental karta med vars hjälp företaget kan analyseras och beslut fattas. 3.1.2 Teorin om externa effekter Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring företaget går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter. Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Om företaget skapar negativa externa effekter överskattas företagets värde. Luftföroreningar, buller eller företag som förgiftar vattendrag är sådana externa effekter inom miljöområdet. Utbrändhet, sjukskrivning och arbetsskador är sådana effekter inom det sociala området. Om företaget skapar positiva externa effekter (förbättrad hälsa, minskad vårdkonsumtion, ren luft etc.) underskattas företagets värde. Det vanligaste exemplet på externa effekter är miljöförstöring av olika slag. Eftersom miljön inte är prissatt på en marknad och äganderätten är svårdefinierad, så utnyttjas miljön som en gratis produktionsfaktor. Detta kallas en negativ extern effekt. Om man gör en samhällsekonomisk värdering av en produktionsprocess som innebär negativa externa effekter så skall de företagsekonomiska produktionskostnaderna justeras uppåt för att ta hänsyn till detta. Då försöker producenten föra dessa ökade kostnader vidare till konsumenten. Konsumenten kan välja att betala mer för produkten eller, om möjlighet finns, välja en annan produkt. Externa effekter kan också vara positiva. Ett exempel kan vara jordbrukaren som håller landskap öppna genom att producera spannmål eller kött/mjölk. De öppna landskapen konsumeras av alla som åker förbi, men ingen betalar för utsikten. Det kan också vara en grannskapskommitté som tar hand om trädgårdsskötseln i ett bostadsområde som därigenom bidrar till stabiliteten i området och till bättre sociala relationer och minskad förstörelse och vandalism. 3.1.3 Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter Kostnader och intäkter kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen så innebär en framgångsrik preventiv insats eller

rehabilitering av en person så att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle kommit. Man kan säga att dessa minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för preventions- eller rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för kommun, försäkringskassa, landsting eller försäkringsbolag. Dessa positiva externa effekter i form av mindre vårdbehov, minskade försörjningsbehov etc. är sällan lätta att för den enskilde beslutsfattaren härleda just till aktörens verksamhet. På samma sätt kan man säga att en misslyckad eller utebliven preventiv insats eller rehabilitering förorsakar negativa externa effekter för flera aktörer. Om kommunen köper prevention eller en rehabiliteringsplats hos en producent så är avtalet och därmed det ekonomiska ansvaret för aktören och kommunen endast knutet till att klienten skall tillbringa en viss period i rehabilitering. Det finns normalt sett inga mekanismer för att premiera eller bestraffa om denna rehabilitering varit framgångsrik eller ej. Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare beslut. I vår kalkyl över Fryshuset och dess fyrtiotal olika verksamheter är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter genom att lösa upp systemgränserna mellan alla aktörer kring insatsen kring en individ. Alla resurser läggs i en gemensam påse. Det gör att alla positiva och negativa externa effekter internaliseras i det socioekonomiska bokslutet. 3.2 Grundidé - att vidga den traditionella bokföringen Under de senaste decennierna har det utvecklats olika former av vidgade bokslutsmodeller där man försökt fånga in dessa förlorade effektmått. Exempel på sådan bokslut är hållbarhetsredovisningar, miljöbokslut, personalekonomiska bokslut och hälsobokslut. I detta arbete kan man identifiera några gemensamma drag: * man strävar efter en regelbundenhet med samma periodicitet som ordinarie bokslut vilket ger en möjlighet till kontinuerlig fördjupning av kunskaper och metodik men också möjlighet att skapa tidserier. * de bygger på att man försöker identifiera de olika områden inom vilka företaget/organisationen har en påverkan på världen. På så sätt försöker man omdefiniera företagets gränssnitt mot omvärlden eller införliva parametrar i redovisningen som annars uteblir (t.ex. antal sjukdagar per anställd). * man kvantifierar och försöker på olika sätt hitta mått för företagets påverkan på de externa variablerna i förhållande till den ekonomiska verksamheten (t.ex. utsläppta ton kväveoxid per miljon kronor i omsättning). * man försöker på olika sätt internalisera effekterna på ett bokföringsmässigt acceptabelt vis i redovisningen och redovisa dem sammanhängande med den ekonomiska bokföringen. * i vissa fall strävar man efter att monetarisera de externa effekterna så att direkt jämförbarhet med det ekonomiska resultatet erhålles 2. * presentationen bygger ofta på nyckeltal som antingen fångar relationen mellan företagets produktion och de externa effekterna (t.ex. antal ton koldioxid per producerad tonkilometer 2 se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, 2002

transporterat gods) eller mellan den traditionella bokföringen och de externa effekterna (t.ex. personalomsättning i förhållande till vinst, sjukdagar per miljoner kronor i omsättning). 4. VÅR PRELIMINÄRA DEFINITION AV SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT Det vi tillsammans med Fryshuset utvecklar är en modell där de (i huvudsak positiva) externa effekter som uppstår som följd av det man gör inkluderas i ett nytt och vidgat bokslutssystem. Detta kallar vi socioekonomiskt bokslut. Inför detta arbete har vi byggt en hel ny modellstruktur. 4.1 Bokslutet Med socioekonomiskt bokslut menar vi här * ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, dvs. intäkter minus kostnader samt balansräkning (tillgångar och skulder). * detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas (monetariseras). * dessa monetariserade externa effekter bakas samman till ett eller flera kostnadsställen i företagets socio-ekonomiska resultat- och balansräkning. * bokslutet kan kompletteras med andra icke monetariserade variabler som påverkar företagets resultat och värderingen av detta. * denna process görs regelbundet (årligen) som en del av företagets ordinarie bokslutsarbete. * resultatet redovisas tillsammans med företagets övriga årsredovisning. 4.2 Flera delar Det socioekonomiska bokslutet består av flera olika delar. * En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av framgångsrik rehabilitering. * En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av dessa effekter på längre sikt. Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning för förväntade framtida hälso- eller socialskulder. * En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man analyserar också i den mån det finns vinnare och förlorare i processen. * En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot varandra främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare samhällsperspektivet.

4.3 Socioekonomisk resultaträkning Kärnan i resultaträkningen är att internalisera verksamhetens alla externa effekter så att man kan avläsa inte bara hur företagets resultat ser ut ur ägarnas perspektiv utan också se vilken samhällsnytta man skapat. Det kan handlar om de samlade samhällseffekterna av att rehabilitera arbetslösa in på arbetsmarknaden, De kostnader man bidragit till att reducera i samhället och de intäkter man bidragit till att skapa. Resultaträkningen fokuserar på att skapa en helhetssyn kring effekterna. Resultaträkningen redovisas som årliga eller prognostiserade årliga intäkter minus kostnader både för samhället i stort och för samtliga berörda aktörer. I vår modell har vi definierat sex sådana aktörer eller grupper av aktörer. 4.4 Det sociala investeringsperspektivet Många preventions- och rehabiliteringsprocesser har svaga grupper som fokus. Man arbetar aktivt för att bidra till bättre hälsa, bättre livssituation eller förmåga att återgå till arbetsmarknaden. Det innebär att det föreligger ett utpräglat socialt investeringsperspektiv. Detta är något man ofta lyfter fram då man studerar rehabiliterings ekonomi eller upprättar så kallade hälsobokslut. Detta investeringsperspektiv bör också kunna lyftas in i det socioekonomiska bokslutet t.ex. pay-off tiden för rehabiliteringsinvesteringar ur ett socioekonomiskt perspektiv eller kvoten mellan kortsiktig rehabiliteringskostnad och långsiktiga samhällsvinster för sociala företaget. I det socioekonomiska bokslutet redovisas detta som en investeringsfråga. I ett sådant investeringstänkande bör också inbegripas riskanalyser och sannolikhetsbedömningar av framtida vinster i förhållande till investeringskostnader idag. 4.5 Att reducera en framtida hälsoskuld ett balansräkningsperspektiv? Många av de verksamheter som bedrivs i Fryshuset är av uttalat långsiktig natur. Barn till ensamma mammor, Skapa din värld, Frysbox eller skolorna är verksamheter som syftar till att förhindra eller reducera ett framtida utanförskap. Insatserna sker idag och de riktigt stora effekterna förväntas inträffar en bra bit in i framtiden. Det framtida förväntade utanförskapet utgör på sätt och viss en framtida hälsoskuld eller socialtjänstskuld en skuld som kommer att byggas upp, existera och kosta pengar om vi inget gör. I bokföringssammanhang redovisas skulder och tillgångar i balansräkningen. En framtida tillgång är summan av ett antal årliga nettovinster och en framtida skuld summan av ett antal årliga nettoförluster. På motsvarande sätt skulle man kunna säga att insatser idag som förväntas längre fram i tiden reducera utanförskapet utgör i balansräkningstermer en reducerad framtida hälsoskuld eller om man så vill en framtida hälsovinst en tillgång i samhället förväntade framtida balansräkning. 4.6 Finansieringsanalys I alla preventions- och rehabiliteringsprocesser finns det en eller flera finansiärer. De som tagit initiativ till och kanske också genomför processen. Men effekterna av detta kan påverka även andra samhällsaktörer. Om kommunen bidrar till att arbetsrehabilitera långtidssjukskrivna personer erhåller staten vinster i form av reducerade kostnader för sjukpenning. Om arbetsförmedlingen gör liknande insatser minskar kanske kommunens kostnader för försörjningsstöd.

Det finns alltså alltid potentiella vinnare och förlorare. Inom ekonomisk teori brukar man säga att om de samlade vinsterna av en förändring är större än de samlade förlusterna så att vinnarna (i varje fall rent teoretiskt) skulle kunna kompensera förlorarna anses en åtgärd samhällsekonomiskt effektiv (det så kallade svaga Paretokritieriet). Men det kan också vara viktigt i en värld där olika beslutsfattare försöker enas om spelregler för samverkan att med hjälp av det socioekonomiska bokslutet se mer konkret hur eventuella omfördelningseffekter ser ut. Stundtals kan detta bidra till att man enklare kommer fram till kloka beslut. 4.7 Nyckeltal I arbetet med socioekonomiska bokslut ligger att också utveckla meningsfulla nyckeltal som bland annat skildrar relationen mellan företagets konventionella bokslut och det socioekonomiska bokslutet. Exempel på sådana nyckeltal kan vara. * kvoten socioekonomisk vinst/företagsvinst * samhällelig intäkt per medarbetare * samhällsintäkter/rehabiliteringskostnad 4.8 Socioekonomisk Planering och Budget När en del av verksamheten genomlysts i ett Socioekonomiskt Bokslut kan nyckeltalen också enkelt användas för att göra uppskattningar av framtida externa effekter. I samband med det ordinarie budgetarbetet kan även olika nyckeltal och effektmått hämtas in som sedan omräknas med hjälp av schablontal till en Socioekonomisk budget. Samma sak gäller för insatser och projekt av mer tillfällig karaktär. Fördelarna med detta är att: * de externa effekterna kommer med tidigt i beslutsprocessen * det underlättar vid ansökan om anslag om ekonomiskt stöd * verksamheten kan enklare knytas till Sociala investeringsfonder i den mån det finns inom kommunen där man är verksam. 5. AVSLUTNING Arbetet med att ta fram ett socioekonomiskt bokslut för Fryshuset är ett omfattande utvecklingsarbete som innehåller ett antal utmaningar både av modellmässigt natur och då det gäller tillgång till data. Vår bild efter att ha kommit en bra bit in i arbetet är att det vid sidan av att skapa kunskap om effekter av det man gör höjer medvetenheten inne i organisationen om att vara tydlig om vad man vill uppnå och skapar reflektion över den mest effektiva vägen att ta sig dit. Det är också viktigt att se att detta, trots likhet i utgångspunkter och synsätt med tidigare arbeten kring socioekonomiska analyser, är något helt nytt. Inte bara därför att det bygger på en helt ny modellstruktur, nya data och nya presentationsformer, utan därför att det på allvar tar steget in i ekonomistyrningens värld oavsett om detta sker i en ideell organisation som Fryshuset eller om

synsättet transplanteras över till en kommunal förvaltning. Därmed hoppas vi att det kan få ett ännu större genomslag i framtida beslutsfattande.