Planering och ledning av äldreomsorgen

Relevanta dokument
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Österbottens landskapsprofil

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

4. Behov av hälso- och sjukvård

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Kommunalval. Förhandsröstning Valdagen är söndag Lättläst

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

När stamcellerna kommer till klassrummet

Om äldre (65 och äldre)

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

God palliativ vård state of the art

Behandlingsguide för patienter

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Människan. leliiiii. En människas

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen REKOMMENDATION

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Psykosociala faktorer på ont och gott

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Barn med psykisk ohälsa

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Miniteam för multisjuka äldre och dementa Balazs Rethy

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Wearable sensors in smart textiles

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Du är gjord för att röra på dig

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

Symptom. Stamcellsforskning

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Disposition. Procedursmärta. Procedursmärta. Långvarig smärta hos barn med JIA. Långvarig smärta hos barn med JIA. ±? ı????è? Ñ?è????

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

TILLSAMMANS FÖR ETT FRISKARE NORRLAND

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

En pekpinne för allas trevnad: INGEN ONÖDIG BILKÖRNING INNE PÅ GÅRDARNA!!

SF 36 Dimensionerna och tolkning

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

INTERPELLATION. Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// Anden Nyköping den 12 feb 2018

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi

Transkript:

Planering och ledning av äldreomsorgen Harriet Finne-Soveri, docent i geriatri Enheten för äldreservice,enhetschef Institutet för hälsa och välfärd 2010-09-23 Presentationens Namn / Faktor 1

Hälsningar THL Före detta Folkhälsoinstitutet + STAKES Under social- och hälsoministeriet Grundades 1.1.2009 Officiell hållare för hälso- och socialregister för Finland Ca 1300 anställda Enheten för äldreservice (20 personer) 2010-09-23 Presentationens Namn / Faktor 2

Realiteter (Adelina Comas, London School of Economic 21.5.2010) Enligt undersökningarna ca 25% av åldrande individer behöver långvård antigen hemma eller in ngn form av boende /institution. ( där största delen av kostnaderna består av personales löner) Yksilön pääoma ja säästöt harvoin riittävät kattamaan tämän hoidon kustannukset Pitkäaikaishoito on seurausta terveydellisistä ongelmista, mutta rahoitettu eri tavoin kuin terveydenhuolto 23.9.2010 Esityksen nimi / Tekijä 3

SAMHÄLLET OCH DEN STORA FÖRÄNDRINGEN 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 4

Populationsprognos Stora åldersklasser föråldras & livslängden ökar => populationen föråldras. År 2040 var fjärde finländare har fyllt 64 år. Antalet 15-64 åringar börjar sjunka 2010. År 2020 populationen äldst i EU enligt åldringsförsörjerkvoten. Lokala skillnader stora Ca 2050 totalpopulation + åldringsförsörjerkvoten varierar mellan +/- 10 15 % beroende av olika komponenter MEN 65+ åldringsförsörjerkvoten stiger inom alla alternativer snabbt under 2010-2035 och överstiger 40%. 75+ åldringsförsörjerkvoten stiger senare. Valtioneuvoston kanslian ikääntymisraqportti I/2009 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 5

Åldringsförsörjerkvoten per område 2006 & 2040 10 sämsta och 10 bästa 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 6

Populationsprognos 1800000 1600000 1400000 65 och över 75 och över 80 och över 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 7

Populationsprognos 1800000 1600000 1400000 65 och över 75 och över 80 och över 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 8

Arbetskraften i proportion av befolkningen 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 9

ATT ÅLDRAS VAD INNEBÄR DET? 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 10

Vi måste förstå åt vem vi ordnar service och vård 8th Seprtember 2009 Harriet Finne-Soveri, MD, PhD 11

Hur de naturliga åldringsprocesserna förändrar kroppen 25 Woman, år kvinna 25 yrs 80 Woman, år kvinna 80 yrs Bild: Ferrucci, InCHIANTI, EAMA Antalet fungerande celler Proportionen av fett Uttorkning Styvhet Snabbheten Regleringssystemer 16.11.2005 FLS Harriet Finne-Soveri MD 12

Vem är gammal? Kliniska tummregel i medeltal 75+/80+ kan vara äldre TITTA INTE PÅ FÖDELSEDATUM bara "1 njure Skör hjärna magens slemhinna nedsatt muskelstyrka risk för undernäring multimorbiditet polyfarmaci 16.11.2005 FLS Harriet Finne-Soveri MD 13

Vem är gammal? Kliniska tummregel i medeltal 75+/80+ kan vara äldre TITTA INTE PÅ FÖDELSEDATUM bara "1 njure Skör hjärna magens slemhinna nedsatt muskelstyrka risk för undernäring multimorbiditet polyfarmaci Sårbarheten ökar 16.11.2005 FLS Harriet Finne-Soveri MD 14

Att åldras... Personligheten Kognitiva funktioner Sociala dimensioner (Karisto): Meneillään on mielenkiintoinen, mutta toistaiseksi huonosti tunnistettu muutos, jossa kronologinen ikä menettää koko ajan ennustearvoaan. Sen tiedon perusteella, että joku on 30-, 50- tai 80- vuotias, emme osaa tarkasti ennustaa, millainen ihminen hän itse asiassa on. Ihmiset voivat samanikäisinä sijoittua hyvinkin erilaisiin sosiaalisiin asemiin ja toisaalta samoissa asemissa voi olla hyvinkin eriikäisiä ihmisiä. Teorier 1. Irtaantumisteoria 2. Aktiivisuus /jatkuvuusteoria 3. Gerotranssedenssi (Lars Tornstam) Heterogenes intra- & interindividuella skillnader ökar 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 15

HÄLSA OCH FUNKTIONSFÖRMÅGA 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 16

Hälsa och funktionsförmåga Att åldras... innebär detta att insjukna? Viktigaste diagnoser och tillstånd Minnessjukdomar (Alzheimer, VaD, LBD, frontald) Psykiatriska sjukdomar (depressiva och delusiva tillstånd) Stroke Muskuloskeletal sjukdomar Traumor Missbruk (alko) Näring Smärta Syn Polyfarmaci /felmedicinerig/biverkningar 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 17

Nyckelfrågan: vad händer med funktionsförmågan med ökande livslängd Sedan 60-talet finländarna har fått i medeltal ca 20 friskare år till Vartiainen 2010 t.ex -> hjärta& kärlsjukdomar -> cancer 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 18

PLANERING AV SERVICES FÖR ÄLDRE PERSONER 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 19

Social- och hälsoministeriets rekommendationer 2008 Syfte 2012 (75+ åriga) 91-92% bor hemma 13-14% får regelbunden hemvård 5-6% bor på 24/7 service boende 3% bor på institutioner 23.8.2010 Finne-Soveri / Vaasa 20

24/7 vård för 75+ åriga 2000 2008 (%) 12 11 10 9 8 3 3 2,8 2,6 2,5 2,5 2,4 2,2 2,1 7 6 5 4 5,3 5,1 5 4,7 4,5 4,3 4,1 4 3,8 3 2 1 0 3,9 4,2 4,6 2,2 2,6 2,8 3,1 3,4 1,7 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Terveyskeskusten 75 vuotta täyttäneet pitkäaikaisasiakkaat 31.12., % vastaavanikäisestä väestöstä Vanhainkotien 75 vuotta täyttäneet asiakkaat 31.12., % vastaavanikäisestä väestöstä Ikääntyneiden tehostetun palveluasumisen 75 vuotta täyttäneet asiakkaat 31.12., % vastaavanikäisestä väestöstä 12.1.2010 Kirsi Kiviniemi 21 Sotkanet 2009

24/7 vård för 75+ åriga 2000 2008 (antal) 46000 44000 42000 40000 38000 36000 34000 32000 30000 28000 26000 24000 22000 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 9264 8804 9766 9871 9584 10024 9640 10362 10360 14 420 15218 15171 15470 15851 15847 16409 16361 16657 15509 16819 14051 7000 8179 9276 10542 11995 5288 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Terveyskeskusten 75 vuotta täyttäneet pitkäaikaisasiakkaat 31.12. Vanhainkotien 75 vuotta täyttäneet pitkäaikaisasiakkaat 31.12. Ikääntyneiden tehostetun palveluasumisen 75 vuotta täyttäneet pitkäaikaisasiakkaat 31.12. 12.1.2010 Kirsi Kiviniemi 22 Sotkanet 2009

75+ befolkning, hemvården (n/%) Källa:Sotkanet, THL 48 000 75+lkm 47 000 46 000 45 000 44 000 43 000 42 000 41 000 40 000 39 000 2 001 2 003 2005 2007 2008 2001 2003 2005 2007 2008 12,1 % 11,4 % 11,5 % 11,3 % 11,0 % 24.5.2010 Harriet Finne-Soveri, geriatrian dosentti 23

Allmänna diagnoser enligt åldersgruppen inom insitutionsvården 2008 DG av ngn Dg av ngn Stroke höftfraktur Minnessjukdom psykiatrisk sjukdom 23.9.2010 Esityksen nimi / Tekijä 24

Allmänna diagnoser enligt åldersgruppen inom hemvården 2008 Alko DG av ngn Dg av ngn Stroke höftfraktur Minnessjukdom psykiatrisk sjukdom 23.9.2010 Esityksen nimi / Tekijä 25

Vad består vårdbehovet av Källa: Finne-Soveri ym. Gerontologia 4/2008 28.1.2009 Vanhustyö 2009 Laatusuositusten toteuttaminen 26

Demensgraden inom äldreomsorgen (medeltal, skalan o-6 var 0=norm, 6=ytterst svår demens) 23.9.2010 Esityksen nimi / Tekijä 27

23.9.2010 Esityksen nimi / Tekijä 28

Kvalitet-kostnad trappan Terveyskeskus Sairaanhoitaja, 33,6% Perus/Lähihoitaja, 56,1% Muu henkilöstö, 10,3% Vanhainkoti Sairaanhoitaja, 23,9% Perus/Lähihoitaja, 62,3% Muu henkilöstö, 13,8% Palveluasuminen (laitos-rai) Sairaanhoitaja, 15,2% Perus/Lähihoitaja, 71,6% Muu henkilöstö, 13,2% Palveluasuminen (KH-RAI) Sairaanhoitaja, 16,5% Perus/Lähihoitaja, 71,1% Muu henkilöstö, 12,4% Kotihoito Sairaanhoitaja, 13,75% Perus/Lähihoitaja, 56,98% Kodinhoitajat 15,94% Kotiavustajat 6,24% 24.5.2010 Harriet Finne-Soveri, geriatrian dosentti 29

Vad består vårdbehovet av 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % PL7 "Perushoito, raskas" PL7 "Perushoito, melko raskas" PL7 "Perushoito, kohtalainen" PL7 "Perushoito, kevyt " PL7 "Perushoito, erittäin kevyt " PL6 Käytösoireita, korkeintaan keskivaikea dementia PL5 "Vähintään keskivaikea dementia, toimintakykyä jäljellä" PL4 "Somaatisesti sairaat 2" PL3 "Somaattisesti sairaat 1" PL2 "Somaattisesti erittäin sairaat" PL1 Monialainen kuntoutus 0 % Palveluasuminen Vanhainkoti Terveyskeskus 24.5.2010 Harriet Finne-Soveri, geriatrian dosentti 30

Geriaternas bedömning av HVC patienter Neurologiska patienter: O o o svår MS svår Parkinson med växöande tillstånd, hjärnskador med andningsförlamning + respirator Hjärtpatienter: o svår hjärtsvikt + andningssvårigheter + behov av syre o svår angina pectoris med upprepade hjärtsmärtor o svårhanterade hjärtarrytmier Lungpatienter: o svår astma / COPD (behov av syre/spira /kortisoninjektioner ) 24.5.2010 Harriet Finne-Soveri, geriatrian dosentti 31

Analys (2009) RAI databas Boende med G-kriter Boende med hårdare G- kriter Service boende 4,2% Åldringshem 5,2% HVC 8,0% Service boende 0,3% Åldringshem 0,8% HVC 4,4% 24.5.2010 Harriet Finne-Soveri, geriatrian dosentti 32

Sammanfattningen Vi åldras i gott (och ont) Stor chans för utveckling För att lyckas - Planera väl! Vet! Följ upp! 2010-09-23 Presentationens Namn / Faktor 33