ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

Transkript

1 SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första patienterna med eboa i Liberia studier ger nytt iv mama aima hjäper sexoffer rättshjäp för utsatta barn Miriams team står på barnens sida Gutenfritt på menyn Kjersti dear med sig av sina recept ger.. ord åt kansan sonja adén använder rösten krönika: Hjäte skue hon adrig se sig sjäv som. Och inget pressuppbåd väntade vid porten. annika hagström

2 En ite bättre värd på köpet. Vårt yckade samarbete med Läkarmissionen fortsätter. Vi stöder Läkarmissionens arbete i Moçambique där utsatta barn får möjighet att rehabiitera sig i en trygg mijö. När vi såt din bostad skänker vi pengar i ditt namn ti detta projekt. Hittis har vi samat ihop kr. makarringen.se/itebattre STURESOR Sex år med enbart henöjda resenärer Små grupper = personig service Boende i kristna mijöer Åk med STURESOR ti ROM eer JERUSALEM Patser finns på föjande resor: JERUSALEM 15-22/ :- Boende på kostergästhem i idyiska Ein Kerem, dubberum med privat WC/dusch, havpension, två hedagar med buss, a guidening, aa entréer och transfers. Fygresan tikommer. ROM - den eviga staden 25/4-30/4 samt 9/5-14/ :- Boende på kostergästhem, dubberum med privat WC/dusch, frukost, Lunchpanini tre dagar, a guidening och entréer. Fygresan tikomer. Möjighet att kombinera med två dygn i juviga byn Farfa i Sabinerbergen. Tidig bokning = ägsta fygpriser! A info på hemsidan. STURESOR Yttermo Tjärgattu 2, Leksand sture.undqvist@gmai.com Sture Lundqvist präst och reseedare Sonja Adén Att höra om människor med små barn som tvingas sväta och törsta ihjä i bergen är så fruktansvärt att det är svårt att ta in. 4 oktober Värmande soppa i kyan I Himaayabergen vid gränsen ti Tibet agar Läkarmissionens Johanna Kratz nudesoppa tisammans med Chyama La som eder verksamheten för utsatta kvinnor. 14 Hjäp ti försörjning Vådsutsatta kvinnor i Kongo får hjäp ti sjävhjäp. 20 Mord för 500 kronor Miriam Mondragon är utsatta barns advokat i en av värdens farigaste städer. Vi kan adrig åta våra pojkar vara ute på egen hand, utan måste ständigt vidta aa tänkbara säkerhetsåtgärder, säger hon. 24 Det är roigt att ge Det var andra året de vade att satsa på Aktion Jukappen via Läkarmissionen. Famijen Magnusson samade intresserade grannar ti jukappsinsagning med gögg 14 innehå 10 och saffransskorpor. foto: rickard. eriksson 24 foto: Frida Lenhom foto: Ramón Sánchez Orense foto: Tomas Ohsson Fyg bättre! Raptim speciapriser bara för dig som arbetar inom bistånd & utvecking. Vi är en trygg samarbetspartner verksam sedan 35 år! Väkommen med din förfrågan värden börjar i Tranås! Europa: Afrika: Övriga Värden: info@tranas-resebyra.se Ändrat beteende krävs för att stoppa eboan När jag pratar med Rose, en barnmorska på Foya-sjukhuset i Libera gråter hon i teefon. Fem koeger har dött av eboa. Skoorna är stängda och barnen får inte vara hemma hos varandra och eka. At är kaos och en rädsa: Vem står näst på tur? Det är inte mycket vi kan göra. Mot sjukdomen har vi ingen bot. Men Läkarmissionens givare har varit med och skänkt skyddsutrustning ti Foya-sjukhuset. Det är extremt värdefut för att skydda personaen, så att inte fer ska dö. Men personaen ser också behovet av en massiv informationskampanj om hur eboa smittar. Vad man kan göra för att skydda sig och vad man absout inte får göra. Kunskapen behöver nå andsbygden för som Rose säger: När det verkar som smittan är under kontro på ett stäe får vi höra om ett utbrott någon annanstans. Det kräver extrema åtgärder för att få stopp på smittan. Människor måste frångå sina begravningstraditioner och begrava kroppen direkt. Den som vårdar en anhörig hemma öper stor risk att sjäv smittas. Därför bör smittade ta sig ti ett sjukhus. Men ändra beteenden görs inte i en handvändning. Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen Jag önskar att jag kunde skicka de bästa rekamkampanjarna, marknadsförarna eer spinn-doktorerna i värden ti Foya i Liberia. De som vet hur man når massorna och påverkar människor. Men kanske skue de missyckas. Det är en sådan annorunda verkighet de måste hantera. Kanske kommer istäet människor från Foya att föreäsa för oss, när den här epidemin äntigen är över. Det här var utmaningarna vi stod inför, och det var så här vi yckades. Jag hoppas på det. Vi du ge en gåva för att hjäpa ti att hejda eboasmittan? Betaa in på pg , skriv eboa.

3 Tar ton för ivet Hennes sånger sjungs på bröop, dop och begravningar. Sonja Adén yckas toka det djupt mänskiga och sårbara. Hon vi gärna använda sin röst för att gädja, trösta, hjäpa och stötta utsatta människor. I november kommer hennes juskiva, Ju i andighetens rum. Text: majken öst-söderund Foto: Rickard. eriksson 4 Svenska Journaen xxxxxxxxx 2014 Svenska Journaen 5

4 Höstregnet driver oss inomhus efter att vi har vandrat runt i den fantastiska parken runt Drottninghoms sott. Sonja sjöng på kungens eriksgata nyigen, men det spear ingen ro för den nitiske sottsvakten. Här görs ingen skinad på fok. Hon går av misstag ite för nära staketet och får genast ett påpekande om att hon ska håa sig utanför den stenagda ringen. Sonja Adéns genombrott kom 2007 med åten För att du finns. I Meodifestivaen rankades den inte så högt, sutade på en sjättepats, men det fanns någonting i meodin och i orden som stannade kvar. När konfettin runt segeråtarna singat färdigt, steg Sonjas åt stadigt och bev en hit. Brudpar speade den på sitt ivs stora dag, Sonja fick en Rockbjörn som Årets kvinniga artist och bev därti Grammisnominerad. Dessutom bev För att du finns utsedd ti Årets åt. Att skriva texter som tokar och ger ord åt starka känsor, är en gåva som många försöker komma åt men bara få förunnas. Jag sätter mig säan ner för att skriva texter, de kommer snarare ti mig, säger Sonja när vi kommit in i värmen igen. Hon får det att åta så ätt, som att texterna kommer i förbifarten. Kanske är det så med de stora gåvorna, de går inte att anaysera. De bara finns där. En de har jämfört Sonja Adén med Ted Gärdestad. Förmågan att ge ord åt känsor och tankar som är universea, men som ändå är så svåra att hitta på inan av ord mean banaitet och geniaitet. På skivan som kommer nu i november Ju i andighetens rum sjunger hon en sång som hon sjäv har skrivit texten ti, de övriga spåren är väkända jusånger med ett andigt innehå. Den förra skivan hette I andighetens rum. De senaste åren har hon atmer framträtt i kyrkor. Efter en intensiv period då hon framträdde på q Sonja Adén Åder: 36 år. Famij: Maken Jörgen och sonen Teddy, 3,5 år. Bor: På Ekerö. Intressen: Träna och så tvättar jag och sköter aa inköp i famijen. Kan det kaas intresse? Aktue med ny juskiva: Ju i andighetens rum. Säpps i början på november. Favoritcitat: Många säger att de tror att de vet. Jag säger att jag vet att jag tror. Sonja Adén Jag sätter mig säan ner för att skriva texter, de kommer snarare ti mig. pubar och musikrestauranger, sjöng i oika konsteationer, band annat med Shirey Camp och Sanna Niesen, har hon nu gått in i en ugnare fas där hon ofta uppträder ensam med texter som iband handar om hennes kristna tro. Även om hon sjäv är noga med att poängtera att hon gör det på ett personigt sätt, med humor, sjävdistans och värme. Sonja har atid egat ganska ågt med sin tro, åtminstone utåt i kontakt med media. Det är ätt att missuppfattas, att paceras i ett fack. Det vi hon undvika. Musiken är det hon vi nå ut med. Det finns fera anedningar ti att tempot bromsats. Hon har bivit mamma, gift sig, bivit viaägare och tiåter sig numera att gå ti förskoan och affären utan att fixa ti sig det ara minsta. Så var det inte förr. För några år sedan var hon nära att bränna ut sig, nu är hon mer noga med sig sjäv och var hon syns offentigt. Det egna bröopet i somras var het privat. Hon vade ut några bider och skrev sjäv om bröopet på sin Facebooksida. Det hon vie ämna ut. Resten fick bi en angeägenhet för famij och de närmaste vännerna. Något probem att hitta sångerska ti bröopet hade hon inte. Sjäv äskar hon att sjunga på bröop och hade skrivit en egen sång ti en väninnas bröop. I sommar var det Sonjas tur att få höra väninnan sjunga för henne. Även om Sonja bivit atmer restriktiv med var hon medverkar, tackar hon säan nej ti att sjunga på bröop. Det är en stor och gädjefyd dag och jag är gärna med och förgyer den, om jag bara kan. När kungen kom på eriksgata ti Ekerö städe hon också upp. Hon och kronprinsessan Victoria har ju en sak gemensamt de har båda vat att gifta sig med sin personiga tränare. Sonja fnissar ti och säger att ordspråket om skomakarens barn (som går i sämsta skorna), stämmer bra även på den som gifter sig med sin tränare. Det har bivit ite sämre med träningen på senare tid. Men jag kommer igen. Vi äter i aa fa nyttigt. Det är oftast min man som agar maten. Han är fantastisk. Det mesta som hamnar på matbordet i makarnas hem är ekoogiskt odat och vetemjö försöker hon undvika het. Det är många som säger att de mår bättre sedan de sutat med vetemjö. Jag försöker också så gott det går. Vetet har en infammerande effekt på tarmarna. Det är smart att göra vad 6 Svenska Journaen xxxxxxxxx 2014 Svenska Journaen 7

5 biden Foto: Toreif Svensson man kan för att må så bra som möjigt. Vi kommer in i ett vädigt intensivt samta om kost, träning och håbar ivssti. Sonja säger att hon sorterade sopor redan när hon bodde i en iten etta och att hon så ofta det går väjer transportmede som säpper ut minst kodioxid. Hon tar gärna tåg framför fyg under sina turnéer. Det handar om att göra det jag kan. Samma sak gäer när hon äser om krigshot, svät och fyktingströmmar. Att höra om människor med små barn som tvingas sväta och törsta ihjä i bergen är så fruktansvärt att det är svårt att ta in. Men då gäer det att inte övervädigas och bi passiv utan i stäet göra det man kan. Ge pengar och i mitt fa också använda min tid, min sångröst och mina texter i oika insamingskonserter. Sonjas egen mamma kom som fykting ti Sverige i sutet på 1950-taet. Hon fydde från Ungern med en docka under armen. Hon bev tisagd att inte ta någonting as med sig, men dockan kunde hon inte skijas ifrån. Sonja säger att hon framöver Sonja Adén Min mamma är katoik och vi är uppvuxna med en stark tro. Mamma bad atid aftonbön med oss. vi forska mer i sin säkts historia, verkigen ta sig tid att få reda på vad som hände då mamman och hennes famij ämnade sitt hemand. De fydde ti Österrike vid tiden för Ungernevoten. Yngste sonen i famijen, då fem år, ed av en svår hjärtsjukdom. Sjukhuset i Ungern, där han skue få vård var sönderbombat och äkaren som skue operera hade fytt, förädrarna såg ingen annan utväg än att fy för att rädda ivet på sitt yngsta barn. Via Österrike kom de senare ti Sverige, ett and som vid den här tiden gärna tog emot arbetskraft. Sonen opererades yckosamt på Karoinska sjukhuset, men eftervården var bristfäig och hans iv gick inte att rädda. Sonjas iv började ugnare. Hon föddes i St Abans i Storbritannien där hennes pappa just då hade en tjänst inom äkemedesindustrin, men famijen fyttade ti Huddinge när Sonja bara var ett år gamma. Hon växte upp med en yngre syster och en ädre bror. Min mamma är katoik och vi är uppvuxna med en stark tro. Mamma bad atid aftonbön med oss. Att Sonja var en sångfåge märktes tidigt. Hon gick Adof Fredriks musikkasser och sedan Södra Latins yrkesmusikerinje. Efter utbidningen jobbade hon på Wamans saonger i Mamö. Det var där hon bev medem i en pingstförsaming. Att ha en egen personig reation med Gud är viktig för mig, men jag är het och hået ödmjuk inför det faktum att vi aa är och tror oika, och hoppas att aa oavsett tro Sonja reser för eer icketro ska ha Läkarmissionen i höst! fu gädje av min musik och mina konserter. Under hösten kommer hon att medverka i konserter för Läkarmissionen och göra turné med den egna juskivan och jushowen Stjärnkart. s Pygméer i Kongo får hjäp med skogång och sjukvård s I Beni i östra DR Kongo stöder Läkarmissionen ett arbete för att hjäpa ursprungsbefokningen. I aa tider har de evt som jägare och samare men det ångvariga kriget har gjort att viebråden i skogarna nästan är borta och det moderna ivet kommer at närmare. Läkarmissionen stöttar med käder, skogång, sjukvård, hjäp att bygga hus och oda. At för att hjäpa ursprungsbefokningen att kara övergången ti ett nytt iv som stäer het andra krav. Toreif Svensson 8 Svenska Journaen

6 nepa Nudesoppa värmer i kaa Himaaya Läkarmissionens Johanna Kratz får ära om mattraditioner i Nepa. Chyama La väkomnar oss med en kick smör i hårfästet. Det är en väkomstprocedur för ångväga gäster i hennes kutur. Det vita i smöret signaerar fred. Text: Johanna Kratz Foto: Tomas Ohsson Chyama La ska visa oss hur man agar Chammphe, en nudesoppa med grönsaker och kött. Först kokar hon upp vatten med örter ti ett te. - Det är ofta kat här i bergen och därför dricker och äter vi saker som ger värme och energi, förkarar hon. Hon häer över tebandningen i ett ångt ihåigt rör med hjäp av en träpinne som mest iknar en stor morte. Så bandar hon i rikigt med smör, några nypor sat och mjök, och visar mig hur man ska pressa samman bandningen. Jag smuttar på teet, men har fortfarande efter en veckas vandring mean oika hem i bergen svårt att uppskatta drycken. Chyama La bor i byn Simikot i Himaayabergen, vid gränsen ti Tibet. Hon kommer att bi ansvarig för Women Wefare Service, en av Läkarmissionens samarbetspartner i Nepa, framöver. Det är en verksamhet för de mest utsatta och diskriminerade kvinnorna i byarna. Kvinnorna får gå en afabetiseringskurs och ära om sina rättigheter och hur man kan starta en iten verksamhet. Men det finns mycket att kämpa mot, sådant som kastsystem, traditioner och fattigdom. - Kvinnors status, utbidning och häsa igger på en vädigt åg nivå här i distriktet, och eftersom jag fått möjigheten ti utbidning så vi jag också stödja andra kvinnor, säger Chyama La. Byn Simikot är handescentrum för varor från övriga andet och småbönder säjer sina varor på gatorna 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 nepa krönika En hjäteinsats värd att beundra i byn. Få har möjighet att sjäva ämna bergsmassivet och ivet är avskuret från den moderna värden. Tar sig fram mean byarna gör man för det mesta genom att gå eer rida, men det är vanigt att möta jhuma på stigarna. Jhuma är en korsning mean en ko och en jak. Djuret är inte farigt, men man måste akta sig för dem på bergsstigarna för att inte riskera att knuffas nedför de branta suttningarna. För Chyama La tar det fyra dagar att vandra ti de nordigaste byarna dit Läkarmissionen ger stöd, två dagar ti de östigaste. På vintern är stora områden i bergen täckta av snö. - Min dröm är att vara edande i att jobba för kvinnors rättigheter här. Sjäv tihör hon ett fok med kuturea koppingar ti grannandet Tibet. Mat, käder och seder skijer ut Chyama La Min dröm är att vara edande i att jobba för kvinnors rättigheter här. sig från andra foksag här i bergen. Nudesoppan är ett recept hon fått med sig från uppväxten. Chyama La bandar mjö och vatten ti en deg och visar hur jag ska knåda degen ti små kuddar, som vi pattar ut och skär i remsor ti nudar. Kuddarna går bra att knåda ti, men att kava ut degen ti en runde på en träpatta, sittandes på govet, det är mer än jag karar. Chyama La är noggrann. Hon skär försiktigt degen ti remsor och det tar ång tid. Vi steker gu ök och vitök på den vededade spisen mitt i köket och Chyama La skär potatis och kå i tunna skivor och bandar det i öken, tisammans med en kryddbandning av kummin, curry och koriander. I med sat, ite kryddor och vatten. Hon steker kycking och bandar i den, tisammans med tomat. Medan soppan kokar berättar Chyama att hon tagit med ingredienserna från byn där hon växte upp. - Det finns en ång tradition att äta nudesoppa eftersom det finns gott om vetefät kring byarna och många av ingredienserna är ätta att få tag på. Men kyckingen fick jag köpa här i Simikot, berättar hon. Soppan bir god, varm och mustig. Efter att ha ätit ris, potatis och bönor, iband med omeett, ti frukost, unch och middag i en veckas tid känns Chammphe som en oväntad yx. s Vad menar vi när vi utnämner någon ti hjäte? Är det en äventyrare som mot aa odds tar sig upp för Himaayas odräta bergsuttningar eer är det någon som i bräckig farkost ger sig ut på de stora oceanerna? Vad är mod och vad är motsatsen? Jag bir en smua provocerad när jag yssnar ti ett föredrag av en ung man som berättar om det stora pressuppbåd som föjer honom när han beger sig ut på sin våghasiga strapats. Men jag sugs in i berättesen och fångas av de oerhörda risker han utsätter sig för. Stegjärnen fick inte fäste, vindarna var iskaa, civiisationen ångt borta... Och så triumfen när han når mået: Det här är meningen med ivet! Han bir en hjäte i medierna. Pressen sviker honom inte. Han får stora rubriker som handar om att utmana sig sjäv, att våga och vinna. Anedningen ti att jag bir provocerad av hjätebeskrivningen är att en het annan berättese, en verkig och på ett sätt vardagig berättese tagit pats i mitt sinne samtidigt som jag yssnar på äventyraren. En berättese som handar om hur man reagerar när den riktigt stora utmaningen kommer. Som den gjorde för en iten famij som står mig nära. Beskedet kom som ett dråpsag. Den drygt ett år ie pojken som nyss var så pigg och roig bar på en ivshotande sjukdom. Beskedet gick inte att ta in. At kändes overkigt. Bien stod packad för semester, sommarhuset väntade på sina gäster, några sköna semesterveckor åg framför famijen. Så ändras at. Det vaniga ivet sogs i spior. Veckorna som föjde kan iknas vid en mardröm. En iten famij samad i ett sjukrum dag och natt. De heta dagarna känns bara som en påga i de kistriga akanen. Den ie bir at sämre. Den obönhöriga medicineringen gör att han gråter mest hea tiden. Sangarna skaver. Det känns nästan förmätet att taa om jusgimtar när mörkret är så kompakt. Men det kanske är just i mörkret som de små gimtarna av jus yser ara starkast. Som när den ie fick besök av några sjungande och speande cowner som ti och med fick honom att skratta, eer sjuksköterskan som inte kunde gå hem för kväen utan att natta den ia famijen i sjukrummet först och ge dem en gonattkram. Vad kan man som närstående göra när ivet gör oss ia? Ingen kan förebrå dem som drar sig undan av rädsa för att störa, men det finns också ett annat sätt att reagera på. Och det är att hjäpa ti med det ara mest vardagiga. Ta hand om syskon, aga mat, tvätta, kippa gräset, hämta posten. Det bev en annorunda semester för den ie pojkens farmor denna gång. Varje morgon steg hon upp och agade mat som hon a i fina förpackningar, renskav med potatismos ena dagen, kycking och ris den andra. Hon tog cyken och for ti sjukhuset med sina hemagade rätter och så pågick det hea sommaren. På så sätt skapade hon en stunds gädje i den ia sjuksaen och famijen sapp handa sjukhusets dyra mat i restaurangen. Jag tänker på äventyrarens uttaande på toppen av berget: Det här är meningen med ivet! Och jag förstår verkigen att man kan känna så. Eufori vid att ha utmanat sig sjäv och nått mået. Men vad vore prestationen värd om ingen såg dig? Vad menar vi när vi taar om hjätemod? De första dagarna efter det smärtsamma beskedet om den ie pojkens sjukdom vie tårarna adrig ta sut. Varför just han? Varför just vi? Varför, varför?? Men så kom besutsamheten, handingskraften. Pannbiff med ök och färskpotatis, frukt och grönt. Cyken varje morgon ti den instängda ia famijen. Hjäte skue hon adrig se sig sjäv som. Och inget pressuppbåd väntade vid porten. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

8 dr kongo Handarbetet får kvinnor på fötter Mama Aima eder det center som ger fattiga kvinnor en utbidning och en möjighet ti försörjning. Fattigdom är den värsta formen av våd har Mahatma Gandhi sagt. I östra Kongo finns mycket fysiskt våd och djup fattigdom. Men det finns också motkrafter och en av dem är CFF ett center som hjäper utsatta kvinnor att hitta vägar ur hoppösheten. Text: Berthi Åkerund Foto: Ramón Sánchez Orense Det började som en utbidning för pastorsfruar i det mycket kyrktäta Bukavu i östra DR Kongo. Fruarna fick komma för att förkovra sig i att sy och brodera, astren sådes och överskottet gick ti behövande i staden. Men Mama Aima, som ett utbidningen från början, tyckte att det skue gå att göra så mycket mer. Vi hade ju utsatta kvinnor omkring oss överat och jag vie att vår verksamhet skue finnas ti för dem. Fattigdomen är så föramande, det går nästan inte att ta sig ur den på egen hand, man behöver hjäp och jag såg att vi kunde vara en resurs. I dag är centret CFF (Centre De Formation Feminine utbidningscenter för kvinnor) en betydande faktor när det gäer att hjäpa kvinnor i svåra ivssituationer. Be mig inte att räkna, säger hon, men det är åtskiiga av våra tidigare eever som i dag har en anstäning eer driver en egen iten rörese. De har sett att det finns en väg ut ur hoppöshet och förnedring och det är ingen överdrift att säga att deras iv har förvandats i grunden. Bukavu är en stor stad i dag, här ever drygt en mijon människor, och tjänster behövs. Det är ingen brist på arbete, men den som saknar utbidning eer något sags kunnande har små möjigheter att kunna göra något åt sin situation. Här gäer det kvinnor som utsatts för grova vådtäkter, som förskjutits av sina män eer som har bivit mödrar när de fortfarande varit barn sjäva. Centret förmedar gedigen praktisk kunskap och har inte bara som det var i början en utbidning i sömnad, här finns också en köksskoa som öppnar för kvinnorna att ta anstäning på restaurang eer arbeta på uppdrag. Hos oss får kvinnorna ära sig aga ite finare mat, som passar bra vid högtidiga tifäen. De bir därför intressanta att anita som ti exempe vid bröop eer examensfester. DR Kongo är ett av de minst utveckade samhäena i värden, viket gör att arbetsmarknaden ser annorunda ut än vår egen. Även om det finns jobb, så är variationerna mycket begränsade. Jag vet många av våra tidigare eever som i dag arbetar i famijer, säger Mama Aima. Vi har ju en sådan tradition i Kongo att bättre bemedade famijer anstäer män och kvinnor att hjäpa ti i hemmen. Jag hör ofta mycket gott om de eeverna. De är inte bara duktiga på att aga mat, utan sköter at vad de än företar sig med största noggrannhet. Vi försöker ha ett hehetstänkande i utbidningen, och de som går i köksskoan får ära sig at om god hygien. Att vara noggrann med sådana saker är inte sjävkart i vårt samhäe. På centret finns även ett afabetise- 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 dr kongo Nu kan Batachoka betaa skoavgifterna för sina barn Batachoka Consoate är en av aa de kvinnor som har kunnat skapa sig en försörjning tack vare utbidningen på CFF. Hon fydde från sin hemby när krig bröt ut i Kongo 1998 och hon och hennes make evde änge under mycket svåra och fattiga förhåanden. De hade barn att försörja, men det kunde gå dagar när famijen inte hade något att äta och det var atid stora probem med att betaa hyran för det ia hus de bodde i. Men så fick hon höra taas om utbidningen på CFF och registrerade sig. Hon gick på centret i två år och fick utbidning i skrädderi, handarbete och matagning. Efter sin examen startade hon en syatejé vid den stora vägen i Panziområdet i Bukavu, och är idag en mycket anitad och uppskattad sömmerska. Hon har tre-fyra kunder varje dag och en dagsinkomst på runt åtta doar viket är mycket för en kvinna i Kongo. Nu kan jag betaa skoavgifterna för mina fem barn, och vi har något att äta varje dag, säger hon. Mitt iv har förändrats het och hået på grund av utbidningen, och jag säger ti andra kvinnor att registrera sig hos CFF. Det är bara utbidning som kan göra en viktig i samhäet, har man inga kunskaper, ja då är man i stort sett sut. Berthi Åkerund q Centre De Formation Feminine CFF utbidar med sina tre grenar - afabetisering, sömnad och köksskoa tre hundra kvinnor varje år. För många är det vägen ti en egen försörjning, viket betyder att de yfter sig ur en fattigdom som är mycket påtagig. Läkarmissionen har stött arbetet under ång tid och tycker det igger i inje med organisationens grundäggande fiosofi: Att hjäp ti sjävhjäp är den bästa hjäpen. Förutom stödet från Sverige har centret en viss inkomst från försäjning av aster som eeverna producerar under studietiden. Även från den restaurang som nu finns på Panzisjukhuset går en viss de av förtjänsten ti CFF [1] Under utbidningen i köksskoan får eeverna producera sådant som kan säjas och ge en viss inkomst ti verksamheten här ti exempe juice gjord på passionsfrukt. [2] Persona från centret är handedare för de kvinnor som befinner sig på Panzisjukhuset för vård efter att ha bivit utsatta för sexuea övergrepp. [3] På centret kan fickor och kvinnor som tvingats avbryta, eer adrig gått i skoan, få ära sig äsa och skriva. [4] Restaurangen på Panzisjukhuset ger arbete åt kvinnor som gått CFF:s popuära utbidning. ringsprogram, då många fickor och kvinnor i regionen adrig har kunnat fuföja sin skogång eer ens börjat i skoan. Det är het nödvändigt med sådan undervisning, säger Mama Aima. Det räcker inte bara med praktiska kunskaper, det bir ju svårt att skaffa sig en försörjning om man inte kan äsa och skriva. CFF igger i Panziområdet i Bukavu, inte ångt ifrån Panzisjukhuset och den berömde dr Mukwege. Och det finns en kopping mer än den geografiska närheten. Persona från centret finns regebundet på pats på sjukhuset och hjäper kvinnor som är under behanding efter att ha utsatts för sexuea övergrepp. Sömnad och annat sags handarbete är ett kompement i rehabiiteringen och centrets persona hjäper kvinnorna att utvecka befintiga kunskaper och även få nya. Det är dock inte det enda centret bidrar med på sjukhuset. Sedan ett år tibaka finns en iten restaurang på området, som är ti för persona, besökare och patienter som kommer över dagen. Restaurangen har fyra anstäda och samtiga har fått sin utbidning på centret och en har dessutom varit patient på sjukhuset tidigare. När vi fick idén om restaurangen tog jag omedebart kontakt med sjukhusets chef, dr Mukwege. Jag presenterade uppägget för honom och han reagerade med förtjusning. Han bir atid på gott humör när någon kommer med idéer som är ti gagn för kvinnorna och det här skue ju betyda att fera skue få en utkomst. Centret som Mama Aima förestår är en de av det kompex av verksamheter som på ett eer annat sätt är koppade ti sjukhuset. Dr Mukwege har sagt att han drömmer om den dag han sipper se sina patienter komma tibaka. Nu är det inte ovanigt att en kvinna han behandat efter en vådtäkt snart är tibaka på sjukhuset efter ett nytt övergrepp. Ska det bi sut på detta så måste samhäet förändras och han tycker att man kan börja där man man står, atså i det närområde där man verkar. Men för att en riktig och varaktig samhäsförändring ska komma måste det först och främst bi fred. I östra Kongo finns det 30 miitära grupper och många av dem gör at för att ägga besag på minerarikedomar som finns i marken där människor bor och ever. Och detta är inte enbart, men i mångt och mycket roten ti at våd och den fattigdom som befokningen här är drabbad av. Många som bor i Bukavu har fytt sina byar på grund av de miitära Ska dr Mukwege få fredspriset? Fredagen den 10 oktober tikännages vem som får Nobes fredspris. Dr Denis Mukwege är nominerad även i år och nämns, kanske mer än tidigare, konfikter som pågått i regionen i snart tjugo år. Vi är ett anta verksamheter som samspear med varandra och vi behövs därför att vårt samhäe ser ut som det gör, säger Mama Aima. Det är sorgigt och tragiskt, men samtidigt är det vädigt uppyftande att se när kvinnor som saknat hopp skapar sig en framtid. Förändringen gäer inte bara dem sjäva, utan aa som finns i deras närhet inte minst barnen, som ju ofta är många. s som en toppkandidat. 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 Vi har presenter för aa ådrar! Pusse från egna bider Böcker Pysseböcker och massa musik Nyheter från Votum Förag Min pats på jorden Cissi Gittvik & Caroin Freihotz C Gittvik & C Freihotz Min pats på jorden Med texter, bider och personporträtt vi boken skapa ängtan ti viktiga patser eer ge dig möjighet att upptäcka nya. Boken är ytterst en bok om identitet. inbunden, 225x225 mm, 160 sid ex av Min pats på jorden Pris: 198:- Votum ex av Pigrimsträdgård fyttar in Pris: 198:- Namn: Adress: Skicka ti Votum & Guers Förag, Skårev. 60, Karstad, maia ti order@votumforag.se eer ring Frakt 39:-/bestäning. Se aa våra böcker på Resor ti hea värden... Turkiet/Istanbu Staden i två värdsdear. 8 nov, 5 dagar, :- Stora uppeveseresor Vietnam & Kambodja. 20 nov, 15 dagar, :- Uganda/Bergsgoriorna. 12 feb, 12 dagar, :- Te Se aa resor på 198:- 198:- G Meergårdh & G Sarafian Pigrimsträdgård fyttar in En bok för aa som äskar naturnära inredning. Det är också en bok för dig som ängtar efter växt och mognad i ditt hjärtas trädgård. inbunden, 210x225 mm, 96 sid Gäer ti Sv Journaen Kina Kina de Luxe. 6 nov, 8 dgr, :- Shoppa och njut. 1 dec, 8 dgr, :- Contour_SvJ_167x57 mm.indd :33: mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. s På sensommaren kom ett nödrop från Foya-sjukhuset i Liberia nära gränsen ti Guinea och Sierra Leone det område som är värst drabbat av eboa. I marsapri kom den första patienten som sedan visade sig bära på smittan. Sedan dess hade över 100 personer dött och även fyra i personaen som var med och vårdade de sjuka. Sjukhuset bad oss om hjäp eftersom de hade brist på a skyddsutrustning som pasthandskar, skyddskäder, desinfektionsmede och korin. Jag var vädigt rädd när de första patienterna dog, för det finns inget botemede och jag bev ännu mer rädd när de första två sjuksköterskorna dog, de var vädigt goda vänner ti mig, säger Prince Musa, operationsassistent på Foyasjukhuset. Dessutom behövde Foyasjukhuset göra en stor kampanj för att nå befokningen i området med information om eboa och hur det smittar. I Liberia är begravningstraditionerna Så handar du 1. Gå ti 2. Väj din gåva och ägg i gåvokorgen. 3. Betaa med kort, inbetaningskort eer via bank. 4. Skapa ditt gåvobevis. 5. Skriv ut eer skicka ditt gåvobevis. att den döde igger kvar i hemmet i fera dagar och människor kommer dit och betygar sin vördnad. Att då istäet bränna kroppen, ångt från hemmet, som sjukhuset gör, är en 10 i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. akarmissionen.se anedning ti att människor here vårdar sina eboasjuka hemma för att kunna begrava dem som vanigt. 1 Föda barn på sjukhus, DR Kongo. 2 Trädpantering, Sydsudan. 3 Stöd ti Panzisjukhuset 4 Oxe, Uganda. 5 Kyckingar, E Savador. 6 Får, Burkina Faso. 7 Fruktträd, Moçambique. 8 Hjäp ti Syrien. 9 Stöd ti Tigers Cub, Uganda. 10 Mat ti gatubarn, Rwanda. webaid Gemensam insats för att stoppa eboa-smittan Eboabekämpning på Webaid. Läkarmissionen går in i en större insats för att bekämpa eboasmittan tisammans med den hoändska organisationen ZOA. Vi du vara med och hjäpa? Gå in på webaid.se/eboa eer betaa in på Läkarmissionens pusgiro Läkarmissionens pusgiro och skriv eboa i ämnesraden. Prince Musa Jag var vädigt rädd när de första patienterna dog, för det finns inget botemede. Nu vågar inte heer många vaniga patienter uppsöka sjukhuset eftersom de är rädda att smittas av eboa på sjukhuset, så dödsfaen ökar på grund av sjukdomar som egentigen inte behöver eda ti döden. Jag var en av dem som vårdade de första eboapatienterna så jag åg under observation i 21 dagar, men tack och ov så karade jag mig. Ingen av oss är säkra på vår framtid, men vi ber att Gud ska bevara oss genom detta, säger Matthias Sakia, en annan operationsassistent. Läkarmissionen gjorde en snabb satsning tisammans med PMU och Erikshjäpen för Foya-sjukhuset. Eva Nordenstam von Dewig Fråga Mats s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, Votum_SvJournaen_Sept2014.indd :00:38 Svenska Journaen 19

11 honduras Miriam Mondragon konfronteras dagigen med skakande berätteser om ofattbara sexuea övergrepp som barn och ungdomar i Honduras har utsatts för. Sedan två år eder hon RESCATE, vars medarbetare hjäper dessa offer att få personig upprättese. Ändå är det inte dessa fruktansvärda händeser som är svårast, när hon ska somna på kväen. Text: Conny Sjöberg Foto: Hans-Jörgen Ramstedt De utsatta barnens q Miriam Mondragon Född: i Piteå, Sverige Famij: Gift med Aexis Mondragon och de har två barn, Hjamar 14 år och Gideon 10 år. Bor: I Honduras huvudstad Tegucigapa. Miriam kom första gången ti Honduras, som voontär, Efter giftermået med Aexis har de periodvis bott i band annat Sverige och Panama, men sedan snart tio år tibaka är de bosatta i Honduras. Sedan 2006 arbetar Miriam på organisationen ASJ, som arbetar för mänskiga rättigheter och mot korruption i Honduras. ASJ och RES- CATE stöds ekonomiskt av Läkarmissionen. advokat Mitt största probem är inte arbetet, utan att vi bor i en av värdens farigaste städer. Vi kan adrig åta våra pojkar vara ute på egen hand, utan måste ständigt vidta aa tänkbara säkerhetsåtgärder, suckar Miriam Mondragon. Hennes ord är egentigen ett svar på en fråga hur det känns att dagigen eda ett arbete som handar om avariga övergrepp mot barn och ungdomar. Sjävkart är det svårt iband att suta tänka på at det hemska dessa barn har varit utsatta för, säger hon, men tiägger: Det var värre innan jag sjäv hade barn. Nu gör jag äxor med mina pojkar på kväen och a den kärek och gädje som vi dear, ger mig kraft. Samtidigt bir jag givetvis mer rädd om mina egna barn. När jag framhärdar att det ändå måste vara sitsamt att tvingas se och höra om de mest vidriga saker, så svarar hon: Javisst, men vi gör något åt det! Varje gång som ett av dessa barn kommer tibaka ti ivet och vi börja eva igen, är en enorm seger. I Miriams team ingår advokater, psykooger och utredare. När de åtar sig ett fa är mået både att se ti att Tegucigapa förövaren straffas och att barnet (och dess famij) ska orka gå vidare. En fäande dom är ett jätteviktigt steg i rehabiiteringen. Des sipper barnen vara rädda för att förövaren ska kunna ge sig på dem igen. Men det är också en stor ättnad att ha fått rättvisa och 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 honduras kortom... Käder och mat ti fyktingar i Irak s Läkarmissionens samarbetspartner Human Bridge har skickat fera containrar med käder som har deats ut av en oka organisation i fyktingäger i norra Irak i augusti. Tusentas famijer har tvingasts fy undan IS (Isamiska Staten) och saknar at. Läkarmissionen föjer utveckingen och arbetar för ytterigare insatser för att hjäpa de utsatta människorna. q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Se även akarmissionen.se Värdens Barn-konsert: Pera&Bandet med stor barnkör Södertäje 1 okt, Pingstkyrkan, Uppands Väsby 4 okt, Messingen, Ingemar Osson och Nisse Bergman Tioåriga Beinda bev hiv-smittad av sin egen far. Hon hås nu gömd i väntan på att pappan ska stäas inför rätta. Under tiden får hon terapi och hjäp med skogången. kunna säga: Dom trodde på mig!, förkarar Miriam. Band de fa som RESCATE tar sig an, finns både sådana där förövaren har förgripit sig på andras barn eer sina egna eer nära säktingars barn. Det är givetvis ättare att rehabiitera barnet och famijen när förövaren är en het utomstående person. När det är inom famijen, bir det ofta en ång och svår konfikt, för och emot. Vissa tar parti för barnet, andra vägrar att tro att det kan ha hänt. Dessutom är det atid mer känsigt, när den drabbade famijen tihör mede- eer överkassen. De som är högre upp i samhäet vi ti varje pris döja vad de har varit med om. Mammorna vi inte ens att deras fickor ska få terapi. De fattiga tar däremot atid emot hjäp. Under tiden som RESCATE arbetar med ett fa knyts starka band mean famijen och teamet. När en insats ska avsutas, anordnar man en ceremoni där det utsatta barnet får ett dipom som ett modigt barn, som har orkat Uredaren Joe Gonzaez och psykoogerna Ceona Pineda och Ada Ochoa ingår i Miriams team av medarbetare. kämpa sig igenom denna svåra tid. Vi bjuder atid in barn och famijer från andra fa, eftersom de redan känner varandra från vår grupp-terapi. På så sätt stärks och uppmuntras de famijerna att orka kämpa vidare. Honduras beskrivs i dag som värdens farigaste and, eftersom så många människor mördas här varje år, främst i gäng-reaterad kriminaitet och i konfikter mean oika knarkkarteer. De senaste åren har några av Miriams arbetskamrater i ASJ, som är den parapyorganisation där RES- CATE ingår, bivit mördade på grund av sitt arbete. Vika faror tvingas medarbetarna i RESCATE hantera? Fera av de famijer vi arbetar med bor i fariga områden, kontroerade av gäng. När vi känner oss hotade, kan vi ti exempe tvingas fytta vår terapi ti en neutra pats. Om det finns ekonomiska intressen (prostitution, trafficking) inbandat, måste vi vara extremt vaksamma. Och när förövarna är personer i höga positioner med mycket makt och pengar, finns atid risken att de köper sig fria. Eer ejer en mördare. Det sägs att man numera kan hyra en yrkesmördare för motsvarande 500 kronor. Det är på sitt sätt ett mått på hur itet ett människoiv är värt här. Därför bir det ännu mer viktigt att kämpa för rättvisa och förändring, säger Miriam Mondragon. s Nu äter de sig mätta igen! s Under 2012 var det hungersnöd i Burkina Faso. Det regnade inte som det skue och at torkade bort. Det här paret träffade vi då. Fyrabarnsmamman Wendy agade bara mat på måndagar och torsdagar för att ransonera maten och famijen åt sånt som de i vaniga fa skue ge djuren. Wendy berättade att barnen inte orkade eka som vanigt och hon var oroig. Läkarmissionen gjorde en katastrofinsats med matutdening och utsäde. Nu har vi träffat paret igen. De berättar att de äter frukost, unch och middag varje dag och utsädet har fungerat utmärkt och de har karat sig sjäva sedan dess! Tack aa ni som var med och gjorde denna insats möjig! Wendy med sin man. Nu karar sig famijen utan hjäp från Läkarmissionen. Svenska Journaen, apri Kryssösning augusti 2014 Här är det rätta svaret på korsordet i augusti. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Herrjunga 3 okt, Missionskyrkan, Trohättan 4 okt, Missionskyrkan, Kungäv 5 okt, Missionskyrkan, Kje Lönnå och Damkören Confetti Mo, Söderhamn 11 okt, Mo kyrka, Sandviken 12 okt, Sandvikens kyrka, Richard Nikasson och Nisse Bergman Mörunda 18 okt, Pingstkyrkan, Hutsfred 19 okt, Pingstkyrkan, Västervik 19 okt, Pingstkyrkan, Janne Schaffer och Sånger För Livet Borås 25 okt, Gustaf Adofs kyrka, Anderstorp 26 okt, Anderstorps k, Soistkvartetten och Nisse Bergman Enebyberg, Danderyd 25 okt, Enebykyrkan,18.00 Örebro 22 nov, Hagakyrkan, Habo 23 nov, Missionskyrkan, Roand Lundgren och Nisse Bergman Bengtsfors 25 okt, Pingstkyrkan, Rönnäng, Tjörn 26 okt, Pingstk, Hjäteby, Tjörn 29 okt, Vaa Missionskyrka, Vocasis och Nisse Bergman Motaa 2 nov, Pingstkyrkan, Brandstorp, Habo 8 nov, Rödåns Missionshus, Tibro 9 nov, Missionskyrkan, Tidahom 9 nov, Fridhemskyrkan, Kje Lönnå, Sundsvas Kammarkör Lindesberg 8 nov, Kristinakyrkan, Orsa 9 nov, Missionskyrkan, Sonja Adén och Sånger För Livet Fiipstad 15 nov, Fiipstads kyrka, Gäve 16 nov, Heiga Trefadighets kyrka, Svenska Journaen Svenska Journaen 23

13 aktion jukappen Varje jukapp har en personig häsning. Famijen Magnusson bor i ett radhus i Stockhom. Famijemedemmarna är Aice, 9 år, Afred, 10 år, kaninen Muffin, fisken Bue, och förädrarna Anna-Carin och Per. I fjo var andra året i rad som de detog i Läkarmissionens Aktion Jukappen. Text: Johanna Kratz Foto: Frida Lenhom Famijen Magnusson bjöd in sina grannar ti adventsfika och jukappsinsagning. Een, Afred och Aice gör aa var sitt paket. Fint papper och snöre. Famijen Magnusson är juens hjätar Jag tänkte att det passade bra nu när barnen är så pass stora och kan förstå vad Aktion Jukappen handar om, säger Anna-Carin. Aice och Afred minns vä varför de vie vara med och så in paket. Jag tyckte det ät bra att hjäpa ti och ge ti dom som inte har så mycket, säger Afred. Ja, så att de också får uppeva juen ite mer, tiägger Aice. I fjo åkte hea famijen ti närmaste varuhus för att handa sakerna ti paketen efter Läkarmissionens förutbestämda ista. Var och en fick väja ut saker ti sitt egna paket. Men vi jämförde sakerna så att det skue bi rättvist. Att bocken i våra oika paket var ika tjocka ti exempe, säger Afred. Han berättar att de vade ut saker som kunde passa både fickor och pojkar, eftersom man inte vet vem som skue få paketet. När det var dags att så in paketen i november bjöd de in sina närmsta grannar, som också nappat på idén om Aktion Jukappen, ti en första adventsfika. Det var gögg och saffransskorpor och jukappsinsagning. För att paketen inte ska ta för mycket pats, eer innehået rama ut om paketet skue gå sönder i transporten, uppmanar Läkarmissionen att Afred, 10 år Det är viktigt att aa barn ska få uppeva något de tycker är ku, så att de inte behöver vara edsna. aa saker ska äggas i en påse innan man sår in paketet och att jukappen ska göras så iten som möjigt. Det bar först emot att ägga aa fina saker i en pastpåse från mataffären, men man förstod ju varför det behövdes och sen när jukappspappret kom på kändes det bättre, säger Anna-Carin. Aice och Afred berättar att de ansträngde sig för att skriva en bra häsning på det obigatoriska vykortet. Afred hade förberett sig änge och skrev på engeska där han önskade att paketet skue göra mottagaren gad. Tycker ni det är underigt att barnen bir gada för paket med penna, sudd, ritbock och tandborste, om man jämför med de jukappar ni får? Nej, de har ju adrig fått något paket tidigare och behöver sakerna och då är det inte konstigt att de bir gada, resonerar Afred. Största skinaden mean vår ju och mottagarbarnens gissar Aice och Afred är att de sjäva har mer presenter, och mer jumat. De medger efter en stund att de skue bi edsna om de inte fick några paket ti ju, men diskuterar sinsemean att gemenskap på juen ändå är det ara viktigaste. Jag tycker om att aa får vara tisammans och ha roigt, säger Aice. Anna-Carin berättar att famijen försöker håa ner antaet paket men att hea processen kring att ge jukappar också är något positivt som man kan ära av. Aice och Afred tänker mycket på hur andra har det. Aice berättar att hon bir edsen när hon ser en tiggare utanför mataffären eer hör om konfikter på Lia Aktuets nyhetsrapportering. Att ge en jukapp kan vara ett sätt band andra att visa medmänskighet. Det är viktigt att aa barn ska få uppeva något de tycker är ku, så att de inte behöver vara edsna, säger Afred. s Nästa sida: Så gick det när famijens jukappar kom fram foto: Tomas Ohsson 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 aktion jukappen din sida Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby. Maria, Aexandra, Viore brukar inte få några jukappar, och hö hårt i de fint insagna paketen. foto: Tomas Ohsson Kapparna kom fram! Tigers Cub får stöd av Värdens Barn 2014! s Under första hegen i oktober pågår riksinsamingen för Värdens Barn! Det är Radiohjäpen som tisammans med många biståndsorganisationer, svt, friviiga, medieprofier och företag över hea andet samar in pengar ti Värdens Barn. Pengarna som samas in gör att Läkarmissionen kan hjäpa fer, och i år ger de ett extra stöd ti fotbosaget Tigers Cub i Uganda! Ni som känner ti Tigers Cub sedan tidigare vet att det är ett ovanigt fotbosag. Organisationen hjäper gatubarn att hitta ett hem, och fotboen är en möjighet att skapa kontakt med barnen. På Läkarmissionens hjäpcenter får barnen förståese för riskerna med att eva på gatan. De kan ta igen missad skogång, ära sig aga mat och hur man tar hand om en iten famijegård. Fotbosträningen ger barnen också mod och sjävförtroende tibaka. Så småningom kan barnen återvända hem, eer i vissa fa fytta ti fosterfamijer, och då får famijerna fortsatt stöd och vägedning. - Jag giar pennorna ara bäst, för jag har adrig haft några sådana fina pennor tidigare bara vaniga, säger åttaåriga Aexandra. Text: Johanna Kratz Foto: Tomas Ohsson Hon är på besök hos sina säktingar, har just öppnat sitt paket från famijen Magnusson och tittar noga på varje sak hon pockar upp ur paketet. Ett bått ritbock, kritor i en röd pappask. Pennorna och kritorna bir ändå favoriten eftersom det roigaste hon vet i skoan är att skriva. Runt omkring sitter jämnåriga och yngre syssingar och kusiner med sina paket. Det är Antonio, 5 år, Viore, 8 år, Mihai, 2 år, och Maria, 4 år. De festa bor här i huset, eer rättare sagt, i var sitt itet rum i käaren i ett hyreshus. Barnen bir uppspeta när de får jukapparna. Tvååriga Mihai springer runt runt på gården. Aexandra och Viore som är ädre tar det varigare med sina paket. Jukapparna är ganska tunga för barnen att håa, men ingen säpper dem ifrån sig i första taget. Ingen av dem brukar få några paket. - Det har mina förädrar inte råd med, säger Aexandra. Famijerna berättar att ägaren ti huset åter dem bo där i utbyte mot att de vaktar huset och tar hand om den vidvuxna gården. De har yckats dra ite e ner ti rummen, säng och några möber. En av famijerna har en gamma stationär dator stående på ett bord, inne hos någon finns en kokpatta. - Det är svårt att tvätta sig här och att hämta vatten. Men vi är gada att vi har ett stäe och tak över huvudet och har atid oron att vi kanske måste fytta snart igen, säger Viores mamma Marita. Famijerna får hjäp med mat, käder och andra nödvändigheter från vänner och oika organisationer som Läkarmissionens partner Life and Light. Stödet har band annat inneburit att barnen går i skoan varje dag. Förut fyttade vi runt och tyckte skoan var ite onödig, men nu har vi tänkt om, säger Marita. De har också fått hjäp att söka jobb. Maritas man jobbar som dagönare på marknaden men det är svårt att få pengarna att räcka ti. Ingen av famijerna har möjighet att göra något extra ti ju. - Iband kan vi ha en jugran och att kä granen är det jag giar ara mest med juen, säger Aexandra. s Fe i tack oroade s Ett datafe hos tryckeriet som trycker Läkarmissionens MånadsBadet, fick många givare att höra av sig i augusti. De hade då fått ett tack för en gåva den 30 december viket var fe. Lyckigtvis var och är at rätt registrerat hos Läkarmissionen, men många undrade givetvis varför det pötsigt stod 30 december istäet för jui. Orsaken var atså ett datafe hos tryckeriet. Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Föj Fru Vintage och hennes bogg! Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia s Är du intresserad av second hand? Fru Vintage boggar om sin omväxande tivaro på Läkarmissionen. Om aa fantastiska och gana fynd du kan göra i våra second hand-butiker och DIY-tips (Do it Yoursef) på hur du kan piffa ti en tråkig ampskärm eer sto. Hon äskar återbruk och det faktum att på Läkarmissionen bidrar människors avagda käder, möber och pryar, ti en bättre och jusare framtid för utsatta människor. Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg, Danne Sunde Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se Föj Fru Vintage! bogspot.se teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss makarringen.se/itebattre 459 tack! tack! Lika många kronor har vi samat in sedan starten 2013 ti Läkarmissionens arbete i Moçambique. Lika många kronor har vi samat in under 2013 ti Läkarmissionens arbete i Moçambique. När vi såt din bostad skänker vi pengar, i ditt namn, När band vi såt din bostad vi pengar, i ditt av namn, som annat gårskänker ti uppbyggnaden ett som nytt center band annatbarn. går tiinsamingen uppbyggnadenfortsätter av ett nyttunder centerhea för för utsatta utsatta barn. Insamingen fortsätter under hea Duhjäper hjäper andra, närnär vi hjäper dig. dig. Du andra, vi hjäper Vägörenhetskonserter Sånger För Livet är en konsertserie som vi hjäpa övergivna barn att få en trygg uppväxt. Bijettpriset är 170 kr och at överskott går ti Läkarmissionens Skyddsängearbete. 25 oktober k Gustav Adofs Kyrka, Borås 26 oktober k Anderstorps Kyrka, Anderstorp Grattis! Bodi Schmidt, Göteborg, Uf Bennetter, Stockhom och Ture Affein, Fakenberg vinner boken Nummer fem från vänster. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Johan von Schreebs bok Katastrofdoktorn berätteser från fätet. 28 Svenska Journaen Namn: Adress: Postadress: Kipp ut tävings kupongen! krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset oktober 2014, Swedmedia, Stockhom. Senast den 15 oktober vi vi ha ditt svar.! Oktoberkrysset. Du behöver inte skicka in hea Sonja Adén Fiipstad och Gäve 15 november k Fiipstads kyrka, Fiipstad 16 november k Gäve Heiga Tref. kyrka, Gäve Bijetter säjs via ticnet.se samt i respektive konsertoka 2 timmar före konserten. Janne Schaffer Borås och Anderstorp

16 recept Fer recept hittar du på Kjerstis bogg: kjerstismatochprat.bogspot.se Tre gutenfria bärkakor och ett bröd från Kjersti Byin Casteryds bogg. Gutenfri björnbärssmupaj Det här behöver du: Cirka g frysta björnbär ½ d just rårörssocker 1-2 msk potatismjö (den större mängden om bären är frysta) 1 d gutenfria havregryn 1 d kokosfingor 1 d mandespån ½ d just rårörssocker 1 tsk vanijsocker 50 g smör LF, vanigt eer mjökfritt margarin Så här gör du: s Lägg bären i en smord ugnsform. Banda socker och potatismjö och strö över bären. s Banda ihop havregryn, kokos, mandespån, socker och vanijsocker i en skå, och smua ihop med det kyskåpskaa smöret. Bred över bären. Grädda i 200 graders ugnsvärme cirka 25 minuter tis täcket är jusbrunt och frasigt. s Servera smupajen ite jummen. foto: kjersti casteryd Gutenfria surdegsbaguetter Det här behöver du: 5 d äppemust vatten går också bra 50 g färsk jäst 1 msk fytande honung ½ d meonkärnor, ca 30 g ½ d soroskärnor, ca 30 g 50 g aprikoser 3 msk surdegspuver (Finax) 2 tsk fiberhusk 1 tsk sat ca g Jyttemjö origina ( bå påse) aternativt häften rårismjö och häften just bovetemjö Det här behövs: 60 g smät smör eer smät kokosoja 1 burk mandesmör, 180 g - Kung Markatta 3 stora ekoogiska ägg 1 d kokosbomssocker eer Så här gör du: s Ljumma musten ti cirka grader, och ös upp jästen i den. Tisätt honung, meonkärnor, soroskärnor och finstrimade aprikoser, och rör om. s Banda merparten av mjöet - men spar någon deciiter ti utbakning - med fiberhusk, surdegspuver och sat, och tisätt ite i taget medan maskinen är igång. Arbeta degen på ågt varvta minst 10 minuter. Täck över med bakduk, och åt jäsa 1½ timme. s Kör igång maskinen igen Gutenfria muffins med mandesmör och svarta vinbär foto: josefin casteryd 1½ d just rårörssocker ½ d mandemjö ½ d kokosnötsmjö ½ msk bakpuver ½ msk äkta vanijsocker 1 msk fiberhusk 2 d rensade svarta vinbär foto: josefin casteryd på ågt varvta, och tisätt eventuet ite mer mjö om degen verkar mycket kaddig. Ta upp på bakbordet - vä Jyttemjöat - och knåda igenom degen ordentigt. Dea i tre dear, och forma med ätta händer avånga baguetter. Skär några snitt med vass kniv i baguetterna. s Låt jäsa ytterigare en havtimme, pensa med ite jummet vatten, och grädda sedan i 200 graders ugnsvärme cirka minuter. Låt svana på gaer, utan bakduk om du vi ha en trevig skorpa på brödet. Gör så här: s Vispa mandesmör, ägg och socker fuffigt och pösigt. Tisätt det smäta smöret eer kokosojan. Banda ihop de torra ingredienserna och vänd ner dem i smeten. s Låt stå och sväa några minuter medan du smörjer en muffinspåt med pats för 12 muffins. Rör om smeten ordentigt och fördea den i muffinsformarna. Strö över vinbären. Grädda muffinsen cirka 25 minuter i 175 graders ugnsvärme. s Lossa muffinsen försiktigt när de svanat något, och åt dem gärna svana på gaer. Saftig mandekaka med potatis, kikärter och haongasyr Det här behövs: 3 ägg gärna ekoogiska 2 d rårörsocker 1 msk vanijsocker 1 tetra kokta kikärtor, 190 g ½ d rapsoja av fin jungfrukvaitet, aternativt fin mandeoja 200 g kokt, skaad, finriven potatis 1½ d mandemjö 1 tsk bakpuver ska och saft av en imefrukt Gasyr aternativ 1: 1 d haonforsocker, 1½ msk vatten Gasyr aternativ 2: 125 g frysta, tinade haon som mixas och passeras, samt bandas med 1 d forsocker (använd gärna kokosforsocker om du har det). Garnering: haon Så här gör du: s Vispa ägg, socker och vanijsocker riktigt pösfuffigt. Spoa av kikärtorna i kat vatten, och mixa dem ti ett fint mos tisammans med rapsojan. Skaa och finriv potatisen. s Rör ned potatisen och kikärtsmoset i äggfuffet, och tisätt också mandemjö bandat med bakpuver, samt saft och finrivet ska av ime (tvätta och skrubba den riktigt ren innan). Rör om så at bir riktigt vä bandat, och hä smeten i en smord springform fodrad med bakpåtspapper. Grädda i 175 graders ugnsvärme, på nedersta fasen, cirka 25 minuter. Låt svana i formen, och ägg sedan kakan på ett fat. s Banda ihop gasyren, rör den sät, och bred över kakan. Garnera med haon. En gräddkick och ite extra haon ti är inte fe. foto: kjersti casteryd Ett gas rent vatten tack! Torrt. Dammigt. Inte ett regnmon så ångt ögat kan nå. Spruckna äppar. Vattenbristen gör att man hushåer med det ia man har. Vi rör oss sakta fram på en sags ökensandsgata i en by i de norra dearna av Tchad. Det syns några få människor ute, men de festa har övergett den tryckande värmen för att söka upp en skuggig pats i skydd för soen. Det är svårt att tro att någon verkigen kan eva här. Så visst bir jag förvånad när jag träffar på en ung tjej vars bonda hår är gömt under en tygduk. Hennes jusa hy yser som en kontrast mot aa andra som finns här. Vi bjuds in ti hennes enka hem. Det finns ingen riktigt toaett och duschen är en baja med små hå i. Dammet täcker aa hennes möber och ägodear. Maggie är 25 år och har vigt sitt iv ti att göra ivet drägigare för andra kvinnor. Just nu är hon den enda västerändska personen här. Hon ever under förhåanden som är ångt ifrån den standard som vi kan se i de enkaste hemmen i vår närmijö. Maggie är en kontaktperson för Läkarmissionens samarbetspartner på pats. Huvudsyftet är att förse människor med rent vatten. Men vattnet är också en dörröppnare ti diaog, en möjighet att komma in med undervisning som i sin tur eder ti sjävförsörjningsprogram och att nå fram ti dem som behöver vår hjäp ara bäst. Läkarmissionens ambition och varumärke är att skapa håbar förändring och ge människor en möjighet att förändra sina ivsvikor. Vi är så tacksamma för aa dessa vardagshjätar som Maggie, som säger upp sin egen bekvämighet för att vara en resurs för andra. Och tänk att vi genom a våra givares försorg och generositet får vara med och bejaka den fråga som vi tar för given: Jag önskar ett gas rent vatten tack javisst, varsågod. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

17 B-posttidning Detta ska varje jukapp innehåa: En byertspenna, en penn vässare, ett suddgummi, ett skrivhäfte, ett ritbock, en ask färgkritor, en två, en tandborste, en tub tandkräm, en tabettask och ett ju- eer vykort med personig häsning. Bi en jukappshjäte! Väkommen att deta i Aktion Jukappen 2014 Så in ett paket med en personig häsning ti ett barn i Rumänien, Ukraina eer Modavien. I fjo deade Läkarmissionen ut nära paket ti utsatta barn, tack vare hundratas engagerade barnfamijer, skokasser och föreningar i Sverige. En kapp förändrar inte ivet, men gör tivaron ite gadare för den som får paketet. PS: Aa jukappshjätar får ett TACK för insatsen. Läs mer på: akarmissionen.se/aktionjukappen Anmäan gör du på: akarmissionen.se/aktionjukappen