5. FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER OCH REKOMMENDATIONER

5. FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER OCH REKOMMENDATIONER Karugi Tore älvdal För delar av kommue redovisas här åtta fördjupade översiktsplaer. Dessa omfattas av Haparada cetralort, Säivis, Vuoo och Salmis, Seskarö, Karugi, Nikkala, Tore älvdal och skärgårde. Till varje fördjupigsområde fis e kompletterade karta som redovisar markavädig, både befitlig och plaerad. Säivis Nikkala Haparada cetralort Vuoo-Salmis Seskarö Skärgårde 99

HAPARANDA CENTRALORT Markavädigskarta för Haparada cetralort fis äve redovisad i bilaga. Haparada cetralort hade 2011-12-31 e befolkig på 6640 ivåare. Befolkige fördelades som följer: 0-19 år: 1386 ivåare 20-69 år: 4204 ivåare 70- år : 1050 ivåare Cetrum Cetrum består av villor, radhus och lägehetshus. Här fis också skolor och idrottsaläggigar och kommersiell service med hadel, caféer och restaurager. Måga fia mötesplatser fis såsom Torget frå de ursprugliga stadsplae och Haparadas grudade, Toreälvsstrade itill bebyggelse och måga små parkområde. Cetrum förtätas med flerbostadshus geom att befitliga äldre tomter får y avädig med större och högre hus i tre till fem våigar. Befitlig bebyggelse har reda till stor del ämd höjd, se rödmarkerat område på markavädigskarta. De ursprugliga kvartersstrukture med Torget, Strade och gatuätet behålls så att stades småstadskaraktär lever vidare. Flertalet lämpliga platser för såda förtätig fis. De kommersiella service kocetreras till främst Storgata, Köpmasgata och Torget. Kommue medverkar till områdets utvecklig geom att ha påkostad och hög kvalitet på Torget, Strade och de kommersiella gatora. På Gräse-området Området är uikt och byggt mitt på e riksgräs. Det är utfört och sköts gemesamt av Haparada och Toreå städer. På Gräse Rajalla kommer i sitt färdiga utförade att bestå av flerbostadshus, hadel, hotell, skola, besöksärig, restaurager, butiker, volymhadel, offetliga mötesplatser som Victoriatorget, Gräskaale, Gräsbåge, EU-parke och Kostparke. De ursprugliga kvartersstrukture i Haparada och Toreå cetrum kyts ihop är området är helt utbyggt. Kommue medverkar till områdets utvecklig geom att ha påkostad och hög kvalitet på de offetliga miljöera. Björka hadelsområde Området är avsatt för utrymmeskrävade hadel som behöver stora byggadsvolymer och gott om parkerigar. Området ligger cetralt placerat i förhållade till stades befolkig och har goda aslutigar till lokalgator samt gåg- och cykelvägar. För trafiksäkerhetes skull bör e gåg- och cykelport uder väg 99 aordas mella Björka och IKEA. Lediga tomter fis. Norrmalms hadels och småidustriområde Området är avsatt för hadel samt småidustrier. Lediga tomter fis. 100

Marielud och Marielud Norra Området är bebyggt med villor och flerbostadshus. Lediga tomter för såväl villor som lägehetshus fis säkerställda i detaljplaer. Områdets attraktivitet behålls geom att god stadard på lokalgator, gåg- och cykelvägar och lekparker upprätthålls. Gröområde/Naturmark hålls fria frå bebyggelse och aa privatiserig så att alla ka aväda gröområdea. Området har äve baromsorg och skolverksamhet. I Marielud Norra fis ett helt ytt oexploaterat bostadsområde. Stadsviksstrad Området är ytt och avsett främst för flerbostadshus på båda sidor av väg 99. Området ligger i direkt ärhet till baromsorg och skolverksamhet i Marielud. Närhete till Stadsvikes gröområde ger goda möjligheter till rekreatio. Gravik Området är bebyggt med främst villor och uta lediga tomter eller möjlighet till förtätig. Området ligger i direkt ärhet till baromsorg och skolverksamhet i Marielud. Närhete till Stadsvikes gröområde ger goda möjligheter till rekreatio. Närsta och Närsta västra Området är bebyggt med främst villor och radhus. Lediga tomter fis för villabebyggelse i Närsta Västra. Områdets attraktivitet behålls geom att god stadard på lokalgator, gåg- och cykelvägar och lekparker upprätthålls. Gröområde/Naturmark hålls fria frå bebyggelse och aa privatiserig så att alla ka aväda gröområdea. Området har äve barsomsorg. Grakulle Området är bebyggt med främst villor och uta lediga tomter eller möjlighet till förtätig. Områdets attraktivitet behålls geom att god stadard på lokalgator, gåg- och cykelvägar och lekparker upprätthålls. Gröområde/Naturmark hålls fria frå bebyggelse och aa privatiserig så att alla ka aväda gröområdea. Området har äve baromsorg och skolverksamhet vid Grakulleskola. Tjärhovet och Tjärhovet södra Området är bebyggt med främst villor och uta lediga tomter eller möjlighet till förtätig. Områdets attraktivitet behålls geom att god stadard på lokalgator, gåg- och cykelvägar och lekparker upprätthålls. Gröområde/Naturmark hålls fria frå bebyggelse och aa privatiserig så att alla ka aväda gröområdea. Särskilt viktigt är området vid Toreälvsstrade. I det ya området Tjärhovet södra fis lediga villatomter. Graäge Området är i kommual ägo och avsatt för framtida bostadsområde. Vid plaerige ka områdets ärhet till Grakulle för skola/baromsorg och Riekkola för friluftsliv tas till vara. 101

Skövik Området är ytt och avsett för villabebyggelse. Exploaterige har påbörjats. Områdets kapacitet är ca 260 villatomter. Närhete till Riekkola och Bottevikskuste ger goda möjligheter till rekreatio. Sudholmes turistområde, Cape East Området är bebyggt med e aläggig för hotell, spa och restaurag. Utbyggader av befitlig verksamhet är möjlig. Sudholme kyts ihop med stradpromeade och Riekkola. Mässa Området är ytt och avsett som campig och mässområde. Det har goda aslutigar frå väg E4 och stade. Golfbaa Norr om stadsvike ligger de iteratioella golfbaa tvärs över riksgräse. Gräsvalles idrottsområde Området är ett multiområde för flertalet utrymmeskrävade idrotter såsom fotboll, bady med mera. Möjligheter till framtida expasio har reserverats. I aslutig till området fis plats för koloilotter. Björka ridhusområde Området är ett multiområde för flertalet utrymmeskrävade idrotter och verksamheter såsom hästsport, smådjursstall med mera. Möjligheter till framtida expasio har reserverats. Riekkola friluftsområde Området är skyddat som aturreservat och är populärt som frilufts och idrottsområde. Områdets attraktivitet behålls geom fortsatt avädig som gröområde. Gröområde och gröstråk Rut stade fis och reserveras ett sammahägade gröområde som gör att samtliga boede i stade alltid har ära till atur- och rekreatiosområde. Det sammahägade stråket börjar i orr med Stadsvike, de kommade EU-parke, Toreälvsstrade, Riekkola, Skövik och åter via gröstråk/gåg- och cykelvägar itill Köpmasgata och väg E4. Gröstråk är också ilagda som buffertar mella olika område som Gräsvalles idrottsområde/björka ridhusområde/björka hadelsområde. Nasua Området är avsatt för idustri och krimialvård. Området är delvis bebyggt, lediga tomter fis. 102

Palovaara Området är avsatt för idustri och till stor del bebyggt, estaka lediga tomter fis. Södra idustriområdet Området är avsatt för idustri och till stor del bebyggt, estaka lediga tomter fis. Eriksro Området är ytt och avsatt för framtida idustri/fjärrvärmealäggig. Godset logistik- och idustriområde Området är ytt och avsatt för framtida logistikcetrum för gods på järväg/väg samt idustri och lagerverksamheter. Områdets kommade aslutigar till väg E4 är mycket viktiga för dess utvecklig. Resecetrum för kollektivtrafik Plats för resecetrum för vägtrafik med buss/bussgods/taxi har reserverats iom På Gräse Rajalla. Haparada järvägsstatio är utpekat som resecetrum för persotåg. De två resecetrume förbids med hjälp av lokaltrafike. REKOMMENDATIONER CENTRALORTEN Fortsa utvecklig av hadel- och besöksärig. Nya idustrietablerigar. Förtätig av be tlig bebyggelse iebär a kommues kostader miskar geom uty jade av be- tliga tekiska aläggigar. På Gräse/Rajalla fortsä er a utvecklas. De rekommeda oer som ages i kapitel 4 Geerella rekommeda oer gäller äve för dea fördjupig. 103

Del 5: Fördjupade översiktsplaer Fördjupad översiktspla / Tarkeus Haparada Fördjupad översiktspla för Tore älvdal redovisas separat Golfbaa Väg till F i Ark itek Fågelvä tväge Sligväge Förskola ge Orrväge MARIELUND Bjö Lomv äge rväge Järpväge Loväge Mariel svä Rågåg Uggle väg ge udsvä Lärkv ge Har väg e äge Trädgå stig e e e Skola väge e Räv väge väge Rådjurs Herm elis Reväg rdsväg rdsväg Curtelius Trädgå väge STADSVIKSSTRAND Gåsväge Traväge e Ak kja la d Väg 99 MARIELUND NORRA Hjortväge Rådjurs väge Bisam väge Mårdväge Ekorrst ige Bäverväge äge g9 Vä Marieludsv 9 GRANVIK GRÄNSVALLEN Idrottsplats Koloilotter ar ks väge Kraf Alm tv äg e RB PÅ GRÄNSEN/RAJALLA BJÖRKA ( ( ( ta rga Sko rä d Öst ra ko Åkargräd Kyr ga ta e äg rv de Tjä riväge vsga Båtgata Storgata TJÄRHOVET Flottargata Bom gata Havreväg e Veteväge GRANÄNGEN SUNDHOLMEN SKÖNVIK Hadel och service Kaupalliste Palveluje alue Klöverväge ge Timotejväge vä Raps väge Mo Rågväge ge Moväg e Korväge ge Graku llev äge Orrväge Idust Bodegata GRANKULLEN Tjärho Sågaregata Furuväge äge Storgata Järvägsgata H Bäckväge ä ev ull Väs tra ta k ge ge Storgata g e Gra vä Tipp MÄSSAN Cetrum Keskustatomitoja vä regata Skogsväge Företa gsv Storgata Kro äg SÖDRA Krokvä Tipp sgata RJ Såga gräd Bryggargräd ( ( E4 PALOVAARA Fritidshusområde Loma-asutoalue Bastu Filpusväge Tjäd ervä ge Sågaregata de astalt sgata gs hu g Vä laa S:a Esp Krimialvårds- ge gata Nygata gata v Kra ä ev ull gs TP Bostadsområde och lokal boedeservice Asutoalue ja lähipalvelu ta Statios k ta vä ge ( Områdesgräs VA Kua vesi- ja jätevede palvelualue raja Sudellga ge ra re Tigshus ata Köpm asg Ky rko Östra vä e G Fö Torget Folkets hus Järväg Vadrigsled Vaellusreitti Packhusgata Fabrik sgata Ti ERIKSRO Obebyggt Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti, yhteystarve Tullgata CENTRUM Skola ta de Vårdcetral Fördjupad översiktspla redovisas separat Tarkeusalue rajoitus Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti TP gata Kyrka NASUA Plagräs Yleiskaava-alue raja ( Torggata e ta väg Närsta Ägsga Rigväge ga ata sgata Statio gata gata äg TP ta ta g ( dje sg sgata elv ( Gåg- och cykelbro Kevytliikete silta yv Strategisk trafikplats Tärkea liittymä H TP GC ma sg a Lasaretts de vä Rip p Kö lm Åk er räd rma Tim me e Sm ( äge ho ta Murarg Idr otts ata s Hållplats Pysäkki GC r Esplaa lm sg a RJ ( Åkerga NÄRSTA ( ta Rigv Bjö e triväg agarga Repsl ho stm ( Resecetrum järväg Rautatiasema H ga Ägs Väs tra r Bjö Ö Resecetrum för buss Lijaautoasema laa Norra Esp Idus Norra Laestadius väg Ripväge RB e sväg alm ma ka H Norrm ( TP NORRMALM TP 4 ge Vä Markavädig Maakäyttö ( TP GODSET Toreå stad ( Ridhus Turistädamål Matkailupalveluje Alue Offetliga byggader Julkiset palvelut Riekkola-Välivaara aturreservat Sport- och friluftsområde Urheilu ja virkistyspalveluje alue RIEKKOLA Koloilotter Siirtolapuutarha Golfbaa Golfkettä Kyrka och kyrkogård Kirkko ja Kirkkomaa STORA ALMSTEN Jordbruksmark Maatalousalue Idustriområde Teollisuusalue Järväg Rautatielijaus Utredigsområde Selvitysalue Fördjupad översiktspla för Vuoo Salmis redovisas separat Naturreservat Luoosuojelualue Gröstråk och skyddad atur Lähivirkistysaluet ja suojeltava luoto Fördjupad översiktspla för Haparada skärgård redovisas separat Övrig mark Maa ja metsätalousvaltaie alue 0 200 400 600 800 1 000 Meter Atage KF 2013-04-15, 19 Skala 1:10 000 104 ±

Ortofoto över Haparada Toreå 2011. 105

REKOMMENDATIONER SÄIVIS BY Det präglade ladskapet i Säivis skall ll största utsträckig bibehållas. Apassig ll byggadstradi o och ladskap skall uppmärksammas vid y- och ombyggad av bostäder och aa bebyggelse. Kommue arbetar ak vt för ökad tra ksäkerhet geom aläggadet av y gc-väg parallellt med väg E4. Tradi oellt byggadssä, trähus med sadeltak, rekommederas för y bostadsbebyggelse och ombygga oer iom Säivis by. Vid behov av byggade av erbostadshus bör byggadsstorleke apassas ll omgivige. De rekommeda oer som ages i kapitel 4 Geerella rekommeda oer gäller äve för dea fördjupig. SÄIVIS BY Markavädigskarta för Säivis by fis äve redovisad i bilaga. Säivis hade 2011-12-31 e befolkig på 88 ivåare. Befolkige fördelades som följer: 0-19 år: 19 ivåare 20-69 år: 55 ivåare 70- år : 14 ivåare Fördjupige omfattar Säivis by. Marke är främst avsatt för bostäder och lokal boedeservice. Ny bostadsbebyggelse vätas ske geom kompletterigsbebyggelse med främst e- och tvåbostadshus iom by. I by fis gjorda samhällsivesterigar såsom lokalgator, belysig, kommualt vatte avlopp som bör avädas. Utsikter ed mot vattet skall tillvaratas där så är möjligt. Verksamhetsområde för vatte- och avlopp redovisas schematiskt på fördjupigskarta. Tillgäglig mark för kompletterade bebyggelse bedöms tillräcklig för dea översiktsplas tidsperspektiv fram till 2020. Arbetstillfälle fis iom ärigar i by såsom midre lokala företag och etrepreörer meda de flesta arbetar på aa ort och pedlar till sitt arbete. Gröstråk har reserverats för friluftsliv och rekreatio itill by vid Myllyoja och mot Säivisvike. Viktigaste gåg och cykelvägssatsigara är e y gåg och cykelväg lägs med väg E4 på dess södra sida mot Haparada och Kalix. 106

Del 5: Fördjupade översiktsplaer Fördjupad översiktspla / Tarkeus Säivis by Mot Kalix ( H Väg E4 ( TP Mot Haparada Norrvike Kvarbäcke Mylloja Bygdegård Säivisväge Vatteverk Säivis byaväg Avloppsreigsverk Säivisvike Kyrka Tervassaare krui ( H Markavädig Maakäyttö ( H Hållplats Pysäkki ( TP Strategisk trafikplats Tärkea liittymä Plagräs Yleiskaava-alue raja Obebyggt Gåg- och cykelstråk Kevyliikete pääreitti, yhteystarve Områdesgräs VA Kua vesi- ja jätevede palvelualue raja Bostadsområde och lokal boedeservice Asutoalue ja lähipalvelu Fritidshusområde Loma-asutoalue Kyrka och kyrkogård Kirkko ja Kirkkomaa Offetliga byggader Julkiset palvelut Gröstråk och skyddad atur Lähivirkistysaluet ja soujeltava luoto Övrig mark Maa ja metsätalousvaltaie alue 0 500 Meter Atage Skala 1:10 KF 0002013-04-15, 19 ± Väg 724 mot Staffas Staffas Äiriokka Plassiokka 107

REKOMMENDATIONER VUONO OCH SALMIS Nybebyggelse i Vuoo bör apassas ll be tligt bebyggelsemöster och täthet. I Salmis bör förtätig av bebyggelse ske, för ekel aslutig ll be tligt va e- och avloppsät. Fri dsbebyggelse får utökas i aslutig ll de be tliga områdea på uddara Purraiemi, Salmisudde och Purraudde. Tra ksäkerhete är vik g, och y gåg- och cykelväg lägs väg E4 bör uppföras. De rekommeda oer som ages i kapitel 4 Geerella rekommeda oer gäller äve för dea fördjupig. VUONO OCH SALMIS Markavädigskarta för Vuoo och Salmis fis redovisad i bilaga. Vuoo-Salmis hade 2011-12-31 e befolkig på 318 ivåare. Befolkige fördelades som följer: 0-19 år: 90 ivåare 20-69 år: 197 ivåare 70- år : 31 ivåare Fördjupige omfattar Vuoo och Salmis byar. Marke är främst avsatt för bostäder och lokal boedeservice, jordbruk och fritidshusbebyggelse. Ny bostadsbebyggelse vätas ske geom kompletterigsbebyggelse med främst e- och tvåbostadshus iom by. I by fis gjorda samhällsivesterigar såsom lokalgator, belysig, kommualt vatte avlopp. Arbetstillfälle fis iom ärigar i by såsom jordbruk, skogsbruk midre lokala företag och etrepreörer. E del av befolkige arbetar på aa ort och pedlar till sitt arbete. För samhällsservice aväds främst cetralorte. Gröstråk har reserverats på de obebyggda delara av strädera Bottevike samt på de ärliggade större öara. Viktigaste gåg och cykelvägssatsigara är att gåg och cykelväge lägs med väg E4 färdigställs i till Haparada. Gåg och cykelväge lägs med väg E4 bör också byggas västerut till Kalix. Fritidsbebyggelseområde fis i Salmis och är utpekade lägs strädera på Purraiemi, Salmisudde och Purraudde. Detta är huvudsaklige reda befitlig fritidsbebyggelse. Plae medger utökad bebyggelse av fritidshus i Salmis i aslutig till de befitliga områdea. Tillgäglig mark för kompletterade bebyggelse bedöms tillräcklig för dea översiktsplas tidsperspektiv fram till 2020. E4:as sträckig förbi Vuoo Salmis är trafikmässigt problematisk. Sträcka frå Salmis-västra till Riksgräse är hårt trafikerad, edast tvåfilig och iehåller hårt belastade korsigar där samtliga trafikslag skall samsas om utrymmet. För sträcka sakas vidare gåg- och cykelväg helt vilket gör att oskyddade trafikater rör sig på väg E4. Kommue vill därför lyfta behovet av e ombyggad av aktuell sträcka till e trafiksäkrare lösig för samtliga trafikslag så att E4:a kommer upp i öskvärd säkerhetsstadard jämförbar med övriga sträckor i läet. Verksamhetsområde för vatte- och avlopp redovisas schematiskt på fördjupigskarta. 108

Ladsbygdsutvecklig i stradära läge, LIS iom fördjupig Vuoo-Salmis Kojus västra, skärgårdsö, VS1 Kojus är e kustära skärgårdsö i Kurkiselahti. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Närmast strade lämas ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde har redovisats på ö och utgör e större areal ä de yta som skall kua bebyggas. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Ifrastruktur: Ö ligger kustära och ka ås med relativt små båtar, e gemesam hamaläggig förordas. Hamaläggige behöver då vattedom. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara som Nikkala och Seskarö. Bebyggelse skall placeras så att risker för översvämigar av högt havsvatteståd miimeras. Exakt lokaliserig av bebyggelse och utförade till skydd mot översvämig skall prövas i sambad med detaljpla/ bygglov. Bebyggelse skall följa traditioella byggadsmöster i skärgårde till storlek och placerig. Traditioellt fis fiskeläger/fiskestugor i skärgårde tillsammas med fritidshus vilket skulle lämpa sig väl på platse. Täkt omfattig är e grupp av fritidshus/uthyrigsstugor. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. Lauikari sydvästra, skärgårdsö, VS2 Lauikari är e kustära skärgårdsö söder om Salmisudde. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Det är möjligt att läma ett område ärmast strade som ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde har redovisats på ö och utgör e större areal ä de yta som skall kua bebyggas. Ö ligger kustära och ka ås med relativt små båtar, e gemesam hamaläggig förordas. Hamaläggige behöver då vattedom. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara. 109

I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. Stora Vasti östra, skärgårdsö, VS3 Stora Vasti är e kustära skärgårdsö sydöst om Salmisudde. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Det är möjligt att läma ett område ärmast strade som ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde har redovisats på ö och utgör e större areal ä de yta som skall kua bebyggas. Ö ligger kustära och ka ås med relativt små båtar, e gemesam hamaläggig förordas. Hamaläggige behöver då vattedom. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 tillstörsta del för fritidshusbebyggelse och e midre del för övrig mark. Vuoo- Leppikari, kust, VS4 Leppikari är e skärgårdsudde öster om Vuoovike. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Det är möjligt att läma ett område ärmast strade som ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde fis i områdets direkta ärhet. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. 110

Graåsväge Del 5: Fördjupade översiktsplaer Fördjupad översiktspla / Tarkeus Vuoo Salmis ( TP ( H Skjutbaeväge Vikväge Lappikariväge Lappikariväge Fördjupad översiktspla för Haparada cetralort redovisas separat Vuooväge LIS VS4 Vuoovike Leppikari Rataväge VUONO Väg E4 mot Haparada Sköviksväge Laivaväge ( H ( TP Väg E4 mot Kalix SALMIS Laivalahti Juoppala Salmisväge Torpväge Purraudde Majgårdsväge Sölkäkari Salmisvike Kurkiselahti Storavasti LIS VS1 Sohlbergsväge Salmisudde Kojus Kojusväge LIS VS3 Stugväge Kirveskari Markavädig Maakäyttö Strategisk trafikplats ( TP Tärkea liittymä Hållplats ( H Pysäkki Plagräs Yleiskaava-alue raja Fördjupad översiktspla redovisas separat Tarkeusalue rajoitus Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti Obebyggt Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti, yhteystarve Områdesgräs VA Kua vesi- ja jätevede palvelualue Bostadsområde och lokal boedeservice Asutoalue ja lähipalvelu Fritidshusområde Loma-asutoalue Ladsbygdsutvecklig i stradära område Kehitettäva rataalue Hadel och service Kaupalliste Palveluje alue Jordbruksmark Maatalousalue Idustriområde Teollisuusalue Natura 2000-område Natura 2000-alueet Gröstråk och skyddad atur Lähivirkistysaluet ja suojeltava luoto ± Övrig mark Maa ja metsätalousvaltaie alue 0 200 400 600 800 1 000 Meter Skala 1:10 000 Atage KF 2013-04-15, 19 Purraiemi Lauikari LIS VS2 111

SESKARÖ Markavädigskarta för Seskarö fis äve redovisad i bilaga. Seskarö hade 2011-12-31 e befolkig på 507 ivåare. Befolkige fördelades som följer: 0-19 år: 117 ivåare 20-69 år: 293 ivåare 70- år : 93 ivåare Atalet sommargäster är stort och uder sommartid fördubblas befolkige. Fördjupige omfattar Seskarö by på ös orra sida. Marke är främst avsatt för bostäder och lokal boedeservice, idustri och sportaläggig. Ny bostadsbebyggelse vätas ske geom kompletterigsbebyggelse med främst e- och tvåbostadshus iom by. I by fis gjorda samhällsivesterigar såsom lokalgator, belysig, kommualt vatte avlopp som bör avädas. Nya bostadsområde har redovisats öster om byakära lägs gamla Seskaröväge. Ett fritidshusområde har reserverats vid vike Haukkalahti. Idustri ka utvecklas geom förtätig på sågverksområdet och med befitlig och y tillgäglig mark iom idustriområdet öster om byakära. Mark har reserverats för att möjliggöra att sportaläggige utökas. Tillgäglig mark för vätad bebyggelse bedöms tillräcklig för dea översiktsplas tidsperspektiv fram till 2020. Arbetstillfälle fis iom ärigar i by såsom sågverk, småidustri, kiosk, besistatio och butik, midre lokala företag och etrepreörer. E del av befolkige arbetar på aa ort och pedlar till sitt arbete. E positiv sy på framtide med e utvecklad turism och ya arbetstillfälle på ö är utgågspukt för plaarbetet. Samhällsservice fis i form av baromsorg, skola, butik, apoteksservice, besistatio, kiosk, restaurag, campig etc. Gröstråk har reserverats på de obebyggda delara av strädera mot Bottevike och Matijärvi itill by. E av de populäraste vikara för friluftsliv är Räpilahti öster om by. Viktigaste gåg och cykelvägssatsigara är e y gåg och cykelväg lägs väg 725 frå by till väg E4. 112

Seskarö är ett utpräglat skärgårdssamhälle med småhus som är omgivet och ibäddat i gröska och skog. De karakteristiska och värdefulla bebyggelsemiljö på Seskarö tillsammas med de atursköa omgivigara drar besökare till ö. Samhället ligger väl sammahållet och skyddat uder höjdrygge mot söder som mycket tydligt avgräsar samhället mot de magra tallhedara på ös cetrala del. På ös södra del fis fem vidkraftverk uppförda. Hamaläggigar för fritidsbåtar fis redovisade i plae. Del av Seskarö är utpekad som riksitresse för kulturmiljövård tack vare de uika sågverksmiljö med aslutade mark- och vatteområde i orra dele av ö. Kulturmiljös övergripade mål ka uppås geom att motivera brukara till e fortsatt verksamhet på ett sådat sätt att de visar häsy till ladskapets atur- och kulturvärde. I de fysiska samhällsplaerige är det av stor vikt att det bevaradevärda områdea preserveras. De fysiska plaes avisig av markavädig är av särskilt stor betydelse för att säkerställa områdets kulturmiljö. Verksamhetsområde för vatte- och avlopp redovisas schematiskt på fördjupigskarta. REKOMMENDATIONER SESKARÖ Kommue uppmutrar e utvecklig av be tliga ärigar som idustri, turismverksamhet och service för ya arbets llfälle på Seskarö. Förtätig av bebyggelse är möjlig, me bör u öras så a de lummiga miljö med gröstråk mella tomtera behålls. Ny bebyggelse bör ej uppföras i direkt ärhet ll idustriområdea. De rekommeda oer som ages i kapitel 4 Geerella rekommeda oer gäller äve för dea fördjupig. 113

Tervaluoto Fördjupad översiktspla / Tarkeus Seskarö Småbåtsham Gravik Del 5: Fördjupade översiktsplaer Sammakkolahti Markavädig Maakäyttö ( H Hållplats Pysäkki Plagräs Yleiskaava-alue raja Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti Områdesgräs VA Kua vesi- ja jätevede palvelualue raja Bostadsområde och lokal boedeservice Asutoalue ja lähipalvelu Fritidshusområde Loma-asutoalue Offetliga byggader Julkiset palvelut ( H Sport- och friluftsområde Urheilu ja virkistyspalveluje alue Kyrka och kyrkogård Kirkko ja Kirkkomaa 0 500 Meter Skala Atage 1:10 000 KF 2013-04-15, 19 ± Båthamsväge Fridhemsväge Matijärvi Stuvarväge Backväge Isjöväge Idrottsplats Ham Satama Stradväge Målarstige Idrottsväge Tallstige Idrottsväge Alléväge Sotarväge Idustriområde Teollisuusalue Bastuväge Skolväge Sågarväge Aluddsväge Kyrka Gröstråk och skyddad atur Lähivirkistysaluet ja suojeltava luoto Övrig mark Maa ja metsätalousvaltaie alue Kyrkväge Sågarväge Sliparstige Timmerväge Kolbacke Idustriväge Sickarväge Sadvike Sadviksväge Fiskarväge Vattereigsverk Fiskarväge Saarisvike Saarisväge Tikkaväge Räpilahti Väg 725 mot E4 och Haparada Haukkalahti 114

KARUNGI Markavädigskarta för Karugi fis äve redovisad i bilaga. Karugi hade 2011-12-31 e befolkig på 263 ivåare. Befolkige fördelades som följer: 0-19 år: 61 ivåare 20-69 år: 167 ivåare 70- år : 35 ivåare Fördjupige omfattar Karugi by. Marke är främst avsatt för bostäder och lokal boedeservice, idustri och sportaläggig. Ny bostadsbebyggelse vätas ske geom kompletterigsbebyggelse med främst e- och tvåbostadshus iom by. I by fis gjorda samhällsivesterigar såsom lokalgator, belysig, kommualt vatte avlopp. Tillgäglig mark för kompletterade bebyggelse bedöms tillräcklig för dea översiktsplas tidsperspektiv fram till 2020. REKOMMENDATIONER KARUNGI Kommue uppmutrar samarbete mella Karugi och ska Karuki iom era område, som t. ex. skola, service, öje och turism. Va e- och avloppsät är ite begräsade för y bebyggelse eligt markavädigskarta, me förtätig bör ske iom de reda byggda områdea för a uty ja va-ätet e ek vare. De rekommeda oer som ages i kapitel 4 Geerella rekommeda oer gäller äve för dea fördjupig. Arbetstillfälle fis iom ärigar i by såsom småidustri, midre lokala företag och etrepreörer. E del av befolkige arbetar på aa ort och pedlar till sitt arbete. Samhällsservice fis i form av baromsorg, skola, kiosk/affär. Gröstråk har reserverats på Toreåälves sträder. Viktigaste gåg och cykelvägssatsigara är e y gåg och cykelväg lägs väg 99 söderut till Haparada och orrut mot Övertoreå. Uder viterhalvåret fis isväg mella by och de fiska by Karuki. E asöka om samarbetsprojekt mella de båda byara har ilämats till lässtyrelse. Syftet är att kartlägga byboras itresse av gemesamma aktiviteter och arragemag. Sommartid är ärmaste förbidelse med bil via Haparada-Toreå, vilket ger e reslägd på ca 5 mil. Karugi ligger iom riksitresseområde för kulturmiljövård. Odligsladskapet har höga atur- och kulturvärde och förutsättigara för ett rikt djur- och växtliv är stora. Karugi har ett odligsladskap med låg agrarhistorisk kotiuitet. Medel för bevarade ka vara iformatio, ekoomisk ersättig samt upprättade av olika typer av fysisk plaerig. 115

Ladsbygdsutvecklig i stradära läge, LIS iom fördjupig Karugi Ett LIS-område för boede och lokal boedeservice har redovisats iom by på ö Kyrkholme, öster om byaväge uppe på åse, LIS K1. Marke är i direkt ärhet till befitlig bostadsbebyggelse och samhällets ifrastruktur i form av lokalgata, el- och teleät, vatte och avlopp. Området skulle ge ett tillskott av permaet boede/säsogsboede i by vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer, söröjare etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i Karugi och i agräsade byar i Toreälvsdale. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Närmast älve lämas ett allmät tillgägligt gröstråk om ca 25 meter. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Områdea redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för olika delar som Skogsområde/Övrig mark, Bostadsområde och Jordbruksmark. Täkt placerig av e grupp av byggader/fastigheter är upp mot byaväge var terräge är högst och där ma följer det befitliga bebyggelsemöstret på Kyrkholme. Området agräsar till mark som ka översvämmas vid 100-årsflöde som sträcker sig ca 30 meter upp frå strade. Bebyggelse ka placeras på ivå ovaför riskområdet, lägre bort frå strade. Exakt placerig av byggader prövas i detaljplaeskede/ bygglovsskedet. Verksamhetsområde för vatte- och avlopp redovisas schematiskt på fördjupigskarta. 116

Del 5: Fördjupade översiktsplaer Fördjupad översiktspla / Tarkeus Karugi Väg 99 mot Övertoreå Pikkumatala Toredalsväge Seituväge Markavädig Maakäyttö Kyrkholme Tore älv Plagräs Yleiskaava-alue raja Idrottsplats Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti Obebyggt Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti, yhteystarve Isväg Jäätie Väg 767 mot Lappträsk Områdesgräs VA Kua vesi- ja jätevede palvelualue raja Bostadsområde och lokal boedeservice Asutoalue ja lähipalvelu Ladsbygdsutvecklig i stradära område Kehitettäva rataalue Hadel och service Kaupalliste Palveluje alue Turistädamål Matkailupalveluje Alue Åsväge Åsväge Skola Miljöstatio Statiosväge 0 Kyrkholmsväge Viktoriaväge Statiosväge Hembygdsgård Äldreboede Vuopio Hadelsträdgård Bradstatio Kyrkholmsväge Kyrkholmsväge Församligshem Kyrka Badplats Tullväge Södra Kyrkholme Isväg LIS K1 Offetliga byggader Julkiset palvelut Sport- och friluftsområde Urheilu ja virkistyspalveluje alue Kyrka och kyrkogård Kirkko ja Kirkkomaa Jordbruksmark Maatalousalue Idustriområde Teollisuusalue Suulukta Järväg Rautatielijaus Väg 99 mot Haparada Gröstråk och skyddad atur Lähivirkistysaluet ja suojeltava luoto Övrig mark Maa ja metsätalousvaltaie alue 0 500 Meter Skala Atage 1:10 000 KF 2013-04-15, 19 ± 117

REKOMMENDATIONER NIKKALA För a uty ja be tligt va eoch avloppsät är förtätig av bostadsbebyggelse a föredra. Tra ksäkerhete bör höjas och kommue skall arbeta för a gåg- och cykelväg färdigställs parallellt med väg E4, både österut ll Haparada och västerut ll Kalix. De rekommeda oer som ages i kapitel 4 Geerella rekommeda oer gäller äve för dea fördjupig. NIKKALA Markavädigskarta för Nikkala fis äve redovisad i bilaga. Säivis hade 2011-12-31 e befolkig på 439 ivåare. Befolkige fördelades som följer: 0-19 år: 116 ivåare 20-69 år: 275 ivåare 70- år : 48 ivåare Nikkala är de största by i kommue. Fördjupige omfattar Nikkala by. Marke är främst avsatt för bostäder och lokal boedeservice, idustri och sportaläggig. Bebyggelse, som utgörs av villabebyggelse, grupperar sig till största dele rut skola. Övrig bebyggelse ligger söderut lägs väg 727 mot Haparadaham. De äldre bebyggelse utgörs av ett atal bevaradevärda byggader bl. a. gamla Folkets Hus och de väl bevarade bebyggelsegruppe Moliders. Ny bostadsbebyggelse vätas ske geom kompletterigsbebyggelse med främst e- och tvåbostadshus iom by. I by fis gjorda samhällsivesterigar såsom lokalgator, belysig, kommualt vatte avlopp som bör avädas. Tillgäglig mark för kompletterade bebyggelse bedöms tillräcklig för dea översiktsplas tidsperspektiv fram till 2020. Arbetstillfälle fis iom ärigar i by såsom småidustri, besistatio och butik, midre lokala företag och etrepreörer. E del av befolkige arbetar på aa ort och pedlar till sitt arbete. Samhällsservice fis i form av baromsorg, skola, butik, apoteksservice, besistatio. Gröstråk har reserverats på de obebyggda delara av strädera mot Keräsjoki och Nikkalavike öster om by. Viktigaste gåg och cykelvägssatsigara är e y gåg och cykelväg lägs väg 727 iom by och att gåg och cykelväge lägs med väg E4 färdigställs i till Haparada. Gåg och cykelväge lägs med väg E4 bör också byggas västerut till Kalix. Riksitresse för kulturmiljö fis i Nikkala i form av forvårdsobjekt. Objektet i Nikkala utgörs av stevalvsbroar över Keräsjoki samt miesste vid väg E4. Här fis äve Trafikverkets rastplats. Verksamhetsområde för vatte- och avlopp redovisas schematiskt på fördjupigskarta. Noggra kotroll med kommues upprättade VA-kartor bör göras vid bygglovkotroll iom område som ligger i ärhete av redovisad gräs. 118

Del 5: Fördjupade översiktsplaer Fördjupad översiktspla / Tarkeus Nikkala by Mot Kalix Väg E4 ( H ( TP Mot Haparada Väg 727 mot Kattilasaari Graväge Villaväge Myrväge Broväge Skola Elevväge Idrottsplats ( H Keräsjoki Byaväge Lövväge Graväge Wallis väg Öhmas väg Byaväge Geväge Hamväge Bodväge Markavädig Maakäyttö ( TP Strategisk trafikplats Tärkea liittymä ( H Hållplats Pysäkki Plagräs Yleiskaava-alue raja Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti Obebyggt Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti, yhteystarve Områdesgräs VA Kua vesi- ja jätevede palvelualue raja Bostadsområde och lokal boedeservice Asutoalue ja lähipalvelu Offetliga byggader Julkiset palvelut Sport- och friluftsområde Urheilu ja virkistyspalveluje alue Väg 727 mot Haparada ham Källarväge Stradstråket Nikkalavike Jordbruksmark Maatalousalue Idustriområde Teollisuusalue Gröstråk och skyddad atur Lähivirkistysaluet ja suojeltava luoto Övrig mark Maa ja metsätalousvaltaie alue ± 0 500 Meter Skala Atage 1:10 KF 000 2013-04-15, 19 119

TORNE ÄLVDAL Markavädigskarta för Tore älvdal fis äve redovisad i bilaga. Fördjupige omfattar hela älvdale iom kommue med byara: Matkakoski, Korpikylä, Kakaarata, Vaarapäälystä, Härkaiemi, Kukkola strade, Kukkola, Lomkärr, Övre Vojakkala, Nedre Vojakkala och Mattila. Karugi med Lövhede har ege fördjupig. Marke är främst avsatt för bostäder och lokal boedeservice och gröområde. Iom fördjupige förekommer äve område för turism. De fördjupade översiktsplae möjliggör y bebyggelse i de befitliga byara. Förutsättigara varierar me de plaerade markavädige för bebyggelse iebär för det mesta förtätig av de befitliga bebyggelse. För att begräsa ifrastrukturella ivesterigar skall befitliga vägar, tekiska aläggigara mm tas tillvara. Kompletterigsbebyggelse ka med fördel lokaliseras till de byavägar som asluter till väg 99. Därmed udvikes direktutfarter till väg 99. Dea typ av lokaliserig ka tillämpas i de flesta byar. De permaeta bostadsbebyggelse i Toredalsområdet ka bladas med fritidsbebyggelse. Tillgäglig mark för kompletterade bebyggelse bedöms tillräcklig för dea översiktsplas tidsperspektiv fram till 2020. Arbetstillfälle fis iom ärigar i byara såsom jordbruk, skogsbruk, turism, midre lokala företag och etrepreörer. E del av befolkige arbetar på aa ort och pedlar till sitt arbete. För samhällsservice aväds främst Karugi och Haparada. Gröstråk har reserverats på de obebyggda delara av strädera vid Toreälve. Viktigaste gåg och cykelvägssatsigara är att e gåg och cykelväg byggs lägs med väg 99 söderut mot Haparada och orrut till Övertoreå. Hela älvdale är av riksitresse, bl a aturvård, fritidsfiske, friluftslivet, kulturmiljö. Äve väg 99 är av riksitresse. Riksitressea redovisas i de kommutäckade delara av översiktsplae. 120

Områdesbestämmelser För hela Toreälvsdale gäller områdesbestämmelser, som vuit laga kraft 1992-11-17. Dessa bestämmelser omfattar utformig av byggader och iebär att: bostadshus skall förses med sadeltak, dock ej valmat tak, med lutig 22-38 grader fasadmaterial för bostadshus och uthus på bostadstomt skall vara träpael. Vid bygglovsprövigar för y- om- och tillbyggad ges iformatio om traditioella byggadssätt i älvdale utifrå Råd att bygga vidare på byggadstraditioe i Toredale. Turism Kukkolaforsområdet är e välbesökt åretrutaläggig för turism iehållade kulturområde, fiskhåvig, campig, bastualäggigar, restaurag mm. Utöver turistaläggige utgörs bebyggelse iom området av e bladig av permaet- och fritidsbebyggelse. För att kyta ärmare kotakter och samröre med Filad och fiska Kukkola, som har e motsvarade turistaläggig, ager plae ett lämpligt läge för e framtida hägbro över Toreälve. De kommuala målsättige för Kukkolaforse är att det äve i fortsättige skall vara ett stort turistmål, me att yttjadet måste uderordas de verksamheter och förhållade som utgör grude för turisteras och adras itresse, ämlige forse, fisket och de gamla kulturmiljö. REKOMMENDATIONER TORNE ÄLVDAL Kommue värar om de särega miljö i älvdale och avser upprä hålla det be tliga bebyggelsemöstret. Bebyggelse karaktäriseras av lågsträckta storbyar som gör a hela älvdale i stort se är bebyggd. Ny bebyggelse skall i första had lokaliseras lägs gamla byavägar och ll a rak va läge lägs Tore älvdal. Vid ybebyggelse skall i första had be tlig ifrastruktur y jas. Särskild häsy skall tas ll kulturmiljö, stradskydd, tra ksäkerhet mm. Kommue har som målsä ig a turistverksamhete skall prioriteras, såväl ya etablerigar som utvecklig av de ärigar och verksamheter som s idag. De rekommeda oer som ages i kapitel 4 Geerella rekommeda oer gäller äve för dea fördjupig. 121

Del 5: Fördjupade översiktsplaer Fördjupad översiktspla / Tarkeus Tore älvdal Matakoski Korpikylä Kakaarata Lövhede Fördjupad översiktspla för Karugi redovisas separat Karugi Isväg Veittijärvi Väg 767 mot Lappträsk Tossa Toreälve Vaarapäälystä Härkäiemi Strade Lomkärr Väg 730 mot Björkfors Kukkulaforses turistaläggig Kukkola Plats för hägbro Hirvijärvi Leipijärvi Akusjärvi Karsikkojärvi Vähä Karsikkojärvi Övre Vojakkala Revosaari campig Alae Akusjärvi Väg mot Karsikkojärvi Nedre Vojakkala Markavädig Maakäyttö Plagräs Yleiskaava-alue raja Matalajärvi Fördjupad översiktspla redovisas separat Tarkeusalue rajoitus Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti Prätijärvi Fördjupad översiktspla för Haparada cetralort redovisas separat Mattila Toreälve Obebyggt Gåg- och cykelstråk Kevytliikete pääreitti, yhteystarve Isväg Jäätie Myllyjärvi Plats för hägbro Kevytliikete silta, yhteystarve Fördjupad översiktspla för Vuoo Salmis redovisas separat Bostadsområde och lokal boedeservice Asutoalue ja lähipalvelu Turistädamål Matkailupalveluje Alue Jordbruksmark Maatalousalue Gröstråk och skyddad atur Lähivirkistysaluet ja suojeltava luoto Övrig mark Maa ja metsätalousvaltaie alue ± 0 1 2 3 Kilometer Skala 1:50 000 Atage KF 2013-04-15, 19 122

SKÄRGÅRDEN Markavädigskarta för skärgårde fis äve redovisad i bilaga. Fördjupige omfattar Bottevikskuste och skärgårde med byara/tätare bebyggelse i Harrioja, Västra Nikkala, Satasaari, Fritidshusområde på ö Seskarö utaför byakära, Haparadaham samt alla öar i Haparada skärgård. Byara Säivis, Seskarö by, Nikkala, Vuoo-Salmis byar och Haparada stad har ega fördjupigar och redovisas separat. Marke är främst avsatt för fritidshusbebyggelse och gröområde. Iom fördjupige förekommer äve område för turism samt vidkraftsområde. Tillgäglig mark för kompletterade bebyggelse bedöms tillräcklig för dea översiktsplas tidsperspektiv fram till 2020. De relativt gruda skärgårde består av låga skogsklädda sadöar, skär och grusrevlar. De mest käda och största öara är Seskarö, Sadskär, Seskar-Furö och Skomakare. Sadskär tillsammas med Seskar-Furö och adra midre öar i ärhete bildar tillsammas Haparada skärgårds atioalpark. Naturreservat fis på flera platser i skärgårde, bl a Tore-Furö, Kraaseli och Kraaseli-Selkäkari. Några av de större och e del av de midre öara sakar stugbebyggelse. De öar som har stugbebyggelse har bara ett fåtal stugor som ofta kombieras med ätbodar, båt- och uthus. På måga av öara fis fiskeläger. Kustområdet är förutom fördjupigsområdea bebyggda med fritidshus, större samlade bebyggelsegrupper ligger iom detaljplaelagda område. Plae redovisar ya utbyggadsmöjligheter för fritidsbebyggelse på ett flertal öar i Haparada skärgård, som Skomakare, Seskarö, Hamskär, Kataja, Kalus, Tirro, V Kivskär och Ö Kivskär. I Haparada skärgård fis totalt 652 öar. Fördjupige för skärgårde redovisar aktiva fiskeläger. I aslutig till fiskeläge skall det vara möjligt att pröva byggatio av aläggigar för fisket och tillhörade aläggigar för fisketurism och övrig turism. I område för fritidshusbebyggelse skall det vara möjligt att äve pröva viss ybebyggelse och midre aläggigar för besöksärig. Något större aläggigar för besöksärige ka prövas på öara Skomakare och Hamskär på samma sätt som de på Sadskär. Möjlighete är viktig för att möta besöksäriges behov av e fugerade och attraktiv skärgårdsturism iom kommue. Område för campig och stugby samt havsbad fis på Seskarö. Tromsövike ka äve utvecklas geom att fritidsbebyggelse godtas i området. Kustkulturrum fis i Nikkala Haparadaham med utställig om gamla fiskeredskap som ger tillbakablick i bys historia. Haparada Skärgårds Natioalpark bildades 1995. Omfattar ca 6 000 ha varav 770 ha lad. Syftet med atioalparke är att bevara e uik 123

skärgård för framtide. Natioalparke består av två större öar - Sadskär och Seskar-Furö samt ågra midre öar och skär. Sadskär med sia 400 ha är atioalparkes största ö. Natioalparke har e uik flora med sällsyta växter och är e livlig rastplats för över 200 fågelarter. Här möter du också flacka öar med vidsträckta sadsträder och ett exotiskt vidformat dyladskap. Bakgrud, förutsättigar Haparada skärgård, liksom hela Norrbottes skärgård, är uik i måga avseede. Öbildige har skett i e globalt sett uik brackvattemiljö uder extrema ladhöjigsförhållade. E process som alltjämt pågår. Vidara och vågoras krafter daar det lad som stiger upp ur havet. Haparada skärgård är det ordligaste och ett av de mist exploaterade skärgårdsområdea i Sverige. Flera ovaliga biotoper och sällsyta växtoch fågelarter fis i området. De yttre öara med sia klapperfält och hedmarker är syerlige atursköa. Ladsbygdsutvecklig i stradära läge, LIS iom fördjupig Haparada skärgård Sex LIS-område med ya område för fritidshusbebyggelse har redovisats på fördjupige för kuste (tre område) och skärgårde (tre öar). Säivis, kust, Staffasudde, SK1 Staffasudde är e skärgårdsudde söder om by Säivis. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Närmast strade lämas ett gröstråk om ca 25 meter. Stora område med gröstråk, gröområde fis lägs kuste i aslutig till området. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Ifrastruktur: Marke är i direkt ärhet till befitlig bostadsbebyggelse och samhällets ifrastruktur i form av lokalgata, el- och teleät. Vatte och avlopp ka slösas eskilt eller geom samfälligheter. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara som Säivis, Nikkala och Seskarö. Bebyggelse skall placeras så att risker för översvämigar av högt havsvatteståd miimeras. Exakt lokaliserig av bebyggelse och utförade till skydd mot översvämig skall prövas i sambad med detaljpla/ bygglov. Bebyggelse skall följa traditioella byggadsmöster i skärgårde till storlek och placerig. Traditioellt fis fiskeläger/fiskestugor i skärgårde tillsammas med fritidshus vilket skulle lämpa sig väl på platse. 124

Täkt omfattig är e grupp av fritidshus/uthyrigsstugor. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. Säivis, kust, Kotalahti, SK2 Kotalahti ligger på Säivisvikes östra strad mella byara Säivis och Västra Nikkala. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Det är möjligt att läma ett stradområde ärmast strade som ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde fis i direkt ärhet till området. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. Västra Nikkala, kust, SK3 Området ligger på Aavavikes västra strad i aslutig till by Västra Nikkala. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Det är möjligt att läma ett stradområde ärmast strade som ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde fis i direkt ärhet till området. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. Revässaari södra strad, Skärgårdsö, SK4 Området ligger på ö Revässaaris södra strad. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Det är möjligt att läma ett stradområde ärmast strade som ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde fis i direkt ärhet till området. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara. 125

REKOMMENDATIONER SKÄRGÅRDEN Kommue värar om det uika skärgårdsområdet, såväl ladområdet som öara iom skärgårde. De allmäa karaktäre skall bevaras och y exploaterig skall ske med stor försik ghet. Stor häsy skall tas ll det rörliga frilu slivet. Ny sammahålle bebyggelse utaför plalagda område skall föregås av detaljplaeläggig. Skärgårde skall förstärkas vad gäller de turis ska iriktige. A rak va område för turism skall skyddas mot oöskad exploaterig. Kommue skall verkar för ökade möjligheter för mäiskor a upptäcka skärgårde geom turbåtar, övera igsmöjligheter, bil- och skoter leder etc. Ny sammahägade bebyggelse utaför plalagda område skall föregås av detaljplaeläggig. De rekommeda oer som ages i kapitel 4 Geerella rekommeda oer gäller äve för dea fördjupig. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. Skomakare Nordväst, Skärgårdsö, SK5 Skomakare är skärgårdsö i Haparadas mellersta skärgård. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Det är möjligt att läma ett stradområde ärmast strade som ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde har redovisats på ö och utgör e större areal ä de yta som skall kua bebyggas. E gemesam ham ka aläggas i agräsade Norrvike alterativt i e Lagu på ös västra sida. Hamaläggige kommer då att behöva vattedom. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. Stora Hamskär-Östra, Skärgårdsö, SK6 Stora Hamskär är skärgårdsö i Haparadas mellersta skärgård. Marke är i direkt ärhet till befitlig fritidshusbebyggelse. Iga särskilda aturvärde är käda på platse. Det är möjligt att läma ett stradområde ärmast strade som ett gröstråk om ca 25 meter. Gröstråk, gröområde har redovisats på ö och utgör e större areal ä de yta som skall kua bebyggas. E gemesam ham ka aläggas på ös östra sida. Hamaläggige kommer då att behöva vattedom. Området skulle ge ett tillskott av säsogsboede/besökade i kust och skärgårdsområdet vilket ger större möjligheter för kommersiella ärigar som butiker, turistaläggigar, lokala byggfirmor och etrepreörer etc. att behålla si lösamhet och yetablera sig i kust- och skärgårdsbyara. I sambad med prövig av y bebyggelse skall exploatöre tillhadahålla e iveterig av områdets atur och dess aturvärde. Området redovisades i de tidigare översiktplae 2005 för fritidshusbebyggelse. Hela skärgårde med ordgräs vid väg E4 är av riksitresse eligt 4 kap. 1-2 Miljöbalke. I övrigt hyser skärgårde Natura 2000-område, skyddad atur med atioalparker, aturreservat och fågelskyddsområde. Riksitresse för rörligt friluftsliv, turism, yrkes- och fritidsfiske samt riksitresse för kulturmiljö eligt kulturmiljövårdsprogram (berör östra delara av skärgårde). 126

Del 5: Fördjupade översiktsplaer Fördjupad översiktspla / Tarkeus Haparada skärgård Fördjupad översiktspla för Säivis redovisas separat ( NH Väg E4 Mot Kalix ( H Staffas ( TP Koijukari ( GH Hokasaari Hamppu- Lögrude Säivis- ( GH klubbara ( H LIS SK2 Säivisvike Sölkäkluppi LIS SK3 Aava- vike Kolmikuusi Bred- LIS SK1 vike Revässaari Säivisäs aturreservat Letokrui Lehtikari Hargrud Seskaröfjärde Fördjupad översiktspla för Seskarö redovisas separat V4 Kivijärvi Kalalahri Vasikkasaari LIS SK4 Västra Nikkala Fördjupad översiktspla för Nikkala redovisas separat ( H ( TP Satasaari Väg E4 ( GH Haparada ham Pitkäkari ( H ( TP Fördjupad översiktspla för Vuoo-Salmis redovisas separat ( H ( TP ( H Väg E4 Mot Haparada Rautakrui Mustakari Fördjupad översiktspla för Haparada cetralort redovisas separat Lauikari Kalkkikari S Almste Tervakari Selkäkari Tirro ( TP Öystikari Kurkie Vuoo- Lahti Salmisvike Kuikaakari vike Laitakari Nikkala ham S Vasi Kraaseli Nikkalavike Vasikkasaari Vialamatala Block- åker ( GH Hahikari leiviska FINLAND Satula ( GH Härkä Kalix kommu Tore-Furö Ö Lauikari Sölkäkari Kalkkikari ( NH ( H Seskarö ( GH ( NH Seskarklubb Hylkiletto Skomakarfjärde Tore-Furö aturreservat Raiskä Hyypä Pihlaja Riskilö Rautaletto Sipi Låda V7 Seskarö ( GH Tromsövike Torvikari Ire skärgård Yttre skärgård LIS SK5 L Hamskär St Hamskär Klaus LIS SK6 ( GH Kataja Pihlajakari ( ( NH GH Skomakare Joutukrui Puukko Hamskärsfjärde Tervaletto S Austi Puukkofjärde Äimä V Kivskär Ö Kivskär Haru Legioe Eskär Byskär Ylikari Prokko Höyäkari Kivskärsfjärde ( GH Seskar-Furö Eskärsfjärde Guarsfjärde Kurikka Huitori Huitoritöyra Haparada skärgårds atioalpark Malifjärde St Harrste Sarvekataja L Harrste Eva Mali Björ Tatamai Ylikari L Hepokari St Hepokari Töyrä Paljas Kokkotöyra Sarve Riskilö Haparada-Sadskär aturreservat Letto Korkea Sadskär Kajava BOTTENVIKEN Isladet ( GH Markavädig Maakäyttö Strategisk trafikplats Plagräs ( TP Tärkea liittymä Yleiskaava-alue raja Naturham Fördjupad översiktspla redovisas separat ( NH Pieveerata Tarkeusalue rajoitus Hållplats Obebyggt Gåg- och cykelstråk ( H Pysäkki Kevytliikete pääreitti, yhteystarve Gästham Gåg- och cykelstråk ( GH Pieveesatama Kevytliikete pääreitti Fiskeläger Vadrigsled ± Kalastajakylä Vaellusreitti 0 1 2 3 Kilometer Skala 1:50 000 Atage KF 2013-04-15, 19 Fritidshusområde Loma-asutoalue Ladsbygdsutvecklig i stradära område Kehitettäva rataalue Turistädamål / Matkailupalveluje alue Kyrka och kyrkogård Kirkko ja Kirkkomaa Område för vidbruk Tuulivoimaloide alue Natioalpark Kasallispuisto Naturreservat Luoosuojelualue Gröstråk och skyddad atur Lähivirkistysaluet ja suojeltava luoto Övrig mark Maa ja metsätalousvaltaie alue 127