ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura

Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen xxxxx apri 2013 årgång 89 DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS Bor med famijen i ett itet tät SOHEILAS CAFÉ Är bara öppet för kvinnor pura BJUDER PÅ SPANSKA MATRÄTTER i Lindfors Om kampen mot orättvisa

Föj med ti Boka oka onine www.duvr.duvres es.se.se innehå ISRAEL 11-20 okt Israe från norr ti söder med Car-Erik Sahberg samt Viveka & Hans - Gaiéen - Jerusaem - Döda Havet - Eiat K-G och Gun-Eva Larsson: 5-15 okt. Stora rundresan Danie Vikund och Göran Duveskog 25/10-3/11 Stora rundresan Jordbruksresan ti Israe 30/10-9 /11, // Kenya & Tanzania 20/10-3/11 Duvesk eskogs Reseservice AB, Te 0278-160 05. info@duvr o@duvres es.se Ring 0142-171 00 E-posta info@atremi.se Läs mer på www.atremi.se Eer skriv Vi Du ge ut en bok? * Vi skräddarsyr tjänster utifrån Dina önskemå! * Vi hjäper Dig från manus ti färdig bok! * Även små uppagor! Axstad Södergård, 595 94 Mjöby Vi du bi min Skyddsänge? Ge de övergivna barnen ett hem, en famij och en framtid. Sätt in din gåva på 90 00 21-7. Skriv skyddsänge på taongen. Eer SMS:a ÄNGEL100 ti 72 980 så skänker du 100 kronor. Li Lindfors Jag såg yxen och summen. Samtidigt. Det väckte ett engagemang. 4 foto:rickard. eriksson apri 2013 12 Vad är ett hem? Krönikören Annika Hagström funderar på vad som gör ett hem ti ett hem. Behövs kanske bara en enda symbo för att markera vad som är hemma? 14 Varmare tät för fyktingar Libanon är ett vackert and, men för fyktingarna från Syrien i sina tätäger är det erigt och kat. Läkarmissionen har hjäpt ti att vinterbona tät. 20 Hon kämpar mot skamkutur När Soheia Fors såg kvinnor som isoerades av hederskuturen i Sverige besöt hon göra något åt det. Hon startade Tehus, en orientaisk värd av färger och dofter enbart för kvinnor. Här möts kvinnorna av en äkande kärek. 24 Skoa på verandan I Jennys hem i San Savadors fattigare områden får trettiosju fyra- ti sexåringar ära sig äsa och skriva. Det ger dem en chans att sedan kara den vaniga skoan. 20 14 24 foto: Hans-Jörgen Ramstedt foto: Hans-Jörgen Ramstedt foto: josefin casteryd Stöd Värdens Barn bestä boken idag! Du har vä inte missat årets bästa present, ti dig sjäv, ti andra och ti Värdens Barn! Dessutom en omtyckt och ideaisk gåva för aa sags företag, organisationer och offentiga myndigheter. Boken, inkusive judbok, kostar endast 200 kronor. Hea 100 kronor går ti Värdens Barn. Priset inkuderar moms och frakt. Inga andra avgifter tikommer. Köp den genom att sätta in 200 kr/bok på PusGiro 160 58 86-9 (göm inte att skriva namn och adress) eer via bokens egen hemsida www.noveer.org Äskade röster äser årets noveer! I varje bok fi nns en cd (i Mp3-format) med aa noveerna inästa av svenska skådespeare och författare! Lyssna ti Pernia August, Stina Ekbad, Björn Granath, Fredrik Lindström, Torsten Wahund, med f era. www.vardensbarn.se Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, 162 88 Väingby teefon: 08-620 02 00 växe hemsida: www.akarmissionen.se, www.webaidshop.se Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, 105 36 Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: 08-619 24 00 Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, 903 02 Umeå teefon: 090-71 15 18 tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro 90 00 21-7 Föj med på en annorunda resa Just nu är min treåring i en fas när han äskar böcker. Afons Åberg, bokstavsramsor och en urtråkig bok om en teefon är hans favoriter. Och jag tänker när han sitter och äser för sig sjäv att jag förstår det där om att anafabetism går i arv. Det är något som jag ofta har hört från Läkarmissionsfok i Latinamerika, när de pratar om vikten av förskoor. Speciet för barn vars förädrar är anafabeter. De som inte har en enda bok hemma. Att de redan i första kass kan känna sig utanför, när de märker att de andra barnen verkar veta och kunna. I detta nummer av Svenska Journaen kan du äsa om en förskoa som Läkarmissionen stöder. Det är 27-åriga Jenny som öppnat sitt hem för barnen i grannskapet. Förädrarna är skeptiska Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen iband. När tivaron är extremt tuff kan detta med utbidning kännas vädigt ångt borta. Men här syssar förskoan även med uppsökande verksamhet och pratar igenom situationen med förädrarna. Ofta får förädrarna nya perspektiv och börjar prioritera förskoa för sina barn. Läkarmissionen bidrar med materiaet ti förskoan. Band annat får barnen gratis böcker. Tanken är att böckerna både ska vara roiga och pedagogiska. Och jag förstår att det är bra. När de möter barn som äst om Afons och tråkiga teefoner i fera års tid, ska de känna att de vet vad det här om böcker och äsning handar om.

Nu vi Li ta vara på ivet Schagerdrottningen Li Lindfors om sin ivsånga kamp Jag såg yxen och summen. Samtidigt. Det väckte ett engagemang. Li Lindfors kom ti Rio i Brasiien redan 1966, året då hon vunnit schagerfestivaen tisammans med Svante Thuresson. Resan bev startskottet ti ett ivsångt engagemang mot fattigdom och förtryck. TEXT: MAJKEN ÖST-SÖDERLUND FOTO: RICKARD L. ERIKSSON Li Lindfors är en av Sveriges ara största artister. Hon firade 50 års jubieum förrförra året. Hon har stjärnstatus: Värdighet, integritet och en viss distans ti media. Det tog ett och ett havt år att få en intervjutid med henne. Men när vi vä träffas på hennes kvarterscafé på Östermam är hon totat närvarande i mötet. Ögonen gittrar, bicken är nyfiken och hon säger att nu är det personen Li, eer Maj Liemor som sitter framför mig, inte produkten Li Lindfors som står på scen. Hon som producerar skivor, som gör åttexter, som skriver böcker, som ägt teatrar. Nej, jag vi inte fastna i en enda ång ista på at hon har gjort. De artikarna har redan skrivits. Men ok. Att hon sjungit Musik ska byggas utav gädje, Du är den ende och En man i byrån måste nämnas. Naturigtvis väckte den sistnämnda åten rabader. Mannen som objekt, nej, så ska det inte vara. Att det finns kaffefickor, prostituerade och 1966. Li Lindfors och Svante Thuresson sjunger Nygamma vas i svenska meodifestivaen. Det bev den vinnande sången. ättkädda damer är en sak, men att en kvinna skue ha en man som hon bara tog fram när hon sjäv vie. Där gick gränsen. Den där tappade kjoen hör nog också ti när det ska skrivas om Li. Den som skapade nya reger runt schagerfinaer. Varken Li Lindfors eer någon annan får någonsin mer se pubikens och inspeningsteamets förfärade ansikten när den oväntade överraskningen dyker upp. Hon snubbade ti och kjoen åkte av, men at var vä inövat. Hon drog i ett snöre och ner fö en ny kjo, det var bara några sekunder hon stod där ikädd en eegant överde och bara trosor nerti. Numera finns en rege om att ingenting nytt får dyka upp i foto: Jan Björse, scanpix q Li Lindfors Bor: På Öand och på Gärdet i Stockhom. Yrke: Artist, författare ti två barnböcker, skådespeare, kompositör, regissör, föredragshåare taar band annat om kroppspråk. Famij: Maken Anders Byström, dottern Petronea och barnbarnet Tindra, bonusbarn och bonusbarnbarn. Föreningsengagemang: Unicef-ambassadör, aktiv i 1,6 mijonerkubben som arbetar för kvinnors rättigheter, stiftesen Hemmet vid vägen. Skivor: Ett fyrtiota varav många har bivit gudskivor. Koppar av med: Rider och går ånga, raska promenader. 4 Svenska Journaen

direktsändning, at måste presenteras på generarepetitionen. Skämtet säger en de om vem Li är. Finurig under den där svaa ytan. Hon skrattar när jag frågar om hon är motsägesefu. Distanserad men med ett stort behov av närhet. Humoristisk och otroigt seriös. Spontan och ytterst vä förberedd. Riktigt vem jag är kan jag inte svara på. Det tar ett het iv att komma underfund med det. Jag har gått kurser i psykosyntes, försöker få ihop aa mina roer, förena dem ti ett enda jag. Att använda sitt kändisskap för att väcka opinion för orättvisor och missförhåanden är något som bir at viktigare för Li. Det började redan för mer än 40 år sedan då hon kom ti Brasiien för ara första gången. Hon hade precis vunnit Schagerfestivaen och bev inbjuden ti en jättearena där hon skue möta andra värdsstjärnor. Men det hon såg var något mer än geniaa musiker och fantastiska sångröster. Hon såg orättvisorna, diskrimineringen, förnedringen. Snuskig rikedom jämsides med tota misär. Biderna borrade sig fast. Hon föddes visserigen i Hesingfors under kriget, men hon växte upp i fokhemmet Sverige i Näsby Park i en av Stockhoms exkusivare förorter - med framtidstro och med starka jämikhets- och jämstädhetsidea. Att varje människoiv är ika mycket värt var en sanning som inte stämde i kåkstäderna, som hon passerade på väg upp ti yxvian där gräddan av värdens musikartister samades. Hon vie göra något. Tisammans med andra kända svenskar driver hon stiftesen Hemmet vid vägen som i dag har tre barnhem i Rio de Janeiro och i Sao Paoo. Hon samar regebundet in pengar för att barnen ska ha riktiga toaetter, duschar, skogång och mat. Hon är medveten om att det behövs poitisk förändring, en ny syn på människovärdet, men under tiden kan hon bidra ti att några barn får det bättre. Ti det behövs pengar. Li utsågs ti Sveriges första Unicef-ambassadör 1998. Hon vie särskit jobba för barns rättigheter, för fickors rätt ti utbidning. En ficka med utbidning får het andra ivschanser, hon kan också värna barnen och vara den första i säkten som bryter kedjan av fattigdom, anafabetism och i värsta fa risk för prostitution och utnyttjande. Men engagemanget har inte enbart handat om att ge. Li har också fått vädigt mycket under sina resor, ara mest från Brasiien. Samba och bossanova har bivit hennes signum. Hon har också bivit inspirerad av afrikansk musik. Redan på 1970-taet Li Lindfors Riktigt vem jag är kan jag inte svara på. Det tar ett het iv att komma underfund med det. Jag har gått kurser i psykosyntes, försöker få ihop aa mina roer. foto: FREDRIK SANDBERG, scanpix foto: PONTUS LUNDAHL, scanpix foto: Jack Mikrut, scanpix 2010. Li Lindfors och Tomas Bome i Asång på Skansen. 2011. Li Lindfors med maken Anders Byström. 1998. Li Lindfors er framför symboen för FN:s barnfond Unicef, när hon presenteras som dess svenska barnambassadör. 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

var hon i Liberia och såg hur barnen for ia när fäderna fyttats ti gruvorna för att få arbete. Vi sjöng med barnen och skaffade dem instrument. Det handar om att se deras resurser. Hjäp ti sjävhjäp är atid den bästa hjäpen. Att möta varandra i respekt, inte i ett ovanifrånperspektiv där det handar om att jag ska ge och någon annan ta emot. Li är trots sitt ursvenska namn invandrare, född i Finand med svenska som modersmå. Hon är övertygad om att finandssvenskar är annorunda än svenskar. Hon minns inte kriget, eftersom hon föddes 1940, men det finandssvenska språket finns kvar i henne. När hon ska grunda sig - som hon kaar det - inför ett scenframträdande pockar hon ofta fram sin finandssvenska. Hon sträcker på sig och börjar prata en väartikuerad Hesingforsdiaekt. Jag har funderat mycket över det där, vad det är jag kommer åt när jag tar tibaka mitt barndomsspråk? Det är andra känsor, andra uppeveser, andra uttryckssätt. Finandssvenskar är rakt på sak. Inget fjäsk. Li är gad över att hon fått det där arvet av att vara rotad och grundad i jorden, att inte fyga iväg adees för ätt. Den som ska övereva som artist får inte ha en faenhet för att beundra sin egen stjärngoria. Hon skijer mean sig sjäv och sitt artisteri. En de tror att de känner mig bara för att de äst om mig eer sett mig på scenen. Då är det skönt med barnbarnet Tindra, 8 år, som har en rätt avspänd instäning ti kändisskap. En dag frågade hon sin mamma: Mormor är ju känd, men vad är det hon har gjort egentigen? Li skrattar och säger att hon tycker mycket om det där citatet. De festa människor har mycket gemensamt. Längtor, rädsor, drömmar. Ju ädre jag bir desto viktigare bir det för mig att hinna träffa mina riktiga vänner, att hinna taa om för dem vad de betyder för mig, att ta vara på tiden, att inte bara arbeta. Fast Li verkar inte vara rädd för att ådras. Hea hösten stod hon på scen bredvid en man som var nästan 25 år yngre, de speade ett par. Hon har hittat det perfekta receptet för att håa sig ung: Att röra på sig, att umgås med barnbarnet, samt att bi betuttad minst sex ti åtta gånger i månaden. Men vaddå betuttad? Vad menar du? En firt, en bick som visar att jag ser dig. Den fungerar bäst med människor som har samma humor. Ett hemigt samförstånd. Kan vara mean kvinnor och män, men också mean barn och vuxna. Det är ingen sexue invit, det handar om något annat samförstånd, gemenskap, värme, medmänskighet. Det är synd att samhäet är så översexuaiserat att kvinnors firtar uppfattas som att de vi ha sex. När fotografen tar fram kameran visar Li vad hon menar med firt. Det är energi, det behöver vi. Aa människor. Jämt. s biden Li Lindfors Ju ädre jag bir desto viktigare bir det för mig att hinna träffa mina riktiga vänner, att hinna taa om för dem vad de betyder för mig, att ta vara på tiden, att inte bara arbeta. foto: ft, scanpix foto: Oe Lindeborg, scanpix foto: Ragnhid Haarstad, scanpix foto: Hans-Jörgen Ramstedt 1963. Sven-Berti Taube och Li Lindfors. 1968. Li Lindfors visar stot upp sin diamant-lp för Du är den ende. 1965. Li Lindfors och Tony de Costa hoppar högt i samband med presentationen av de medverkande i musikaen West side story. En tidigare barnsav får ära sig sy på Freedom House i Etiopien s Biden kommer från Etiopien och Freedom House där befriade barnsavar får ära sig nya yrken för att kunna försörja sig. Tjejerna får ti exempe ära sig sy. Det var en vädigt trevig stämning på centret och man kände att både ärare och ungdomar var vädigt entusiastiska. Hans-Jörgen Ramstedt 8 Svenska Journaen

nedsaget Större deen av sin fritid ägnar Annika Brorsson åt musik. Pengarna från konserten i Västra Fröunda går ti Läkarmissionens arbete band utsatta barn. Mats Backund (överst), och Anna Stading. Det är en häsokur att sjunga i kör För Annika Brorsson är det andra gången hon sjunger med i Sånger för ivet-kören Under årens opp är det tusentas körsångare som har varit med i Sånger för ivet. Under tio års tid var körkonserter med kända artister en återkommande aktivitet i Goben i Stockhom, men de senaste åren har Sånger för ivet varit på turné ute i andet. Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: Tomas Ohsson Annika Brorsson var en av körsångarna i Västra Fröunda. Jag har håit på med körsång sedan jag var sju år, gått musikgymnasium och tagit sångektioner med mera, berättar hon. Annika kommer från Herrestads församings körer i Uddevaa. Hon jobbar som förskoechef på en Montessoriförskoa. Men hea hennes fritid består av sång och musik. Hon har körer och kvartetter av oika sag, och de senaste sex somrarna har hon gått en kör- och dirigentkurs på Ljungskie fokhögskoa. Det är en häsokur att sjunga i kör. Det minskar stresshormonerna och man koppar av. Jag brukar säga att det är mumma för sjäen. Det är andra gången som Annika är med i Sånger för ivet. Första gången var på jubieumskonserten i Goben med tretusen andra körsångare. Det är ju vädigt häftigt att känna att man är fera tusen i kören. Men samtidigt kan jag ju känna i dag, med färre sångare, att jag gör mer nytta, säger hon. För det är kart att Annika hör ti de mest vana sångarna i dagens kör i Västra Fröunda. Hon brukar sjunga i den stämma där hon bäst behövs, men föredrar första atstämman. Det som är bra med stora körer är att de sångare som är vädigt säkra kan yfta och ge mod ti dem som eventuet är ite osäkra och så bir resutatet bra. De oika körerna får materiaet och övar för sig och sen träffas den stora kören för repetitioner under edning av Mats Backund. Det är atid med någon gästartist och i Västra Fröunda är det Anna Stading som sjunger. För mig är det inte jätteviktigt viken artist som är med. Jag är aätare. Men det viktiga är att artisten är engagerad och vi göra en konsert tisammans med oss. Anna är fantastisk med detta. Sen är ju köredaren enormt viktig och Mats är en oerhört inspirerande och tydig edare, säger Annika. Dock är den stora kören inte så stor som den skue vara. I Västra Fröunda var cirka 150 medemmar anmäda, men konserten hös mitt i infuensatider och kören var rejät desarmerad. Bara från oss i Herrestad skue vi ha åkt 60 stycken men bev 46. Men jag tycker ändå att den här kören åter fantastiskt bra, säger Annika. I vaniga fa brukar Annikas man och tonårsdöttrar föja med och yssna. Även hennes mamma och pappa, men den här gången är de hemma. Det är ändå nio mi mean Uddevaa och Västra Fröunda. Vi ska göra den här konserten i Herrestads församing ite senare. Då får de komma och yssna istäet. Kören får inget betat för att de är med. Däremot betaar de en anmäningsavgift och har med sig eget fika. Pengarna från konserten går ti Läkarmissionens arbete band utsatta barn. Jag visste inte mycket om Läkarmissionen innan jag var med i Sånger för ivet men jag har bivit vädigt nyfiken och är mig successivt mer och mer om det fantastiska arbete som görs. Att det går ti vägörenhet känns ju atid vädigt bra, säger Annika. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

krönika Vad är egentigen ett hem? Vad är ett hem? Frågan kan synas enke att svara på, men för mig har begreppet bivit aningen kompicerat på sistone. Ordet hem har sådan addning, visar det sig. Var känner du dig hemma? Svaret på frågan är inte het enke. Anedningen ti mina refektioner över hemmet är ett besök hos en av våra mest kända skådespeare. En kvinna som haft ett rikt och framgångsrikt iv, varit stor stjärna både hemma och borta i Hoywood. När jag kommer in i hennes hem bir jag omtumad av aa minnen. Konst, inramade foton, prydnadssaker, bomsteruppsättningar, mattor och gardiner som påminner om scenografier för Ibsen- eer Strindbergspjäser. Soffor och fåtöjer med stora mjuka kuddar. En varm och hemtrevig mijö även om den får mig att känna mig som en kusin från andet. Ett riktigt hem, tänker jag. Medan jag skriver detta ringer teefonen. Det är min vän författaren i uren. Jag stäer frågan ti honom: Vad är ett hem för dig? Bixtsnabbt svarar han. Det är där jag skriver Så funderar han en stund och tiägger: Hem är dit man kan komma tibaka. Hem är startpunkten för språnget. Hem är där man inte fastnar. Ett riktigt hem. Det var så jag uppfattade skådespearens varma och ombonade våning. Kanske var det därför motbiden bev så tydig. Den jag fick när jag taade med min son i Tokyo, via Skype, och kunde se det spartanska rummet bakom honom. Madrasser direkt på tatamimattor på govet. Ingen soffa, ingen tv, inget soffbord. Hightechpryar och saddar. Som ett pojkrum. Mitt ia barnbarn, två år gamma, redan van vid Ipaden sprang omkring i bakgrunden. En kort stund bev han stående framför datorn och kunde se att farmor fanns på skärmen och kunde vinka ti honom. Jag frågade min son om den enka möberingen. Även hans svar kom snabbt Det ger en stor frihet. Vi kanske fyttar i morgon och då är det skönt att inte ha för mycket pryar. Vad är ett hem? Min granne på andet, hon som en gång fick oss att fytta ut i det gröna, har fyttat. Hon som hade ett stort hus, med sängpatser åt aa gästerna, uthus och växthus med dignande tomatpantor, trädgård med rosor och äppeträd. Hon har fyttat ti en ättskött ägenhet med bakong. Bara en bråkde av aa hennes saker fick pats. Huset där vi firat så många midsomrar är såt och jag kan se när jag far förbi att de nya ägarna kastat ut a inredning på gården. De vi ha just och fräscht. När jag taar med min granne där hon sitter i sin nya ägenhet är det dubba känsor som bottas. Skönt att sippa at jobb med hus och trädgård, men trist att inte kunna ha gäster och stora fester. Hon undrar om hon gjorde rätt. Vad är ett hem? När är det dags att fytta? Vad betyder det för en gamma människa att känna igen sig band aa saker som samats genom åren? Jag gör ett besök på ett ädreboende i min närhet. Ser att dörren står på gänt ti ett av rummen och kan inte åta bi att kika in. Morakockan i hörnet sår tre sag. Det tunga ekbordet med foton får knappt rum inti sängen. Tavan med hjortmotivet ser för stor ut på den ia ytan ovanför sängen. Ett komprimerat hem. När jag kommer hem ti mig sjäv påminns jag om att min egen mamma var mån om att atid hänga upp en tava som förestäde Esbjergs hamn där vi bodde. Esberg har hennes hemstad, Danmark hennes hemand. Nu är tavan min. Min vän säger att han har sin mammas brödspade upphängd på väggen i arbetsrummet. Kanske behövs det bara en iten symbo för att markera var hemma är? Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Haå där Ceina Iba, 29 år, som fått pantor i Läkarmissionens trädpanteringsprojekt i Sydsudan. Vad har du fått för pantor? Det är band annat avokado, jackfrukt, citron och guanabanan. Jag fick mina första pantor 2007 och aa träd ger frukt nu. Har du fortfarande kontakt med projektet? Det är inte bara utdening av trädpantor som ingår. Jag har fått ära mig mycket om jordbrukstekniker av oika sag. Sen finns det också en de undervisning om företagande som jag har god nytta av. Hur ser ditt iv ut idag? Min man och jag hade evt Skojiga ekar ska spridas i byarna s Lek är något man ätt kan ta för givet, men i Afrika har många vuxna gömt hur man eker. Det menar Monica Woodhouse som är föreståndare för Läkarmissionens projekt Ge ett barn en famij, som hittar fosterförädrar åt övergivna barn. Monica har nu satt sin egen persona i en ekkurs. Skoj har änge varit ett viktigt insag i barnens rehabiitering på centret i Sydafrika, men nu ska de satsa på att sprida eken ut ti byarna och ti de nya fosterförädrarna. som fyktingar i Uganda i många år men kom tibaka 2006. Vi har ett eget barn och fyra adoptivbarn som en säkting inte kunde ta hand om. Frukten använder jag i hushået och säjer på marknaden. Vad drömmer du om framåt? Förutom fruktförsäjningen har jag börjat oda egna trädpantor i min trädgård för att även kunna säja dem. Min pan är att det ska kunna ge tiräckigt med inkomst för att betaa mina barns skoavgifter och så småningom bygga ett hus åt oss. kort om Läkarmissionen och Mäkarringen i samarbete 20 mijoner Så mycket fick Läkarmissionen ta emot 2012 som testamentesgåvor s Läkarmissionen och Mäkarringen ineder ett omfattande samarbete där mäkarkontor över hea Sverige bidrar ti ett av Läkarmissionens biståndsprojekt i Moçambique. Varje gång Mäkarringen säjer en bostad skänker de pengar i säjarens namn för att stödja ett projekt riktat ti barn i den hårt aidsdrabbade och fattiga Manica-provinsen och hjäper dem ti en ny famij. Vi har märkt av ett starkt engagemang ute på våra okakontor för den här typen av projekt. Vårt hjärta sår för Läkarmissionens arbete, säger Mats Limnefet, vd för Mäkarringen. Johan Lija är direktor för Läkarmissionen och vädigt gad över samarbetet. Ju fer som är med och bidrar, desto fer barn kan få en bättre framtid. Vi kommer att föja insamingen med stort intresse och stor tacksamhet, säger Johan Lija, direktor för Läkarmissionen. Hindrade sin syster från att könsstympas s Läkarmissionen stöder ett arbete mot könsstympning i Kenya. I projektet arbetar de med drama, sång och dans för att yfta frågan. Aan detog i ett drama och speade en pappa som vie att hans dotter skue könsstympas, men som ändrade sig när han fick mer kunskap om vad ingreppet Aan räddade sin syster. innebar. Detta gjorde att Aan började fundera på sin iasyster. Mamman är död. Hans pappa kunde tänka sig åta iasyster sippa könsstympning, men inte Aans farmor. Så Aan gjorde at för att övertaa henne och ti sut gick det. 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

ibanon Jag vågar inte 25-åriga Ruwaida fydde med famijen från Syrien ti Libanon återvända Det finns inga FNäger för dem som fytt undan inbördeskriget i Syrien ti Libanon. Istäet hyr tusentas fyktingfamijer en tätpats hos någon oka markägare och tvingas kara sig bäst de kan. Text: Conny Sjöberg Foto: Hans-Jörgen Ramstedt Ruwaida har fytt inbördeskriget i Syrien och bor nu tisammans med sin man och deras två små pojkar, 2,5 och 1,5 år, i ett tätäger. 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

ibanon Trots att Ruwaida tycker att ivet i ägret är vädigt påfrestande, med ständigt tvättande av barnens käder i kavatten, är det inte ta om att återvända hem ti Syrien. Femåriga Nagam går stot runt med sin väska. Det var mycket bättre hemma, säger hon. Libanon är vackert. Var man än befinner sig i det ia andet, stort som Östergötand, ser man antingen höga berg eer havet. Ofta båda dearna. Men de tusentas syriska famijer som har kommit hit det senaste havåret, är inte här som turister. De är på fykt. 25-åriga Ruwaida bor tisammans med sin man och deras två små pojkar, 2,5 och 1,5 år gama, i ett tätäger utanför staden Ghazze i Bekaa-daen i östra Libanon. Gränsen ti Syrien är bara några mi bort. När vi kommer på besök håer hon på att tvätta käder, i ett fat med kavatten. Det är hoppöst. Två minuter efter att jag har satt på pojkarna rena käder är de eriga och smutsiga igen, suckar hon och visar med en uppgiven gest på hur bött och erigt det är på marken framför tätet. I dag är det soigt och ganska varmt, men för det mesta tar det två-tre dagar innan tvätten har torkat, tiägger hon. De kom hit i höstas, efter att ha fytt från sitt hem i den syriska staden Homs, som igger cirka femton mi norrut. Hon verkar så trött och Ruwaida Två minuter efter att jag har satt på pojkarna rena käder är de eriga och smutsiga igen. uppgiven att jag inte kan åta bi att fråga henne Om din man skue säga att i morgon återvänder vi hem igen skue du föja med då? Adrig, svarar hon bixtsnabbt. Jag vågar inte återvända. Det är inte säkert för barnen. Här i utkanten av Ghazze finns det cirka 450 fyktingfamijer. De bor ite utspritt i små tätäger med 20-40 tät. Marken ägs av okaa bönder och famijerna har fått betaa motsvarande 1 500 kronor i hyra för sin tätpats. På några stäen finns det tigång ti e för den som kan betaa. Det kostar 30 US-doar i månaden, om man vi ha yse i tätet, berättar en famij. Här finns bara små, informea fyktingäger. Inga stora FN-äger som i Turkiet och Jordanien. Orsaken är poitisk och mycket känsig i Libanon, som i början på 1970-taet tog emot stora grupper paestinier, som då fydde från Jordanien efter en vådsam konfikt med kung Husseins regim. Paestinierna fyttade in i de många äger som redan fanns runt om i Libanon sedan tidigare. Vissa grupper band dem var beväpnade, viket edde ti ökade spänningar och ti sut bev det den tändande gnistan för ett bodigt inbördeskrig i Libanon, som rasade från 1975 fram ti början på 1980-taet. Eftersom Libanon som stat är baserat på en forme maktdening mean kristna, sunniter och shia-musimer, skue en mer permanent och officie närvaro av hundratusentas syrier, varav merparten är musimer, kunna rubba denna känsiga baans. Och dessutom riskera att dra in Libanon i det syriska inbördeskriget. Därför har Libanon hittis sagt nej ti FN och andra som veat upprätta mer organiserade äger, med ordentig tigång ti mat, vatten, toaetter och skoor för barnen. När Läkarmissionen strax före juen 2012 drog igång en hjäpinsats tisammans med schweiziska Medair och en oka ibanesisk organisation, handade det om att väja ut ett anta befintiga tätäger, och att hjäpa Medairs Andrew Aa vägar var avstängda i fera dygn och runt täten åg det fera decimeter böt nysnö. famijerna där att vinterbona sina tät, med hjäp av tjock vinypast, isoeringsmateria och vededade kaminer. I början hade vi en fantastisk tur med vädret. Det var reativt mit och torrt när vi förmedade hjäp ti de första 700-800 famijerna. Men i mitten på januari drabbades hea området av den värsta snöstormen på många år. Aa vägar var avstängda i fera dygn och runt täten åg det fera decimeter böt nysnö, berättar Medairs Andrew Robinson, med mångårig erfarenhet från katastrofinsatser i band annat Afghanistan. Ovädret övergick sedan i kraftiga regn, viket orsakade stora översvämningar i ägren, tiägger han. När vi besöker ett tätäger utanför staden Zahe, kommer just översvämningen på ta. Precis inti ägret rinner en stor bäck, som svämmade över rejät den gången. Vi hade över en havmeter vatten inne i täten, när det var som värst. Jag var tvungen att bära våra två minsta barn hea tiden, för de skue ha drunknat annars, berättar en pappa och skakar på huvudet åt minnet. At bev givetvis genombött och det tog över en vecka innan det började bi någorunda torrt igen, fyer grannen i. Nu syns inga direkta spår av det. Istäet vi aa bjuda in oss på te, som den traditionea gästfriheten kräver. Men det är också ett sätt att visa sin tacksamhet för den hjäp de har fått. 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

ibanon webaidshop Gåvor som räddar iv Häften av aa syriska fyktingar i Libanon är barn. De tiåts inte att gå i de okaa skoorna och tvingas fördriva dagarna i närheten av tätägret. Vår okae tok insisterar på att vi, trots brist på tid, ska tacka ja. Det är nog det enda de har råd att bjuda oss på. Men det är viktigt för deras sjävkänsa att vi tackar ja. De känner sig så förnedrade att behöva bo och ha det så här, förkarar han. Samtaen inne i täten bekräftar hans ord. De berättar om vad de har ämnat efter sig i Syrien. Även om vi inte as var rika, så hade vi at man behöver. Nu har vi inte en aning om huset eer våra möber finns kvar. Vi tog bara med oss de käder och småsaker som fick pats i väskorna. De festa av dem kommer från städer som igger fem-tio mi in på den syriska sidan. De tog sig ti gränsen i taxi eer med buss, fick köa i timmar och tvingades iband betaa mutor, för att ta sig in i Libanon. Tack vare mobiteefoner fick de kontakt med för detta grannar eer säktingar som redan befann sig här. På så sätt etade de sig fram ti äger där det fanns pats för ett tät ti. Under tiden som de skaffade materia och satte upp sitt eget tätskju, fick de bo hos någon grannfamij. Trots att de festa famijer består av 8-10 personer, varav häften är barn, är det uppenbart att man dear med sig av det ia man har, när nya famijer anänder. Ett fint bevis på att soidaritet kan fungera även under svåra förhåanden. Nu när vintern sakta men säkert har övergått i vår, är den dagiga tivaron ite bättre för fyktingarna. Des är det inte ängre ika kat på nätterna, men framför at kan en de av männen få jobb ute på fäten i den bördiga Bekaa-daen. Vissa av männen har även tidigare jobbat här under sommarhavåret, för att sedan åka hem ti famijen och huset i Syrien under vintern, där de då har evt på pengarna de tjänat i Libanon. Eftersom aa priser var ägre i Syrien, gick det bra, förkarar en av männen i Ghazze. Men här i Libanon är det svårt att kara sig. At är så dyrt. De nyanända fyktingfamijerna har som rege med sig ite pengar när de kommer hit. Men ganska snart börjar de egna resurserna tryta. Många har handat på kredit och hoppas kunna betaa av på det, om de får jobb nu. Bara en de famijer har yckats registrera sig som fyktingar hos FN, viket är ett krav för att få mathjäp den vägen. Därför förbir insatser som den som Läkarmissionen just nu genomför skinaden mean hopp och förtvivan. På frågan om när de tror att de kan återvända hem igen, svarar aa: Endast Gud vet. Sjäva tar de en dag i taget. s Webaidshop är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Aa gåvor är på riktigt och därför kan produkter ta sut. Det är Läkarmissionens partner ute i fät som bestämmer antaet. Det baserar sig på viken kapacitet som finns. Ti exempe hur många skopatser en skoa har, hur många sjukhussängar som finns på ett sjukhus eer hur många grisar som går att distribuera på ett bra sätt. Den som har köpt en produkt kan skriva ut ett gåvobevis på sin skrivare hemma, eer bestäa en utskrift från Läkarmissionens kontor. Många använder WebaidShop som presentbutik och uppvaktar vänner och famij med en verkigt meningsfu present. Andra handar konkret bistånd på nätet som ett sätt att hjäpa ti. s David Bengtsson Vi fokuserar ofta på den egna materiea standarden och det egna vämåendet. Jag har atid haft ett stort intresse för samhäsbyggnadsfrågor och bistånd och en vija att bistå med det jag kan. Jag har ett engagemang för Afrika och rent vatten är en förutsättning för ett drägigt iv och god häsa. Att få hjäpa medmänniskor ti en bättre framtid känns sjävkart. Birgit Nordah Brunnar känns vädigt angeäget eftersom friskt vatten är oumbärigt och atför många dör i brist på just den varan. Just den här gången var det ingen i säkten som fick det fina gåvobeviset, men jag har använt mig av gåvobeviset vid många tidigare tifäen där biståndsgåvor känts mycket sundare än traditionea presenter, som kanske inte kommer ti användning. För famijer i norra Uganda, där många varit fyktingar, men återvänt, är tigången på rent vatten avgörande för att de ska kunna bygga upp sina byar igen. Vi frågade några givare varför de vade att handa en ande av en vattenbrunn i WebaidShop Se fimen borrhå ti brunn på webaidshop.se Erik Hoke Gåvan var en jukapp ti mina förädrar som har vad de behöver materiet sett. De har atid haft stort hjärta för behövande och ganska ite intresse för ännu en prydnadssak som står och samar damm. Min far har varit ingenjör och mor sjuksköterska/vårdärare så brunnsborrning passade vä in på en enke teknisk ösning på ett viktigt häsoprobem. Heena Wingbrant Jag tycker att det känns mer ivsnära att ge pengar ti ett specifikt ändamå än att bara ge en summa ti något mer övergripande, och Läkarmissionen verkar vara en bra organisation. Aa vi människor är ju i så stort behov av vatten! Här är det en sjävkarhet, vi kan nog inte ens förestäa oss hur det är att vara utan det ens under en kort period. 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

utbick Soheia värmer kvinnor Därför Iranfödda Soheia Fors kom ti en främmande värd när hon andade i Sverige. I dag har hon vant sig vid svensk vinter och svensk frihet och är djupt engagerad i att hjäpa kvinnor vars frihet begränsas av hedersvåd. Tehusen i Karskoga och Karstad är ett ed i detta. Text: Kerstin Doye Foto: Josefin Casteryd öppnade geriasodaten Soheia Fors tehus i Sverige Det första Tehuset i Karskoga öppnade 2010. Nyigen öppnades ett i Karstad och Soheia drömmer om fera över hea Sverige. Fera kommuner är intresserade. Hon driver tehusen genom den ideea föreningen Khatoon. Khatoon är kurdiska och betyder stark och sjävständig kvinna, en beteckning som passar på Soheia. Hon har gått från rik och skyddad, kurdisk adesficka i Iran, ti geriasodat, ti misshandad fru, ti isoerad och hårt medicinerad invandrare i Sverige. Och rest sig igen. Soheia Fors är i dag omgift med baptistpastor Kje Fors och har varit kommunpoitiker för Kristdemokraterna, men på tehusen pratas varken poitik eer reigion. De är en kvinnovärd med orientaiska färger, dofter och tjocka mattor, och hit tiåts kvinnorna gå för att männen är bannysta. Många får inte ens gå ut sjäva, de bir sittande hemma, isoerade. Jag känner igen mig för när jag kom ti Sverige kunde jag inte Dokumentet som styrker Soheias identitet som prinsessa av Kahor. Här kaas hon Mah Dokht Soheia Davoodian-Gian. språket, kände inte kuturen och var ovan vid kimatet. Jag bev fuständigt isoerad. Ti tehusen kan de komma och känna sig trygga. Fera kvinnor är musimer, men inte aa. Tov nationer och fyra värdsreigioner finns representerade band de 90-ta kvinnor som kommer varje dag. De möts av kärek som får dem att må bättre och bättre. Soheia berättar om en kvinna som ed så svårt av fibromyagi och hon inte ens kunde håa i en kopp. I dag är hon besvärsfri och anstäd i verksamheten på hetid. Psykooger undrar vad jag har för metod, säger Soheia och skrattar. Hon ser ständigt bevis på hederskutur. En skamkutur säger hon om hur dessa kvinnor bir misshandade av sina män eer utstötta ur sina famijer. Nu har föreningen Khatoon med stöd av många väviiga öppnat Svenska Journaen 21

utbick kortom... Tehusen är en väkomnande pats för kvinnor från änder som Egypten, Syrien eer Marocko. Hit får de komma för att inga män är här och här bryts deras isoering, säger Soheia Fors som sjäv var fuständigt isoerad och utämnad ti sin dåvarande man när hon kom ti Sverige. Saras hus, Sveriges första skyddade boende för hedersvådsutsatta kvinnor. Här får de en fristad. Soheia är fu av drömmar och paner. Khatoon har nu köpt en mattfabrik i Turkiet och forsat vävstoarna med astbi ti tehusets okaer för att kvinnor ska hitta en försörjning med att väva mattor. Nästa steg är att starta ett orientaiskt bageri. Jag äskar Sverige och friheten här! utbrister hon. Men Sverige förändras snabbt. Tehusen är jätteviktiga, menar hon, för att kvinnor som kommer ti Sverige ska ära sig språket, få kunskap om sina rättigheter och kunna bryta sin isoering. Men det är också viktigt att poitiker agerar, det sker atför ångsamt i dag, tycker hon. Hederskuturen handar om manigt förtryck mot kvinnor och barn, men också makt. Det svenska samhäet ägger sig patt för man är Soheia Fors Det kan göra ont på vägen, ont överat, men känsan när man kommer upp och får dra in den friska uften, det är min beöning. rädd att verka intoerant, och då accepterar man istäet ett beteende som är fruktansvärt intoerant. Soheia har sett kvinnor som bivit brända med strykjärn på dear av kroppen som inte syns,. Khatoon har fått hjäpa kvinnor att fy. Det Soheia gör är inte ofarigt. Hon har bivit hotad fera gånger för att hon förstör våra kvinnor och någon har försökt köra på henne och hon har tvingats ha poisskydd. En kvinna, eer ficka, har atid fe, säger hon. Det är männen som bestämmer och definierar värderingarna. När en ficka bryter mot traditionen bir trycket på henne oerhört. Det är ingen sump att fickor med invandrarbakgrund faer från bakonger, och det borde vara sjävkart att poisen skickar dit en stor styrka som förhör famijemedemmarna var för sig och inte godtar en pappas förkaring att hon fö när hon skakade mattor. Soheia vi informera och skapa opinion. Hon tar aa möjigheter att taa om hedersvådet och tehusen. Det är svårt att förstå hur hon hinner och orkar, och hon medger att det är tufft iband. Det är som en ständig bergskättring. Det kan göra ont på vägen, ont överat, men känsan när man kommer upp och får dra in den friska uften, det är min beöning. Det sker när hon kunnat göra skinad för någon kvinna. Men sedan börjar kättringen igen, varje dag är det nya utmaningar, nya människoöden och nya möten. s Ge bort kyckingar i påsk s Påsken är en tid när vi äter mycket ägg och då passar det vä utmärkt att tänka på famijer i fattiga dear av San Savador? 100 kronor att ägga i påskägget, eer att äggkompensera för sig sjäv. 100 kronor ger: 25 kyckingar gödning diverse verktyg en mindre utbidning i djurhåning och konsten att driva ett mindre företag För famijen Gonzaez som bor i ett av de fattigare områdena i San Savador har kyckingarna erbjudit het nya möjigheter. För första gången i ivet tjänar de egna pengar och har en möjighet att panera för framtiden. För de fyra barnen innebär famijens förbättrade ekonomi att de kan få en ordentig utbidning. Kryssösning feb 2013 Det har kommit önskemå från äsare att få facit på korsordet. Så här kommer det rätta svaret på korsordet i februari. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Vem är det som gör korsordet? jag har fastnat Anders från Stockhom ringde och vie ha ösningen på ett ord. Han kunde dock vänta tis nästa nummer av Svenska Journaen. Här kommer den rätta ösningen ti Anders och aa andra som fastnade ängs vägen. Det är Lars Fridestig i Fränsta som är korsordsmakare. Han jobbar med datorn som redskap och ett korsord tar i amänhet 2-3 dagar att göra. q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Soistkvartetten 13 apri k 18. 00 Kristinehamns Kyrka 14 apri k 17.00 Skara Missionskyrka Roand Lundgren och Nisse Bergman 17 apri k 14.00 Riddarhyttan, Amänningbo Fiadefia 18 apri k 19.00 Hedemora, Vasakyrkan 19 apri k 19.00 Storfors, Fiadefia 20 apri 11.00 Nås, Missionshuset 20 apri k 18.00 Ekshärad, Fiadefia 21 apri k 10.00 Maung, Limokyrkan 21 apri k 18.00 Lindesberg, Kristinakyrkan Kje Lönnå och Sundsvas kammarkör 20 apri k 16.00 Svenstavik, Bergs kyrka 21 apri k 16.00 Östersund, Stora kyrkan Vocasis och Nisse Bergman 27 apri k 19.00 Vrigstad 28 apri k 11.00 Hesingborg, Pingstkyrkan 25 maj k 18.00 Styrsö, Pingstkyrkan 26 maj k 11.00 Öckerö, Nimbus 26 maj k 18.00 Öckerö Nimbus Ingemar Osson och Nisse Bergman 3 maj 19.30 Sunne, Sunne kyrka 4 maj k 18.00 Karskoga, Rävåskyrkan Da Capo och Nisse Bergman 1 juni k 19.00 Bankeryd, Missionskyrkan 2 juni k 18.00 Jönköping, Immanueskyrkan 16 apri Företagardag i Uppsaa 13 maj Books &Dreams Stockhom Richard Nikasson och Nisse Bergman 12 maj k 18.00, Götene, viskvä i Pingstkyrkan. 22 Svenska Journaen Svenska Journaen 23

e savador Jenny är barn äsa och skriva 24 Svenska Journaen q E Savador s E Savador har drygt 5,3 mijoner invånare. Uppemot en femtede av invånarna, runt en mijon människor, är enigt officiea siffror anafabeter i andet. Förskoan ingår officiet i andets San Savador utbidningssystem, men ofta saknas förskoor eer pats för barnen och förädrar måste många gånger betaa för utbidningen. Läkarmissionen stöder, genom sin okaa partner, Afaisa, förskoor med tryckt utbidningsmateria i ett anta centraamerikanska änder, däriband E Savador. Resutaten är så tydiga när man arbetar med barn. Det säger Jenny som har förskoa för barn på sin egen veranda. Hon räddar därmed barnens skogång och är sig sjäv samtidigt. Drömmen är att bi ärare. Text: Johanna Kratz Foto: Hans-Jörgen Ramstedt Soen har ännu inte hunnit upp över de rangiga kåkarna i ett av San Savadors fattigare områden, men Jenny har redan stät i ordning färggada paststoar ute på verandan ti sitt eget hus. Kockan åtta varje morgon förvandas patsen ti undervisningssa för kvarterets småttingar och om några minuter kommer 37 sexåringarna att droppa in här. Jenny håer sjäv i ektionerna, tisammans med ett par friviiga medhjäpare. Jag finner stor gädje i att se hur barnen är sig äsa och skriva, säger hon. Jenny är 27 år men redan änka och har gått en kortare kurs ti förskoärare. Hon hade just förorat arbete och bestämde sig snabbt för att hoppa på utbidningen, för att få redskap och pedagogiska kunskaper ti att undervisa barn. För henne var det sedan ett enket besut att öppna sitt hem. Förskoan ger barnen ett bättre iv, utan den har de nästan ingen chans att fortsätta i den vaniga skoan, säger Jenny. Jenny vet vad hon pratar om. I det här området har de festa av barnen minst en föräder som varken kan skriva eer äsa. Om barnen dessutom inte har gått någon förskoa är det svårt att hänga med i första kass. Och den som inte karar skoan har ätt att hamna i ungdomskriminaitet och gäng ett stort probem i dessa områden. Det hörs ett gnissande när grinden ti tomten öppnas och Gabriea, dagens första eev kiver in, tätt föjd av mamma och iasyster. Inga barn promenerar ensamma ti förskoan. Området är adees för farigt. Jag giar att rita och så har jag fått många nya vänner här, berättar Gabriea. Svenska Journaen 25

e savador din sida Här kan du stäa frågor eer kommentera det Väkommen! som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, 162 88 Väingby Att föja med i skoan är en stor utmaning för barn vars förädrar adrig ägt en bok, eer sjäva inte kan äsa och skriva. Men tack vare förskoan på Jennys veranda och skoböcker från Läkarmissionen får barnen från summen i E Savadors en möjighet att kara av sin skogång - och sipper ärva förädrarnas afabetismen. En av de största utmaningarna för Afaisa, Läkarmissionens okaa partner, är att övertyga förädrarna att åta barnen komma hit. Ofta är de skeptiska och har svårt att förstå meningen med skoa, när vardagen går ut på att kara sig från en dag ti en annan. Från förskoan går man därför runt i kvarteret och häsar på hos famijerna. Gabrieas mamma är en av dem som åtit sig övertaas. Det tog ganska ång tid innan jag förstod meningen med detta, men när jag fick besök från förskoan förstod jag hur viktigt det är att Gabriea får en utbidning, säger hon. Fer mammor kommer nu in på gården i en jämn strid ström, inte säan med barn både i handen och i famnen. Några av barnen som droppar in på gården bär skouniform, men ti skinad från vaniga förskoor kan förädrarna åta barnen komma i andra käder om de inte har råd med skouniform. Böckerna behöver de inte heer betaa för och varje barn får en bok som de kan ta med ti syskon och förädrar. Boken är framtagen för att vara pedagogisk och ekfu och ger barnen en bra grund att stå på inför skoan. När ektionen börjar får barnen upprepa en ramsa innan Jenny ritar upp siffror på tavan. Barnen tittar i de färggada böckerna och räcker upp handen för att svara. Resutaten är så tydiga när man arbetar med barn. Jag har insett att jag vi ägna mitt iv åt att ära andra. På det här sättet kan jag bidra, säger hon. Jenny får ite ekonomiskt stöd från kyrkan i området, annars är en stor de av arbetet friviigt. Men hon har fått ut något mer av sin verksamhet, det är inte bara barnen som har utveckats på Jennys veranda. Nu studerar jag även pedagogik på universitetet, för att kunna bi en riktig ärare ti sut säger hon. s Gabrieas mamma Det tog ganska ång tid innan jag förstod meningen med detta, men när jag fick besök från förskoan förstod jag hur viktigt det är att Gabriea får en utbidning. Hur går det med skatterabatten? s I mitten på februari skickade Läkarmissionen ut kontrouppgifter ti aa givare så att man sjäv, när årets dekarationsbankett kommer, kan avgöra om Skattemyndigheten har fått med aa gåvor ti godkända ändamå, som från och med 2012 ska berättiga ti en så kaad skatterabatt. I samband med detta hörde fera av sig ti Läkarmissionen. Des var det några som först då hade förstått att Skatteverket kräver att varje enskid gåva måste vara på minst 200 kronor för att räknas med och som därför var besvikna på att fera av deras gåvor därför inte bivit medräknade. Andra hade känsan av att inte aa deras gåvor hade kommit med i redovisningen, men oftast berodde skinaden tack! s Eeverna på Södra Latin har för fjärde året i rad anordnat en stödgaa för Haiti. Gaan hös på Södra Teatern och pengarna gick ti Läkarmissionens återuppbyggnadsarbete på Haiti. 2000 100 3500 500 1000 200 på att gåvor som betaades in i sutet på december 2012, inte kom fram ti Läkarmissionen förrän den 3 januari 2013 och därför inte kunde räknas in i underaget för 2012. Däremot kommer de Vi du bi en Skyddsänge? s Den som vi stödja Läkarmissionens arbete för utsatta och övergivna barn kan bi skyddsänge. Då ger man ett vafritt beopp på autogiro och får en unik, iten docka, från Sydafrika, som går att ha som brosch. 1500 3000 gåvorna givetvis att ingå i redovisningen för 2013. I stort verkar införandet av möjighet ti en skatterabatt på 25 procent av skänkta beopp mean två-sex tusen kronor ti godkända ändamå Ring Givarservice på 08-620 02 00 50 2500 att vara mycket uppskattad av Läkarmissionens understödjare. Men några få personer har också uttryckt ett principiet motstånd mot att Skattemyndigheten ska informeras om att de har skänkt pengar. 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

kryss - Så bibehåer jag min synförmåga barbro i-babs svensson nöjd bue eye kund Zink, vitamin a och vitamin b2 bidrar ti att bibehåa norma synförmåga Extrakt av svenska skogsbåbär Extrakt av ekoogisk ringbomma, varav 25 mg utein Sveriges mest såda båbär- och uteinprodukt En tabett om dagen räcker, 2 månaders förbrukning, 64 tabetter. Verkiga människor - verkiga resutat Detta är ett axpock av eexir pharmas produkter och nöjda kunder Huden En fantastisk produkt för huden och hormonerna som jag verkigen kan rekommendera aa kvinnor. Anneie Arrefet 52 år, programedare SOS famij TV3 Brosket Faktiskt den bästa naturiga produkt för brosket jag provat Foke 79 år pensionerad rektor Semhinnor Buckthorn är en produkt som jag har ätit i många år och har svårt att vara utan Karina Johansson 51 år instruktör för babysim. Grattis! Grattis ti Annicka Börjesson, Huddinge, Reino Heikkinen, Huddinge, samt Signe och Bo Sjöquist, Örebro, som vinner Feicia försvann av Feicia Fedt. Aprikrysset. Du behöver inte skicka in hea 1. krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset apri 2013, Swedmedia, 105 36 Stockhom. 2. Senast den 29 apri vi vi ha ditt svar. 3. Vinn en bok! De tre först öppnade rätt ösningarna vinner Rosas buss a Fabrizio Siei och Maurizio A C Quareo. Namn: Adress: Postadress:! Kipp ut tävingskupongen! Biotin bidrar ti norma hud. Vitamin B6 bidrar ti att regera den hormonea aktiviteten Ekoogisk kapressad gurkörsoja med GLA Extrakt av jamsrot, ecitin, vitamin-e 72 kapsar Vitamin C bidrar ti koagenbidningen som har betydese för broskets normaa funktion. Extrakt från ekoogisk gurkmeja Omega-3 från kapressad axoja 60 kapsar Fakta om Eexir pharma Våra produkter finns i häsobutiker samt vissa apotek. Kan dessutom bestäas fraktfritt på teefon: 08 651 40 40 eer via vår e-shop www.eexironine.se direkt hem i din brevåda inom 1 2 vardagar. Havtornsextrakt bidrar ti semhinnornas funktioner i torra ögon, underiv och mun. Kapressad ekoogisk havtornsoja Quercetin och rutin utvunnet från naturigt bovete 2 månaders förbrukning, 60 kapsar 1000 mg. moderna kostiskott för moderna människor 28 Svenska Journaen

recept Recepten är hämtade ur boken Puras spanska kokbok, norstedts bokförag. Rutårta med chokadfyning Sätt varmuftsugnen på 200. Om ni inte har varmuftsugn, 250. Grädda då bara tårtbotten i fem min. Det här behöver du: 3 ägg 2 d strösocker 2 d vetemjö 2 tsk bakpuver 0,5 d mjök, rumsvarm Chokad ganache: 200 g mörk chokad, finhackad 2 d grädde 2 msk honung Så här gör du: s Lägg chokaden i en bunke. Hä grädde och honung i en iten kastru. Koka upp och hä över chokaden. Rör med pastsev tis det bir en homogen ganache! s Vispa ägg och socker fuffigt med en evisp. Banda bakpuver och mjö och rör försiktigt ner det i äggbandningen omväxande med mjöken. Rör ti en jämn smet. Lägg ett bakpåtspapper i en ångpanna och så på smeten. Bre ut den jämnt över påten. Baka i mitten av ugnen i 8 minuter. Passa så att den inte bir bränd. s Ta ut den och strö 1 msk socker över den, vänd sedan upp den på ett nytt bakpåtspapper. Bred chokadganachen över kakan och rua ihop den med bakpåtspappret medans den ännu är jummen. Kikärtsgryta med buttifara Det här behöver du: 4 buttitfarakorvar, eer sasiccia 2 morötter i mindre bitar 3 skaade potatisar i mindre bitar 1 gu ök, grovt hackad 2 kyftor vitök, hackade 1 msk paprikapuver ½ msk spiskummin 1 kanestång 2 agerbad 1 chii, grovt hackad oivoja 5 d kikärtor, bötagda 1 vatten sat och vitpeppar Så här gör du: s Börja med att skiva korven i bitar om tre cm. Bryn dem i oivoja i en gryta. Lägg sedan i och bryn i tur och ordning, ök, vitök, morötter och potatis. Fy sedan på med aa kryddorna, rör om. s Nu är det dags för kikärtorna föjt av vattnet. Låt det hea koka på svag värme i cirka 30 minuter. Smaka av med sat och peppar efter hava koktiden. Servera med bröd. Fan med apesinsmak Det här behöver du: 1 ¼ d socker 5 d grädde 3 ägg ¾ d socker 1 tsk vanijsocker rivet ska från ½ apesin mande, hyvad och rostad ti garnering vispad grädde ti garnering Haricots verts & fikonsaad Det här behöver du: ½ kg haricots verts 4 färska fikon, deade i kvartar 1 handfu skaade vanötter 1 siverök, tunt skivad ½ d gräsök, hackad ½ d persija hackad manchego-ost, kan ersättas med parmesan sat och peppar oivoja vinäger Så här gör du: s Rensa och ägg bönorna i kokande ättsatat vatten. När de är kara, de ska fortfarande vara spänstiga, sår Så här gör du: s Karameisera den första mängden socker i en panna tis den är gyenbrun, så i sex ugnsfasta portionsformar. Låt grädden precis koka upp och ta av från värmen. s Rör ihop ägg, socker och vanijsocker i en skå. s Så på den varma grädden, ite i taget under omrörning, rör tis a grädde är i och man av kokvattnet och kyer ner bönorna i kat vatten. Byt vatten ofta i början för bönorna värmer upp vattnet och kokningen avstannar då inte het. Låt dem igga i kat vatten i 10 minuter och så dem sedan i ett durksag så de får rinna av. s Bred ut haricots vertsen på ett serveringsfat och arrangera fikonkvartarna ovanpå. Strö siveröken, de ätt krossade vanötterna, persijan och gräsöken över fatet och ringa sedan på oivoja och vinäger. Sata och peppra, avsuta med att hyva manchegon över saaden. Abondigas med mandesås Det här behöver du: 250 g kavfärs 1 vitökskyfta, fint hackad 1 gu ök, fint hackad 1 d ströbröd 1 ägg sat och peppar oivoja persija, hackad ti garnering Mandesås: 1 gu ök, hackad 1 vitökskyfta, hackad 2 bekseeristänger, hackade 1d hackad mande 1 burk krossade tomater 1d passerade tomater 1 d vitt vin 1 tsk spiskummin sat och peppar Så här gör du: s Börja med såsen. Svetta ök och vitök i en gryta, tisätt seerin och tomaterna. Fortsätt med manden, spiskummin och vitt vin. s Smaka av med sat och peppar och åt sjuda i tjugo minuter. s Banda aa ingredienser ti köttbussmeten i en bunke. Forma köttbuar och stek dem gyenbruna runt om. Lägg försiktigt ner dem i tomat- och mandesåsen. sockret har öst sig. Tisätt det rivna apesinskaet. s Fördea sedan äggbandningen i de sex formarna och stä i vattenbad. Grädda i ugn på 150 i ca 45 60 minuter eer tis smeten stenat. s Ta ut och åt svana i ky minst en timme innan de serveras. s Skär oss fanen i kanterna och ägg dem på assietter. Mask skapar iv... Fuktigt. Maskarna vrider sig i handen. Det ser ite äskigt ut. Så många maskar på en gång, de är så många att några faer ner i den fuktiga jorden. En hand märkt av hårt arbete och ett strävsamt iv. Livet har stundtas varit utan hopp och utan framtidsutsikter. Dhanush är inte ensam om sin beskrivning. Hennes iv deas av tusentas, för att inte säga mijontas andra. Livet på andsbygden är för många indiska kvinnor en kamp för överevnad. Det är smutsigt, fattigt och tufft. Ingen ser åt en kastös. Ingen bryr sig om deras ivsöde. Pötsigt händer det. Det är kanske inte en ottvinst, men för Dhanush så öppnar sig het nya möjigheter. Läkarmissionen stödjer ett projekt där kvinnor får organisera sig i spargrupper, där deras taang för oika typer av entreprenörskap uppmuntras. Läkarmissionen drivs av visionen att kvinnor som Dhanush ska återfå sin värdighet och kunna skapa sig en stark och positiv framtid. Ett iv med innehå och drömmar. I dessa spargrupper börjar man diskutera vad man skue kunna göra för att försörja sig och skapa en bättre framtid. Dhanush tänker på sin åkerapp. Skörden bir atid så iten. Tänk om jorden kunde vara mer näringsrik och ge ite mer. Där föddes idén. Då kom hon på detta med maskarna. Att hon kunde ta hand om hushåsavfa, och åta maskarna göra jobbet. Att sänga ner massor med daggmask som får omvanda skräpet ti odingsjord, riktig matjord. Idag säjer Dhanush sin maskbearbetade jord ti fera gårdar runt omkring. Hon kan inte ta emot fer bestäningar. Den egna jorden ger mycket bättre skördar. Dhanush och hennes man kan nu ge sina barn en god utbidning. Att du regebundet är med och ger dina bidrag ti Läkarmissionen skapar en bättre värd. Framtiden är jus. Masken skapar iv. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

Möt våren med en nyutsagen bok! Cajsa Tengbad Prestationsprinsessan En duktig ficka karar at det gjorde Cajsa Tengbad. Ända tis det bev för mycket. Igenkänning och verktyg för aa prestationsprinsessor! 978-91-7387-273-7 Göran Skytte Förvandingar från död ti iv Göran Skyttes egen berättese om tre strokes och vägen tibaka och en rad andra förvandingsvittnesbörd. 978-91-7387-274-4 Maggan Häggund Maggans ia starksköra En iten bok fu av tröst. En bok för dig som vet att ivet är både fniss och svarta dagar med sorgkanter. Av en av författarna ti succéboken Drunkna inte i dina känsor. 978-91-7387-285-0 Kent Reveda & Simon Bynert Smäen En bi står pötsigt i vägen för Kent Revedas motorcyke. När han vaknar upp har hjärnan förorat kontakten med benen. Bit för bit får han återerövra sitt iv. 978-91-7387-292-8 Jennifer Thompson, Ronad Cotton & Erin Torneo Nummer fem från vänster (pocket) Jennifer bir vådtagen.hon pekar ut Ronad Cotton som döms ti ivstid pus femtio år. Eva år senare visar DNA-tester sanningen: han är oskydig. Finns det föråtese och försoning? 978-91-7387-281-2 John Ortberg Livet jag ängtar efter (pocket) Utökade utgåvan nu i pocket! 978-91-7387-290-4 Fjärde boken om Bricken! Vibeke Osson Amerikauret Brickens stora pojke Nikanor har äshuvud, säger magister Sundbad. Och Bricken bir förtvivad: ska han skickas ti äroverket i Sundsva och bi en främing band sina egna? Inbunden 978-91-7387-271-3 Ljudbok 978-91-7387-286-7 John Ortberg Här för att stanna John Ortberg skriver om Jesus. Bara om Jesus. En vän och räddare som är här för att stanna. 978-91-7387-270-6 Anna Braw Sticka och skicka Var med och värm värdens nyfödda! Rädda iv! En inspirationsbok för både nybörjarstickare och stickproffs. 978-91-7387-284-3 Köp böckerna i din bokhande, eer via www.ibris.se!