Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4

Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Organisation... 4 Personal... 4 Bakgrundsstatistik elever... 5 Budget med materiella resurser och lokaler... 5 Presentation och förankring av mål... 5 Arbetet i verksamheten... 5 Viktiga händelser under året... 6 Åtgärder enligt föregående års rapport... 6 NKI höjd till 90 %... 6 NMI höjd till 80 %... 7 100 % behöriga till Högskolan... 7 Funktionell kvalitet... 8 Arbetssätt... 8 Uppföljning av målen... 8 Resultat... 9 Analys och bedömning av måluppfyllelsen... 11 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling... 12 Upplevd kvalitet... 13 Analys och bedömning av måluppfyllelsen... 15 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling... 16 Analys och bedömning av måluppfyllelsen... 17 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling... 17 Ändamålsenlig kvalitet... 17 Arbetssätt... 17 Uppföljning av målen... 18 Resultat ändamålsenlig kvalitet... 18 Analys och bedömning av måluppfyllelsen... 18 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling... 19 Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet... 19 Nya utvecklingsområden... 20 ipadsimplementering för personal och årskurs 1... 20 Arbetssätt... 20 Förväntad utveckling... 20 Resultat... 20 Uppföljning... 21 Kollegialt lärande... 21 Arbetssätt... 21 2

Förväntad utveckling... 21 Resultat... 22 Uppföljning... 22 Sammanfattning... 22 3

Vision och värdegrund Genom att vara en nyfiken, personlig och lärande organisation med stort engagemang bidrar Mikael Elias gymnasium Falun till lust att lära, mod att förändra och möjlighet att lyckas. Att lärande är en rolig, utmanande och ständig pågående process är en sammanhållande tanke och drivkraft hos både skolledning och lärare. Vi söker därför ständigt vägar att komma vidare inom pedagogisk utveckling och vill leda våra elever att möta världen med skarpa hjärnor och stora hjärtan. Vårt koncept är ganska enkelt; kvalitet. Vi vill och vi kan erbjuda välutbildade, utmanande och inspirerande lärare. Vi jobbar aktivt med pedagogisk utveckling i syfte att bli ännu bättre på att stimulera våra elevers lärande, allt för att våra elever skall utvecklas och få möjlighet att överträffa sig själva. Förutom hög kvalitet på undervisningen så tror vi att vägen till kunskap är glädje och gemenskap. På vår skola arbetar vi för ett öppet klimat med god sammanhållning och vi tycker att det är viktigt att vi bryr oss om varandra, både i och utanför skolan. Grundfakta om skolan/förutsättningar Mikael Elias Gymnasium i Falun startade 2008 och har stadigt ökat i elevantal sedan dess. Under läsåret gick det 134 elever på skolan, fördelat på 70 % flickor samt 30 % pojkar. Vi har tre högskoleförberedande program: Ekonomi-, Natur- och Samhällsprogrammet. Ansvarig chef är rektor Eva Hansson Skolans rektor har genomgått den statliga rektorsutbildningen, samt är behörig studie-, och yrkesvägledare. Organisation På skolan arbetar 9 lärare, två språklärare, skoladministratör, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt en rektor. Skolläkare och kurator finns och kommer in till skolan vid behov. Personal Antalet medarbetare: 11,0 Lärartäthet: 6,8 Antal behöriga lärare: 8 Antal obehöriga lärare: 3 4

Två av de obehöriga lärarna går under utbildning och beräknas vara behöriga våren 2015. En språklärare ingår i VAL-projektet och beräknas vara klar inom de närmaste två åren. Bakgrundsstatistik elever Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Ekonomiprogrammet 11 13 11 Naturvetenskapsprogrammet 13 11 14 Samhällsvetenskapsprogrammet 18 19 24 Totalt 134 elever fördelat på 42 elever i årskurs 1, 43 elever i årskurs 2 samt 49 elever i årskurs 3. Det går 35 elever på Ekonomiprogrammet, 38 elever på Naturprogrammet samt 61 elever på Samhällsprogrammet. Budget med materiella resurser och lokaler Skolan rymmer 6 klassrum med varierad storlek, 1 laborationssal för naturvetenskapliga ämnen, 5 studierum för elever och 2 lärarrum. Totalt förfogar skolan över ca 700 m2 lokalyta. Skolmaten intas på Kuselska restaurangen mitt i centrala Falun. Där får eleverna välja mellan fem olika rätter varje dag. Presentation och förankring av mål Vid en sammanfattning av läsåret 12/13 konstaterade personalgruppen att andelen nöjda och trygga elever är mycket hög på skolan. Vissa utvecklingsområden kunde ändå skönjas och dessa var skolmaten och mer lokalyta. Med bakgrund av detta bytte vi lunchrestaurang och arbetet med att finna större lokaler fortsatte och intensifierades. Arbetet i verksamheten Pedagogerna arbetar på ett varierande sätt och är väldigt engagerade, både i sina ämnen och i eleverna. Närheten till lärare och en stor elevdemokrati lyfts ofta som stora styrkor av våra elever. Vårt mentorskap är aktivt med både enskilda samtal och klassmöten. Under studietiden får eleverna låna en dator och introduceras på så sätt för ny teknik och lämpliga program. Vi har ätit på Kuselska restaurangen och kvalitén har varit hög enligt genomförda samtal med både våra elever och restaurangchef. 5

Undervisningen på Mikael Elias gymnasium i Falun präglas av att eleverna ska vara delaktiga och känna lust att lära och mod att förändra. Som exempel kan nämnas hur eleverna arbetat projektinriktat med hållbar utveckling och hälsa. Resan till England som alla i årskurs ett deltog i skapade också en lust hos många av eleverna att fortsätta utforska världen utanför Sverige. Viktiga händelser under året I år var det första gången för Mikael Elias i Falun som våra elever i årskurs ett fick åka till Oxford under vecka 10 där de tillsammans med EF fick utveckla sin engelska. Detta var väldigt uppskattat och våra elever kom hem med många fina minnen och nya språkkunskaper. För våra elever i årskurs två är det en stor upplevelse att få åka till Stockholm under Teoretiska Spelen i september. Under Teoretiska Spelen möts elever från alla Mikael Elias skolor i landet i lekfulla tävlingar och får en upplevelse som ger vänner för livet. Det blir också ett ypperligt tillfälle att göra ett antal studiebesök i huvudstaden, till exempel Riksdagen, Naturhistoriska museet m.m. I december firade vi Nobeldagen med tävlingar för alla årskurser under eftermiddagen. Det hela avslutades med en fin middag under kvällen på Grand hotell, där även prisutdelning för bästa klass i Sverige och i Falun ägde rum. Den 12 juni avslutades läsåret för årskurs 1 och 2 med skolavslutning på Grand hotell med fika och filmvisning. Den 13 juni var det student för våra elever i årskurs 3. Dagen började med fika och film samt stipendieutdelning. Efter betygsutdelning var det dags för den traditionella utsparken via trappen ut mot torget där eleverna togs emot av förväntansfulla familjer och vänner. Åtgärder enligt föregående års rapport NKI höjd till 90 % Åtgärder för att försöka höja NKI är enligt följande. Ny lunchrestaurang för att eleverna ska vara nöjda med sin skolmat. Mer stöd till elevrådet och tydliga beslutsvägar från ny rektor. Vi måste ha rymligare lokaler för att kunna utveckla skolan samt starta Alumni verksamhet. Resultatet för NKI hamnade på 81 % så vi nådde inte riktigt ända fram. Vi fick inte de nya lokalerna vilket påverkar resultatet eftersom vi i dagsläget är trångbodda. Elevrådet har upphört och det är svårt att få eleverna 6

engagerade att starta det igen, med stor sannolikhet beror dock detta på att de har ett stort inflytande på skolan utan elevråd och att de därför inte ser behovet av ett sådant. Alumni verksamheten har kommit igång till viss del där vi haft en äldre elev som kommit in och föreläst om sin nuvarande utbildning och högskoleprovet. Vi har också haft tidigare elever som arbetat under Öppet Hus kvällar. NMI höjd till 80 % För att höja NMI krävs större lokaler med ett ordentligt personalrum. Skolan behöver också anställa en administratör på 4 dagar i veckan, detta kommer att minska lärarnas arbetsbörda. Ny erfaren rektor kommer att ge stabilitet. Resultatet för NMI blev 83 %, detta trots att vi inte fick de större lokalerna vi hoppades på. Anställningen av en administratör på 4 dagar i veckan samt att den nye rektorn skapade tydliga rutiner och beslutsvägar gjorde att medarbetarna upplevde en tydlig förbättring som visade sig i resultatet. 100 % behöriga till Högskolan Skolan satsar extra på matematikundervisningen och studiestuga för alla elever i de ämnen de har behov av. Fortsatt satsning på omvärldskontakter och likvärdig bedömning enligt tidigare år. Resultatet visar att 88 % av våra elever blev behöriga till högskolan. Skolan nådde tyvärr inte målet trots de insatser som gjorts. Detta kan till viss del bero på att kraven är högre i Gy11 där man exempelvis måste ha ett godkänt gymnasiearbete för att bli högskolebehörig. Skolan har kommit en god bit på vägen i det ständigt pågående kvalitetsarbete som ska leda till förbättring och detta arbete kommer självklart aldrig att bli klart utan fortsätter under nästkommande läsår. 7

Funktionell kvalitet Arbetssätt För att nå en hög måluppfyllelse och därmed en god funktionell kvalitet har vi under året arbetat med bedömning och betygsättning i lärargruppen, veckovisa uppföljningar av elevnärvaron samt skapat tydliga rutiner vid risk för F i betyg. Vi har haft en basgrupp i matematik där några elever har läst om hela kurser i matematik, alternativt fått extra stöttning i pågående kurs när läraren bedömt att behovet har funnits. Under vårterminen så har även en extralärare gått in som stöd i kursen matematik 2. En gång per vecka finns även studiestuga för alla elever att tillgå i de ämnen som just varje enskild elev behöver ha stöttning i. Uppföljning av målen Diskussioner kring hur väl eleverna når sina mål förs varannan vecka på elevvårdsmötena och vid de terminsvis återkommande klasskonferenserna. Vid vårterminens början så stämde rektor också av hur måluppfyllelsen bland samtliga elever såg ut, samt hur många elever som riskerade att inte nå E i någon kurs. Efter den avstämningen så sattes en extraresurs in i kursen Matematik 2b eftersom måluppfyllelsen där riskerade att bli väldigt låg. 8

Resultat Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt per program jämfört med rikssnitt per program förra året. Summa per program % Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 Högskolebehöriga på skolan 12/13 EK 16,62 82 % SA 14,60 15,40 14,70 91 % 95 % 92 % NA 16,34 17,40 16,00 86 % 90 % 95 % Skolan totalt 15,53 16,20 88 % 93 % Högskolebehöriga riket 13 Meritvärdet på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) sjunker från 15,4 föregående år till 14,6 för läsåret 13/14. Meritvärdet sjunker även på Naturvetenskapsprogrammet (NA) från 17,4 föregående år till 16,34 för läsåret 13/14. Meritvärdet för Ekonomiprogrammet (EK) går inte att jämföra med föregående år eftersom det är först detta läsår 13/14 vi har en avgångsklass. Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Program Totalt elever Examensbevis Studiebevis Ekonomiprogrammet 11 9 2 Naturvetenskapsprogrammet 14 12 2 Samhällsvetenskapsprogrammet 23 21 2 Andelen elever av samtliga avgångselever som fullföljer sin utbildning motsvarar 88 %. Andelen som erhållit ett studiebevis är således 12 %. 9

Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för skolans alla elever (alla betyg som är satta under skolåret). Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 42 0 0% 1 2% 6 14% 15 36% 13 31% 7 17% Sv1 NP 39 0 0% 1 3% 5 13% 15 38% 15 38% 3 8% Sv2 38 2 5% 3 8% 3 8% 12 32% 10 26% 8 21% Sv3 45 2 4% 3 7% 5 11% 6 13% 15 33% 14 31% Sv3 NP 49 1 2% 4 8% 5 10% 9 18% 13 27% 13 27% Ma1b 33 0 0% 16 48% 4 12% 5 15% 4 12% 4 12% Ma1b NP 29 2 7% 11 38% 5 17% 5 17% 3 10% 3 10% Ma1c 13 0 0% 2 15% 3 23% 4 31% 1 8% 3 23% Ma1c NP 13 0 0% 2 15% 3 23% 4 31% 3 23% 1 8% Ma2b 30 10 33% 10 33% 4 13% 5 17% 1 3% 0 0% Ma2b NP 30 11 37% 10 33% 4 13% 2 7% 1 3% 0 0% Ma2c 13 0 0% 2 15% 5 38% 3 23% 2 15% 1 8% Ma2c NP 13 0 0% 2 15% 6 46% 3 23% 2 15% 0 0% Ma3c 13 1 8% 4 31% 2 15% 1 8% 1 8% 4 31% En5 44 2 5% 5 11% 4 9% 10 23% 16 36% 7 16% En5 NP 42 2 5% 4 10% 3 7% 10 24% 18 43% 5 12% En6 41 3 7% 7 17% 10 24% 6 15% 8 20% 7 17% En6 NP 41 2 5% 7 17% 10 24% 8 20% 7 17% 6 15% Hi1b 44 0 0% 11 25% 8 18% 13 30% 4 9% 8 18% Id1 39 4 10% 11 28% 8 21% 8 21% 4 10% 4 10% Na1b 36 0 0% 7 19% 5 14% 6 17% 9 25% 9 25% Re1 46 1 2% 4 9% 7 15% 4 9% 7 15% 23 50% Sa1b 45 0 0% 3 7% 11 24% 11 24% 9 20% 11 24% Sa2 39 1 3% 8 21% 5 13% 15 38% 5 13% 5 13% Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 46 0 0% 7 15% 8 17% 8 17% 10 22% 13 28% Sv2 46 0 0% 1 2% 7 15% 15 33% 8 17% 15 33% Sv3 45 2 4% 3 7% 5 11% 6 13% 15 33% 14 31% Ma1b 32 0 0% 11 34% 7 22% 5 16% 5 16% 4 13% Ma1c 16 0 0% 5 31% 0 0% 7 44% 2 13% 2 13% Ma2c 15 0 0% 4 27% 1 7% 6 40% 2 13% 2 13% Ma3c 14 1 7% 5 36% 4 29% 2 14% 0 0% 2 14% En5 48 0 0% 5 10% 6 13% 13 27% 11 23% 13 27% Hi1b 48 1 2% 7 15% 6 13% 16 33% 10 21% 8 17% Id1 48 3 6% 5 10% 8 17% 23 48% 7 15% 2 4% Na1b 34 0 0% 11 32% 3 9% 8 24% 10 29% 2 6% Re1 48 1 2% 5 10% 7 15% 4 8% 7 15% 24 50% Sa1b 48 0 0% 7 15% 11 23% 9 19% 7 15% 14 29% Sa2 40 0 0% 7 18% 10 25% 9 23% 2 5% 12 30% 10

Analys och bedömning av måluppfyllelsen Meritvärde och högskolebehörighet Skolans meritvärde ligger ganska precis på förra årets medelvärde för riket, både på Samhälls- och Naturprogrammet. En starkt bidragande orsak till detta är att i det nya F-A betygssystemet som infördes 2011 ställs det högre krav för att nå högre betyg än i det tidigare betygssystemet IG-MVG. Antalet elever som når högskolebehörighet på skolan sjönk från 93 % läsåret 12/13 till 88 % läsåret 13/14. Detta kan antas bero på skärpta krav för gymnasieexamen inom ramen för Gy11. Nationella-provresultat i jämförelse med slutbetyg Den huvudsakliga anledningen till att det förekommer vissa skillnader mellan nationella prov-betyg och slutbetygen i de olika kurserna är att ett nationellt prov inte ger eleverna möjlighet att visa upp kursens alla kunskapskrav. Andra vanligt förekommande orsaker är provstress/ångest eller sjukdom. I tabellen finns inga större eller anmärkningsvärda skillnader mellan betyg på NP och elevernas slutbetyg, i kommande analys finns en del förklaringar till de smärre skillnader som ändå finns i vissa kurser. Svenska 1/SVA 1 7 av 42 resultat varierade och det beror bl.a. på sådana faktorer som att oavsett hur bra eleven formulerat sig så får man F på uppsatsen om man glömt att hänvisa till källan. Det innebär ju inte i sig att eleven inte uppnått kriterierna i kursen, men det drar ju ner det sammanvägda NPbetyget (det här gäller två av de sju eleverna). Övriga 5 elever har under läsårets gång visat att de uppnår kunskapskraven för sitt erhållna betyg och i enlighet med Gy 11 så ska det nationella provet vara en del av betygsättningen. Ma2b 28+2 elever har läst kursen. 61% godkända resultat på NP. 71,1% godkända resultat i slutbetyg. 2 elever som har särskilt åtgärdsprogram och inte har skrivit NP får F i kursen och erbjuds läsa om kursen kommande läsår. 7 elever får högre kursbetyg än betyget på nationella provet vilket motiveras med att eleverna visat tillräckliga kunskaper för betygssteget på andra skriftliga prov under kursen. Av de som skrev NP fick 11 elever F, av dessa nådde 8 stycken inte kunskapskraven och fick därför F i slutbetyg på kursen. Indikationer på att ett flertal elever kanske inte skulle klara målen för godkänt i kursen kom 11

relativt tidigt och därför sattes extrastöd, i form av en extralärare, in i början av vårterminen. Det fanns alltså alltid två lärare på plats på lektionerna och detta i redan relativt små grupper (18 respektive 13 elever). Trots detta var det alltså relativt många elever som inte nådde målen, dessa elever erbjuds göra prövning i augusti samt läsa om kursen igen i komprimerad form under HT -14. Åtgärdsprogram upprättades tidigt på samtliga elever som inte nått godkända resultat. Ma4 8 elever har läst kursen, 87,5% av eleverna når godkända resultat på NP och i slutbetyg. 3 elever får högre kursbetyg än betyget på nationella provet vilket motiveras med att eleverna visat tillräckliga kunskaper för betygssteget på andra skriftliga prov under kursen som pågått under lång tid. En elev har ej nått kunskapsmålen och kommer att läsa om kursen. Engelska 5 19 % av slutbetygen skiljer från betyget på det nationella provet. Det handlar om 8 elever, varav 5 elever fick högre slutbetyg än betyget från det nationella provet, och 3 elever fick lägre slutbetyg än betyget från det nationella provet. 4 elever skrev ett B på nationella provet, men fick ett A i slutbetyg. 1 elev skrev ett C på det nationella provet, men fick ett B i slutbetyg. Dessa 5 elever har under läsårets gång visat att de uppnår kunskapskraven för ett A, respektive ett B. 2 elever skev ett A på det nationella provet, men fick ett B i slutbetyg. 1 elev skrev ett B på det nationella provet, men fick ett C i slutbetyg. Dessa elever har under läsårets gång inte uppfyllt alla kunskapskraven för ett A, respektive ett B. Det finns 2 elever som inte nått godkänt resultat, varken på det nationella provet eller i kursen. Dessa två elever började läsa engelska för bara några år sedan och har fått jobba mycket hårt med kursens innehåll för att både förstå och kunna arbeta med kursen. Genom stöd via studiestuga, e-lab samt individuella lärarträffar och extra uppgifter har en stor utveckling och förbättring skett, dock nådde de inte ända fram till ett godkänt resultat. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Målet är att samtliga elever ska vara minst godkända i samtliga kurser och att 100 % av eleverna får ett examensbevis och därmed blir behöriga att studera på högskola och universitet. Tyvärr nådde vi inte dessa högt 12

uppställda mål under föregående läsår och det systematiska kvalitetsarbetet för att nå dem under nästa läsår kommer självklart att fortgå under nästa läsår. Eftersom en relativt stor grupp av elever, trots extrainsatta resurser, inte nådde målen i Matematik 2b så kommer dessa att få möjlighet att läsa om kursen. Lärarna kommer att få mer tid till att planera samarbeten och projekt mellan ämnen som kan bidra till att minska elevernas arbetsbörda och även öka deras förståelse för helheten i sin utbildning. Efter kvalitetsinspektion från Skolinspektionen, som tyckte att vi gjorde ett mycket gott arbete med Gymnasiearbeten, så kommer vi att finslipa våra rutiner kring dessa och framförallt öka tydligheten gentemot eleverna när det gäller vad de måste åstadkomma för att kunna få betyget E. I tjänstefördelningen har vi också gjort utrymme för en av pedagogerna att utöva specialundervisning vid behov. Upplevd kvalitet Arbetssätt Vi har ätit på en ny lunchrestaurang för att eleverna skulle bli mer nöjda med sin skolmat. Tanken var också att elevrådet skulle få mer stöd för att på så sätt öka det formella elevinflytandet, men elevrådet har dock upphört och det har varit svårt att få eleverna engagerade att starta det igen. Med stor sannolikhet beror dock detta på att de har ett stort inflytande på skolan utan elevråd och att de därför inte ser behovet av ett sådant. Vi har också arbetat med att förtydliga beslutsvägar och i detta arbete har den nya rektorn varit pådrivande. Arbetet med att utöka lokalytan har fortgått, men tyvärr inte gett några resultat än så länge. Uppföljning av målen Målen har följts upp genom en kundundersökning av ett externt marknadsbolag, Markör vars resultat vi tagit del av och jobbat vidare med. Enkäten gjordes på skoltid, detta för att så många som möjligt skulle delta. 13

Resultat-elevundersökning 100 90 80 70 79 72 74 70 64 65 67 69 65 67 69 67 94 86 88 81 NKI 2013 60 50 NKI 2014 40 30 20 RekommendaFonsgrad (Andel 7-10) 2013 RekommendaFonsgrad (Andel 7-10) 2014 10 0 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Falun 100 90 80 70 60 50 85 83 77 79 78 80 77 74 67 67 67 45 95 90 86 78 Trivselgrad 2013 Trivselgrad 2014 (Andel 7-10) (Andel 7-10) 40 30 20 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 10 0 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Falun 14

Jag tycker aw personalen på skolan tar hänsyn Fll vad vi elever tycker och tänker 73 85 Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 66 77 Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för aw alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 81 85 93 94 93 94 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mikael Elias totalt Skola Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för aw nå de olika betygen. 65 82 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så aw det ska gå så bra som möjligt för mig. 72 85 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 61 79 Mina lärare gör så aw jag får lust aw lära mig mer. 64 81 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Mikael Elias totalt Skola Analys och bedömning av måluppfyllelsen NKI:n och rekommendationsgraden har totalt sjunkit något i jämförelse med tidigare år, men ligger fortfarande på en väldigt hög nivå i jämförelse 15

med både AcadeMedias skolor som helhet och de andra Mikael Elias gymnasierna. Vårt mål att få större lokalyta har inte nåtts, trots att vi arbetat för det en längre tid, detta har förmodligen påverkat resultatet i negativ riktning. Ny rektor och flera nya lärare i en liten organisation har förmodligen också påverkat resultatet eftersom eleverna uppskattar den nära relation som de har med sina lärare och den tar ett tag att skapa. Att elevernas datorer inte riktigt ha hållit måttet prestandamässigt för deras behov har med stor sannolikhet också påverkat resultatet. Det viktigaste är dock att våra elever fortfarande känner sig trygga och trivs med sin skola och det verkar de, av svaren på enkäten att döma, göra. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Eftersom det har visat sig vara svårt att få eleverna att engagera sig i ett elevråd så är tanken att vi ska starta tre programråd där rektor har lunchmöten med 1-2 elever från varje klass från ett program två gånger per termin. Detta programråd kommer att ta upp en del av de områden som vi har sämre resultat i 2014 som t.ex. studiero, eleverna kommer också att kunna få och kan delge information under mötena. Vi kommer också att diskutera deras undervisning, utveckling av skolan osv. Rektor kommer att fortsätta med rektorsfika och ha det oftare (en gång per månad) där hon bjuder ut ett par elever från samma årskurs och de går ifrån skolan och fikar. Vi kommer också att starta ett matråd för att eleverna ska få delaktighet i deras matsedel. Låta eleverna få möjlighet att söka som elevskyddsombud och utbilda de så att de blir delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete. Köpa in ipad:s till eleverna istället för de datorer som inte riktigt fyllt deras behov prestandamässigt. 16

Resultat-medarbetarundersökning 100 90 80 70 60 83 73 69 68 6160 91 8687 85 83 84 93 91 85 81 76 76 78 80 76 75 71 68 50 AcadeMedia totalt 40 30 Mikael Elias Falun 20 10 0 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex AWrakFvitet AWrakFvitet Analys och bedömning av måluppfyllelsen NMI:n har kraftigt förbättrats sedan föregående läsår och ligger väldigt högt både i jämförelse med Academedia som helhet och med de andra Mikael Elias gymnasierna. Detta beror förmodligen på ett flertal faktorer, skolan har dels anställt en administratör som avlastar lärarna i det dagliga arbetet, dels en ny erfaren rektor som har gett både trygghet, stabilitet, tydliga rutiner och beslutsvägar. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling När arbetet med att få större lokaler lyckas så kommer personalens behov att bättre tillgodoses och förmodligen även öka nöjdheten ytterligare. Ändamålsenlig kvalitet Arbetssätt Lärarna arbetar ständigt med högskoleintroducerande metoder och arbetssätt för att eleverna ska bli väl förberedda för fortsatta studier. Vi uppmuntrar också eleverna till att söka sig vidare till högre studier bland 17

annat genom att ha inspirationsföreläsare som kommer och berättar om deras väg till deras nuvarande yrke. Uppföljning av målen Den ändamålsenliga kvaliteten har följts upp av ett externt marknadsundersökningsbolag, Markör. Enkäten gick ut till de elever som slutade skolan för tre år sedan, alltså 2011. Resultat ändamålsenlig kvalitet Hur väl tycker du aw utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du aw Fden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du aw Fden på din skola förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekommendera skolan Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker Fllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med relafonen Fll Om du tänker Fllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker Fllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 60 76 36 50 82 100 77 100 79 76 81 100 79 100 78 88 80 100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias totalt Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias Falun Analys och bedömning av måluppfyllelsen Eleverna visar sig vara väldigt nöjda med sin tid på skolan och det är självklart väldigt roligt att se. Jämfört med övriga Mikael Elias skolorna i landet visar våra siffror att de verkligen uppskattat skolan i sin helhet, undervisningen, relationen till lärarna och deras engagemang. Det enda som de var lite mindre nöjda med är kamraterna och förberedelsen inför arbetslivet och det kan till stor del förklaras av att skolan dels var väldigt liten 2011, dels av att våra program är högskoleförberedande program och inte yrkesförberedande. 18

Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Vi har sedan 2011 arbetat mycket med stämningen och sammanhållningen på skolan och de två senaste årens NKI vittnar om att det arbetet till stor del varit väldigt lyckat. Vi har också, framförallt under det senaste läsåret, arbetat mer mot olika företag samt haft en hel del gästföreläsare i syfte att inspirera och förbereda för högskolan och det kommande arbetslivet. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet De styrkor vi uppvisar är framförallt den lilla skolans positiva sidor. En alla känner alla-effekt och en nära relation till lärarna, vilket kan innefatta allt från personlig coachning till extrahjälp med studierna. Den lilla basgrupp i matematik som sattes samman för att höja måluppfyllelsen för ett antal elever gav goda resultat och alla elever i gruppen nådde godkänt betyg. Samarbetet med EF och resan till Oxford i februari gav ökade kunskaper i både engelska och andra ämnen, men bidrog också starkt till en stark sammanhållning mellan eleverna. Arbetet med formativ bedömning fortskrider och ger eleverna en tydlig bild i hur de ska utvecklas vidare mot högre kunskapsmål. I detta arbete kommer lärarna att utveckla mer tydliga matriser. Då vi uppmärksammat att eleverna, periodvis, upplever en stress över för många skrivuppgifter kommer vi att arbeta mer med sambedömning i skriftliga uppgifter för att på så sätt minska elevernas arbetsbörda. Våra meritvärden har sjunkit något jämfört med föregående år och det beror förmodligen på det nya betygssystemet och de ökade kunskapskraven som det medförde, till nästa läsår kommer detta att bli ett fortsatt utvecklingsområde så att detta inte blir en trend utan en engångsföreteelse. 19

Nya utvecklingsområden ipadsimplementering för personal och årskurs 1 Som en del i skolans väg mot ökad måluppfyllese och högre meritvärde för läsåret 14-15 tror vi att ny teknik i form av en ipad kan vara en hjälp både för lärare och elever. Den bidrar till ett interaktivt lärande och är bra för elever med funktionshinder eller diagnoser eftersom det finns ett stort utbud av appar och tillbehör som stöd i deras skolarbete. En ipad är enkel att ta med jämfört med en dator. Den är betydligt smidigare, kommer snabbt igång genom snabb uppstart, har bättre batteritid och bättre tillförlitlighet. Den är driftsäkrare och förhoppningsvis hållbarare. Andra fördelar är att det inte tillkommer några licenskostnader samt att det är gratis uppdateringar av operativsystem och appar. Arbetssätt För att implementera ipadsen så har vi redan under våren startat med två stycken utbildningstillfällen för personalen. Detta arbete fortsätter i uppstartveckan och under resten av läsåret och kommer att vara en del av förstelärarens fokusområde. Kollegialt lärande blir självklart viktigt i detta arbete. Eleverna kommer att starta terminen med en utbildningsdag där de får börja bekanta sig med sin ipad, sedan kommer fler och fler möjligheter att presenteras för dem och de kommer att få chans att utforska detta arbetsredskap i rimlig takt. Förväntad utveckling ipadsen möjliggör andra mer flexibla och kreativa arbetssätt, den ger nya sätt att dela dokument och annat innehåll mellan lärare och elever. Den ger också möjlighet att kunna ta med sin padda ut för att skriva, filma eller spela in ljudklipp. Läromedel särskilt anpassade för ipad med interaktivt innehåll finns också att tillgå. Eleverna kan göra inlämningar på nya sätt och lärarna får nya möjligheter att hantera, rätta och lämna återkoppling. Även E-lab, som är det program som används i engelskundervisningen i samarbete med EF, är bättre anpassade för Apple produkter. Resultat Vi förväntar oss att övergången till ipad ska göra att eleverna blir mer nöjda med de tekniska verktyg som de får disponera. Detta kommer förhoppningsvis att resultera i ett högre NKI. 20

Elever med särskilda behov kommer också att kunna få mer teknisk hjälp i och med alla de appar som finns och detta kommer förhoppningsvis att leda till bättre måluppfyllelse. Uppföljning Redan tidigt på höstterminen, efter några veckors användande, så kommer vi att göra en enkät med eleverna. Enkäten syftar till att tidigt utröna hur de upplever sitt nya arbetsredskap och vad de behöver lära sig mer om och sedan fortbilda dem i detta. Sedan kommer NKI:n och den slutgiltiga måluppfyllelsen att komma under vårterminen. Kollegialt lärande Eftersom meritvärdena har minskat något under läsåret så söker vi självklart sätt att förbättra dessa på och vi kommer därför att, under nästkommande läsår, fokusera på att utveckla det kollegiala lärandet på skolan. Detta då forskning visar att detta kan uppnå bättre måluppfyllelse och öka kvaliteten på undervisningen. Arbetssätt Vi kommer att arbeta utifrån boken Det professionella lärandets inneboende kraft av Helen Timperley. Alla lärare kommer att läsa boken och minst ett av de praktiska exemplen i boken kommer att praktiseras i verksamheten. Alla lärare kommer också att göra minst två auskultationer under läsåret. Förväntad utveckling Kollegialt lärande har internationellt och nationellt sett visat sig vara ett mycket bra sätt att utveckla en skola. Forskning har visat att det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för bättre resultat hos eleverna när lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning. I vårt kollegium finns en mängd olika styrkor och att vi då kan utnyttja varandra och lära oss av varandras goda exempel, och för den delen även de mindre goda exemplen, så kan vi snabbare utvecklas och bli en mer dynamisk skola. Lärarna kan då, genom det kollegiala lärandet, bli utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning och utvecklas till nya höjder. 21

Resultat Eftersom kollegialt lärande har visat sig vara ett bra sätt att uppnå bättre resultat hos eleverna så är ett av målen med detta arbete att öka elevernas måluppfyllelse och således även deras meritvärden och den sammantagna behörigheten till högskolan. Detta är något som kan visa sig redan i slutet av läsåret i form av högre meritvärden, men ger förhoppningsvis än mer tydliga resultat på sikt. Målet är också att detta arbete ska leda till att lärarna känner att även de utvecklas och att de, genom att dela med sig av sina goda exempel, känner att deras styrkor tas till vara. Genom andras goda exempel kan de också utvecklas och inspireras till att bli bättre lärare. Detta bör i så fall kunna visa sig i NMI:n till våren. Uppföljning Arbetet följs regelbundet upp under våra pedagogiska veckomöten. Det reella resultatet ser vi dock inte förrän i slutet av läsåret på den årliga medarbetarundersökningen och genom elevernas meritvärden. Sammanfattning Mikael Elias gymnasium i Falun har kommit långt med det ständigt pågående kvalitetsarbetet och det visar sig i både NKI:n och, under föregående läsår, framförallt i NMI:n. Under kommande läsår så kommer vi att arbeta för att få större lokaler och också att försöka bygga om befintliga lokaler för att få fler ändamålsenliga ytor. Detta kommer att gynna både personal och elever. Det finns många friskolor i Falun och konkurrensen i kommunen är hård. Vi måste arbeta för att nå ut till elever och föräldrar så att de kan få vetskap om vilken bra verksamhet vi har och hur nöjda våra elever är. Vårt kommande arbete med kollegialt lärande och i-padsimplementering tror vi kommer att ytterligare öka verksamhetens kvalité och bidra till både en högre måluppfyllelse dvs. högre meritvärde och nöjdare elever och personal. 22