Delårsrapport 2014-08-31 med resultatprognos 2014-12-31
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1-11 Personalekonomisk redovisning 12-13 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 14 Kommunstyrelsen 15-21 Utbildnings- och fritidsnämnden 22-30 Socialnämnden 31 39 Resultaträkning, Finansieringsanalys, Balansräkning, Noter 40 51 Sammanställning drift- och investeringar 52 Driftredovisning 53 56 Investeringsredovisning 57 58 Redovisningsprinciper 59 60 Redovisningsbegrepp och ordlista 61 Adress: Fagersta kommun 737 80 Fagersta Telefon: 0223 44000 Hemsida: http:/ / www.fagersta.se
Delårsrapportens struktur Förvaltningsberättelse Det första avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen. Här ges en samlad beskrivning kommunens ekonomi och verksamhet perioden januari-augusti. Förvaltningsberättelsen inleds med en beskrivning av kommunens styrmodell. Därefter följer en redovisning av måluppfyllelse. Förvaltningsberättelsen innehåller därutöver en ekonomisk översikt och analys samt en personalekonomisk redovisning. Verksamhetsberättelser I det andra avsnittet beskrivs kommunens verksamhet nämndvis. Nämnderna beskriver uppdrag, årets händelser, måluppfyllelse samt ger sin syn på framtida utveckling. Bilagor I bilaga finns redovisning av ekonomiskt utfall till och med 2014-08-31, prognos för helåret, ekonomisk ställning per 2014-08-31 (balansräkning) samt en redovisning av utfall jämfört med drift- respektive investeringsbudgeten. Därutöver redovisas tillämpade redovisningsprinciper.
Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning En målstyrningsmodell infördes under år 2011. Utgångspunkten är visionen, Målbild Fagersta. Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål som utgör grund för de gemensamma inriktningsmål som antas av kommunstyrelsen. Nämnderna och samarbetsorganisationerna beslutar om effektmål. Effektmålen ska vara mätbara, realistiska, påverkbara, kända, tydliga, konkreta och tidsbestämda. Effektmålen redovisas i externbudget och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nämnderna antar verksamhetsmål som redovisas i nämndens internbudget och i nämndens interna årsredovisning. Målbild Fagersta Fagersta har en ledande roll i Bergslagens tillväxt och är en framstående kommun när det gäller social service, utbildning och klimattänkande. I Fagersta är det lätt att leva. Kommunen präglas av trygghet, samverkan och framtidstro. Det är nära till naturen och kulturen. I Fagersta finns det gott om tid för alla. Integrationen är en naturlig del i Fagerstas samhällsbyggande. Vi ska på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt prioritera följande områden: infrastruktur och trafik byggande och boende tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi. Allt detta ger Livstid: snabbheten att få offentlig och kommersiell service lättheten att ta sig till jobb och fritidsaktiviteter ömsesidigt ansvarstagande som skapar gemenskap och trygghet närheten till Västerås, Stockholm och andra viktiga knutpunkter. I Fagersta får du tid, lust och kraft att leva. Övergripande mål De övergripande målen för Fagersta kommun är: 1. Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande 2. Gott företagsklimat 3. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund 4. Bra utbildning 5. Trygg kommun 6. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer 7. Attraktiva boendemiljöer 8. Kommunal ekonomi i balans I april 2013 beslutade kommunfullmäktige om ytterligare ett övergripande mål, Fungerande integration. Målet gäller tillsvidare. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. För verksamheten ska mål och riktlinjer anges som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning anges. Utifrån ett verksamhetsperspektiv kan god ekonomisk hushållning definieras som att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföljningssystem. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Målen anger de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även nästkommande generation utan att en högre skatt ska behöva uttaxeras. Med utgångspunkt från kommunens ekonomiska situation, ska kommunen i form av mål ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen. God ekonomisk hushållning bedöms utifrån uppfyllelsen av de åtta övergripande målen, som i sin tur bedöms utifrån uppfyllelsen av gemensamma inriktningsmål och effektmål. Måluppfyllelse Uppfyllelsen av de övergripande målen bedöms utifrån hur väl nämnderna når upp till de effektmål som satts - 1 -
upp. Nedan sammanfattas måluppfyllelsen av ett urval av effektmålen. Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Under året har Fagersta blivit Finskt Förvaltningsområde. Genom att kommunen är aktiv inom sociala medier utökas möjligheterna för medborgarna att föra dialog med kommunen. Fokus ligger mer på kommunikation än ren information. Fagersta kommun är certifierad enligt Fair Trade City. Det innebär att kommunen varje år ska öka sina insatser inom området. Så sker också. Andelen inköpta rättvisemärkta produkter väntas öka. Fagerstas invånarantal växer. Därigenom investeras i byggande av nya förskolelokaler samt planeras för skolutbyggnad och utbyggd äldreomsorg. Enligt jämförelser i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) håller förskoleverksamheten hög kvalitet. Fler hemtjänsttagare och fler i särskilt boende än tidigare uppger att de är nöjda med kommunens bemötande. Den planerade biogasstationen beräknas komma i bruk först 2015 och inte 2014. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Gott företagsklimat I samverkan med handlarna har en handelsportal tagits fram. Kommunen medfinansierar även den centrumutvecklare som ska anställas hösten 2014. Arbete pågår med en fördjupad översiktsplan för Fagersta centrum med syftet att undanröja onödiga hinder för utveckling av centrum. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Vartannat år gör kommunen en medarbetarundersökning och 2014 års undersökning var på flera punkter mer positiv än den som gjordes 2012. Bland annat känner fler till värdegrunden och fler har genomfört medarbetarsamtal. Förskollärartätheten har ökat och i så gott som samtliga ämnen inom grundskolan finns behöriga lärare. Omvårdnadskomptetensen har ökat. Flera undersköterskor har utbildats inom ramen för Omvårdnadslyftet. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Bra utbildning En marginell försämring av att öka andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet har skett. Om de elever som varit mindre än fyra år i Sverige inte medräknas så är målet nått. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Trygg kommun Den största skogsbranden i Sveriges moderna historia har påverkat kommunen hårt och stora resurser har avsatts till att stödja de mest drabbade. SCB:s Medborgarundersökning indikerar att medborgarna i Fagersta känner sig mindre trygga än i medelkommunen. För att motverka detta genomförs åtgärder för att göra miljön vid Norra Station och in mot centrum mer attraktiv och trygg. Inom förskolan har en handlingsplan för barn med skyddad identitet tagits fram. Antalet fallskador på särskilt boende har minskat. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer Kommunen medverkar till installation av bredband på landsbygden. Bland annat har bidrag lämnats till byalag och en person har anställts för att arbeta med frågan. Under hösten 2014 planeras införande av en ny flexbusslinje, vilket ska leda till en mer tillgänglig kollektivtrafik. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Attraktiva boendemiljöer Under 2013 iordningställdes ett tjugotal tomter i sjönära läge i Norra Sjöhagen. Hittills har åtta tomter sålts och fler intressenter finns. Det planeras för ytterligare nio platser i anslutning till Malmen för att minska väntetiden till särskilt boende med 30 dagar i snitt. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Fungerande integration Särskilda medel har avsatts till integrationsfrämjande åtgärder, såsom stöttande av föreningar och finansiering av särskilda projekt genom den sociala investeringsfonden. - 2 -
Socialnämndens mål är att 40 procent av flyktingar, kvinnor och män, som avslutade etableringsinsatserna 2014 ska gå till egen försörjning under året. En handlingsplan har tagits fram för detta. Kommunens verksamheter erbjuder språkpraktikplatser. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Kommunal ekonomi i balans Kommunfullmäktige har antagit ett resultatmål som anger att resultatbudgeten ska ge ett överskott/ökning av eget kapital på ca 1 procent av kommunens egna kapital, vilket för år 2014 motsvarar 5,9 miljoner kronor (mkr). Kommunen prognostiserar ett underskott på 8,8 mkr för år 2014, vilket innebär att kommunen uppnår resultatmålet samt det övergripande målet om kommunal ekonomi i balans, när hänsyn tas till det justerade resultatmålet. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Utvärdering av god ekonomisk hushållning Den samlade bedömningen är att Fagersta kommun uppnår god ekonomisk hushållning. Verksamheterna beräknar kunna uppfylla flertalet av de uppsatta effektmålen. Den sammanfattande bedömningen är därför att kommunen kommer att uppnå målet om god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv. Kommunen beräknas uppfylla det övergripande målet Kommunal ekonomi i balans, för analys se ovan. Soliditeten är hög och kassalikviditeten är god. Kommunen har inga långfristiga skulder. Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört med övriga kommuner i Västmanlands län och även jämfört med övriga kommuner i riket. Detta visar Kommunforskning i Västsveriges rapport för 2012 där kommuner har jämförts utifrån fyra perspektiv och åtta nyckeltal. Rapporten för år 2013 publiceras i oktober. Jämförelser visar att kommunen har förhållandevis låga kostnader inom flera verksamhetsområden. Ett exempel är grundskola där Fagersta kommun ligger 3,1% under den strukturårsjusterade standardkostnaden. Den sammanfattande bedömningen är att Fagersta kommun kommer att uppnå god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet. - 3 -
Finansiell analys RK-modellen För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Modellen utgår ifrån fyra olika perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Resultat och kapacitet Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. Här analyseras och förklaras bland annat resultat och investeringsutveckling. Under kapacitet analyseras kommunens finansiella situation i ett längre perspektiv, exempelvis soliditetsutvecklingen och kommunens skuldsättning. Kostnaderna för Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) är ojämnt fördelade över året och där en förhållandevis hög andel av de beräknade kostnaderna kommer att belasta perioden septemberdecember. Helårsprognos Årets resultat prognostiseras till -8,1 mkr. Resultatet för år 2013 uppgick 24,1 mkr. Resultatutveckling Fagersta kommun har haft positiva resultat under en följd av år. Prognosen för 2014 visar dock på ett underskott på -8,8 mkr. Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Kontroll Med perspektivet kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Resultat och kapacitet 50 40 30 20 mkr 10 0-10 -20 Resultat (mkr) 41,9 25,8 24,1 18,2 2010 2011 2012 2013 prognos 2014-8,75 Resultat Förvaltning/Nämnd Utfall Utfall Prognos Bokslut Belopp i mkr 140831 130831 2014 2013 Kommunfullmäktige -0,6-0,7-1,4-1,3 Kommunstyrelsen -73,0-74,3-152,0-134,4 Utb- och fritidsnämnden -166,7-156,7-254,8-238,0 Socialnämnden -186,9-182,3-282,5-272,0 Summa nämnderna -427,2-414,1-690,7-645,7 Finansförvaltningen 473,3 454,8 682,0 669,7 Resultat/budgetavvikelse 46,1 40,7-8,8 24,1 Delårsbokslut Periodens resultat visar på ett överskott på 46,1 mkr jämfört med en prognos på -8,8 mkr på helåret. Per den sista augusti år 2013 uppgick resultatet till 40,7 mkr. Skillnaden år 2014 mellan periodens resultat och prognosen för helåret beror bland annat på att följande poster ingår i periodens resultat: Aktieutdelning från VB Energi, 11,8 mkr. Realisationsvinst vid försäljning av aktier eller finansiella instrument, 7,2 mkr Förändringen av semesterlöneskulden. För helåret prognostiseras en ökad kostnad, medan det för perioden redovisas en minskad kostnad på 8,1 mkr. Motsvarande gällde även för år 2013. God ekonomisk hushållning Avstämning mot balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting. Enskilda kommuner och landsting får inte besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Eventuella uppkomna underskott ska återställas inom tre år. Vid avstämning mot balanskravet är huvudprincipen att realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna. Periodens resultat uppgår till 38,9 mkr efter justering för realisationsvinster på 7,2 mkr. Balanskravet uppnås med god marginal. Avstämning mot resultatmålet Resultatmålet, 1% av eget kapital, uppgår till 5,9 mkr för år 2014. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har totalt anslagit 31,7 mkr av tidigare års resultatmässiga överskott. Totalt återstår 150,2 mkr av totalt avsatta 282,3 mkr. Det justerade resultatmålet uppgår till -25,8 mkr (5,9 mkr -31,7 mkr). Det prognostiserade resultatet på -8,8 mkr överstiger resultatmålet med 17,0 mkr. - 4 -
Avstämning resultatmål Resultatmål 1% av eget kapital 5,9 Disp. ur resultatdisposition Målbild 2012-1,8 Målbild 2013-1,7 Målbild 2014-0,3 Pensioner -4,2 Resultatutjämning -16,2 Häsobefrämjande åtgärder -1,0 Klimatbefrämjande åtgärder 0,0 Citybanan -2,1 Insatser för de mest sjuka äldre -4,4 Summa resultatdisp -31,7 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Procentuell förändring av skatter och generella statsbidrag jämfört med verksamhetens nettokostnader 2010 2011 2012 2013 prognos 2014 Justerat resultatmål -25,8 Ett vanligt mål för god ekonomisk hushållning är att årets resultat ska motsvara 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag. För Fagersta kommun innebär detta 13,5 mkr. Prognostiserat resultat på -8,8 mkr motsvarar -1,3% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Omvänt innebär resultatmålet på 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98%. Tabellen visar att nettokostnadernas andel beräknas utgöra 104,6 % av skatteintäkterna år 2014. Efter att hänsyn har tagits till det positiva finansnettot beräknas nettokostnadsandelen till 101,3%. Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Verksamhetens nettokostn inkl finansnetto Årets resultat prognos 2010 2011 2012 2013 2014 98,3% 99,7% 96,1% 98,7% 104,6% -2,8% -2,8% -2,9% -2,4% -3,3% 95,5% 97,0% 93,2% 96,3% 101,3% 4,5% 3,0% 6,8% 3,7% -1,3% Kostnads- och intäktsutveckling För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än intäkterna. Prognosen för år 2014 pekar på att verksamhetens nettokostnader kommer att öka med 11% medan skatter och generella statsbidrag enbart ökar med 4,8%. Intäkter Nettokostn Differens Skattesatsen år 2014 är 22,11 %. Budgetavvikelser Delårsbokslut Periodens budgetavvikelse uppgår till 50,3 mkr jämfört med 19,6 mkr i helårsprognosen. Förvaltning/Nämnd Periodiserad Utfall Budget- Belopp i mkr budget 140831 avvikelse Kommunfullmäktige -0,9-0,6 0,3 Kommunstyrelsen -106,1-73,0 33,1 Utb- och fritidsnämnden -169,9-166,7 3,2 Socialnämnden -188,3-186,9 1,4 Summa nämnderna -465,2-427,2 38,0 Finansförvaltningen 461,0 473,3 12,3 Resultat/budgetavvikelse -4,2 46,1 50,3 Budgetavvikelsen för perioden avseende kommunfullmäktige, utbildnings- och fritidsnämnden och socialnämnden avviker marginellt från helårsprognoserna. Överskotten är till största delen ej börbrukade medel som finns i buffert. För kommunstyrelsen redovisas ett större överskott på perioden. Detta beror i huvudsak på att ej förbrukade medel inom NVK räknas som återredovisade i delårsbokslutet och medel för oförutsett är till största delen oförbrukat. Finansförvaltningen visar överskott främst på grund av reavinster vilket ger ett lika stort budgetöverskott på perioden som i prognosen för helåret. Helårsprognos För helåret redovisas en total budgetavvikelse på 19,6 mkr, vilket innebär en förbättring med 4,5 mkr jämfört med prognosen per den sista juli. Förändringen avser kommunstyrelsen och finansförvaltningen. - 5 -
Förvaltning/Nämnd Budget Prognos Budget- Belopp i mkr resultat avvikelse Kommunfullmäktige -1,4-1,4 0,0 Kommunstyrelsen -159,2-152,0 7,1 Utb- och fritidsnämnden -254,8-254,8 0,0 Socialnämnden -282,5-282,5 0,0 Summa nämnderna -697,8-690,7 7,1 Finansförvaltningen 669,5 682,0 12,5 Resultat/budgetavvikelse -28,3-8,8 19,6 Kommunstyrelsen visar ett överskott på 7,1 mkr jämfört med budget, vilket innebär en förbättring med 3,2 mkr jämfört med föregående prognos. Överskottet beror i huvudsak på att verksamhetsbidraget till NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) beräknas bli 5,1 mkr lägre än budgeterat, varav direktion och administration beräknas ge överskott med 2,4 mkr och medel för oförutsett ger överskott med 1,5 mkr. Gatuverksamheten beräknas ge 1,6 mkr i överskott och 0,8 mkr avser överskott för verksamhetsfastigheter och 0,6 mkr avser underskott för bostadsverksamheten. Prognosen per den sista juli visade ett överskott med 2,4 mkr. Kostnaderna för verksamhetsbidraget till NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) beräknas till 0,2 miljoner kronor lägre än budget. Kostnaderna för övriga verksamhetsbidrag beräknas till 0,3 mkr lägre än budget. Kommunstyrelsens förvaltningar prognostiserar totalt ett överkott på 0,4 mkr. Överskottet avser främst högre intäkter än budgeterat. Därutöver redovisar kommunstyrelsen ett överskott på 1,1 mkr för anslaget för oförutsett. Prognosen per den sista juli visade ett överskott med 1,2 mkr. Överskottet avser medel för bland annat anhöriginvandring. Utbildnings- och fritidsnämnden prognostiserar, liksom i föregående prognos, ingen avvikelse mot budget. Grundskolan prognostiserar ett underskott på 0,2 mkr med anledning av ökade kostnader för tillsättning av extra resurslärare. Skolbarnomsorgen och förskoleklass beräknas ge ett underskott på 0,3 mkr på grund ökade personalkostnader. Särskolan visar ett överskott på 0,4 mkr på grund av ökade interkommunala intäkter. Förskoleverksamheten visar ett överskott på 0,3 mkr vilket beror på lägre personalkostnader för den nyöppnade förskolan Raketen. Kultur- och biblioteket aviserar ett mindre överskott på 0,1 mkr. Socialnämnden visar på en budget i balans. Helårsprognosen visar ingen avvikelse mot budget totalt sett. Individ- och familjeomsorg visar på underskott på 3,4 mkr. Ökningen av antalet barn- och familjehemsärenden har fortsatt och belastningen är hög. Vård- och omsorg ett underskott på 1,4 mkr. Främsta orsaken är ökade kostnader vid Malmen och Stolpvreten på grund av låg personaltäthet i förhållande till vårdtyngden. Det uppvägs av överskott på försörjning och arbete med 1,2 mkr och socialnämndens buffert tillsammans med förvaltningsövergripande med 3,6 mkr För finansförvaltningen prognostiseras ett överskott på 12,5 mkr. Det är en förbättring med 1,3 mkr jämfört med föregående prognos. Realisationsvinst från försäljning av finansiella tillgångar bidrar med 7,2 mkr, varav 2,4 mkr inom överlikviditetsportföljen och 4,8 mkr inom pensionsportföljen. För skatteintäkter och statsbidrag prognostiseras ett överskott mot budget på 1,3 mkr. Finansnetto exklusive reavinster är 1,2 mkr bättre än budget tack varebättre utdelning från VB Energi än budgeterat. Arbetsgivaravgifter och arbetsmarknadsförsäkringar beräknas bli 3,3 mkr lägre än budget. Pensionskostnader beräknas bli 0,8 mkr högre än budget. Kostnad för årets löneökningar är beräknade till 2,2 mkr lägre än budgeterat. 4,6 mkr har utbetalats till friskolan efter dom i kammarrätten. En kostnad avseende självrisk i samband med skogsbranden ingår i kostnaderna med 0,4 mkr. Reserven för det nya ytjämningssystemet om 3,1 mkr har frigjorts då samtliga förändringar nu ingår i skatteunderlagsprognosen. Investeringar Totalt beräknas nettoinvesteringar på 73,2 mkr för år 2014. Avvikelsen mot budget prognostiseras till 27,0 mkr. Förvaltning/Nämnd Budget Prognos Budget- Belopp i mkr avvikelse Kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen -90,5-63,5 27,0 varav kommunstyrelsen -1,5-0,3 1,2 varav NVK -89,0-63,2 25,8 Utb- och fritidsnämnden -5,3-5,3 0,0 Socialnämnden -4,3-4,3 0,0 Summa nämnderna -100,1-73,2 27,0-6 -
För kommunstyrelsens egna investeringar beräknas ett överskott på 1,2 mkr. Ett nytt ärendehanteringssystem ska införas och utgiften beräknas till 0,5 mkr. Kommunen har sålt tomter i Sjöhagen och Hedkärra för 0,2 mkr. Totalt för kommunstyrelsens egna investeringar innebär detta nettoinvesteringar på 0,3 mkr. NVK är entreprenör för huvuddelen av Fagersta kommuns investeringar och för år 2014 beräknas ett överskott på 25,8 mkr, varav merparten (19,2 mkr) avser investeringsprojektet på Mariaskolan som har försenats på grund av överklagad upphandling. I övrigt beror överskottet bland annat på att ofördelade investeringsmedel inte används. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Soliditet (%) 78 78 79 77 77 31 28 31 29 33 2010 2011 2012 2013 2014 delår Serie1 Serie2 Utbildnings- och fritidsnämnden och socialnämnden prognostiserar inga avvikelser mot budget. Större investeringar är bland annat satsningen på en dator per elev i årskurs 7-9, byte av debiteringssystem inom äldreomsorgen samt inköp av inventarier till äldreomsorgen och grundskola. 80 70 60 50 Mkr 40 30 20 10 0 16,1 16,2 17,1 19,0 Investeringar (mkr) 41,8 35,5 12,8 13,3 73,2 73,5 2010 2011 2012 2013 prognos 2014 Nettoinv Bruttoinv Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger, det vill säga eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. De starka resultaten har medfört en hög soliditet. Fagersta kommuns soliditet 2014-08-31 uppgår till 77% exklusive pensionsskulden och 33% inklusive. Soliditen per den sista augusti påverkas av det höga resultatet för perioden. Soliditeten per den sista december förväntas därför bli lägre. Skulder och borgensåtaganden År 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 mkr. Skulden har amorterats och kommunen är skuldfri sedan mars år 2004. Inga nya lån har tagits upp. Borgensåtagandena 2014-08-31 uppgick till 46,6 mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden avser två bostadsrättsföreningar. Kommunen har avsatt 20,4 mkr för eventuella framtida kostnader. Borgensåtagande för Vafab uppgår till 10,7 mkr. 50 45 40 35 30 Mkr 25 20 15 10 5 0 45,2 44,7 Borgensåtaganden (mkr) 43,4 45,3 45,6 2010 2011 2012 2013 delår 2014 Serie1 Finansnetto Finansnettot beräknas till 22,2 mkr för år 2014. Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader för lån. De finansiella kostnaderna består av i huvudsak av ränta på pensionsskulden. - 7 -
25 Finansnetto (mkr) 22,2 skulden (ansvarsförbindelsen). Diagrammet visar också hur stor del av kostnaderna som pensionsfonden beräknas täcka. 20 15 10 5 0 16,1 16,6 17,7 15,7 2010 2011 2012Netto 2013 prognos 2014 Pensioner Fagersta kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 432,3 mkr vilket är en minskning på 15,3 mkr jämfört med 2013-08-31. Minskningen beror framförallt på att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen är högre än skuldökningen. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensioner intjänade fram till 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen avser Fagersta kommun, NVU och NVK. Pensionsförplikt. (mkr) 2012-08-31 2013-08-31 2014-08-31 Avsättningar 49,9 56,2 59,5 Ansvarsförbindelse 352,5 391,4 372,8 Summa 402,4 447,6 432,3 Pensionsportföljen 175,8 185,0 205,0 Återlånade medel 226,6 262,6 227,3 Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning regleras i kommunens finanspolicy. Pensionsmedelsförvaltning och övrig långsiktig medelsförvaltning har skett i samråd med Söderberg & Partners som även har i uppdrag att bevaka att placeringar sker i enlighet med finanspolicyn Pensionsmedelsförvaltning För att utjämna kostnaderna för de ökande pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen, som når sin högsta nivå 2027, har Fagersta kommun byggt upp en pensionsfond. Enligt kommunens ekonomistyrningspolicy ska avsättningen budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Under perioden 2000-2011 har kommunen avsatt 102,2 miljoner kronor för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Diagrammet nedan visar den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensions- (mkr) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2013 2016 2019 2022 2025 Täcks av kommunen Källa: Söderberg & Partners 2028 2031 2034 2037 2040 Täcks av fonderingen 2043 2046 2049 2052 2055 Förvaltningen är konstruerad utifrån principen att den marknadsvärderade konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) alltid ska överstiga 100%. Konsolideringen per den sista augusti år 2014 uppgick till 124,0 %. Konsolideringen uppgick per den sista augusti år 2013 till 117,2%. Marknadsvärde (mkr) 2013-08-31 2014-08-31 Tillgångarna 187,0 205,0 Skulden 159,6 165,3 Konsolidering % 117,2% 124,0% Per den sista augusti år 2014 hade pensionsportföljen följande utseende, uttryckt som procentuell fördelning på olika tillgångsslag. Förvaltningen av pensionsportföljen har skett i samråd med Söderberg & Partners som även har i uppdrag att bevaka att placeringar sker i enlighet med finanspolicyn. - 8 -
Övrig långsiktig medelsförvaltning Nedan framgår placeringen av de medel som är avsatta till övrig långsiktig medelsförvaltning. Övrig långsiktig medelsförvaltning avser placering av överlikviditet som inte bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårsperiod. Likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltning på kort sikt avser placeringar som är två år eller kortare. Enligt kommunens finanspolicy ska kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Tillgångarna i kassa och bank uppgick till 154,3 mkr 2014-08-31, jämfört med 99,6 mkr 2013-08-31. Kontroll Det sista perspektivet åskådliggör vilken kontroll kommunen har över den finansiella utvecklingen samt finansiella målsättningar och planer, såsom exempelvis budgetföljsamhet. Uppföljning av ekonomistyrningspolicy Kommunfullmäktige fastställde i april år 2012 en ekonomistyrningspolicy för Fagersta kommun. Efterlevnaden av centrala principer redovisas nedan. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar ska vara finansierade. Det ska alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Målet kommer delvis uppfyllas. Eget kapital kommer att ianspråktas i enlighet med beslut i budget 2014-2016. Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Målet kommer att uppfyllas. Fagersta kommun kommer år 2014 att finansiera samtliga investeringar med egna medel. Över- och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandeen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Målet är delvis uppfyllt. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Målet är uppfyllt. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomi- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Målen har uppfyllts. Kommunkoncernen Den egentliga kommunkoncernen består av Fagersta kommun, Västbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) samt Norra Västmanlands - 9 -
Utbildningsförbund (NVU). Västerbergslagens energi AB Kommunen äger 20,8 procent (%) av Västerbergslagens Energi AB och aktieinnehavet är bokfört till 6,0 miljoner kronor (mkr). Det finns två helägda dotterbolag, Västerbergslagens Elförsäljning AB och Västerbergslagens Elnät AB. Aktieutdelning år 2014 uppgår till 11,8 miljoner kronor. Norra Västmanlands kommunalteknikförbund NVK startade verksamheten den 1 januari år 2004. Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. Norra Västmanlands Utbildningsförbund I kommunkoncernen ingår även NVU som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning. Övriga Fagersta kommun är delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Ombildning av Vafab Miljö AB till kommunalförbund pågår. Samverkansorganisation Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, planoch byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Fagersta kommun ingår i Södra Dalarnas räddningstjänstförbund (SDR). Ägarandelen är 19,5%. Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt lag åvilar var och en av medlemskommunerna. Fagersta, Avesta, Norberg, Skinnskatteberg och Hedemoras kommuner har en gemensam lönenämnd. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Fagersta och Norberg bildade 1 januari 2012 en gemensam ekonominämnd. Nämnden svarar för kommunernas ekonomiadministration. Fagersta kommun köper näringslivstjänster från Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta är medlem i Norra Västmanlands Samordningsförbund (FINSAM). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskattberg, Sala, Hallstahammar, Surahammar samt försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget Västmanland. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Omvärldsanalys och framtiden Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör följande bedömning i cirkulär 14:32: Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Fagersta kommun Folkmängden i Fagersta kommun ökade med 184 personer under första halvåret 2014, från 12 872 invånare till 13 056 invånare. Det stora ökningen beror till stor del på inflyttning från utlandet. Procentuellt har kommunens folkmängd ökat med 1,4%, vilket är den fjärde största procentuella ökningen i landet. Socialstyrelsen ställer krav på mer detaljerad biståndshandläggning vid särskilda boenden från och med år 2014, vilket eventuellt kan komma att påverka bemanning vid särskilt boende. Krav på högre språkkompetens bland omsorgspersonalen ökar. Ett samarbete kommer att ske med NVU för att bereda praktikplats inom vård och omsorg för personer med svenska som andraspråk. Det finns - 10 -
svårigheter att rekrytera utbildad personal och utbildningsnivån är låg. Olika tekniska och digitala lösningar inom vård och omsorg kommer att behövas för att höja kvaliteten och få ett effektivt resursutnyttjande. För kommunens flyktingar kommer möjligheten till egenförsörjning att vara avgörande. De flesta som går ur den så kallade etableringen är i behov av kompletterande försörjningsstöd från kommunen. En osäkerhetsfaktor är det ökande antalet barn och elever med annan etnisk bakgrund. De elever som har kommit via anhöriginvandringen ska nu integreras i grundskolan, vilket innebär ett ökat behov av studiehandledare och modersmålslärare. Behovet av förskoleplatser ökar kontinuerligt vilket resulterar i att behov finns att öppna ytterligare avdelningar inom verksamheten. Störst är behovet av avdelningar i den norra stadsdelen, där den nya förskolan Raketen öppnar tre nya avdelningar hösten 2014. Denna barnökning kommer att ge en spiraleffekt uppåt i grundskolans verksamheter. Kostservice kommer också att påverkas av den ökade volymen där utredning pågår om utbyggnad. Kommunens finansiella styrka gör att investeringar klaras med egna medel. Kommunen har borgensåtaganden som kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har avsatt medel för att kunna täcka delar av eventuella framtida kostnader. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Faktor Inverkan i mkr Löneökning med 1% -4,0 10 heltidstjänster +/- 4,0 Ökade kostn.för försörjningsstöd 10% -0,9 Förändrad utdebitering med 1 krona +/- 23,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv. +/- 4,2 Stefan Granqvist Vik. ekonomichef - 11 -
Procent Fagersta kommun Delårsrapport 2014-08-31 Personalekonomisk redovisning Delårsredovisning för perioden 120801 tom 130731 samt 130801 tom 140731 Antal anställda Kommunen hade 140731: 839 tillsvidareanställda samt 218 visstidsanställda totalt 1057 personer vilket är en ökning med 25 anställda jämfört med 130731. Antal anställda fördelade per anställningsmyndighet 2013-07-31 och 2014-07-31 (tillsvidare- och visstidsanställda) Anställningsmyndighet Antal anställda 130731 140731 Kommunstyrelsen 19 21 Norra Västmanlands ekonomiförvaltning 12 12 Socialnämnden 571 575 Utbildnings- och fritidsnämnden 430 449 Totalt 1032 1057 Åldersfördelning Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen 2014-07-31 är 45,2 år. 41,6 % är 50 år eller äldre, 44,7 % är i åldern 30-49 år och 13,7 % är 29 år eller yngre. Sysselsättningsgrad 34,30% 65,70% 35,9 % av kvinnorna och 22,6 % av männen är deltidsanställda. Löneskillnader. Tillsvidareanställd personal. Lönen avser 2014- års lönenivå. Heltid Deltid 60 50 40 30 20 10 0 < 22.001 22.001-25.000 25.001-28.000 28.001- Frånvaro Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning för perioden120801 tom 130731 samt perioden 130801 tom 140731. Hela kommunen 120801 130731 130801 140731 Total sjukfrånvarotid 5,07 6,02 Därav långtidssjukfrånvaro 26,33 33,18 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,15 6,12 Sjukfrånvarotid män 4,62 5,36 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el 3,83 5,50 yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-49 år 5,31 6,13 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 5,24 6,20 Kommunstyrelsens förvaltningar inkl NVE 120801 130731 130801-140731- Total sjukfrånvarotid 1,31 2,48 Därav långtidssjukfrånvaro 0 0 Sjukfrånvarotid kvinnor 1,50 2,03 Sjukfrånvarotid män 0,46 3,93 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 1,83 0 år el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-1,07 1,82 49 år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 1,57 3,41 Socialförvaltningen 120801 130731 Kvinnor Män Totalt 130801 140731 Total sjukfrånvarotid 5,81 6,80 Därav långtidssjukfrånvaro 26,80 31,76 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,86 6,75 Sjukfrånvarotid män 5,58 7,11 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 4,81 5,95 år el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-6,01 6,40 49 år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 5,97 7,65-12 -
Utbildnings- och fritidsförvaltningen 120801-- 130731 130801 140731 Total sjukfrånvarotid 4,31 5,43 Därav långtidssjukfrånvaro 25,99 36,24 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,47 5,69 Sjukfrånvarotid män 3,09 3,72 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 2,42 5,0 år el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 4,67 6,15 30-49 år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 4,56 4,41 Frisktal under perioden 130801-140731 Bland kommunens samtliga tillsvidareanställda arbetstagare var det 35,1 % som inte hade någon sjukdag och bland kommunens visstidsanställda, med månadslön, var det 35,7 % som inte hade någon sjukdag. Bland kommunens samtliga månadsavlönade arbetstagare var det 29,0 % av kvinnorna och 43,9 % av männen som inte hade någon sjukdag. Jämställdhet Fagersta kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 87,6 % av de anställda är kvinnor - 13 -
Kommunfullmäktige Ordförande: Ann-Christine Andersson Chef för Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning: Karolina Berglund Prognos 141231 Bokslut Utfall 140831 Utfall Resultat (kkr) Budget Prognos 2013 Budget Utfall 130831 Intäkter 9 715,3 9 715,3 8 593,5 6 476,9 5 993,4 5 295,1 Kostnader -11 090,3-11 090,3-9 870,9-7 393,5-6 639,8-5 972,9 Nettokostnad före kapitalkostnad -1 375,0-1 375,0-1 277,4-916,7-646,5-677,8 Kapitalkostnad Nettokostnad före kommunbidrag -1 375,0-1 375,0-1 277,4-916,7-646,5-677,8 Kommunbidrag, årsbudget 1 375,0 1 375,0 1 314,0 916,7 916,7 876,0 Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse 0,0 0,0 36,6 0,0 270,2 198,2 Uppdrag Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Efter 2010 års val har fullmäktige följande mandatföredelning: Vänsterpartiet 20, Socialdemokraterna åtta, Moderaterna tre, Sverigedemokraterna två (varav en har hoppat av och numera är partilös), Kristdemokraterna en och Folkpartiet en. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. För kontroll av nämndernas verksamhet har fullmäktige en kommunrevision. Norra Västmanlands Ekonominämnd ligger redovisningsmässigt under fullmäktige. Nämnden svarar för budgetprocess, årsredovisning och årsbokslut, budgetuppföljning med helårsprognos, löpande ekonomiadministration samt finansförvaltning för Fagersta och Norbergs kommuner. Förvaltningen tillhandahåller även ekonomiadministrativa tjänster åt Norra Västmanlands kommunalteknikförbund (NVK) och Norra Västmanlands utbildningsförbund (NVU) i enlighet med särskilda överenskommelser. Årets händelser Fullmäktige har bland annat antagit en policy för offentlig konst samt avgivit yttrande om bildandet av en regionkommun i Västmanland. Vidare har kommunens krishanteringsplan och kriskommunikationsplan uppdaterats och en utbildnings- och övningsplan tagits fram. En jämställdhetsstrategi har tagits fram. Genom att jämställdhetsintegrera Fagersta kommun får vi en kvalitetssäkring av våra verksamheter för medborgarna och även för våra medarbetare i kommunen. Vi säkerställer också att vi uppfyller kommunallagens krav på att kommunen ska behandla alla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Fullmäktige har inrättat en social investeringsfond där medel kan sökas av kommunens förvaltningar. Tanken bakom sociala investeringar är att garantera trygg och utvecklande uppväxt för alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Det ser vi genom ett positivt utfall när det gäller hälsa, lärande och trygghet. Satsningarna ska på lång sikt vara lönsamma för de enskilda medborgarna och för kommunen som helhet. Översiktsplanen för Fagersta kommun har aktualiserats under året. Norra Västmanlands Ekonominämnds delårsbokslut redovisas i egen rapport. Framtiden I september är det val, vilket innebär att ett nyvalt fullmäktige kommer att tjänstgöra för första gången i oktober 2014. - 14 -
Kommunstyrelsen Ordförande: Stig Henriksson (V) Kanslichef: Anders Kilström Personalchef: Anna Forssén Upphandlingschef: Mikael Eriksson Prognos 141231 Bokslut Utfall 140831 Utfall Resultat (kkr) Budget Prognos 2013 Budget Utfall 130831 Intäkter 4 880,0 5 080,0 6 747,2 3 253,3 3 907,3 4 063,5 Kostnader -163 493,4-156 566,1-140 540,7-108 995,6-76 532,0-77 992,6 Nettokostnad före kapitalkostnad -158 613,4-151 486,1-133 793,5-105 742,3-72 624,7-73 929,1 Kapitalkostnad -551,8-551,8-616,7-367,9-368,8-414,5 Nettokostnad före kommunbidrag -159 165,2-152 037,9-134 410,2-106 110,1-72 993,5-74 343,6 Kommunbidrag, årsbudget 157 927,0 157 927,0 154 942,1 105 284,7 105 284,7 103 180,7 Kommunbidrag, tilläggsanslag 1 238,2 1 238,2-1 192,3 825,5 825,5-644,8 Budgetavvikelse 0,0 7 127,3 19 339,7 0,0 33 116,6 28 192,3 Uppdrag Kommunstyrelsen har tre förvaltningar, kommunkansliet, personalkontoret samt upphandling och service. Överförmyndarverksamheten återfinns med egen nämnd under kommunstyrelsen med upphandlingschefen som chef. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsens förvaltningar ansvarar för administrativa tjänster och är internkonsulter i vissa frågor åt övriga förvaltningar. Under kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger även anslag till kommunens samarbetsorganisationer såsom Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR), Västmanland- Dalarnas gemensamma lönenämnd, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU), Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) och Norra Västmanlands Samordningsförbund (NVS). Målbild Den av fullmäktige antagna målbilden säger att kommunen på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt ska prioritera infrastruktur och trafik, byggande och boende samt tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi. Utifrån målbilden kommuniceras budskapet att Fagersta har en ledande roll i Bergslagens tillväxt och är en framstående kommun när det gäller social service, utbildning och klimattänkande. I Fagersta är det lätt att leva. Kommunen präglas av trygghet, samverkan och framtidstro. Det är nära till naturen och kulturen. I Fagersta finns det gott om tid för alla. Integrationen är en naturlig del i Fagerstas samhällsbyggande. Här får du livstid! Årets händelser 2012 blev Fagersta kommun certifierad som Fairtrade City. Under året omdiplomerades kommunen, vilket är ett uttryck för att vi arbetar på ett strukturerat sätt, tillsammans med handel och organisationer, för att öka konsumtionen av Fairtradeprodukter vilket ligger i linje med kommunens ambition om hållbar utveckling. I arbetet med att vara en attraktiv kommun har ett tjugotal sjönära tomter tagits fram i Norra Sjöhagen. Kommunkansliet arbetar med att sälja dessa. Till dags dato har åtta tomter sålts. Det finns även intresse från fler hugade spekulanter. I enlighet med att effektivisera administrationen har ett nytt digitalt ärendehanteringssystem upphandlats i samarbete med Norbergs kommun och ett par av våra samarbetsorganisationer. Driftsättning var beräknat till våren 2014 men beräknas nu sker först från årsskiftet 2014/2015. - 15 -
En handelsportal för Fagerstas handel har tagits fram genom bidrag från kommunen. Detta i syfte att stärka kopplingen mellan näringslivet och den attraktiva kommunen. Dessutom bidrar kommunen till finansiering av en centrumutvecklare för handeln i Fagersta. Arbete har även inletts med en fördjupad översiktsplan för att främja utvecklingen av centrala Fagersta. För att skapa förutsättningar för nyföretagande och gruvnäring deltar kommunen i projekter Den attraktiva regionen (DAR). Allt detta är ett led i arbetet med det övergripande tillväxtprogrammet. Kommunikationsenheten under kommunkansliet arbetar aktivt med sociala medier såsom Fagersta kommuns Face Book-sida. Därigenom inkommer många förslag gällande utvecklingen av Fagersta. Vidare sker regelbundet information via Fagersta Postens Mer-bilaga och via kommunens hemsida. Detta utvecklar vår medborgardialog på ett positivt sätt. Framför allt har informationen varit aktiv i utåtriktad information om kommunens integrationsarbete. Från hösten 2014 påbörjas arbetet med en förnyelse av kommunens intranät för våra anställda. Från februari 2014 är Fagersta kommun Finskt Förvaltningsområde. En av kommunens kommunikatörer arbetar med denna uppgift. Kommunstyrelsen har, tillsammans med Norbergs kommun, anställt en person för att stötta byalags arbete med att installera bredband på landsbygden. Bidrag har lämnats till Åvestbo Fiberförening till installation av fibernät. Medel har beviljats för projektering av tillbyggnad av Alfaskolan samt korttidsplatser på Solliden. Kommunstyrelsen har avsatt särskilda medel till integrationsåtgärder. Därigenom kan föreningar beviljas medel för insatser inom området. Genom den sociala investeringsfonden som kommunstyrelsen disponerar har medel beviljats till projekten Pilotsamverkan Nyanlända i Fagersta, Individuell anpassning av skolgång samt Språnget. Medel har beviljats till NVU för nyanlända elever. Arkivsamverkan fortsätter genom att kommunen säljer tjänster till Norbergs kommun och hyr ut arkivutrymme till Skinnskattebergs kommun. Ängelsberg och Västervåla. Kommunens krisledningsgrupp inkallades samma kväll och ett intensivt arbete påbörjades. Fredagen den 8 augusti fick de flesta återvända till sina hem. Dock dröjde det för de värst drabbade Stabäcksborna. Den största branden i Sveriges moderna historia har påverkat kommunen väldigt hårt och har sedan dess präglat en stor del av kommunkansliets arbete. I syfte att öka tryggheten har kommunstyrelsen beslutat om åtgärder för att göra miljön vid norra station och in mot centrum mer attraktiv. Under året har medel beviljats till Nordiska och Svenska Mästerskapet i wakeboard på sjön Eskiln, till upprustning och handikappanpassning av Onsjövallen, till båtklubben för röjning av Strömsholms kanal samt till arrangemangen Augustifesten och Battle of Fagersta. Kommunstyrelsen har dessutom fattat beslut om byggandet av en skatebowl i Vilhelminaparken. Sjukfrånvaron för kommunstyrelsens förvaltningar inkluderat Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning är 1,3 procent jämfört med 5,1 procent för hela kommunen. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse framgår av bifogade sammanställning. Som framgår är det ännu för tidigt att uttala sig om måluppfyllelsen i många fall då mätning sker i slutet av året. Följande kommentarer kan dock göras: Genom att kommunen använder Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) har verksamheterna och politiken fått bättre förutsättningar att jämföra kvalitet, kostnader med mera med relevanta kommuner. Det kan noteras att resultatet från medarbetarenkäten är något bättre än undersökningen år 2012. Kommunen har gjort stora lyft vad gäller hur många som känner till värdegrunden och hur många som får medarbetarsamtal. SCB:s medborgarundersökning indikerar dock att medborgarna i Fagersta känner sig mindre trygga än i medelkommunen. Resultatet är positivt när det gäller åtgärder för att stärka Fagerstas konkurrenskraft samt åtgärder för att verka för god integration. Den stora skogsbranden drabbade kommunen måndagen den 4 augusti. På kvällen utrymdes - 16 -