Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun

Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings kommun hösten 2014 Anna Zajc, Erik Granberg, Hanna Ljungblad Falköpings kommun Leif Bigsten, Falköpings kommun Anna Zajc, Koucky & Partners AB Erik Granberg, Enkätfabriken Datum: 2015-01-29 1

Sammanfattning Under hösten 2014 genomfördes en resvaneundersökning i Falköpings kommun med syfte att kartlägga kommuninvånarnas resmönster och inställning till trafikmiljön i kommunen. Undersökningen har genomförts av Koucky & Partners tillsammans med Enkätfabriken. Resvaneundersökningen har gjorts genom utskick av postala enkäter. Totalt har 1 500 enkäter skickats ut till slumpmässigt utvalda invånare mellan 16-84 år. 647 personer har besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 43 procent. Svarsfrekvensen utgör ett tillräckligt underlag för att representera befolkningen i stort. Nedan sammanfattas några av undersökningens huvudsakliga resultat. 69 procent av alla resor görs med bil. 9 procent av alla resor till fots, 10 procent med cykel, 6 procent med buss och 4 procent med tåg. Också vid resor under fem kilometer är bilen det dominerande färdmedelsalternativet och används vid drygt hälften av alla resor. Störst andel resor med kollektivtrafiken görs vid resor till skola/utbildning följt av resor i tjänsten där tåg står för närmare var femte resa. Högst andel resor med cykel görs vid arbetsresor och resor till fots är vanligast vid hämtning/lämning av barn/vuxen. Bilen utgör dock det dominerande färdmedlet vid alla typer av ärenden, med undantag för resor till skola/utbildning. Falköpingsborna gör i snitt 3,1 resor per dag. Endast små skillnader finns mellan män och kvinnor och mellan boende i Falköpings tätort respektive övriga Falköping. Däremot finns skillnader beroende på ålder. Yngre gör i snitt fler resor per dag än äldre. En genomsnittlig resa (medianvärde) är tio km lång. Stora skillnader finns dock beroende på var man bor. En genomsnittlig resa för boende i Falköpings tätort är 4 km, medan den är 15 km för boende utanför tätorten. Män gör något längre resor än kvinnor. Flest resor görs under morgonen och eftermiddagen på vardagar. Dessa resor består då främst av resor till arbetet på morgonen och resor till bostaden under eftermiddagen. Under helgen är resorna mer jämnt fördelade under dygnets timmar. De allra flesta har körkort och tillgång till bil i sitt hushåll. Bland invånarna mellan 18-84 år har 82 procent körkort. Lika många har också tillgång till bil i sitt hushåll. Av dessa har cirka hälften två bilar eller fler. När det gäller cykling är invånarna minst nöjda med drift och underhåll vintertid och utformning av cykelparkeringar. Endast en av tio uppger att de är nöjda med dessa områden. Drygt hälften är dock nöjda med drift och underhåll sommartid. Många av Falköpingsborna tycker att kommunen vid trafikplanering borde prioritera gång, cykel och kollektivtrafik högre än idag. Särskilt tycker Falköpingsborna att cykel borde prioriteras högre. Drygt sex av tio instämmer i påstående om detta. Däremot är det endast tre av tio som instämmer i påståendet att bilen borde prioriteras högre än idag. Området vid Falköpings Centralstation upplevs som otryggt kvälls- och nattetid. Endast en av fem instämmer i påståendet att det känns tryggt att vistas vid stationen då. Däremot instämmer de flesta med att det känns tryggt att vistas vid stationen dagtid. 2

Innehållsförteckning 1! Inledning... 4! 2! Metod... 5! 2.1! Definitioner... 5! 2.2! Urval... 5! 2.3! Enkät... 5! 2.4! Utskick... 5! 2.5! Bearbetning... 6! 2.6! Jämförelse med nationell data... 6! 2.7! Svarsfrekvens och bortfallsanalys... 6! 3! Svarsgruppen... 7! 3.1! Kön och ålder... 7! 3.2! Sysselsättning... 8! 3.3! Utbildningsnivå... 8! 3.4! Geografisk fördelning... 9! 3.5! Hushållets sammansättning... 10! 3.6! Tillgång till olika färdmedel... 11! 3.7! Användning av olika färdmedel... 13! 4! Attityder... 14! 4.1! Trafikmiljön i Falköpings kommun... 14! 4.2! Trafikplanering... 15! 4.3! Falköpings Centralstation... 16! 4.4! Cykling... 17! 5! Antal resor... 19! 5.1! Antal resor vardag och helger... 19! 5.2! Antal resor uppdelat på geografiskt område... 20! 5.3! Antal resor uppdelat efter kön och ålder... 20! 6! Reslängd och resornas fördelning över dygnet... 22! 6.1! Reslängd vardag och helg... 22! 6.2! Reslängd uppdelat på geografiskt område... 23! 6.3! Reslängd uppdelat efter kön och ålder... 23! 6.4! Resornas fördelning över dygnen... 24! 6.5! Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende... 25! 7! Färdmedel... 26! 7.1! Färdmedelsfördelning... 26! 7.2! Färdmedelsfördelning uppdelat efter veckodagar... 27! 7.3! Färdmedelsfördelning uppdelat på geografiskt område... 28! 7.4! Färdmedelsfördelning uppdelat efter kön och ålder... 29! 7.5! Färdmedelsfördelning uppdelat efter resans längd... 30! 7.6! Färdmedelsfördelning uppdelat efter ärende... 31! 7.7! Kombinationsresor med kollektivtrafiken... 31! 8! Ärende... 32! 8.1! Ärendefördelning... 32! 8.2! Ärendefördelning uppdelat på vardag och helgdagar... 32! 8.3! Ärendefördelning uppdelat på geografiskt område... 33! 8.4! Ärendefördelning uppdelat efter kön och ålder... 34! Bilaga 1: Enkät och resedagbok! Bilaga 2: Följebrev och påminnelse! 3

1 Inledning Under hösten 2014 genomfördes en resvaneundersökning i Falköpings kommun, med syfte att kartlägga kommuninvånarnas resmönster och inställning till trafikmiljön i kommunen. Undersökningen gjordes av Koucky & Partners tillsammans med Enkätfabriken. Kontaktpersoner hos Falköpings kommun har varit Leif Bigsten. Projektledare för undersökningen har varit Anna Zajc från Koucky & Partners AB. Erik Granberg från Enkätfabriken har stått för statistisk analys och enkätinsamling. Från Koucky & Partners har också Hanna Ljungblad medverkat. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga kommuninvånarnas nuvarande resebehov och resmönster samt att få reda på vilka möjligheter kommunens invånare har att nyttja olika färdmedel, hur de anser att olika färdmedel bör prioriteras samt deras attityder kring cykeln som transportmedel. Tanken är också att kunna jämföra resultaten över tid genom uppföljande resvaneundersökningar. I denna rapport presenteras de viktigaste resultaten från resvaneundersökningen. Inledningsvis beskrivs den metod som använts i genomförandet av undersökningen (kap 2). Därefter redogörs för undersökningens svarsgrupp (kap 3) samt tillgång till olika färdmedel. I kapitel 4-8 redovisas resvaneundersökningens resultat, uppdelat på attityder, antal resor, resornas längd och fördelning över dygnet, färdmedelsfördelning samt ärendefördelning. I bilagor finns enkät och resedagbok samt följebrev och utskick. 4

2 Metod 2.1 DEFINITIONER Vissa begrepp är centrala för den genomförda resvaneundersökningen och beskrivs därför närmare nedan. Resa En förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden, räknas här inte som en resa. Inte heller förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, räknas som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. Definitionen av en resa i denna resvaneundersökning motsvarar bäst det som kallas delresa i den nationella resvaneundersökningen som görs av Trafikanalys. Huvudsakligt färdmedel Med huvudsakligt färdmedel representerar det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom följande fallande rangordning, oavsett nyttjandegrad: Tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil som förare, bil som passagerare, moped/mc, cykel, gång och annat. 2.2 URVAL Resvaneundersökningen omfattar medborgare bosatta i Falköpings kommun. Åldersspannet som används är 16-84 år. Totalt skickades 1 500 enkäter ut. Urvalet gjordes i nära anslutning till utskicksdatum för att säkerställa att registret var aktuellt. Urvalet gjordes genom Statens personadressregister (SPAR). 2.3 ENKÄT Resvaneundersökningen har genomförts med hjälp av postala enkäter. I enkäten fanns bakgrundsfrågor (ålder, kön, tillgång till olika färdmedel etc.), en attityddel samt en resedagbok där respondenterna fick fylla i vilka resor de genomfört under en på förhand utvald dag. Enkät och resedagbok finns i bilaga 1. 2.4 UTSKICK Totalt genomfördes tre stycken utskick. Ett aviseringsutskick med information om den kommande undersökningen, ett enkätutskick och en påminnelse. Vid utskicken skickades enkäten, instruktioner och ett svarskuvert. I instruktionerna fanns även en länk och en kod som möjliggjorde att besvara undersökningen på Internet. Mätveckor i undersökningen var enligt följande: Enkätutskick: Vecka 45 och 46 Påminnelseutskick: Vecka 48 Samtliga respondenter tilldelades ett datum inom mätveckorna och fick enkäten skickad till sig i nära anslutning till det aktuella datumet. Aviseringsvykortet skickades cirka en vecka innan enkätutskicket. 5

2.5 BEARBETNING Resultatet från undersökningen har inkommit genom pappersenkäter och webbenkäter. Svaren från pappersenkäterna har scannats in och kopplats samman med svaren från webbenkäten. Databaserna har kontrollerats för att upptäcka eventuella felaktigheter som kan uppstå vid exempelvis sammanfogning av flera databaser. Stickprov tas från databasen som jämförs mot den faktiska enkäten för att kontrollera att inmatningen har skett på rätt sätt. Viss bearbetning av svaren har genomförts för att möjliggöra sammankopplingen. Svar som varit oläsliga vid såväl optisk inläsning som vid manuell tolkning har markerats som bortfall. Orimliga resor avseende restid, reslängd etc. har rensats bort. Om respondenten angivit fler svar än det specificerade antalet markeras även det som bortfall. Samma sak gäller om det lämnade svaret ej stämmer med den definierade skalan. Respondenternas hemadress har geokodats utifrån om respondenten bor på landsbygden eller i Falköpings tätort. Geokodningen har gjorts utifrån postnummer. 2.6 JÄMFÖRELSE MED NATIONELL DATA Vid jämförelse av färdmedelsfördelning gentemot nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys för 2012-2013 har resedata från den nationella undersökningen brutits ned på delresenivå (vilket är den nivå som resor redovisas på i denna rapport). För att öka jämförbarheten mellan resultaten från Falköpings resvaneundersökning och den nationella resvaneundersökningen har viss data från den nationella undersökningen rensats bort. Detta gäller förflyttningar i yrkestrafik samt motion- och friluftsresor, där en majoritet av resorna kan antas vara förflyttningar utan syfte att uträtta ett ärende (promenad, rasta hunden etc.), vilket är förflyttningar som inte inkluderats i denna resvaneundersökning. Mellan Falköpings resvaneundersökning och den nationella finns skillnader i metod. Bland annat genomförs den nationella resvaneundersökningen via telefonintervjuer, medan postala enkäter använts i denna undersökning. Resultaten bedöms i och med analysarbetet som jämförbara, men bör tolkas med metodskillnaderna i åtanke. Exempelvis tenderar andel resor som görs till fots i den nationella undersökningen att vara högre än i en undersökning på kommunnivå där postala enkäter använts. 2.7 SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS Fram till att inscanning av enkäter stängdes den 20 december hade totalt 647 enkäter inkommit. Det motsvarar en bruttosvarsfrekvens på 43 procent. Totalt 5 enkäter kom i retur på grund av att adressen var okänd, respondenten var avflyttad eller av annan orsak som gjorde att respondenten ej ingår i målpopulationen. Efter korrigering av bruttourvalet uppgår även nettosvarsfrekvensen till 43 procent. Totalt svarade 93 procent av de 647 respondenterna via pappersenkät och 7 procent svarade på Internet genom undersökningens webbenkät. En bortfallsanalys har gjorts gällande ett antal demografiska faktorer, resultatet redovisas i nästkommande kapitel. Svarsfrekvens för varje enskild fråga redovisas med n för antal personer. För de frågor som analyserats utifrån resedagboken redovisas istället antal resor med n (resor). 6

3 Svarsgruppen I detta kapitel redovisas bakgrundsvariabler, såsom ålder, kön och sysselsättning, för de som deltagit i resvaneundersökningen. Också resultatet från den genomförda bortfallsanalysen beskrivs. 3.1 KÖN OCH ÅLDER Bland de som svarat har svarsfrekvensen bland de yngre åldersgrupperna varit lägre än i de äldre åldersgrupperna och lägre bland män än bland kvinnor. För att resultatet ska vara så representativt som möjligt för boende i Falköpings kommun har resultatet viktats med avseende på ålder och kön. Tabell 1 och Tabell 2 visar de oviktade samt de viktade värdena för kön och ålder i svarsgruppen. Samtliga resultat i denna rapport redovisas utifrån de viktade värdena. Tabell 1: Ålder och kön för svarsgruppen, oviktade värden. n= 639 Ålder Kvinna Man Total 16-30 år 10,8% 12,1% 11, 31-44 år 15,5% 12,9% 14, 45-64 år 39,8% 39,7% 39,7% 65-84 år 34,0% 35,3% 34,5% Total 100,0% 100,0% 100,0% Tabell 2: Ålder och kön för svarsgruppen, viktade värden. n= 639 Ålder Kvinna Man Total 16-30 år 19,9% 22,5% 21,2% 31-44 år 20,5% 17,0% 18,7% 45-64 år 37, 37, 37, 65-84 år 22,2% 23,1% 22,6% Total 100,0% 100,0% 100,0% 7

3.2 SYSSELSÄTTNING Figur 1 visar huvudsaklig sysselsättning för svarsgruppen. Drygt hälften av de svarande förvärvsarbetar, närmare var tredje är pensionär och en av tio studerar. Fördelningen stämmer väl överens med fördelningen för Sveriges befolkning. Figur 1: Huvudsaklig sysselsättning. n=627 Huvudsaklig sysselsättning 60% 50% 53% 40% 30% 27% 20% 3% 2% 5% 0% Förvärvsarbetar Studerar Pensionär Arbetssökande Föräldraledig Annat 3.3 UTBILDNINGSNIVÅ Figur 2 visar utbildningsnivå för svarsgruppen. Drygt var fjärde har grundskola eller folkhögskola som högsta avslutade utbildning, en tredjedel gymnasium eller realskola och närmare fyra av tio har en eftergymnasial utbildning. Fördelningen stämmer väl överens med fördelningen för hela Sveriges befolkning. Figur 2: Högsta avslutade utbildning. n=616 Högsta avslutade utbildning 35% 33% 30% 26% 27% 25% 20% 15% 5% 0% Grundskola/Folkskola Gymnasium/Realskola Yrkeshögskola/ Högskola/Universitet Annan utbildning 8

3.4 GEOGRAFISK FÖRDELNING Figur 3 visar andel bland de svarande som bor i Falköpings tätort och i övriga Falköping. Drygt hälften bor i Falköpings tätort, medan resterande bor utanför tätorten. Denna fördelning stämmer väl överens med den faktiska fördelningen bland kommuninvånarna. Figur 3: Geografisk fördelning boende i Falköpings tätort och övriga Falköping. n=637 Geografisk fördelning 48% 53% Falköpings tätort Övriga Falköping 9

3.5 HUSHÅLLETS SAMMANSÄTTNING Figur 4 visar hushållets sammansättning med antalet vuxna personer i hushållet, medan Figur 5 visar antal barn i olika åldersgrupper i hushållet. I närmare två tredjedelar av hushållen finns inga barn och en av fem hushåll utgörs av ensamhushåll. Figur 4: Hushållets sammansättning. n=632 Hushållets sammansättning 21% 31% En vuxen utan barn En vuxen med barn Två vuxna utan barn Fler än två vuxna utan barn 5% Två eller fler vuxna med barn 39% Figur 5: Barn i hushållet. n=632 Antal barn i hushåll 70% 6 60% 50% 40% 30% 20% 16% 1 17% 0% Inga barn Har barn 0-5 år Har barn 6-12 år Har barn 13-18 år 10

3.6 TILLGÅNG TILL OLIKA FÄRDMEDEL Bil En klar majoritet av de svarande har körkort för personbil. I svarsgruppen har 88 procent körkort. Om personer under 18 år exkluderas, har 92 procent körkort för personbil, vilket visas i Figur 6. Figur 6: Andel med körkort för personbil för personer i åldrarna 18-84 år. n=619 Körkortsinnehav, personbil (18-84 år) 8% Ja Nej 92% Drygt nio av tio har tillgång till bil i hushållet. Bland dessa har nästan hälften två bilar eller fler, vilket visas i Figur 7. Figur 7: Tillgång till bil i hushållet. n=620 Tillgång till bil i hushållet 11% 8% Ingen bil En bil 3 47% Två bilar Tre bilar eller fler 11

Cykel En klar majoritet, drygt åtta av tio, har tillgång till cykel i sitt hushåll, vilket visas i Figur 8. Det är dock vanligare att det finns en bil i hushållet än att det finns en cykel. Figur 8: Tillgång till cykel i hushållet. n=619 Tillgång till cykel i hushållet 3 18% 20% Ingen cykel En cykel Två cyklar 28% Tre cyklar eller fler Övriga fordon Flera hushåll har också tillgång till andra fordon, vilket visas i Figur 9. 13 procent av hushållen har moped medan 11 procent har motorcykel. Bland de som uppgett andra fordon anges bland annat fyrhjuling, traktor och sparkstötting. Figur 9: Tillgång till övriga fordon i hushållet. n=615 Tillgång till övriga fordon i hushållet En eller flera mopeder 13% En eller flera motorcyklar 11% Andra fordon 7% 0% 2% 6% 8% 12% 1 16% 12

3.7 ANVÄNDNING AV OLIKA FÄRDMEDEL Figur 10 visar hur Falköpingsborna brukar resa och illustrerar skillnader i användning av olika färdmedel. En majoritet av de svarande kör eller åker bil minst någon/några dagar i veckan. När det gäller användningen av cykel är andelen som aldrig cyklar förhållandevis liten. Detta kan exempelvis jämföras med resor med kollektivtrafik, där närmare hälften uppger att de aldrig reser med buss. Detta kan förstås som att kollektivtrafiken i huvudsak används av en relativt liten skara invånare som reser dagligen, medan cykelvägarna nyttjas av fler, men inte lika frekventa användare. Figur 10: Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? n=590 Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? Bil, ensam 4 36% 7% 3% 11% Bil, samåker Tåg 6% 8% 6% 32% 11% 15% 49% 22% 2 27% Fem dagar i veckan eller oftare Någon/några dagar i veckan Buss 8% 3% 7% 3 48% Någon/några dagar i månaden Cykel 1 17% 20% 29% 19% Mer sällan Gång 38% 29% 12% 12% Aldrig Annat 3% 5% 82% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 13

4 Attityder I detta kapitel redovisas de svarandes attityder kring resvanor och trafikmiljön i Falköpings kommun. 4.1 TRAFIKMILJÖN I FALKÖPINGS KOMMUN Figur 11 visar Falköpingsbornas attityder kring trafikmiljön kommunen i stort. De flesta instämmer (uppgett 4 eller 5 på skalan) med påståendet att det är tryggt och säkert att ta sig fram till fots. Däremot är andel som instämmer med att det är tryggt och säkert att ta sig fram med cykel lägre. När det gäller kollektivtrafik instämmer en majoritet i påståendet att det är tryggt och säkert att åka kollektivt i Falköpings kommun. Däremot är synen på hur enkelt och smidigt det är att resa kollektivt splittrad. En tydlig majoritet instämmer också med att det är tryggt och säkert att ta sig fram med bil och att det sällan är bilköer eller svårt att ta sig fram. Nästan samtliga instämmer med att man behöver ha bil om man bor utanför Falköpings tätort. När det gäller behovet av bil för boende inom tätorten går däremot åsikterna isär. Också gällande den övergripande trafikmiljöns utformning går åsikterna isär. Figur 11: Attityder kring trafikmiljön i Falköpings kommun. n=612 Ta ställning till följande påståenden om trafikmiljön i Falköpings kommun Det känns tryggt och säkert att ta sig fram till fots. Det känns tryggt och säkert att ta sig fram med cykel. Det känns tryggt och säkert att ta sig fram med kollektivtrafiken. 6% 5% 7% 5% 5% 1 22% 21% 29% 30% 35% 32% 40% 32% 19% Det känns tryggt och säkert att resa med bil. 3% 16% 40% 37% Att resa med kollektivtrafiken är enkelt och smidigt. 18% 21% 26% 17% 17% Det är ofta bilköer och svårt att komma fram när man åker bil. 56% 27% 8% 7% 2% Bor man i Falköpings tätort behöver man ha bil. 20% 18% 21% 15% 25% Bor man utanför Falköpings tätort behöver 2% 2% 3% 9% man ha bil. 8 Trafikmiljön är ful och tråkig. 22% 2 3 1 6% Trafikmiljön är tydlig och enkel. 35% 32% 19% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 - Instämmer inte alls 2 3 4 5 - Instämmer helt 14

4.2 TRAFIKPLANERING Figur 12 visar attityder kring trafikplanering i Falköpings kommun. Drygt sex av tio instämmer (angett 4 eller 5 på skalan) med att cykel borde prioriteras högre än idag. Nästan lika många instämmer också med att kollektivtrafiken borde ges högre prioritet. Vidare instämmer närmare hälften av de svarande med att även gång borde ges högre prioritet vid trafikplanering. Däremot är det betydligt färre som anser att bilen borde prioriteras högre än vad den gör idag, endast en av fem. Figur 12: Attityder kring trafikplanering i Falköpings kommun. n=604 Ta ställning till följande påståenden om trafikplanering i Falköpings kommun Vid trafikplanering borde gång prioriteras högre än idag. 9% 1 31% 21% 25% Vid trafikplanering borde cykel prioriteras högre än idag. 7% 9% 22% 26% 37% Vid trafikplanering borde kollektivtrafik prioriteras högre än idag. 9% 9% 26% 2 32% Vid trafikplanering borde bil prioriteras högre än idag. 15% 18% 37% 17% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 - Instämmer inte alls 2 3 4 5 - Instämmer helt 15

4.3 FALKÖPINGS CENTRALSTATION Figur 13 visar attityder kring miljön vid Falköpings Centralstation. De flesta instämmer (angett 4 eller 5 på skalan) med att det är tryggt att vistas vid stationen dagtid. Däremot är det annorlunda under kvällstid. Endast en av fem instämmer med att det är tryggt att vistas vid stationen då. Drygt hälften instämmer med att det är enkelt att byta mellan tåg och buss och närmare hälften instämmer med att det är lätt att hitta bilparkering vid stationen. När det gäller cykelparkering är det en majoritet som instämmer med påståendent att det är lätt att hitta en cykelparkering, däremot är det få som instämmer med att det är tryggt och säkert att lämna sin cykel här. När det gäller miljön vid stationen och trängsel går åsikterna brett isär. Det är ungeför lika många som instämmer med påståendena om att trafikmiljön är ful och tråkig och att det är mycket trängsel vid stationenerna, som inte instämmer. Figur 13: Attityder kring miljön vid Falköpings Centralstation. n=609 Ta ställning till följande påståenden om miljön kring Falköpings Centralstation Det känns tryggt att vistas vid stationsområdet dagtid. 7% 16% 33% 40% Det känns tryggt att vistas vid stationsområdet kvälls-/nattetid. 32% 29% 18% 1 7% Det är enkelt att byta mellan tåg och buss. 5% 11% 29% 32% 23% Det är lätt att hitta bilparkering vid stationen. 16% 1 21% 28% 21% Det är lätt att hitta cykelparkering vid stationen. 8% 5% 15% 38% 3 Det känns tryggt och säkert att ställa sin cykel vid stationen. 47% 3 11% 3% 5% Miljön vid och kring stationen är ful och tråkig. 15% 26% 31% 1 13% Det är mycket trängsel vid stationen. 19% 25% 28% 17% 11% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 - Instämmer inte alls 2 3 4 5 - Instämmer helt 16

4.4 CYKLING Figur 14 visar nöjdhet med cykling i Falköpings kommun. Minst nöjda är invånarna med drift och underhåll vintertid följt av utformning av cykelparkeringar på allmänna platser. Mest nöjda är invånarna med drift och underhåll sommartid samt framkomlighet för cyklister. Även för dessa områden ligger dock nöjdheten lågt. Mindre än hälften är nöjda (uppgett 4 eller 5 på skalan). Generellt kan därför sägas att det finns stor förbättringspotential för området cykling. Figur 14: Nöjdhet med cykling i Falköpings kommun. n=606 Cykling: Hur nöjd är du med följande i Falköpings kommun? Cykelvägnätets dragning (d.v.s. var cykelvägar finns någonstans) 9% 1 37% 31% 9% Skyltning av cykelvägnätet 9% 17% 42% 26% 6% Hur cykelvägnätet hänger samman (är det t.ex. lätt att veta var man ska ta vägen?) 9% 21% 4 19% 7% Belysning av cykelvägnätet 23% 40% 22% Bekvämlighet och komfort för cyklister 7% 15% 47% 2 6% Framkomlighet för cyklister 5% 4 33% 8% Trygghet och säkerhet för cyklister 7% 1 45% 28% 6% Drift och underhåll av cykelvägnätet sommartid 5% 8% 41% 3 12% Drift och underhåll av cykelvägnätet vintertid 19% 31% 36% 9% Tillgång till cykelparkeringar på allmänna platser 9% 21% 33% 27% Utformning av cykelparkeringar på allmänna platser (t.ex. möjlighet att säkert låsa fast cykeln) 12% 35% 35% 13% 6% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 - Mycket missnöjd 2 3 4 5 - Mycket nöjd 17

Figur 15 visar huvudsakliga anledningar till att inte cykla bland dem som cyklar sällan eller aldrig. Vanligast är att cykeln inte ses som ett alternativ på grund av för långa avstånd följt av att bilen behövs för göra ärenden och att hämta och lämna barn. De som uppgett Annan orsak har haft möjlighet att lämna förklaring i fritext. De allra flesta av dessa frisvar handlar om att avstånden är för långa, att man hellre promenerar eller är för gammal. Figur 15: Huvudsakliga anledningar till att inte cykla. n= 663 Du som aldrig eller endast sällan cyklar, vilka är de huvudsakliga anledningarna till att du inte cyklar mer? (Flera svar möjliga) För långa avstånd Behöver bilen för att handla och göra andra ärenden 40% 37% Behöver bilen för att hämta/lämna barn Otryggt/osäkert att cykla Annan orsak Dåligt väder Har ingen cykel/fungerande cykel Gillar inte att cykla Behöver bilen i tjänsten Dåliga cykelvägar/saknas cykelvägar P.g.a. sjukdom/dålig hälsa Backigt 15% 1 1 13% 13% 12% 12% 9% Vill inte bli varm och svettig Har funktionsnedsättning som gör det svårt att cykla Saknar möjlighet till dusch och ombyte på min Ingen i min omgivning cyklar Saknar bra cykelparkeringar Brister i drift och underhåll av cykelvägar 6% 5% 3% 2% 2% 1% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 18

5 Antal resor I detta kapitel redovisas genomsnittliga antal resor per person och dag. Resultatet bygger på enkätens resedagbok där respondenterna fått ange hur de reser under en mätdag. I snitt gör Falköpingsbon 3,1 resor per person och dag. 30 procent gör inga resor alls. Huvudsakliga orsaker till detta är att man inte haft några ärenden under dagen. 5.1 ANTAL RESOR VARDAG OCH HELGER Figur 16 visar genomsnittligt antal resor per person och dag. Flest resor görs på vardagarna. Falköpingsbon gör då i snitt 3,2 resor. Något färre resor görs under helgdagarna. I genomsnitt för veckans alla dagar görs 3,1 resor per person och dag. Figur 16: Genomsnittligt antal resor, vardagar och helger. n=621 4,0 Genomsnittlig antal resor per person uppdelat på vardagar och helger 3,0 3,2 2,7 3,1 2,0 1,0 0,0 Vardagar Helger Alla dagar 19

5.2 ANTAL RESOR UPPDELAT PÅ GEOGRAFISKT OMRÅDE Figur 17 visar genomsnittligt antal resor för boende i Falköpings tätort och i övriga Falköping. Boende i Falköpings tätort gör marginellt fler resor än boende utanför tätorten. 3,1 resor per person och dag jämfört med 3,o resor per dag. Figur 17: Genomsnittlig antal resor, boende i Falköpings tätort och övriga Falköping. n=621 4,0 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på geografiskt område (alla dagar) 3,0 3,1 3,0 2,0 1,0 0,0 Boende i Falköpings tätort Boende i övriga Falköping 5.3 ANTAL RESOR UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Figur 18 visar genomsnittligt antal resor per person uppdelat efter kön. Skillnaderna mellan män och kvinnor är endast små. Kvinnor gör något fler resor än män. 3,1 resor i snitt jämfört med 3,0 resor per person och dag. Figur 18: Genomsnittligt antal resor, kvinnor och män. n=621 4,0 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på kön (alla dagar) 3,0 3,1 3,0 2,0 1,0 0,0 Kvinna Man 20

Figur 19 visar genomsnittligt antal resor för olika åldersgrupper. De yngre reser mer än de äldre. I åldersgruppen 16-30 år görs i genomsnitt 3,3 resor per dag, medan personer i åldersgruppen 65-84 år i genomsnitt gör 2,8 resor per dag. Figur 19: Genomsnittlig antal resor, ålder. n=621 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på ålder (alla dagar) 4,0 3,0 3,3 3,2 3,0 2,8 2,0 1,0 0,0 16-30 år 31-44 år 45-64 år 65-84 år 21

6 Reslängd och resornas fördelning över dygnet I detta kapitel redovisas hur långa resorna är och deras fördelning över dygnet. Resultatet bygger på de svarandes uppskattningar av resornas längd, som gjorts i enkätens resedagbok. För genomsnittligt reslängder används medianvärden. 6.1 RESLÄNGD VARDAG OCH HELG Figur 20 visar medianvärden för reslängd uppdelat på vardagar och helger. Boende i Falköpings kommun reser lika långt under helger som under vardagar. Figur 20: Median för reslängd i km uppdelat på vardagar och helger. n (resor)=1 119 Reslängd (km) uppdelat vardagar och helger (median) 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 10,0 10,0 10,0 Vardagar Helger Alla dagar 22

6.2 RESLÄNGD UPPDELAT PÅ GEOGRAFISKT OMRÅDE Figur 21 visar medianvärden för reslängd för boende i Falköpings tätort och boende i övriga kommunen. Stora skillnader finns mellan de två grupperna. Boende utanför tätorten gör betydligt längre resor än boende i tätorten. Figur 21: Median för reslängd boende i Falköpings kommun och övriga Falköping. n (resor)=1 119 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Reslängd (km) uppdelat på geografiskt område (median) 15,0 4,0 Boende i Falköpings tätort Boende i övriga Falköping 6.3 RESLÄNGD UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Figur 22 visar medianvärden för reslängd för kvinnor och män. Män gör något längre resor är kvinnor. Figur 22: Median för reslängd uppdelat på kön. n (resor)=1 119 Reslängd (km) uppdelat på kön, alla dagar (median) 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 8,0 Kvinna 10,0 Man 23

Figur 23 visar medianvärden för reslängd efter olika åldersgrupper. Längst resor görs i åldergrupperna 31-44 år, medan personer mellan 16-30 samt 65-84 står för de kortaste resorna. Figur 23: Median för reslängd uppdelat efter åldersgrupp. n (resor)=1 119 Reslängd (km) uppdelat på ålder (median) 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 10,0 9,0 7,0 7,0 16-30 år 31-44 år 45-64 år 65-84 år 6.4 RESORNAS FÖRDELNING ÖVER DYGNEN Figur 24 visar starttider för det totala antalet resor i Falköpings kommun uppdelat på vardagar och helger. Figuren visar ackumulerat antal resor under vardagsdygn respektive helgdygn. Under de fem vardagsdygnen syns tydliga toppar under morgontimmarna samt under eftermiddagen. För resor under lördagar och söndagar är det totala trafikarbetet jämnare fördelat över dygnen. Figur 24: Prognostiserat totalt antal resor som startar under ett dygn, vardagar och helger. n (resor) =1 153 6000 Prognostiserat totalt antal resor som startar under dygnet uppdelat på vardagar och helger 5000 4000 3000 Vardagar Helger 2000 1000 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

6.5 RESORNAS FÖRDELNING ÖVER VARDAGSDYGN UPPDELAT EFTER ÄRENDE Figur 25 visar resornas fördelning uppdelat på ärende under vardagsdygnet. Här syns tydlig att den resandetopp som illustrerats i Figur 24 främst utgörs av arbetsresor samt resor till skola och utbildning, medan den resandetopp som finns under eftermiddagstimmarna främst utgörs av resor till hemmet följt av inköps- och fritidsresor. Figur 25: Resornas ärendefördelning över ett vardagsdygn. n (resor) =1 153 30% Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende Annat 25% 20% Fritid, nöje, motion/besöka släkt och vänner Service (sjukvård/bank etc.) Inköp av dagligvaror/övrigt 15% Hämta/lämna barn/vuxen Resa i tjänsten/studierna Till skola/utbildning 5% Till arbetsplatsen Till bostaden 0% 0-2:59 3-5:59 6-8:59 9-11:59 12-14:59 15-17:59 18-20:59 21-23:59 25

7 Färdmedel I detta kapitel redovisas val av färdmedel (färdmedelsfördelning). Resultatet bygger på uppgifter från enkätens resedagbok. Resultaten visar hur stor andel av resorna som görs med respektive huvudsakligt färdmedel. För definition av huvudsakligt färdmedel, se Definitioner i kapitel 2. 7.1 FÄRDMEDELSFÖRDELNING Figur 26 visar färdmedelsfördelning för samtliga resor. Sju av tio resor görs med bil, av dessa görs de allra flesta som förare. 9 procent av alla resor görs till fots och 10 procent med cykel. Kollektivtrafikandelen är 10 procent. Figur 26: Färdmedelsfördelning, samtliga resor. n (resor)=1 415 Färdmedelsfördelning, samtliga resor 2% 11% 58% 9% 6% Till fots Cykel Buss Tåg Bil, förare Bil, passagerare Övrigt 26

Figur 27 visar färdmedelsfördelning i Falköpings kommun jämfört med nationellt snitt och med kommuner som tillhör samma kommungrupp i Sveriges kommuner och landstings indelning (kommuner i tätbefolkad region). Uppgifterna om nationellt snitt och kommuner i samma kommungrupp kommer från den nationella resvaneundersökningen 2011-2013 som genomförs av Trafikanalys. För beskrivning av hur jämförelse gjorts se kap 2.6. Boende i Falköping reser mindre med bil och i högre utsträckning med kollektivtrafiken och med cykel än boende i andra kommuner i tätbefolkad region. Boende i Falköping cyklar också mer än snittet nationellt. 27

Figur 27: Färdmedelsfördelning i Falköping jämfört med liknande kommuner och nationellt snitt. Jämförelse av färdmedelsfördelning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 7 68% 62% 18% 13% 9% 12% 8% 6% 2% 1% 2% Gång Cykel Kollektivtrafik Bil Annat Falköping Kommuner i tätbefolkad region Nationellt snitt 7.2 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER VECKODAGAR Figur 28 visar färdmedelsfördelningen uppdelat på vardagar och helger. Under vardagarna görs fler resor med cykel än på helgerna. Under helgerna är däremot andelen resor som görs som passagerare i bil nästan dubbelt så hög som under vardagarna. Figur 28: Färdmedelsfördelning, vardagar och helger. n (resor)=1 415 Färdmedelsfördelning uppdelat efter vardagar och helger 100% 90% 2% 9% 16% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 58% 57% 6% 12% 5% 5% 9% 9% Vardag Helg Övrigt Bil, passagerare Bil, förare Tåg Buss Cykel Till fots 28

7.3 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT PÅ GEOGRAFISKT OMRÅDE Figur 29 visar färdmedelsfördelningen för boende i Falköpings tätort samt boende i övriga Falköping. Boende i Falköpings tätort gör fler resor till fots och med cykel än boende utanför tätorten. Boende utanför tätorten reser mer i bil som förare och åker också något mer buss än boende inom tätorten. Figur 29: Färdmedelsfördelning, boende i Falköpings tätort och övriga Falköping. n (resor)=1 415 Färdmedelsfördelning uppdelat på geografiskt område 100% 90% 2% 3% 11% 11% 80% 70% Övrigt 60% 50% 53% 6 Bil, passagerare Bil, förare Tåg 40% 30% 5% Buss Cykel Till fots 20% 0% 13% 13% Boende i Falköpings tätort 7% 7% 5% Boende i övriga Falköping 29

7.4 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Figur 30 visar färdmedelsfördelningen uppdelat på kvinnor och män i Falköpings kommun. Kvinnor tar sig i högre utsträckning fram till fots än män, medan män i högre utsträckning än kvinnor cyklar. Män åker något mer kollektivt samt bil som förare, medan kvinnor i betydligt högre utsträckning åker bil som passagerare. Figur 30: Färdmedelsfördelning, kvinnor och män. n (resor)=1 415 Färdmedelsfördelning uppdelat på kön 100% 90% 2% 2% 6% 16% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 62% 5 3% 5% 7% 8% 13% 13% 5% Kvinna Man Övrigt Bil, passagerare Bil, förare Tåg Buss Cykel Till fots Figur 31 visar färdmedelsfördelningen uppdelat efter olika åldersgrupperna. Den yngsta gruppen står för största andelen resor med buss och minst andel resor med bil. Mest bil åker istället personer i åldersgruppen 45-64 år, som gör hela 80 procent av sina resor med bil. Personer mellan 31-44 år gör störst andel av sina resor med tåg och personer i den äldsta åldersgruppen, 64-84 år, är de som gör störst andel av sina resor till fots. Figur 31: Färdmedelsfördelning uppdelat efter åldersgrupp. n (resor) = 1 415 Färdmedelsfördelning uppdelat på ålder 100% 90% 2% 2% 2% 8% 16% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 45% 62% 72% 57% 5% 18% 9% 1% 2% 1% 2% 3% 8% 11% 6% 5% 12% 16-30 år 31-44 år 45-64 år 65-84 år Övrigt Bil, passagerare Bil, förare Tåg Buss Cykel Till fots 30

7.5 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER RESANS LÄNGD Figur 32 visar färdmedelsfördelningen för olika reslängder. Resans längd har stor betydelse för val av färdmedel. För de kortaste resorna, under en kilometer, görs närmare hälften till fots och fyra av tio resor görs med cykel. Vid längre resor utgör bilen det dominerande färdsättet. Vid de längre sträckorna är också andelen resor som görs som passagerare i bil längre. Också resor med buss och tåg är vanligare på längre sträckor. Figur 32: Färdmedelsfördelning uppdelat efter resans längd. n (resor)=1 086 Färdmedelsfördelning uppdelat på resans längd 100% 90% 80% 3% 2% 2% 3% 1% 2% 8% 6% 8% 9% 9% 21% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 41% 47% 50% 55% 8% 2 17% 77% 79% 52% 1 Övrigt Bil, passagerare Bil, förare Tåg Buss Cykel Till fots 0% 16% 12% 1% 3% 5% 3% 2% 2% 3% 1% 1% 0-0,99 km 1-2,99 km 3-4,99 km 5-9,99 km 10-24,99 km 25 km eller längre Figur 33 visar färdmedelsfördelningen för samtliga resor under fem kilometer. Resor till fots och med cykel är vanligare än för samtliga reslängder. Dock står bilen även bland resorna under fem kilometer för en majoritet av alla resor. Figur 33: Färdmedelsfördelning för resor under fem kilometer. n (resor)=407 Färdmedelsfördelning, resor under 5 km 2% 7% 16% Till fots Cykel Buss Tåg 49% 23% Bil, förare Bil, passagerare Övrigt 3% 31

7.6 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER ÄRENDE Figur 34 visar färdmedelsfördelningen vid olika ärenden. Störst andel resor med kollektivtrafiken görs vid resor till skola/utbildning följt av resor i tjänsten där tåg står för närmare var femte resa. Högst andel resor med cykel görs vid arbetsresor följt av resor till skola/utbildning. Resor till fots är vanligast vid hämtning/lämning av barn/vuxen. Då görs en av fem resor till fots. För dessa resor står dock bilresorna för en klar majoritet av resorna, drygt sju av tio resor. Högst andel resor med bil förekommer dock vid inköpsresor, då 84 procent av resorna görs med bil. Resor som passagerare i bil är vanligast vid fritidsresor. Figur 34: Färdmedelsfördelning vid olika ärenden. n (resor)=1 347 Färdmedelsfördelning uppdelat efter ärende Till bostaden 11% 12% 6% 5 11% 2% Till arbetsplatsen 18% 5% 5% 63% Till skola/utbildning 13% 12% 40% 17% 3% Resa i tjänsten/studierna 7% 17% 70% 7% Hämta/lämna barn/vuxen 19% 6% 2% 70% 3% Inköp av dagligvaror/övrigt 6% 5% 3% 70% 1 1% Service (sjukvård/bank etc.) 11% 7% 6% 57% 1 5% Fritid, nöje, motion/besöka släkt och vänner 12% 7% 2% 3% 53% 22% 1% Annat 11% 6% 5% 3% 55% 16% 3% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Till fots Cykel Buss Tåg Bil, förare Bil, passagerare Övrigt 7.7 KOMBINATIONSRESOR MED KOLLEKTIVTRAFIKEN Figur 35 visar andel resor där kollektivtrafiken kombinerats med andra färdmedel, d.v.s. när andra färdmedel används för att ta sig till/från kollektivtrafiken. Vid drygt sex av tio kollektivtrafikresor har inga andra färdmedel/gång används för att ta sig till bussen eller tåget. I närmare tre av tio kollektivtrafikresor har bil används för att ta sig till/från hållplatsen eller stationen och i sju procent har cykel används. Figur 35: Kombinationsresor med kollektivtrafiken. n (resor)=141 Kombinationsresor med kollektivtrafiken 29% Inga andra färdmedel/till fots Cykel Bil 7% 6 Annat 32

8 Ärende I detta kapitel redovisas resornas fördelning över olika ärenden. Resultatet bygger på ärenden som uppgetts av de svarande i enkätens resedagbok. 8.1 ÄRENDEFÖRDELNING Figur 36 visar ärendefördelning för samtliga resor i Falköpings kommun. Resor till bostaden är den vanligaste typen av resor följt av till arbetet och för inköp av dagligvaror samt fritid-/nöje-/motionsresor. Figur 36: Ärendefördelning, samtliga resor. n (resor) =829 Ärendefördelning Till bostaden 3% 8% Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna 3% 7% 41% Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp 5% Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion 2% Besöka släkt och vänner 19% Annat ärende 8.2 ÄRENDEFÖRDELNING UPPDELAT PÅ VARDAG OCH HELGDAGAR Figur 37 visar ärendefördelning uppdelat på vardagar och helger. I figuren har resor till bostaden exkluderats. På vardagar görs fler resor till arbetet samt för att hämta/lämna barn/vuxen. Under helgen görs fler fritidsresor och resor för att besöka släkt och vänner. 33

Figur 37: Ärendefördelning uppdelat på vardagar och helger, exkl. resor till bostaden. n (resor) =829 Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, uppdelat på vardagar och helger 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 6% 8% 7% 5% 12% 17% 8% 13% 5% 16% 5% 11% 5% 11% 9% 7% 5% 8% 7% 13% 7% 2% 8% 35% 19% 32% Vardag Helg Alla dagar Annat ärende Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Service (sjukvård, bank etc.) Övrigt inköp Inköp av dagligvaror Hämta/lämna barn/ vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen 8.3 ÄRENDEFÖRDELNING UPPDELAT PÅ GEOGRAFISKT OMRÅDE Figur 38 visar ärendefördelningen för boende i Falköpings tätort och för boende i övriga Falköping. En del mindre skillnader finns. Boende i Falköpings kommun gör fler av sina resor för inköp än boende utanför tätorten. Boende i tätorten gör vidare fler av sina resor för fritid/nöje/motion. För boende utanför tätorten står resor till arbetet för en större andel av resorna. Figur 38: Ärendefördelning, boende i Falköpings tätort och övriga Falköping, exkl. resor till bostaden. n (resor) =829 Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, uppdelat på geografiskt område 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 7% 6% 6% 9% 15% 5% 6% 8% 1 9% 7% 8% 5% 6% 36% 29% Annat ärende Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Service (sjukvård, bank etc.) Övrigt inköp Inköp av dagligvaror Hämta/lämna barn/ vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen 0% Boende i Falköpings tätort Boende i övriga Falköping 34

8.4 ÄRENDEFÖRDELNING UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Figur 39 visar ärendefördelningen, exklusive resor till bostaden för kvinnor och män. Män gör en större andel av sina resor till arbetet samt i tjänsten än kvinnor. Kvinnor gör däremot en större andel av sina resor för att hämta/lämna barn/vuxen. Figur 39: Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, kvinnor och män. n (resor) =829 Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, uppdelat på kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 8% 6% 6% 9% 1 13% 6% 5% 5% 11% 12% 3% 8% 12% 7% 2% 6% 35% 29% Annat ärende Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Service (sjukvård, bank etc.) Övrigt inköp Inköp av dagligvaror Hämta/lämna barn/ vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen 0% Kvinna Man Figur 40 visar ärendefördelningen exklusive resor till bostaden, uppdelat på olika åldersgrupper. Resor till skola/utbildning görs främst i åldersgruppen 16-30 år. Hämta/lämna barn/vuxen görs främst i åldersgruppen 21-44 år. Figur 40: Ärendefördelning exkl. resor till bostaden, uppdelat på ålder. n (resor) =829 Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, uppdelat på ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 3% 7% 6% 6% 13% 11% 9% 12% 12% 1% 3% 5% 3% 3% 7% 6% 11% 6% 21% 20% 9% 7% 6% 3% 2% 1% 8% 21% 4 47% 26% 22% 1% 1% 1% 7% 16-30 år 31-44 år 45-64 år 65-84 år Annat ärende Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Service (sjukvård, bank etc.) Övrigt inköp Inköp av dagligvaror Hämta/lämna barn/ vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen 35

Bilaga 1: Enkät och resedagbok 1

+ Bakgrundsfrågor + 1. Är du...? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 19 3. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetar Studerar Pensionär Arbetssökande Föräldraledig Annat 4. Vilken är din högsta avslutade utbildning? Grundskola/Folkskola Gymnasium/Realskola Yrkeshögskola/Folkhögskola Högskola/Universitet Annan utbildning 5. st. vuxna st. barn 0-5 år st. barn 6-12 år st. barn 13-18 år 6. st. bilar st. cyklar (ej elcykel) st. elcyklar st. mopeder st. motorcyklar st. annat: 7. Har du körkort för personbil? Ja Nej + +

+ 8. + Fem dagar i veckan eller oftare Någon/ några dagar i veckan Någon/ några dagar i månaden Mer sällan Aldrig a. Bil, ensam b. Bil, samåker c. Tåg d. Buss e. Cykel f. Gång g. Moped, motorcykel eller annat B) Attityder 9. Instämmer inte alls 1 2 3 4 Instämmer helt 5 Vet ej/ingen åsikt a. Det känns tryggt och säkert att ta sig fram till fots. b. Det känns tryggt och säkert att ta sig fram med cykel. c. Det känns tryggt och säkert att resa med kollektivtrafiken. d. Det känns tryggt och säkert att resa med bil. e. Att resa med kollektivtrafiken är enkelt och smidigt. f. Det är ofta bilköer och svårt att komma fram när man åker bil. g. Bor man i Falköpings tätort behöver man ha bil. h. Bor man utanför Falköpings tätort behöver man ha bil. i. Trafikmiljön är ful och tråkig. j. Trafikmiljön ät tydlig och enkel. 10. + +

+ 11. + Instämmer inte alls 1 2 3 4 Instämmer helt 5 Vet ej/ingen åsikt a. Vid trafikplanering borde gång prioriteras högre än idag. b. Vid trafikplanering borde cykel prioriteras högre än idag. c. Vid trafikplanering borde kollektivtrafik prioriteras högre än idag. d. Vid trafikplanering borde bil prioriteras högre än idag. 12. Instämmer inte alls 1 2 3 4 Instämmer helt 5 Vet ej/ingen åsikt a. Det känns tryggt att vistas vid stationsområdet dagtid. b. Det känns tryggt att vistas vid stationsområdet kvälls-/nattetid. c. Det är enkelt att byta mellan tåg och buss. d. Det är lätt att hitta bilparkering vid stationen. e. Det är lätt att hitta cykelparkering vid stationen. f. Det känns tryggt och säkert att ställa sin cykel vid stationen. g. Miljön vid och kring stationen är ful och tråkig. h. Det är mycket trängsel vid stationen. 13. + +

+ Och nu några frågor om cykling. + 14. Mycket missnöjd 1 2 3 4 Mycket nöjd 5 Vet ej/ingen åsikt a. Cykelvägnätets dragning (d.v.s. var cykelvägar finns någonstans) b. Skyltning av cykelvägnätet c. Hur cykelvägnätet hänger samman (är det t.ex. lätt att veta var man ska ta vägen?) d. Belysning på cykelvägnätet e. Bekvämlighet och komfort för cyklister f. Framkomlighet för cyklister g. Trygghet och säkerhet för cyklister h. Drift och underhåll av cykelvägnätet sommartid i. Drift och underhåll av cykelvägnätet vintertid j. Tillgång till cykelparkeringar på allmänna platser k. Utformning av cykelparkeringar på allmänna platser (t.ex. möjlighet att säkert låsa fast cykeln) 15. Du som aldrig eller endast sällan cyklar, vilka är de huvudsakliga anledningarna till att du inte cyklar mer? (Flera svar möjliga.) (Cyklar du någon dag i månaden eller oftare, gå vidare till nästa fråga.) Har ingen cykel/fungerande cykel P.g.a. sjukdom/dålig hälsa Dåliga cykelvägar/saknas cykelvägar Har funktionsnedsättning som gör det svårt att cykla För långa avstånd Backigt Dåligt väder Otryggt/osäkert att cykla Brister i drift och underhåll av cykelvägar Saknar bra cykelparkeringar Saknar möjlighet till dusch och ombyte på min arbetsplats Ingen i min omgivning cyklar Behöver bilen för att hämta/lämna barn Behöver bilen för att handla och göra andra ärenden på vägen Behöver bilen i tjänsten Vill inte bli varm och svettig Gillar inte att cykla Annan orsak: + +

+ 16. + C) Resedagboken 17. Ja Nej Gå vidare till nästa sida och fyll i resedagboken Fyll i orsak nedan och skicka sedan in enkäten Inga ärenden Sjukdom/sjuka barn Annan orsak: + +

Resedagbok Instruktioner I de kommande frågorna ska du svara utifrån de resor du gjorde den dag som framgår i det medföljande brevet. Med en resa menas en förflyttning där du haft ett eller flera ärenden, t.ex.: När du tar dig till jobbet utan att göra något längs vägen, så gör du en förflyttning där ärendet är till arbetsplatsen. Du fyller då i detta som en resa, t.ex. Resa nr 1. När du på är väg till jobbet och lämnar ett barn på dagis och sedan fortsätter, så gör du två förflyttningar. Fyll i Resa nr 1 för resan mellan hemmet och dagis, och Resa nr 2 för resan mellan dagis och arbetsplatsen. När du går till mataffären och sedan går hem igen gör du också två förflyttningar. En till affären och en från affären till din bostad. Undantag Om promenaden i sig är själva ärendet ska denna förflyttningen inte noteras. Samma gäller för dig som i din yrkesutövning förflyttar dig som t.ex brevbärare eller busschaufför, dessa förflyttningar noteras inte heller. Däremot vill vi ha dina förflyttningar till och från arbetet och före och efter avslutat arbete. Resa nummer 1 Ange hela avståndet mellan starten för resan och målet. Till mätdagen räknas alla resor som gjorts mellan kl. 04.00 på morgonen och 03.59 nästa dag. 1. Var startade resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 2. Vilken tid startade du? Klockan 3. Vilket var ditt ärende? Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp 5. Ange färdsätt i den ordning de användes Till fots Cykel Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Taxi (ej färdtjänst) Färdtjänst 1:a 2:a 3:e 4:e 6. Vilken tid kom du fram? Klockan 7. Ungefär hur lång var resan? kilometer Nej Ja, fortsätta till resa nummer 2 Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Buss Besöka släkt och vänner Annat Tåg 4. Var avslutades resan? Annat: Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats Fyll i de olika färdsätt som du använt vid resan, i den ordning de användes. Om du går till hållplatsen för att ta bussen till arbetet kryssar du i till fots som 1:a färdsätt och buss som 2:a färdsätt. Om du gick från bussen till arbetsplatsen kryssar du även i till fots som 3:e färdsätt.

+ Resa nummer 1 + 1. Var startade resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 2. Vilken tid startade du? Klockan 3. Vilket var ditt ärende? Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat 4. Var avslutades resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 5. Ange färdsätt i den ordning de användes Till fots Cykel Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Taxi (ej färdtjänst) Färdtjänst Buss Tåg Annat: 1:a 2:a 3:e 4:e 6. Vilken tid kom du fram? Klockan 7. Ungefär hur lång var resan? kilometer Nej Ja, fortsätta till resa nummer 2 Resa nummer 2 1. Var startade resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 2. Vilken tid startade du? Klockan 3. Vilket var ditt ärende? Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat 4. Var avslutades resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 5. Ange färdsätt i den ordning de användes Till fots Cykel Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Taxi (ej färdtjänst) Färdtjänst Buss Tåg Annat: 1:a 2:a 3:e 4:e 6. Vilken tid kom du fram? Klockan 7. Ungefär hur lång var resan? kilometer Nej Ja, fortsätta till resa nummer 3 + +