Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag



Relevanta dokument
Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap.

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP AGECAP

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

CENTRE FOR AGEING AND HEALTH - AGECAP VÄLKOMNA TILL FÖRSTA MÖTET MED AGECAPS REFERENSGRUPP 2017

Sexualitet, närhet & social stimuli på äldre dar

ALZHEIMER LEVNADSVILLKOR OCH GENETIK

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

CERA medlemsbrev oktober 2017

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 20 september 2017

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, , Anna Bengtsson

Demenssjukdomar och ärftlighet

Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

ETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Journalmall för psykiatrikursen

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/ / Vecka 16 / Kursvecka 1

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Falls and dizziness in frail older people

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

De äldres hälsoutveckling

Graviditet VT 2011 AÅ

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Suicidriskprevention genom forskning

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Journalmall för psykiatrikursen

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Kan man förebygga depression hos äldre?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Medicinska biobanken

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Forskningsdagen. Om preklinisk och klinisk spjutspets forskning i Göteborg. Program

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Dagens program -förmiddag

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

PSPB16, Kurs 6: Klinisk psykologi I, 23 högskolepoäng Course 6: Clinical Psychology I, 23 credits Grundnivå / First Cycle

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Inledning

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

The national SIMSAM network (I)

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP APPENDIX DETTA APPENDIX INNEHÅLLER INFORMATION OM FORSKNING FRÅN CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP.

ST kurs i neurokemi 3 5/ Laboratoriet för neurokemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder en vidareutbildning i neurokemi

Äldre och alkoholberoende Uppsala

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Familjära thorakala aortasjukdomar


Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

Bättre levnadsvanor. Jill Taube Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Introduktion till Äldre

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Pulmonell arteriell hypertension

Sjuksköterskeprogrammet (gällande från HT 2016)

Transkript:

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Rapport från Centrum för hälsa och åldrande AgeCap Ingmar Skoog, professor i psykiatri. Föreståndare för Forte-centret för åldrande och hälsa i Göteborg, AgeCap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborsg Universitet Göteborg,

Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap

AgeCap centrum för åldrande och hälsa är en FORTEfinansierad centrumbildning vid Göteborgs universitet som startade hösten 2013. ÖVERGRIPANDE MÅL: Studera och möjliggöra äldre personers kapabilitet vår förmåga att nå mål och göra saker som vi upplever som värdefulla.

För att förstå kapabilitet hos äldre personer behövs en tvärvetenskaplig ansats på flera nivåer:

AgeCap är en centrumbildning för samarbete mellan fem forskargrupper från olika discipliner vid Göteborgs universitet:

Sahlgrenska akademin Neurochemical Pathophysiology and Diagnostics NEUROCHEM Forskningsledare: Kaj Blennow

Samhällsvetenskapliga fakulteten/handelshögskolan Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age LEXLIV Forskningsledare: Björn Halleröd

Sahlgrenska akademin/samhällsvetenskapliga fakulteten Frail Elderly Support Research Group FRESH Forskningsledare: Synneve Dahlin-Ivanoff

Samhällsvetenskapliga fakulteten Adult Development and Aging ADA-Gero Forskningsledare: Boo Johansson

Sahlgrenska akademin Neuropsychiatric Epidemiology EPINEP Forskningsledare: Ingmar Skoog

www.agecap.gu.se

Sahlgrenska akademin Neuropsychiatric Epidemiology EPINEP

Ny H70-studie på fyrtiotalisterna Rock n roll generationen blir gamla

H70 STUDIEN GÖTEBORG Ålder 70 75 79 81 83 85 88 90 92 95 97 99 100 101 1901-02 + + + + + + + + + + + + + + 1906-07 + + + 1911-12 + + 1922 + + + + 1930 + + + 2015 1944 2014

Allmänna undersökningar Psykiatrisk undersökning Anhörigintervju Medicinsk undersökning (somatiska sjukdomar) Längd, vikt, blodtryck, mm Funktionsförmåga (ADL, iadl, mm) Social intervju, socialt nätverk, fysiska och sociala aktiviteter, kultur etc Psykometriska tester Personlighet (Eysenck, Five Factor, KASAM) Genus Blod och serum Genetiska analyser EKG Lungfunktion Fysiska funktionstester (gångtest, greppstyrka mm) Hörsel Syn Dietist, kroppssammansättning (Dexa) Datortomografi av hjärnan/magnetkamera Lumbarpunktion-Neurokemi

H85 STUDIEN GÖTEBORG Ålder 85 88 90 92 95 97 99 1901-02 + + + + + + + 1923-24 + + 1930 2015

95+ STUDIEN GÖTEBORG 70 75 79 81 83 85 88 90 92 95 97 99 100 101-107 1901-02 + + + + + + + + + + + + + + 1903 + + + + + 1904 + + + 1905-06 + + + + + + + 1907-09 + + + + 1910-12 + +

Kvinnoundersökningen i Göteborg År för undersökningen och åldrar Födelse år 1968 1974 1981 1992 2000 2005 2010 1908 60 66 73 84 92 97 101 1914 54 60 67 78 86 91 95 1918 50 56 63 74 82 87 91 1922 46 52 59 70 78 83 87 1930 38 44 51 62 70 75 79 N 1462 661 580 450

Forskningsområden Åldrandet Tidstrender Demenssjukdomar Psykiska sjukdomar Funktionsförmåga, kapabilitet Sex, sömn, suicidtankar Kroppsliga sjukdomar Personlighet, genus Missbruk

Bakgrund Populationsstudier görs inte på ett lab, där A alltid leder till B. Vi är ute i verkligheten Vanliga sjukdomar har många riskfaktorer och skyddande faktorer, som samverkar på ett komplicerat sätt En faktor är inte avgörande Livets lotteri Kaosteorin

Orsaken till Alzheimers sjukdom Amyloid AD Autosomal Dominant form

Överlevnaden ökar i hela världen

Befolkningen (millioner) i olika världsdelar Över 65 år Över 80 år 2005 2050 2005 2050 Europa 116 180 26 63 Asien 251 911 38 235 Afrika 31 129 4 20 Nord Amerika 41 93 12 33 Latinamerika 34 144 7 40 Världen 473 1457 87 391 UN World Population Prospects

Medellivslängden i Europa år 2100 blir 100 år Den första 200-åringen redan född? För första gången fler 65+ än personer under 5 år Antalet personer med demens i världen beräknas öka från 40 miljoner i dag till 130 miljoner 2050.

Vad betyder en ökad överlevnad? En friskare befolkning? Mer personer med sjukdomar och riskfaktorer överlever till hög ålder?

Blir vi friskare eller sjukare?

Vi blir friskare med våra sjukdomar

H70 STUDIEN GÖTEBORG Ålder 70 75 79 81 83 85 88 90 92 95 97 99 100 101 1901-02 + + + + + + + + + + + + + + 1906-07 + + + 1911-12 + + 1922 + + + + 1930 + + + 2015 1944 2014

100 Ålder Resan genom livet 70 50 0 1901 1930 1950 1971 2000 Årtal

Faktorer under graviditet Faktorer vid födsel Mödravård, barnavård Arbetsförhållanden, bostadsförhållanden Semester, lediga lördagar Infektioner, antibiotika, andra medicinska framsteg Föda, diet Formell och informell utbildning Etc etc