3. Förutsättningar 3.1 Transportpolitiska mål I regeringens proposition om transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56) är det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Med långsiktig hållbar avses såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt och kulturellt hållbar. I propositionen om infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20) kompletterades det övergripande transportpolitiska målet (prop.1997/98:56) med ett sjätte delmål om ett jämställt transportsystem samt en justering av delmålet om hög transportkvalitet så att det omfattar såväl medborgarna som näringslivet. Det övergripande målet preciseras i sex delmål: 1. Ett tillgängligt transportsystem 2. En hög transportkvalitet 3. En säker trafik 4. En god miljö 5. En positiv regional utveckling 6. Ett jämställt transportsystem I planeringen av ett nytt kommunikationsstråk mellan ökommunen Öckerö och Hisingen tas hänsyn till de transportpolitiska målen. Vägutredningen med tillhörande MKB strävar efter att bidra till dessa målen och därmed uppnå en så optimal trafiklösning som möjligt. 3.2 Utredningsområdets allmänna karaktär Landskapet kännetecknas av närheten till kust och hav. Öarna är flacka med, på de flesta ställen, kala klippor. Vegetationen är sparsam. Hisingen har en kraftigare topografi än öarna med berg i dagen på flera ställen. Rikligare vegetation finns främst i dalgångarna. Hästevikberg har en höjd av ca 50 meter över havet och stupar brant ner i havet åt väster medan det är flacka lutningar ner mot havet åt norr och söder. Mindre odlingsområden finns kring Hästevik samt vid Nolered. Stora delar av området ligger inom Göteborgs norra och södra skärgård som är av riksintresse för friluftsliv. Inom havsområdena finns områden av riksintresse för yrkesfisket. Farleden mellan Hisingen i öster och Björkö, Kalvsund och Grötö i väster är av riksintresse för sjöfarten. Rekreationsintressena inom området är stora och här finns flera badplatser och småbåtshamnar. Området utgör en rik kulturmiljö med bland annat ett mycket stort antal fornlämningar. Stora delar av utredningsområdet är bebyggt. 3.2 Befolkning och näringsliv Öckerö kommun omfattar bland annat 10 bebodda öar väster om Hisingen i Göteborgs norra skärgård. Kommunen har mer och mer integrerats i Göteborgsregionen. Kommunen är idag starkt beroende av centralorten Göteborg och övriga regionen för arbetstillfällen. Kommunens invånare kan utnyttja Göteborgs kulturliv och kommersiella service, medan Öckerö kommun erbjuder regionen en attraktiv skärgårdsmiljö. Antalet invånare i Öckerö kommun är ca 12 000 personer. En stor del av tidigare fritidshus byggs om till permanentboende vilket tillsammans med nybyggnation påverkar befolkningsökningen. Resandet till och från Öckerö kommun ökade med ca 90% under perioden 1978-1998. Från 1998 till 2001 ökade resandet med färjelinjerna med ca 5% per år. Då vägutredningen genomfördes (år 2001) pendlade ca 3 200 personer från Öckerö kommun varje dag, medan inpendlingen var ca 300 personer. Det område av Göteborgs kommun som omfattas av utredningen är delar av Västra Hisingen. Här finns tidigare fritidsbebyggelse som i hög grad permanentats tillsammans med ny åretruntbebyggelse. Här finns endast ett fåtal arbetstillfällen och arbetsutpendlingen är mycket hög. År 1997 var antalet invånare i den här delen av Västra Hisingen ca 4 500 personer. Trenden i området är att antalet människor som bor i området och arbetar på någon annan plats ökar ännu kraftigare. 11
3.4 Framtida planer I den aktuella delen av Västra Hisingen planeras ytterligare områden för bostadsbebyggelse. I Amhult skall det byggas ett nytt köpcenter som planeras vara klart 2004. Omkring köpcentret planeras nya bostäder, både hyresrätter och småhus. I Göteborgs nya översiktsplan (ÖP-99) har ett reservat för en ny väg till Hästevik och en tunnel genom Hästevikberg lagts in, som följer korridoren för bro alternativ Hästevik i vägutredningen (daterad 2001-06). Storleksordningen på en planerad utbyggnad norr om Hjuviksvägen rör sig om ca 300-500 bostäder. Myresjöhus har köpt upp det gamla militärområdet söder om Hjuviksvägen och planerar att bygga omkring 300 bostäder i området. Förtätningar pågår löpande. En ny väg har byggts ut från Lilla Hjuviksvägen till den nya skolan vid Torslandahallen. Vägens sträckning har valts med tanke på att den ska kunna kopplas på en eventuell ny väg till Hästevik. JM har precis byggt ut ett nytt bostadsområde med 33 bostäder, som kommer att kompletteras med butik och förskola, i korsningen Hjuviksvägen Torslanda Hästeviksvägen. Området som markerats i Göteborgs översiktsplan, ÖP-99, som möjligt utbyggnadsområde mellan Hjuviksvägen och Skagens Fyrs väg bedöms vara aktuellt för närstående utbyggnad. Inga nya detaljplaner är fastställda i Hjuvik- och Hästeviksområdet. Stadsbyggnadskontoret, distrikt Norr, i Göteborg har tagit fram ett koncept på en strukturstudie för västra Hisingen. Studiens syfte är att försöka visa hur man rent fysiskt kan planera för att nå de strategiska mål och visioner som satt ut i olika dokument som t.ex. Agenda 21 och kommunens översiktsplan. I strukturstudien har hänsyn tagits till den pågående vägutredningen för väg 155, delen Västra Hisingen - Öckerö kommun. På Björkö finns en markreserv, strax söder om befintlig bebyggelse, för framtida bebyggelse. Inom området finns utrymme för ca 20 lägenheter. Björkö Hästevik Torsland Kalvsund Am Lilla Varholmen Hjuvik Hällsvik Myrebo Grötö Stora Varholmen Gulmarkerade områden visar planerade utbyggnader norr och söder om Hjuviksvägen samt på Björkö. plan Fotbolls- Kalv- Amhults knö 12
3.5 Väg- och trafikförhållanden 3.4.1 Bil- och busstrafik Öckerö kommun nås från Hisingen via väg 155, Hjuviksvägen, och färjeläget vid Lilla Varholmen. Väg 155 ansluter på Hönö till väg 575 som löper från Hönö Klåva via Öckerö till färjeläget på norra Hälsö. Från färjeläget på Björkö går väg 1135 till Björkö hamn. När vägutredningen genomfördes bedömdes trafikökningstakten för väg 155 till 1% per år fram till år 2010 och en något lägre takt mellan 2010 och 2020. Utförda trafikmätningar visar att trafiken sedan år 1998 på Hjuviksvägen har ökat med nästan 5% per år. Detta innebär att de trafikflöden som i tidigare utredning beräknats för prognosår 2010 redan hade uppnåtts år 2001. Skälen till den snabba trafikökningen bedöms vara ökad arbetspendling, högre biltäthet och växande befolkningstal. Biltätheten inom Öckerö kommun är lägre än i andra kustområden kring Göteborg, och bedöms öka snabbare än Göteborgsregionen som helhet de närmaste åren. Antal fordon/dygn Antal fordon/dygn och år, på färjorna mellan Hönö respektive Björkö och Hisingen. 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 1000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 Antal fordon/dygn och år, på färjorna mellan Hönö respektive Björkö och Hisingen. Den röda linjen visar antal fordon enligt trafikmätningar. Den gula respektive blå linjen visar de beräknade trafikökningar som använts i utredningen daterad 2001-06 (gul) samt i denna komplettering (blå). 1995 År Prognos med trafikökningsfaktor 68% Prognos med trafikökningsfaktor 29% 2005 2010 2015 2020 2025 Se bilder på nästa uppslag för information om trafikmängder 1998 och 2001 samt i nollalternativet 2025. Trafikmängder år 1998 och 2001 (ÅDT) 13
Trafikutvecklingstalen för göteborgsregionen har justerats till en betydligt högre prognos för trafikökning jämfört med tidigare. Den årliga trafikökningen beräknas fram till år 2010 uppgå till ca 3%. (enligt SIKA, Statens Institution för Kommunikationsanalys). I nuvarande prognos beräknas, mer detaljerat, personbilstrafiken öka med 39% under perioden 1998-2010 och lastbilstrafiken med motsvarande 35%. Mellan åren 1998-2025 beräknas ökningen uppgå till 68% för både person- och lastbilstrafiken. På Hjuviksvägen, med tidvis mycket hög trafikbelastning i kombination med den ojömna riktningsfördelningen, är framkomligheten för bil- och kollektivtrafiken starkt begränsad. För resande med kollektivtrafik medför faktum att bussen ej går med över färjan ett komfort- och kontinuitetsproblem. Resandet med kollektiva transportmedel från Öckerö kommun med färja har varierat inom intervallet 22-24% av det totala antalet bil- och kollektivresenärer under åren 1996-1997. Detta ligger långt över andelen kollektivtrafikresenärer för boende längs Hjuviksvägen som bedöms uppgå till 12-15% av totala antal personresor. 3.5.2 Färjetrafik En tur på färjeleden mellan Lilla Varholmen och Hönö tar ca 13 minuter (exkl lastning), turen mellan Lilla Varholmen - Björkö tar ca 5-6 minuter (exkl lastning). Färjorna som trafikerar linjen till Hönö har en kapacitet av 75 bilar per tur och färjan som trafikerar linjen till Björkö kan ta 50 bilar per tur. På Björkö finns det kapacitet att klara färjor med 75 bilar. Med mindre ombyggnationer skulle man klara färjor med upp till 100 bilar. Maxkapaciteten på Hönöleden är för närvarande 450 fordon per timma och på Björköleden 200 fordon per timma. Öckerö kommun driver färjelinje för persontrafik och nyttotransporter från Öckerö till Björkö, Kalvsund och Grötö. Kapaciteten på Vägverkets färjor till Öckerö kommun bedöms för närvarande vara tillräcklig, sett över dygnet. Vid högtrafik uppkommer dock allt längre köer, främst på morgonen från Hönö. En fil på Hjuviksvägen (från färjeläget österut till Hällsviksrondellen) rymmer ca 120 bilar, d v s en Hönö- och en Björköfärja. Detta innebär att ö-trafiken fyller hela Hjuviksvägens kapacitet (en Hönö- och en Björköfärja). Skulle turtätheten på färjorna öka eller trafikmängderna öka från områdena Hjuvik och Hästevik blir framkomligheten mycket låg under högtrafik och periodvis stillastående. 11600 9800 10400 5400 8200 7200 10700 1600 12200 4800 2500 18500 19500 3300 22100 Beräknade trafikmängder år 2025 om dagens trafiksystem kvarstår (ÅDT) 14
Färjornas avgångstider har anpassats efter resenärernas efterfrågan vilket medför att antalet avgångar per timma varierar kraftigt mellan högtrafik och lågtrafik/nattrafik. Enligt Vägverket Färjerederiet klarar man idag färjeturer med tio minuters mellanrum utan att använda reservterminalen. Vid ytterligare utökad turtäthet är bedömningen den att fler färjelägen krävs av kapacitetsskäl. På Hönö Pinan kan utrymme skapas. Ytan på Lilla Varholmen är mer begränsad utan större intrång. Det finns möjlighet att anlägga en ny terminal på Björkö, söder om befintlig. Där skulle man också bättre klara angöring vid sydliga vindar. 3.5.3 Gång- och cykeltrafik Utmed Hjuviksvägen löper en separerad gång- och cykelbana. Cyklister har möjlighet att ta med sig cykeln ombord på färjan, men det kan inte ske separerat från biltrafik. Vägverket Färjerederiet planerar att separera oskyddade trafikanter från biltrafiken på färjorna till Öckerö kommun vilket innebär en ökad trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafiken vid transporten mellan Björkö och Hisingen oavsett om färjelinjerna förändras eller inte. 3.5.4 Spårburen trafik Idag finns ingen spårburen trafik på Västra Hisingen. Ämnet har dock tagits upp i flera planer och program för västra Hisingen de senaste åren. I Program för Västra Hisingen, som Stadsbyggnadskontoret i Göteborg gav ut i november 1990, har man bland annat tittat på en förlängning av befintligt spårvagnsspår ut mot Norra Älvstranden och Amhult. I programmet konstaterades att förlängningar av spårvagnslinjer generellt inte attraherar många nya resenärer. Det blir svårt att med konventionell spårvägsteknik konkurrera med dagens expressbuss från Västra Hisingen då expressbussen skulle vara ca 10 minuter snabbare. Man kan dessutom ifrågasätta om Öckeröborna är intresserade av att först åka buss-färja-buss och därefter byta till spårvagn/tåg i Amhult. I programmet fann man att det krävdes ett boendeunderlag på 50 000-80 000 personer för att kunna motivera en spårvägsutbyggnad. Idag bor i stadsdelen Torslanda samt i Öckerö kommun cirka 31 000 invånare. I översiktsplanen (ÖP99) finns en ny korridor för Hamnbanan inritad. Detta möjliggör att Hamnbanans nuvarande spår skulle kunna rustas upp för spårbunden trafik till västra Hisingen. Spåret skulle i så fall kunna förlängas och på så sätt nå upp till Amhult. Stadsbyggnadskontoret har i uppdrag att utreda detta. I detaljplan (antagandehandling) för Amhult centrum, daterad december 2002, har planeringen anpassats för att möjliggöra att i en framtid kunna dra fram spårburen trafik till Amhults centrum. I detaljplanen nämns att det är svårt att bedöma om och när förutsättningar kan komma att finnas för en utbyggnad. Stadsbyggnadskontoret har preliminärt studerat några spår- och terminallägen med en spårsträckning norr eller söder om Gösta Fraenckels väg. Sammanfattningsvis anpassas framtida bebyggelse på Västra Hisingen för att möjliggöra spårbunden trafik fram till Amhult. Att dra spår ut till Lilla Varholmen skulle innebära stora intrång både på boendemiljön samt på natur- och kulturmiljön. Spårburen trafik längs en ny dragning av väg 155 till Hästevik anses inte ha ett sådant boendeunderlag så att det kan motivera de kostnader en sådan dragning (som antagligen skulle behöva genomföras under mark för att klara kraven på lutningar) skulle innebära. Spårburen trafik har därför inte utretts vidare i denna komplettering. 15