ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

Transkript

1 Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM Hönan som faxade iväg var roigast + tea-recept 4Afternoon Anna stading Om adoption, sookarriär och att bi ädre

2 N U S T Ö R R E F Ö R PA C K N I N G : 60 kapsar. Torra semhinnor? Grusiga, rinnande ögon? Torr i munnen? Känsig i underivet eer i urinvägarna? Anna Stading Det är så tydigt att människan inte kan hantera pengar och makt. 4 foto: rickard eriksson februari Inte ängre gatubarn Sascha fick hjäp att komma ifrån gatan där hon vistats sedan tioårsådern. Tack var Läkarmissionens fickhem i St Petersburg är hon på god väg att bi sociapedagog. 19 Gåvor som hjäper Att stötta famijer som tar sig an förädraösa barn är geniat, konkret och vädigt praktiskt. Det menar Anna Munters som vade att köpa en odingskurs på WebaidShop som en jukapp ti sina förädrar. 20 Viktig kunskap om konfikter Svensken Andreas tibringade en de av uppväxten i Sudan och Kenya. Han såg inbördeskrig på nära hå, men fick även värdefu kunskap om mångkutur, reigion och konfikter. 30 Litet sött ti teet Havrerutor, citronmaränger eer engeska scones med cotted cream? Eer atihop kanske? Det är vä så en riktig Afternoon tea ska vara. Läs, baka och njut innehå 30 foto: kerstin doye foto: bruno ehrs foto: erika stenund Återfukta semhinnorna! Att återfukta semhinnorna ger ökad ivskvaité och vämående hos både kvinnor och män som uppever torrhetskänsa i semhinnorna i ex ögon, mun, uftvägar, underiv eer urinvägarna. Äntigen! Nu större förpackning 60 kapsar. Innehåer naturig ekoogisk kapressad havtornsoja med omega-7 som främjar semhinnornas normaa funktion och struktur i mun, ögon och underiv. 2 månaders förbrukning. Underhåsdos: endast 1 kapse/dag. På kan du äsa mer om de vetenskapiga studier kring våra produkter. Har du frågor om Buckthorn, kontakta: Eexir pharma AB. Teefon Eexir pharma är ett svenskt företag som utveckar naturiga och ekoogiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvaitativa produkterna tiverkas utesutande i Norden och finns att köpa i både Sverige, Finand och Norge. Fakta om Buckthorn: Främjar semhinnornas normaa funktion och struktur i mun, ögon och underiv. Innehåer naturig kapressad ekoogisk havtornsoja med omega 7. Innehåer dessutom antioxidanterna quercetin och rutin (som är utvunnet naturigt från bovete). Finns i häsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom bestäas fraktfritt på teefon: eer på www. eexironine.se direkt hem i din brevåda inom 2-3 vardagar. Pris: 339 kr för 60 kapsar. Inga avgifter tikommer. moderna kosttiskott för moderna människor Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Föj med på en annorunda resa I det här numret kan du äsa om Sascha i St Petersburg. Vid 10 års åder ämnade hon sina akohoiserade förädrar och vade att bi gatubarn. Det är ett stort och svårt besut att ämna sina förädrar och tro att man karar sig bättre på egen hand, fast man bara är tio år. Jag känner igen det från andra gatubarn som jag har mött. Den här kompetensen som nästan förvånar. Genomtänkta besut - även om ett barn inte kan se konsekvenser på samma sätt som någon som evt ängre. Det är kompetens som kan omvandas ti något bra. Om inte droger hinner förstöra för mycket. Eer våd, prostitution eer at annat farigt som finns i ett gatubarns vardag. I Saschas Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen fa har hon kunnat använda sin styrka ti att gå vidare i sitt iv. I en annan riktning än vad ivet på gatan hade erbjudit. Nu äser hon ti sociapedagog och vi hjäpa andra barn. Det hade knappast gått utan hjäp utifrån. Sascha fick komma ti det fickhem som Läkarmissionen stöder. Det bev en avgörande punkt i hennes iv. Jag vi passa på att tacka aa er som är med och stöder Läkarmissionen och gör det möjigt för utsatta människor att förändra sin framtid, så som Sascha har gjort.

3 Modig Modig mamma mamma Nu vågar Anna Stading gå sin egen väg Nu vågar Anna Stading gå sin egen väg Efter många år som körsångerska har Anna Stading bestämt sig för att stå på egna ben, att skriva och komponera sin egen musik. Men ivet på scen är inte ängre det primära för Anna, hennes viktigaste ro någonsin är roen som mamma. TEXT: MAJKEN ÖST-SÖDERLUND FOTO: RICKARD L ERIKSSON Han heter John-Henry. Han föddes i Sydkorea, men numera säger han med tvååringens sjävkara myndighet: Min mamma med betoningen på min så snart Anna visar sig. Orden som får Anna att gråta, som betyder att den viktiga anknytningen har yckats, pojken som kom ti henne och maken Pecka Hammarstedt är deras son nu. Deras på riktigt. Inget barn kunde vara mer deras än pojken som utan förbehå säger min mamma, min pappa. Vikorsös kärek, så vi hon att det ska vara. Kampen för att få ett eget barn började redan i mitten av 2000-taet. Väntan, infertiitetsutredning, väntan, provrörsbefruktning, väntan. Besvikese, sorg, smärta. Och sutigen konstaterandet. Det bir inget bioogiskt barn. Adrig någonsin. Det är förenat med så många känsor. Så mycket väntan och rädsa över att tiden går. En adoption föregås av kurser, utredningar och tistånd från oika myndigheter. Hea tiden hade vi känsan av att tiden hö på att rinna ut. Känsan när de fick sin son är bortom orden. Hon berättar hur de redan när de fick fotografiet började tyda hans personighet, försökte ära känna honom. Äntigen skue de få kasta sig in i roerna de hade tränat och förberett sig för i nästan tio år. Anna funderar en stund. Hon vet inte hur mycket hon vi berätta om barnet. Des vi hon skydda sin son, des känns det förutsägbart att skriva om mammaro och barn bara för att hon är kvinna i en otroigt manigt dominerad bransch. Vem vet om Lars Winnerbäck har några barn? Vem 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

4 Annas texter är nära och berörande: Man kan dö av att ängta så som du gör nu. Jag vet. Jag har känt precis som du. skriver om Oe Ljungströms fru? Ändå är det svårt att undvika ämnet. Anna är så uppenbart fyd av det nya som hänt. Hon ineder vårt möte med att berätta om Jonte som hon kaar honom. At sedan han kom, för drygt ett år sedan, har hon vaknat varje natt många gånger om. Jonte har haft ite svårt att komma ti ro. Som adoptivföräder har hon och hennes man Pecka Hammarstedt vat att inte ha barnvakt eer avastning särskit ofta under det första året. Anknytningen är så viktig att de vat att sjäva göra det mesta som har med sonen att göra. Anna Stading Vi måste reagera, vi måste visa soidaritet. Ensamheten är farig, vi behöver varandra. Livet är inte atid vackert. Anna bekagar sig inte, hon haar fram mobien och visar stot bider på sonen, berättar att han föjt med på speningar i sommar, att aa charmats av honom precis som hon sjäv. Nu är han i förskoan några timmar om dagen. Det är dags för Anna att återgå ti yrkesivet med ny mognad, ny erfarenhet och framför at nytt mod. Rädsan är borta. Rädsan, som hon förkarar, ytterst har handat om att möta sig sjäv, att verkigen våga tro på att hon har något att ge, något att säga, något att bidra med. Hennes röst är stadig och stark, oik andra kvinnors i samma genre. Hon har bivit eftertraktad av de stora artisterna för att yfta deras musik. Samtidigt har Anna haft en ängtan att få uttrycka något eget. Hon ser smärta, ensamhet och utanförskap. Hon vi toka det, förmeda det vidare, budskapet att vi måste se varandra, att vi inte får utnyttja människor bara för att vi har möjighet. Det är så tydigt att människan inte kan hantera pengar och makt. Hjäporganisationer skakas av korruptionsskandaer. Vem är det som vi stjäa ifrån de sämst städa? Vika poitiker är det som vi spara in på gama, sjuka och barn? Anna höjer rösten. Vi måste reagera, vi måste visa soidaritet. Ensamheten är farig, vi behöver varandra. Livet är inte atid vackert. Hon dras ti det mörka och smärtsamma som Johnny Cash och Emmyou Harris. De svenska artister hon jobbat med, Staffan Hestrand, Oe Ljungström och Lars Winnerbäck, är inga muntergökar direkt, det är snarare svärtan i deras texter som människor äskar och identifierar sig med. För Anna Stading är det inte ängre viktigt att vara säjande, häftig och atid tycka som det som för tifäet är rätt. I takt med att hon bivit ädre vågar hon vara ärig, vågar visa sin svaghet och paradoxat nog har det gjort henne modig. Den som vågar visa sig svag har inte ängre något att vara rädd för. 1 2 [1] Packmoppeturné. [2] Maken Pecka Hammarstedt. Hon är uppvuxen i ett hem där förädrarna gick ti baptistkapeet. Hon bev sjäv buren dit så fort hon var född. Hemmet var inte bara hennes hem, det var också en fristad för hemösa, för missbrukare, för hjäpbehövande. Att säga att Anna fått soidariteten med modersmjöken är ingen överdrift. Som vuxen ämnade hon kyrkan. Hon måste hitta sin egen väg, sitt eget uttryck, sin egen tro. Hennes tro i dag saknar dogmer och rättesnören, men hon uppträder gärna i kyrkor och hon dear många av kyrkans värderingar. Sin egen son försöker hon uppfostra ti att se en stor och spännande värd, att ha ett öppet sinne, att det är häftigt och intressant att möta oikheter och att inte vara rädd. s foto: Johannes Söderberg foto: Johannes Söderberg q Anna Stading Bor: Lägenhet på Kungshomen och ett renoveringsobjekt i Uppand. Yrke: Sångerska, artist, musiker, åtskrivare, undervisar i musik. Åder: 42 år. Famij: Pecka Hammarstedt och sonen John-Henry, två år. Aktue: Anna Stading detar i Läkarmissionens projekt Sånger för ivet där hon sjunger med en stor kör och ger konsert ti förmån för förädraösa barn på Pace of Restoration i Sydafrika. Anor: Annas farfars far Jonas Stading idkade hjäpverksamhet i Ryssand tisammans med Lev Tostoj. Han var baptistpastor och skribent, skrev och översatte också ett anta kända svenska psamer band annat Närmare Gud ti dig och Lov ära och pris Du vår Fader och Gud. Mest känd för: Sina två egna skivor, Det känns och E 4 mot norr. Två abum tisammans med Idde Schutz, Vägar hem och Hjärtat fut. Sjunger och spear gitarr i Lars Winnerbäcks kompgrupp Hovet. Har körat åt Staffan Hestrand, Oe Ljungström, Tomas Bodström band andra. Kommer: En skiva med åtar av Johnny Cash i vår och ett nytt svenskt abum Kuriosa: Var Medepads tredje bästa simmare som ung. Behöver adrig bekymra sig om matagning, Pecka Hammarstedt har gett ut kokboken 80 rockiga recept och sköna texter tisammans med Jesper Amén. Koppar av med: Att titta på ishockey. Är inbiten Timråfan. foto: scanpix 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 kortom... biden Läkarmissionens direktor Johan Lija pratar med brunsborraren Jackson. Haå där Jackson! Vi körde förbi Jackson, brunnsborrare för IAS (Internationa Aid Services), och som borrar brunnar i Tchad, som Läkarmissionen bekostar. Hur gör man för att veta var man ska borra? Jag borrar ungefär 35 brunnar per år och erfarenheten har gett mig en god känsa för var man ska eta efter vatten. Det handar band annat om hur omgivningen ser ut. Det kan ta fera dagar att borra genom jord och berg innan man når vatten, det kan vara mer än 100 meter djupt. Är det något speciet med just det här borrhået? Förhåandena här är svåra och det är viktigt för oss att yckas. För den här byn kommer brunnen att innebära en verkig förändring. De är i stort behov av vatten och det har varit mycket svårt för dem att övereva under torrperioden. Efter den korta regnperioden var det i princip kruttorrt här. Vad är det bästa med ditt jobb? Lyckan att finna vatten! Vi väntar med spänning, borren etar sig ner i hået, meter efter meter och så händer det! Pötsigt så sprutar vattnet upp ur hået och sköjer över oss aa. Då kommer hea byn på fötter, det är som de har vunnit högsta vinsten. Snart kan han försörja sig sjäv s 18-årige Maaku Abebe kom från staden Arbaminch i södra Etiopien ti huvudstaden Addis Abeba när han var 12 år gamma. Fram tis för sex månader sedan var han en savarbetande vävarpojke i ett itet erskju. Men i höstas fick han chansen att fytta ti Läkarmissionens Frihetscenter, där han nu utbidas för att så småningom kunna försörja sig sjäv som vävare av vackra sjaar, dukar och iknade produkter. Jag giar bäst att göra ite större arbeten med riktigt kompicerade mönster. Sådant som tar upp ti två veckor innan det är kart. En sådan här enke sak tar bara ett par timmar, säger Maaku och visar upp en randig sja, som han precis har färdigstät. Fyktingar från Syrien får hjäp s Läkarmissionen har försett hundratas famijer, som har fytt undan striderna i Syrien ti Bekaa-daen i östra Libanon, med vinteranpassade tät, madrasser, fitar, husgeråd, vatten och enkare sjukvård. Insatsen görs tisammans med schweiziska Medair och en oka partner. Famijerna har hittis bott i provisoriska äger som inte karar vintern och där det mesta saknas. Antaet fyktingar väntas öka de närmaste månaderna och behoven är enorma. Vår insats samordnas med andra och riktas särskit ti famijer med många barn. Juia hjäper utsatta barn i Ukraina s Läkarmissionen stöder CCC (Chidren Care Center) i Lviv, Ukraina, sedan många år tibaka. Det är ett fritidshem dit barn får komma efter skoan för äxhjäp, tvätt av käder, middag och ek. Barnen kommer från oerhört fattiga förhåanden. En av dem som varit barn på CCC är Juia Pashkevich. Hon kom dit som 12-åring. Juia är ädst av fyra syskon. Aa barnen har gått på CCC och iasyster Maria, 12 år, är fortfarande kvar. Det bev en stor förändring när vi kom ti CCC. Vi mötte kärek och omsorg och vi syskon började hjäpa varandra och bev som en famij. Dessutom fick jag hjäp med äxor och förstod att utbidning är viktigt. Juia har i dag en grundutbidning som sociaarbetare och arbetar nu på CCC. Hennes syskon Orest och Oga studerar på coege. Juia är en stor tigång för dagens barn på CCC des genom sina egna erfarenheter och des med sin kompetens och kara inriktning på vidareutbidning. I framtiden önskar hon arbeta på CCC som speciautbidad sociaarbetare med barnen och deras famijer. Juia Pashkevich hamnade på Chidren Care Center som 12-åring. I dag arbetar hon där som sociaarbetare. Kärek på mobia äkarkiniken i Modavien s Biden är tagen i Modavien precis när vi började bi kara med reportaget på mobia äkarkiniken. Det är äkare som vissa heger åker ut ti byar och sätter upp en kinik över dagen. Det visade sig att två av äkarna som jobbade där också hade varit gifta i många år. När jag fick reda på det bad jag Nicoai och Tatiana Caraman att ge varandra ite kärek och då bev det en puss på kinden. Nichas Haberg foto: Nichas Haberg 8 Svenska Journaen Svenska Journaen 9

6 nedsaget - Jag har gått en fimkurs där jag gick runt och fimade saker och kippte ihop. Det var ungefär ika roigt som att vara med på fimen, men det här var kanske ite ättare. Det säger Joe Fredmark, 8 år, som var ett av barnen som medverkade i Läkarmissionens rekamfim för WebaidShop som sändes i juas. Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: håkan fank q Det här behövdes för att göra fimen 1 skobänk från början av 1900-taet 1 kassaapparat som vägde 60 kg från 1920-taet 3 vattentunnor på totat 1000 iter 1 gårdspump från början på 1900-taet 1 mjöktunna från 1800-taet 20 hambaar 25 kg majs 25 kg havre 25 kg råg 30 kg bananer 30 kg äppen 30 kg apesiner 30 kyckingar 3 hönor 1 får som heter Berti 1 ko som heter Saga 1 gris 1 oivträd 1 agerbadsträd 1 citronträd 15 fotboar 1 snickarbäte 1 stetoskop 1 adventsstjärna i papp 1 stastomme byggd av frigoit 1 spade 1 grep 3 antika medicinfaskor 1 antik vattenkanna 1 barnsäng från 1920-taet 6 jutevävssäckar gama skoböcker 6 franska fruktådor 5 vuxna och 3 barn Det var ite nervöst först, men det gick över när vi började. Det var inte svårt as, säger Aice om sin första inspening. Joe och Noah håer med. Peter Mars redigerade fimen. Bitte Carsson, jordbrukare. Roigaste var när de jagade hönan Juen är den tid då WebaidShop, Läkarmissionens biståndsbutik på nätet är som mest popuär, även om det går att köpa bra saker året om. Där säjs exempevis förossningar, träd, djur och förebyggande hjäp ti gatubarn. Den som köper får ett gåvobevis att ge bort, eer behåa sjäv. Men det som köps bir ti konkret bistånd. Djuren hör ti de mest popuära produkterna, speciet i juetid. Inför förra årets juhande gjordes en rekamfim som gick på TV4, där tanken var att visa på bredden i WebaidShop. Det var en hyfsat kompicerad inspening eftersom en he de djur ingick. Kyckingarna var vädigt guiga, tycker Aice Magnusson, 7 år. Mest nervösa var inspeningsteamet för grisen, som är ett mycket starkt djur och vädigt svårt att regissera. Risken var ju att djuren skue ha omku de andra sakerna i jukrubban. Men det var inga probem. Det var dock ite svårt för fåret att stå på presenningen på govet eftersom Bitte Carsson Jag bir ite fånig när djuren har varit med på inspening, jag säger ti dem att de har varit på turné och kommer på teve det var för hat, berättar Peter Mars, regissör. Men grisen skötte sig utmärkt och kvigan väte varken vattentunnor eer fruktådor. En av hönorna däremot tröttnade ite på uppståndesen och faxade iväg. Det var det roigaste, när de jagade hönan, säger Joe. En specie djurskötare fanns med för att se ti att djuren mådde bra och för att hjäpa ti med hanteringen. Även Bitte Carsson som är antbrukare och ägare ti de festa djuren var med under dagen. Jag ånar ut djuren iband. De far inte ia av det här. Höns kan bi förskräckta, men fåret stod ti och med och idissade medan vi väntade, och då mår det bra, säger hon. Det är mycket väntan på en inspening. Barnen tyckte överag att det var vädigt roigt att vara med, men om det var något som var negativt, så var det i så fa väntan. Att vara med är roigare än att vänta. Det var svårt att förstå hur fimen skue bi när den var kar, säger Joe. Om Joe och Aice sjäva skue önska sig något ur WebaidShop vore det ett träd och en höna. Tanken med rekamfimen är att fer ska upptäcka Läkarmissionens biståndsbutik på nätet och kunna använda den året om. Rekam i TV kostar en he de men vi har fått en mycket specie uppgörese med TV4 som ger en rabatt som bara hjäporganisationer kan få, säger Conny Sjöberg, insamingsansvarig på Läkarmissionen. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika Ett nytt iv har börjat Det är en gnistrande vacker vinterkvä i centraa Stockhom. Snön knakar under fötterna när jag stegar mig upp för de branta trapporna, upp mot den mäktiga kyrkobyggnaden. Jag är på väg ti en konsert ti förmån för människor som har det svårt i vårt samhäe. De som drabbats av hiv och aids och de som fått ida för sin sexuea äggnings sku. När jag närmar mig kyrkporten högst upp på berget börjar en psam ringa i mina öron. En psam skriven av Yva Eggehorn... vi byggde katedraer högt mot himen, men du gick hea tiden ängre ner.. Psamen får en specie innebörd just där uppe på berget med utsikt över den uppysta huvudstaden. Jag får en pats ångt fram i kyrkan. Det är nästan het fusatt och förväntningarna känns i uften. Sång och musik bandat med avarsord och tacksägeser. När köredaren Gabrie Forss träder fram och berättar om det befriande i att våga bejaka den han är vi appåderna inte suta. Han har agt ti ett nytt ord på G ti sina tidigare Gabrie och Gud. Ordet är Gay. Det är en märkig känsa att få uppeva detta i en kyrka. För mig som varit med under den tid då mina homosexuea vänner adrig vågade berätta känns detta som en ny tideräkning. Jag önskar att mina vänner fått uppeva detta. En taare från Adoptionscentrum berättar att man nu börjat rekommendera hivsmittade små barn för adoptioner ti Sverige. Några har redan anänt. Det har adrig hänt att ett hivsmittat barn i sin tur smittat syskon eer förädrar, säger hon. Biderna från 1980-taet då den så kaade aidsepedemin spred sig i Sverige dyker upp i mitt huvud. Jag var reporter och programedare i Magasinet på TV2 och hade avariga samta i studion med äkare och forskare om den nya pesten som drabbat värden. Någon taade om Guds straff ti människosäktet. När jag intervjuade en aidssjuk man på Rosagstus sjukhus ombads jag ha något som iknade en rymdfarardräkt på mig och absout inte ha närkontakt med den sjuke. Rädsan och okunskapen gav upphov ti de märkigaste beteenden. Framför mig i kyrkan sitter en skådespeare och en regissör som medverkat i Jonas Gardes tv-serie Torka adrig tårar utan handskar. De ska snart ta emot ett pris för sina insatser. I kyrkan denna kvä är de närmast hjätar. Viken scenförändring, tänker jag. Om bara min kära vänner från 1980 och 1990-taet kunde fått vara med om detta! De som kände synd och skam. De som gömde sig och kände sig som pestsmittade. De som förnekade sig sjäva och förnekades av sin omgivning. Jag hoppas i mitt stia sinne att de har det bra däruppe i himen och att de kan sjunga med i gospegunget här i kyrkan. Kväens höjdpunkt är när Caroa kiver in på scenen och hea kyrkan reser sig i en gemensam Go te it on the mountain. Hon fyger upp i bänkraderna så att pubiken får maka på sig och hennes röst fyer hea kyrkorummet. Varken ångkänning eer skyhöga kackar stoppar henne från att hoppa runt. I bänkraderna prassar det av sedar att ägga i koektbössorna. Efter konserten får jag en stund tisammans med Caroa och hennes ia dotter Zoe backstadge. Vi taar om tidsandan då och nu. Vi har ju föjts åt genom decennier. Lia Zoe, född i Sydafrika, sedan ett drygt havår en svensk iten ficka med päs och stövar och ånga ockar, yssnar ti vårt samta. Den här kväen bir hon symboen för att ett nytt iv har börjat. Utan rädsa, utan fördomar - med aa möjigheter öppna för den som ever här och nu. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Ring E-posta info@atremi.se Läs mer på Eer skriv Vi Du ge ut en bok? * Vi skräddarsyr tjänster utifrån Dina önskemå! * Vi hjäper Dig från manus ti färdig bok! * Även små uppagor! NY BOK GÖRAN SKYTTE FÖRVANDLINGAR från död ti iv Axstad Södergård, Mjöby På den här ytan kan DU nå ut med ditt budskap! Kontakta Gunia Johansson te: , gunia.johansson@dispay-umea.se Under natten den 25 apri 2012 drabbades Göran Skytte av en stroke. Arbetet med en ny bok, en bok med människors berätteser om hur ivet förvandas, fick ta en paus. När det satte igång igen hade arbetet fått ett nytt fokus. Finns i din bokhande och på Broder Denni Wiss. IX Svea Te: E-post: Broder Denni denni.wiss@factumnordica.se Wiss. IX Svea Te: E-post: Seniorkapita denni.wiss@factumnordica.se - gudkant Seniorkapita och trygghet - Denni Wiss, paceringsrådgivare på Factum Nordica Te: At gudkant fer upptäcker och möjighe- trygghet ma, eer så kan man väja att terna med att ta ut en de av sin få öpande utbetaningar. Ti E-post: uppkomna At fer denni.wiss@factumnordica.se upptäcker vinst på fastigheter möjighe- ånet ma, eer äggs så kan sedan man ränta väja som att och terna bostadsrätter med att ut i en förskott. de av sin kapitaiseras få öpande utbetaningar. månads eer Ti uppkomna Medan pensionerna vinst på fastigheter står stia ånet kvartasvis. äggs sedan Denna ränta ränta som på eer och bostadsrätter minskar har många i förskott. fått se kapitaiseras räntaeffekt gör månads att ånet ökar eer sitt Medan boende Höj pensionerna kraftigt öka din står i värde stia pension! i kvartasvis. storek at Denna eftersom. ränta Den på över eer minskar åren. De har ån många man har fått på se andra räntaeffekt består gör av att ett ånet i kom- ökar Du sitt boende som har kraftigt amorterats en öka via, i värde över bobination i boånekunder storek med at en eftersom. betaar ivränta som Den och stadsrätt tid över och åren. är i De många eer ån fa man fritidshus borta har e- på faer andra gör att ut består månadsvis ånet av ökar ett och ån i storek i betaar kombination at eftersom. på med ånet. en Detta ivränta medför som tid förmånigt Många och är pensionärer i många fa kan er sitt vädigt boende mycket små. har amorterats enket över och räntan ta ut har borta en trots e- de att faer Den ånet ut månadsvis andra inte ökar. varianten Räntan och betaar som be- stora er vädigt värden små. i sitt boende svå- betaas räntan på är avdragsgi ånet. Detta i dekara- medför av värdet utan att be- står av ett ån i kombination ivräntan med är avdragsgi en inte försäkring i beskattas dekararigheter Många att pensionärer få åna på har banken trots tionen att ånet medan inte ökar. utbetaningarna Räntan som höva på stora grund värden säja. av i strikta sitt Pengar boende reger som svårigheter användas att få åna och ti på att stebenta banken höja varken tionen som faer medan som inkomst utbetaningarna månadsvis av tjänst för från betaas kan kreditgivning din normer på grund pension, för av hur strikta renovera mycket reger pengar bo- för eer från och betaar ivräntan kapita. räntan inte Uppägget beskattas på ånet viket som och skapar inkomst man kan ett av även över- tjänst få och fasta normer kostnader för hur mycket är staden som kreditgivning ska eer finnas ti och kvar en stebenta efter ny bi att fexibet varken samtidigt och dra räntor pengar nytta är ut eer skott en kumpsumma kapita. Uppägget varje månad. direkt eer är Det betada. som ska I finnas vissa fa kvar finns efter även att för fexibet att tise och att man man kan har även ett fritt få av ROT-avdraget. Oavsett innebär att ånet inte ökar ådersgränser fasta kostnader för och att få räntor åna. är kapita ut en kumpsumma att pacera och direkt dispo- eer vika betada. Det tog dina I ång vissa behov tid fa innan finns är idéer- även kan nera för i storek. att vid tise behov. Räntan att man Denna har som variant ett fritt betaas seniorån är att samma pacera utsåg och tidningen som dispo- för en na ådersgränser med rätt seniorån framtagen för att fick få senior- åna. fäste i av kapita åneösning Sverige. Det tog Först ång vara runt tid innan 2004 svaret. - idéerna På med marknaden seniorån ett anta fick aktörer finns fäste oi- att i oråneösning av är seniorån avdragsgi utsåg när i man dekara- tidningen gjorde ka erbjuda Sverige Privata nera andra vid Affärer boånekunder behov. ti Denna bästa variant seni- och började ösningar oika Först runt varianter på detta. av 2005 Här se- Privata tionen stor genomgång Affärer ti medan bästa senioråneösning Viket seniorån när ska man man gjorde då utbetaniorån började på ett den anta svenska aktörer mark- att gäer det att vara nogningarna från försäkringnaden. erbjuda Seniorånen oika varianter har av ofta seniorån och på den se som ti svenska att ett du sätt mark- får att en en Viket oberoende och seniorån avkastningen aktör ska som man är spe- inte då sätta naden. gudkant ösning Seniorånen på som tivaron har är bäst ofta och ciaist väja? beskattas och Här har bör som kunskap man inkomst ta hjäp för- av och visst marknadsförts är biigast det så, men som för viktigare ett dig sätt och att är dear en tjänst oberoende och eer nackdear aktör kapita. som med är Upp- oika spe- väja? en stor Här genomgång bör man ta hjäp av grann marknadsförts som kanske sätta gudkant inte att seniorånet huvudsakigen på tivaron skapar och uppägg ciaist ägget och är så har att fexibet kunskap man får och det om som fördear och du gynnar möjighet visst är det banken. ti så, men trygghet viktigare mean är passar kan även nackdear sjäv få ut bäst. med en de Undvik oika som makar kanske och att för seniorånet att utjämna skapar in- den uppägg vaniga så att bankmannen får det som I princip finns två vari- kumpsumma direkt för komstskinader. möjighet ti trygghet Detta innebär mean i passar bästa fa en känner sjäv bäst. ti den Undvik egna anter stora makar fördear på och seniorån. för vid att den utjämna ene ma- in- bankens den att t.ex. vaniga produkter. köpa bankmannen bi, renovera som kens komstskinader. Den bortgång. ena fungerar Tack Detta vare innebär som se- i eer bästa Det första kanske fa känner man ge ti ska den titta sant egna på en niorånet stora checkkredit fördear kan den vid den efterevande och ene du makens får är bankens ti viken barn produkter. ränta eer man barnbarn. får betaa. ut bo en kvar bortgång. kumpsumma med bara Tack en vare inkomst i bör- seniorånet behöver kan Vissa Bättre Det aktörer första att ge man har med påsag ska en titta på varm sina på jan och och/eer inte den öpande tvingas efterevande ti utbetaningar och under en viss Denna typ av seniorån att räntor är viken hand bara ränta än med för man att en det får ka. är betaa. seni- säja bo kvar och med fytta. bara en inkomst orån Vissa aktörer medan har andra påsag tiämpar på sina Hur behöver ser då inte de oika tvingas seniorånen säja ut Ti och och fytta. ånet hur vet äggs man sedan viket andra orån bev av kunder medan tidningen och andra ti tiämpar och Privata med ti att samma räntor bara räntevikor för att det som är seni- ti tid. en som Hur ränta passar ser då som bäst de kapitaiseras oika för just seniorånen princip ut och finns eer hur det vet kvartasvis. två man huvud- viket andra senioråneösningen kunder och ti och efter med mig? ger samma Affärer ränterabatter. räntevikor utsedd ti som bästa ti månads I Denna typer som passar av ränta seniorån. bäst för är just Den vanigt- mig? ena Vi ger en ränterabatter. stor du veta undersökning mer om seniorån för vis fungerar I princip högre som finns än en det vad checkkredit två huvudtyper man av får seniorån. ut kumpsum- Den ena Vi du veta mer om Broderigen seniorån fungerar som en checkkredit kontakta mig. vaniga några kontakta år mig. sedan. och och man får ut en kumpsum- Broderigen Ja tack! Jag vi veta mer om seniorån. Namn Ja tack! Jag vi veta mer om seniorån. Teefon Namn Adress Teefon Postnummer Adress E-post Postadress Lägg i kuvert och posta ti: Postnummer Postadress Factum Nordica Sona Lägg i Torg kuvert 19 och pan posta 5 ti: 171 Factum 45 Sona Nordica Sona Hemvärnsgatan Torg 19 pan 9, Sona 171 eer 45 maia Sona på: info@factumnordica.se Libris förag 12 Svenska Journaen

8 ryssand - Jag vi inte ens tänka på vad som kunde ha hänt mig om jag stannat på gatan. Då hade jag kunnat hamna i droger och prostitution. I dag är jag så gad att jag fick komma ti Masha, säger Sascha. Hon är en av tjejerna som fått het andra möjigheter, tack vare fickhemmet Masha i St Petersburg som Läkarmissionen har stött under många år. Text: Johanna Kratz Foto: Erika Stenund Räddad från droger och prostitution Jag saknar så kart att ha en fungerande famij men samtidigt har jag ingen erfarenhet av det. Jag kan känna att jag måste kämpa hårdare i ivet än de som har famijer, att det bir viktigare för mig med utbidning, säger Sascha. I dag bor hon och två vänner i en ägenhet med två rum och kök och Sascha äser ti sociapedagog på universitetet. Hon ägger stor vikt vid sina studier. Jag kan sitta uppe hea nätterna och äsa, och gråter om jag inte karar en examination eer ett test, säger hon. På ytan är Sascha en het vanig student, men ti skinad från sina universitetskamrater har hon haft het andra förutsättningar. Jag har satsat hårt på mina studier för att komma in på universitetet och jag yckades mycket för att jag inte vi bi som mina förädrar. Jag vi komma bort från min bakgrund och det sätt mina förädrar evde på, säger hon. 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 ryssand q Fickhemmet Masha s Läkarmissionen har stött fickhemmet Masha i centraa Sankt Petersburg sedan Hemmet är uppkaat efter den första ficka som fick en pats där men som vådtogs och mördades strax innan invigningen. I dag bor drygt 15 fickor i ådrarna år på Mascha. Fickor kommer från en sociat trasig mijö där narkotika och akohomissbruk hos förädrarna 80 Så många procent av de 500 fickor som bott på fickhemmet har det gått bra för i ivet. ett ti att fickorna övergivits, misshandats eer utnyttjats. Fickorna kommer ti Masha via pois, sjuhus eer statiga institutioner. På hemmet äggs stor vikt vid deras psykiska häsa och vid att fickorna ska få trygghet i en så famijeik mijö som möjigt. Största utmaningen för hemmet är att hitta ännu bättre vägar att sussa ut fickorna i samhäet. Sascha bor med två vänner i en ägenhet. Under mitten av 1990-taet fyttade Saschas famij ti Sankt Petersburg i jakt på arbete, men de möttes av få möjigheter. Utan arbete, sociat skyddsnät och sutigen bostad, hamnade famijen i at större misär. Förädrarna hittade indring i spriten men för Sascha fanns inget att ta ti. Sascha var tio år gamma när hon fydde ifrån sina akohoiserade förädrar. Jag kände mig tryggare på gatan band de nya vänner jag hittat där än tisammans med mina förädrar. Vi skaffade mat genom att stjäa, gick inte ti skoan och kände oss fria. Som barn insåg jag inte riktigt vika förhåanden jag egentigen evde under, säger Sascha. Sascha tar med oss ti ett område i staden där hon bodde. Hon pekar på ett nedgånget ägenhetshus som ser ut att kunna faa samman i viken sekund som hest. Dörrarna är borta och de öppna ingångarna är fyda av iauktande matsopor, gama böjor och past. Här bodde jag, där på övervåningen drog vi ihop gama soppåsar och det skräp vi kunde hitta för att sova mjukt på. Sascha berättar hur hon och de andra barnen gömde sig för pois och grannar. Sutigen fick myndigheterna ändå nys om henne och Sascha pacerades på Läkarmissionens fickhem för övergivna och utsatta barn, Masha. Fickorna får bo på hemmet tis de Sascha, 23 år Vi skaffade mat genom att stjäa, gick inte ti skoan och kände oss fria. är myndiga. De får en bra utbidning, omsorg och verktyg att kara sig sjäva i ivet. Iband hade jag veat ha ite mer frihet och mindre reger men det bev som att personaen bev min mamma, säger Sascha och er. I dag är Saschas förädrar döda. När hon kom ti fickhemmet kom tankarna om förädrarna som hon hade rymt ifrån. Jag äskar mina förädrar och är edsen för att det bev som det bev. När jag bodde på Masha brukade jag drömma om att de skue bi nyktra och vara som vaniga förädrar. I dag finns färre barn på gatan än när Sascha bodde där. Myndigheterna tar ett större ansvar och har bivit bättre på att eftersöka och upptäcka barnen. Men i dagens hårda kimat med stora sociaa probem har ivet på gatan i Sankt Petersburg bivit at tuffare för de barn som hamnar där. Det tunga drogmissbruket har ökat och jakten på ännu friska barn ti sexindustrin har ett ti att at yngre barn pockas upp från gatan. I dag har man bara några månader på sig att rädda barnen innan det är försent, sedan är det nära omöjigt att hitta dem eer anpassa dem ti ett 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 ryssand webaidshop Gåvor som räddar iv Så här bodde Sascha! Se fimen på akarmissionen.se eer facebook Webaidshop är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Aa gåvor är på riktigt och därför kan produkter ta sut. Det är Läkarmissionens partner ute i fät som bestämmer antaet. Det baserar sig på viken kapacitet som finns. Ti exempe hur många skopatser en skoa har, hur många sjukhussängar som finns på ett sjukhus eer hur många grisar som går att distribuera på ett bra sätt. Den som har köpt en produkt kan bestäa ett gåvobevis från Läkarmissionen kontor eer skriva ut ett enkare gåvobevis på sin skrivare hemma. Många använder WebaidShop som presentbutik och uppvaktar vänner och famij med en verkigt meningsfu present. Andra handar konkret bistånd på nätet som ett sätt att hjäpa ti. Det är en bit kvar innan det är dags för vår och oding i Sverige, men i Sydafrika går det att köpa odingskurser som hjäper famijer som tar fosterbarn att förbättra sin ekonomi. s Jag äskar att oda bananer, säger bonden Themba som gått Läkarmissionens odingskurs i Sydafrika. Tidigare dog det mesta i Thembas trädgård, men nu bara växer frukterna och räcker ti näringsrik mat ti famijen och att säja på marknaden. En odingskurs kan göra stor skinad för en famij i Sydafrika. Extra: Se fimen från Thembas bananoding! Odingskurs på WebaidShop.se. Vi frågade några köpare varför de vade odingskurs i WebaidShop Sascha äser ti sociapedagog och ägger stor vikt vid sina studier. normat iv, säger Aa som är föreståndare på Läkarmissionens fickhem. Fickhemmet har också en inbyggd probematik där stressen över att hitta arbete eder ti att fickorna väjer enkare utbidningar och dåigt betada jobb, men i drygt två år har man kunnat erbjuda fickor rum och betad hyra i den ägenheten där Sascha bor. Genom ägenheten ger vi de fickor som vi en möjighet att kunna äsa på högre utbidningar. Utan förädrar som kan betaa ägenhet och uppehäe är det annars omöjigt för dem, säger Aa. Sascha jobbar även extra som servitris på kväar och heger, och tar sig tid att besöka fickhemmet för att hjäpa yngre fickor med äxor och oika aktiviteter som dans och måning. För henne har fickhemmet Masha betytt att hon första gången i ivet mött vuxna människor som itade på henne och gav henne kärek och respekt. Jag kan höra av mig ti hemmet än i dag och fråga om hjäp när det behövs, det gör att jag känner mig trygg. Och en famij kan behövas även om man är vuxen. Sascha pratar upprört kring hur människor bivit egoistiska och mest bryr sig om framgång, pengar och utseende. Jag känner ett behov av att hjäpa barn och det är därför jag vat att studera ti sociapedagog. s Iréne Jerrebäck Jag har en kusin som fyde 70 år och som är mycket intresserad av trädgårdar och växter. Hon är också engagerad i u-andsfrågor, har en adoptivdotter från Gambia och har även varit på resa i Sydafrika. Därför tyckte jag detta var en mycket ämpig present ti henne och jag vet att hon uppskattade det mycket. Jag ger ofta och gärna iknande gåvor vid uppvaktningar eftersom de festa har at de behöver, det känns meningsfut och det brukar också atid uppskattas! Johanna Magnusson Jag upptäckte WebaidShop för många år sedan och tyckte att det var ku att ge något konkret, även om man inte fysiskt ser det. Just odingskursen vade jag att ge ti en vän i födesedagspresent, eftersom hon den sommaren provat på att oda ite på sin bakong. Jag tänkte då att någon annan kunde få samma möjighet. Karin Lind Jag köpte gåvan ti min pappa i farsdag-present. Vi har så mycket att vara tacksamma för så jag vie gärna i hans namn ge ti de som så mycket mer behöver. Jag tycker att det är en så otroigt bra idé att i form av en gåva kunna ge en möjighet ti att förändra en människas iv, att ge dem en möjighet ti sjävständighet. Att ångt uppe i norr på ett enket sätt kunna bidra ti en bättre värd i det ia. Det är stort! Anna Munters Jag vade att köpa odingskurser och ge bort ti min mor och far i jukapp. Detta gjorde jag des för att de har at och des för att de sjäva är ekoogiska jordbrukare. Jag tycket också att sättet att stötta famijer som tog sig an förädraösa barn var så genia, så konkret och vädigt praktisk. Denna gåva hade många bottnar både för mig som givare, för mina förädrar som mottagare och för de som får hjäp. Jag kommer garanterat att köpa denna gåva igen! 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 utbick Andreas står vi en borrmaskin i Jebe Marra, i Darfur, Sudan. Andreas möter sin barndom i Sudan Via facebook fick Andreas Zetterund nyigen kontakt med sin bästis från tiden i Sudan. Han åter gad när han berättar. John och jag var atid tisammans, vi odade grönsaker och såde så vi kunde köpa krok och ina och fiska i foden, småer han. Text: Kerstin Doye foto: IAS Andreas Zetterund När min famij återvände ti Sverige från Sudan hade situationen börjat bi ohåbar på grund av inbördeskriget. Andreas Zetterund har en annorunda uppväxt. Inte atid enke, men han vi inte byta med någon, han har fått erfarenheter och språkkunskaper som få. Han var ett år när famijen for ti Sudan där pappa Leif började jobba med vattenprojekt. De bodde i småbyar, i husvagn eer tät, men i staden Yei där John var Andreas bästis hade de ett enket stenhus. John och jag brukade cyka runt tisammans. Vi gjorde ett hemmabyggt metspö och sen stekte vi fisken över öppen ed med några tomater och grönsaker och åt, minns han. Efter många år har de nu kontakt igen och uppdaterar varandra om sina iv. Bägge har fru och barn, John i södra Sudan och Andreas i Storvreta, utanför Uppsaa. När min famij återvände ti Sverige Khartoum från Sudan hade situationen börjat bi ohåbar på grund av inbördeskriget. Jag började femman i Leksand. Andreas hade då gått i skoa i Sudan med mean tretton och tre eever, äraren var mamma ti en eev och nära vän med famijen Zetterund. Det var en trygg mijö och Andreas hade goda kunskaper med sig ti den svenska, vaniga skoan. Men jag hade inte en susning om vika barnprogram man såg på teve, eer viken musik man yssnade på och sånt. Han fick fråga mycket ti början, men uppskattades för sina erfarenheter av vida djur och äventyr i Afrika. Och för sitt idrottsintresse. Från det att famijen åkte ut 1977 ti inbördeskrigets början 1983 hade ivet varit ganska ugnt och tryggt i Sudan, men det förändrades när kriget kom närmare. De bad intensivt när de tvingades åka på minerade vägar. När ett jaktpan kraschade mean skoan och hemmet och fygpansdear fög som projektier, bev det tungt för Andreas. Han hade svårt att 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 utbick kortom... Bå byxor säjer bäst q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Sånger för ivet våren 2013: s Tack vare ett itet ån från Läkarmissionens partner i Guatemaa har bröderna Antonio och Juan i Guatemaa kunnat starta en småskaig byxproduktion. De syr upp byxorna sjäva och säjer dem här på marknaden. Mest popuära är de bå byxorna, eftersom de kan användas ti skouniformer. Byxor och käder är atid eftertraktat och därför är vi gada att kunna driva vår ia verksamhet. De bå byxorna säjer som smör i sosken, säger Antonio. Antonio har fyra barn som han kan försörja genom inkomsterna från byxförsäjningen. Viktigast för mig är att kunna betaa mina barns skoavgifter, säger han. Gästartist: Anna Stading. Västra Fröunda, 9 februari k i Västra Fröunda kyrka Trohättan, 10 februari k i Lextorpskyrkan Gästartister: Bröderna Rongeda. Det tog 60 dagar för Andreas och hans kompis Tommy Larsson att göra motorcykeresan ti Sudan. höra fygpansjud änge efteråt, och berättade inte gärna om kriget för kasskamraterna i Daarna. Vi pratade ändå mycket i famijen och jag tror jag fick bearbeta det på så sätt. Pappa fortsatte ju att resa så det tog iksom adrig sut, säger han. q Andreas Zetterund Fru: Victoria. Barn: Ebba, 6, Agot 4 och Wima snart 2 år. Bor: Storvreta Uppväxt: Sudan, Sverige, Kenya. Jobbar för: IAS, en biståndsorganisation med syfte att starta och/eer stödja katastrof- och utveckingsprojekt i änder där behov föreigger. Famijen fyttade sedan ti Kenya 1991 och Andreas tog studenten i Nairobi Där var den svenska skoan större och Andreas minns en härig period som kändes yxig jämfört med tiden i Sudan. Pappa jobbade i oika änder runt omkring och jag föjde med iband. Jag ärde mig mycket om mångkutur, reigion och konfikter, och jag insåg tidigt att jag skue arbeta internationet på något sätt. Under tiden i Kenya besökte Andreas Yei efter att staden intagits av gerian. Det åg döda kroppar utmed vägen, närmare tretusen människor hade dödats i kriget, och det grönskande andskapet där Andreas bott var öde och tomt. Några år senare åkte han och en kompis motorcyke från Sverige ti Sudan. Det var 1999 och saget skedde i mars 1997, men fortfarande åg skeettdear kvar vid vägkanten, säger han. Pappa Leif hade initierat Internationa Aids Services, IAS, och där är Andreas i dag ytterst ansvarig för biståndsprojekt som finansieras från Sverige. Två gånger om året gör han resor ti änder där IAS arbetar och fera av organisationens anstäda på pats är människor som han har mött sedan han var iten. Han trivs, men har haft ett tufft år. Tre av våra medarbetare kidnappades av pirater i Somaia i jui, säger han. Jag hade precis börjat min semester och satt med en kaffekopp hos våra barn i ekparken, när det kom ett sms från en nyhetsbyrå. Hade vi persona som kidnappats? Vad hade jag att säga? Semestern tog abrupt sut. Somaiska pirater har fått ösensummor för bortrövade skepp. Nu har de ökat aktiviteten på and och fera personer sitter kidnappade. Det har varit en pressande tid med förhandingar på oika vägar, men de sitter fortfarande fast och behandas efter omständigheterna vä. Vi ber och hoppas att de ska bi fria. s Kryssösning dec 2012 Det har kommit önskemå från äsare att få facit på korsordet. Så här kommer det rätta svaret på korsordet i december. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Västerås, 9 mars k i Ansgarskyrkan Arboga, 10 mars k i Heiga Trefadighetskyrkan Kje Lönnå med körer: Kje Lönnå och damkören Confetti. Strömsund 2 februari k i Ströms kyrka Soefteå 2 februari k Soefteå kyrka Kje Lönnå och Sundsvas kammarkör. Boränge, 17 februari k i Stora Tuna kyrka Se Läkarmissionens hemsida för en fuständig kaender. 22 Svenska Journaen Svenska Journaen 23

13 Moçambique Atför många afrikanska fickor sutar skoan i förtid, trots att de har bra äshuvud. Orsaker: De bir med barn, gifts bort eer tvingas ta hand om aa hushåssyssorna hemma. I ett anta skoor i och runt staden Viancuos i Moçambique har Läkarmissionens partner CMA utveckat en framgångsrik metod som får at fer fickor att orka stå på sig. Text: Conny Sjöberg Foto: Hans-Jörgen Ramstedt Fickornas stothet och gädje över att få spea fotbo som förut var förbehået pojkarna är mycket viktigt i arbetet med att stärka deras sjävförtroende. Här får fickor mod Tioåriga Ceesia med trädpantan som hon får ta med sig hem. Behanding mot sandoppor för att de ska kunna gå ti skoan. När vi anänder ti skoan i Mahunguane har dagens första ektion redan börjat. Men på en fätad matta utanför skosaen sitter sex eever och får behanding mot sandoppor, som är ett stort probem här. Honorna borrar sig nämigen in i barnens fotsuor och ägger ägg där. Smärtan bir ti sut så stor när arverna växer, att de varken kan gå eer stå på foten, förkarar Pauo, som sköter CMA:s förebyggande häsoarbete på skoorna. Istäet för att skära upp buorna och pia ut arvernas bon, smörjer han barnens fötter med en oja som gör att arverna ti sut dör. Eftersom de atid springer barfota skue de få så svåra infektioner i såren, att det inte är att tänka på, förkarar Pauo. Fertaet av barnen har fyra-fem kiometer ti skoan. En omöjig sträcka att gå med smärtande buor under fötterna. Därför är detta ett viktigt bidrag för att se ti att de kommer ti skoan. Lite senare samma dag träffar vi på Pauo igen på en skoa i en annan by. Här har han ånat en tifäigt oanvänd skosa för att behanda barn med skabb och andra parasiter som orsakar svår kåda. Kådan gör att de inte kan sova på nätterna och då har de givetvis probem med att orka föja med i undervisningen, förkarar Pauo medan han smörjer ett av barnen. De övriga väntar tysta och tåmodiga på sin tur. Det märks att detta är en uppskattad hjäp. Grundorsaken ti aa dessa häsoprobem är givetvis fattigdomen här. Barnen sover tätt tisammans i smutsiga mijöer. Vi försöker få förädrarna att förstå detta, men det är inte ätt, suckar han. Ett annat stort probem, som också påverkar barnens prestationer i skoan, Pauo Kådan gör att fickorna inte kan sova på nätterna och då har de givetvis probem med att orka föja med i undervisningen är deras näringsfattiga och ensidiga mathåning. Även detta är orsakat av förädrarnas fattigdom och okunskap. Därför satsar Läkarmissionens partner CMA, sedan fera år tibaka, på att förbättra famijernas kosthåning. Vi arbetar med detta i tre oika steg, förkarar Jerry Siva, som tisammans med sin hustru Gina har grundat och eder CMA. De är båda födda i Portuga, men uppvuxna i Sydafrika. Ti Moçambique kom de för drygt tjugo år sedan. Basen är våra pantskoor, där vi odar fram träd och grönsaker som är anpassade för det okaa kimatet och den speciea jordmån som finns här. I ansutning ti våra skoor anäggs sedan mindre skoträdgårdar, där 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 Moçambique din sida barnen får ära sig hur oika pantor och frön ska hanteras och vad de kan användas ti. I ett tredje steg dear vi sedan ut pantor ti barnen, som de får ta med sig hem ti famijen. På detta sätt bir såvä skoorna som barnen och deras förädrar deaktiga i den förändring som vi försöker åstadkomma, betonar Jerry och tiägger: Även om det här är ett mycket fattigt område, så skue fok kunna ha mer och bättre mat att äta. Det finns ganska gott om outnyttjad mark att oda på, anser Jerry. Ett växande bekymmer är emeertid kimatet. De senaste två åren har det regnat mycket mindre än det brukar, och vissa områden är nu svårt drabbade av torka. Om det här fortsätter, kommer det ti sut att eda ti svät. Fok är ju het beroende av vad de sjäva kan oda och utan regn bir det inga riktiga skördar, säger han med en bekymrad suck. Häsovården och odingarna som CMA organiserar på skoorna riktas ti aa eever, såvä pojkar som fickor. Men det finns ett tredje område där fickorna prioriteras: fotboen! Det var faktiskt något av en sump att vi började med det, men det har bivit en sådan succé att vi nu har tvingats införa vissa begräsningar, berättar Jerry. Grundidén var föjande: CMA vie få unga fickor att deta i kurser som syftade ti att stärka deras sjävförtroende och få dem att stå på sig när omgivningen tyckte att de skue suta skoan, för att istäet hjäpa ti med hushåssyssor och bi bortgifta. Och att fickorna skue förstå de ångsiktiga konsekvenserna av att bi med barn innan de ens har gått ut grundskoan viket är ett mycket stort probem. För att ocka och motivera fickorna att deta i dessa kurser, hyrdes en fotbospan och en instruktör engagerades för att eda oika övningar. Sedan deades fickorna in i oika ag som fick spea en iten turnering mot varandra. Effekten bev enorm. Fickornas stothet och gädje över att fått göra något som dittis nästan het var förbehået pojkar, var så påtagig. Det var som om vi hade öppnat en dammucka, minns Jerry och tiägger: Pötsigt vie nästan aa fickor här vara med i våra kurser och retreater för att få chansen att spea fotbo. Och vi bev kontaktade av fok i andra dear av Moçambique, som vie skicka sina fickor ti vår turnering. Det som hade börjat som en iten aktivitet för att stimuera fickor att deta i CMAs kurser, riskerade nu att bi så stort att det tog överhanden. Vårt må är ju att få fickor att orka väja sin egen ivsväg inte att utbida dem ti duktiga fotbosspeare. Därför har vi sänkt ådern på våra fotbosturneringar och överåtit ti andra att organisera fotbosaktiviteter för de ädre fickorna, även om vi fortsätter att vara med på ett hörn även där, förkarar Jerry. I samband med vissa turneringar dear CMA nämigen ut utbidningsstipendier ti några fickor i varje ag. Det kan vara at från att bekosta inskrivningsavgiften för högstadiet, som är en iten summa men ändå kan vara ett hinder för de fattigaste famijerna, ti bok- och studiemateriasbidrag. Vaet av vika fickor som får stipendier bestäms i samarbete med de oika agens edare främst på sociaa grunder och inte efter hur duktiga de är som fotbosspeare. Eftersom många famijer prioriterar pojkarnas utbidning, spear våra stipendier en viktig symboisk ro. De stäer fickorna i fokus och visar att det är värt att satsa även på dem, säger Jerry. s Här kan du stäa frågor eer kommentera det Väkommen! som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby Är inte 100 kronor för en oxe atför biigt? s Du kan äsa om när Läkarmissionen speade in sin rekamfim för WebaidShop på sidan 10 i det här numret. Sjuåriga Aice som var med reagerade över att 100 kronor var vädigt biigt för en he oxe. Det har hon rätt i. En oxe är mycket dyrare. Och även om en oxe är biigare i ett afrikanskt and så kostar den mycket pengar, även med svenska mått mätt. Därför gör vi andear av djuren, så att många kan hjäpas åt att köpa en oxe. När det gäer prissättningen i WebaidShop så räknar vi också med vissa kringkostnader. För oxarna måste transporteras ti de oika famijerna och en viss utbidning behövs i hur man sköter djur och det är någon som måste undervisa de nybivna djurägarna. Och hundra kronor räcker inte både ti oxar, utbidning och transporter. Men varje hundraapp bidrar ti att famijerna ti sut får sin oxe och en fantastisk möjighet att förbättra sina evnadsvikor. Barn i protest mot vådet s Här demonstrerar barnen mot vådet i Tegucigapa, Honduras. Där stöder Läkarmissionen ett arbete som ger rättshjäp åt fickor utsatta för sexbrott och vi vi passa på att heja på aa modiga barn som säger ifrån och kommer igen. Ett stort TACK ti aa sparare i Swedband Robur Humanfond som ger en de av sin av avkastning ti Läkarmissionen. På Hjärtedagen 14 februari får vi ta emot era pengar från Hjäpen mot kiande parasiter och smärtsamma oppor ökar barnens närvaro i skoan. Medan odingen av nyttiga växter ger dem både kunskap och mat och gör dem bättre rustade att möta framtiden. Hänt sedan sist... Fortsatt oro på Panzisjukhuset s Det har varit en fortsatt oroig tid på Panzisjukhuset i Kongo. I sutet av oktober utsattes doktor Mukwege för ett mordförsök Doktor och ämnade andet. Sedan intog Mukwege. reberöresen M23 staden Goma och striderna kom at närmare Bukavu. A utändsk persona evakuerades och på sjukhuset drog man ner personaen ti ett minimum. I mitten av december drogs sig M23 tibaka från Goma och äget i Bukavu bev mer stabit. Doktor Mukwege åkte tibaka ti Bukavu och Panzisjukhuset tisammans med sin famij i mitten av januari. Vi fortsätter att föja utveckingen. 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss Ateisten dog; bev kristen Howard Storm, konstprofessor, dog under väntan på operation i Paris. Men han fick återvända och berätta om sin uppevese, b a på Oprah Winfrey show. Detta är den mest detajerade nära-döden-uppevese vi känner ti. Storpocket (A5) 164 sid, Rabatter vid större bestäningar Maktmänniskan har ett sken av gudsfruktan, men fruktar dem som är äkta, därför att de hotar hans ego och position. Maktmänniskor kan t o m vara karismatiska. De styr genom vä doda ögner, smicker och hot, och är inte ovaniga. Avsöja dem, och tag dig ur deras grepp! Storpocket (A5) 234 sid, Vingårdens förag. Orderte Webshop: Vi har många andra böcker (en de på rea), även antikvariat. Begär broschyr eer se vår websida! BÖNEN HOPPETS SPRÅK - En iten böneskoa Av Lars Åke Lundberg Ur förundran föds bön och äkta varsamhet. Om vi vi öva oss i bön får vi börja med att öva upp vår barnsiga förmåga att förundras. Pris 80 kr + frakt (10% rabatt vid 10 ex eer fer) Bestä: Instant Book - info@instantbook.se Box 49109, Stockhom 2CD Grattis! Grattis ti Lasse och Margareta Brandt, Jönköping, Signe Engstrand, Linköping, och Gertrud Sigvardsson, Jönköping, som vinner Martin Lönnebos bok Tröstens trädgård. Februarikrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset februari 2013, Swedmedia, Stockhom. Senast den 15 mars vi vi ha ditt svar. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Feicia försvann av Feicia Fedt Namn: Adress: Postadress:! Kipp ut tävingskupongen! SIMON ÅDAHL SLÄPPER EN NY CD MED TITELN BIG BANG BIG BANG är en bandning av pop, rock, punk och schager ändå finns den röda tråden där. En reation med Gud innebär frihet. Och absout inget tvång och reigion. 149:- 159:- 159:- I Stihetens rymd Christina Nyskrivna sånger för soo och Gunnardo kör med inspiration från Dag Hammarskjöds Vägmärken. Tysta skyar Text och musik: Car Dahbäck, Heén Västberg, Dag Hammarskjöd Körarrangemang: Ingemar Bergind Medverkande: Car Dahbäck, Heén Västberg, Nacka kammarkör dir. Per Rönnbom, soister och instrumentaister. Bestä från eer te (Endast enhetsfrakt 25:- ti kommer) Christina Gunnardo gick bort 2005 endast 51 år, men hann spea in 13 produktioner. Hon skrev många egna sånger, men samarbetade också t ex konstnären och poeten Kid Kumin. Hon tokade också med framgång Dan Andersson, som t ex Tysta Skyar och Omkring tiggar n från uossa. 28 Svenska Journaen

16 recept Recepten är hämtade ur boken afternoon tea, ica bokförag. Havrerutor 12 stycken Det här behöver du: 250 g smör 3 ½ d råsocker 10 d havregryn g russin 4 msk apesinmarmead 40 g sorosfrön Så här gör du: s Sätt ugnen på 200 grader. s Smät smör och råsocker i Engeska scones 6 stycken Det här behöver du: 4 d vetemjö 1 tsk sat 1 tsk bakpuver ½ d russin (kan utesutas) 50 g rumsvarmt smör 1 ½ d vispgrädde + 2 msk ti pensing Så här gör du: s Sätt ugnen på 225 grader. s Nyp ihop de torra ingredienserna och russinen med smöret. s Tisätt grädde och knåda ti en smidig deg. s Patta ut degen ti en 2 cm tjock patta och ta ut 6 rundar med hjäp av mått eer gas. Lägg dem på en bakpåtspapperskädd påt och pensa med grädde. s Grädda mitt i ugnen cirka 10 minuter, tis de fått fin färg. Servera varma. Cotted cream foto: bruno ehrs en stor kastru. s Rör ner havregryn och russin i kastruen. s Tryck ut degen i en rektanguär form, gärna i tefon, cirka cm. s Grädda mitt i ugnen 10 minuter. Värm under tiden upp marmeaden i en iten kastru. s Ta ut formen, bred över marmeaden och strö över sorosfrön. s Grädda i ytterigare 10 minuter. Låt svana och skär sedan i rutor. Det här behöver du: 8 d vispgrädde ti 4 portioner (1 ½ d) Så här gör du: s Pacera en vid metaskå över en kastru med sjudande vatten på svag värme. s Hä grädden i skåen och åt det stå över det sjudande vattnet på svag värme i cirka 1 ½ timme tis en tjock skrovig yta bidas. Det är viktigt att inte röra i grädden under tiden. Observera att varken vatten eer grädde får koka. s Tag skåen från värmen och stä in i kyen över natten. s Skeda upp den tjocka kakan som bidats på grädden och rör den mjuk, eventuet med någon tesked av den resterande grädden. Konsistensen ska vara som mjukt smör. s Njut på varma scones med syt eer marmead. foto: bruno ehrs Citronmarängpajer 16 stycken Det här behöver du: Pajska: 3 d vetemjö 1 d forsocker 1 krm sat ½ ekoogisk citron, rivet ska 100 g osatat kat smör, i kuber 1 äggua 1 tsk kat vatten Fyning: Lemon curd Maräng: 2 äggvitor 1 ½ d forsocker Dekoration: fagad mande Så här gör du: s Lägg vetemjö, forsocker, sat, citronska och smör i en matberedare och kör tis det bir smuigt. Eer nyp ihop för hand. s Tisätt ägguan och vatten och kör med pusknappen ti en deg. Patta ti degen och ägg den i kyen cirka 1 timme. s Sätt ugnen på 200 grader. s Tryck ut degen i påtens små runda fördjupningar, cirka 5 cm i diameter. Nagga pajskaen. s Grädda mitt i ugnen cirka 10 minuter. Låt svana och sätt ugnen på 250 grader. s Gör marängen: Vispa äggvitorna med evisp i en ren skå tis de börjar tjockna och vispa sedan ner sockret ite i taget. Vispa ti en styv maräng. s Kicka cirka 1 rågad matsked emon curd i varje paj och kicka eer spritsa maräng ovanpå. Sätt in pajerna högt upp i ugnen ett par minuter, tis marängen fått färg. Passa pajerna noga, marängen bränns ätt. s Dekorera pajerna med fagad mande. foto: bruno ehrs foto: bruno ehrs Wiiams pistaschkaka ca 15 bitar Det här behöver du: 100 g skåad sötmande 120 g osatade pistaschmandekärnor 250 g rumsvarmt osatat smör 3 d strösocker 4 ägg 1 vanijstång, urskrapade frön 1 ekoogisk citron, rivet ska 1 d vetemjö Gasyr: ½ d strösocker 1 ekoogisk citron, rivet ska och saft 60 g pistaschmandekärnor, grovhackade Så här gör du: s Sätt ugnen på 150 grader. s Kä en avång form med bakpåtspapper, 1 ½ iter. s Ma sötmande och pistaschmande. s Vispa smör och socker fuffigt. Tisätt äggen, ett i taget. s Rör ner vanijfrön, citronska, mad mande och mjö. Hä smeten i formen. s Grädda i nedre deen av ugnen cirka 45 minuter. Känn med en provsticka om kakan är kar. Låt den svana i formen. Gör gasyren: Banda socker och citronsaft, rör ner pistaschmande och citronska. Ta ut kakan ur formen och skeda över gasyren. Små bäckar skapar en stor Å Ansiktet är smutsigt. Fugorna irriterar kring näsan. Vattenhinken på huvudet äcker och det droppar ner på Omars smutsiga ansikte. Det bir som små ränder i ansiktet. Det är ånga arbetsdagar för Omar som bara är åtta år gamma och ever i en iten by på Tchads andsbygd. Omar berättar att han hjäper sin mamma med att hämta vatten ti famijen nyanagda trädgård. Förut bev många sjuka av dåigt vatten, och det fanns ingen möjighet att oda när det var torrperiod och de hade adees för dåigt med mat. Nu har ivet förändrats. Sedan Läkarmissionens samarbetspartner borrade en brunn och monterade in en handpump så finns het andra möjigheter. Vårt iv har bivit så mycket bättre och aa här är gada. Vi skue vija att ni borrade vatten för de som bor där borta, säger Omar och pekar mot en iten by inte så ångt härifrån. De måste rida på åsnor fera kiometer för att hämta vatten här. De skue behöva en egen brunn, så att också de kunde oda grönsaker precis som vi. Omar kan trots sin egen fattiga situation tänka på dem som inte har det så bra som han har det. Det är verkigen en utmaning riktad också ti oss. Vi som faktiskt har mer än vad många skue kunna tänka eer drömma om. Visst kan vi se ti att det bir en brunn ti den andra byn. Det är kart att vi tisammans kan ge än fer av de mest svaga och utsatta en positiv framtid. När jag bundar så kan jag iband se Omar framför mig. Det smutsiga ansiktet som og ikapp med den starka afrikanska soen. I min inre syn ser jag fera andra barn som er tisammans med Omar. Vi är med och förändrar framtiden för de mest utsatta. Många bäckar skapar en stor å, säger taesättet, tack för att du är med och tisammans med andra åstadkommer en stor Å. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar över hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

17 Uppev Finnåker 2.0 Uppev Finnåkers Kursgård. Läger- och konferensgård Finnåker i södra Bergsagen Vi kan erbjuda ett 2.0 varierat utbud av både äger och konferens. Nytt innehå - Samma sköna mijö! Finnåkers Nytt kök - Samma Kursgård. goda mat! Läger- och konferensgård i södra Bergsagen Vi kan erbjuda ett varierat Ny mobimast - Samma givanade samta! utbud av både äger och konferens. Ny AV utrustning - Samma rika innehå! Nytt Nya rum innehå - Samma - Samma fina sköna hus! mijö! Nytt Mycket kök nytt - Samma - Samma goda åga mat! priser! Ny mobimast - Samma givanade samta! Mobi och datatrafik Sedan årsskiftet har Ny AV utrustning - Samma rika innehå! vi fu mobi- och datatäckning via Nya rum - Samma fina hus! egen 3G mast Mycket nytt - Samma åga priser! Mobi och datatrafik Sedan årsskiftet har vi fu mobi- och datatäckning via egen 3G mast Kontakt: te e-post. info@finnaker.se Väkommen ti oss! Hemsida: Facebook: