12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1). En form av urininkontinens enligt International Continence Society's nomenklatur kan dock förekomma utan mätbart urinläckage - det så kallade trängningssyndromet(1,2). Orsaken är multifaktorell. Symtomet förekommer i alla åldrar och är vanligast hos kvinnor. Urininkontinens ökar med stigande ålder och hos sjukhemsboende beräknas 50-80% vara urininkontinenta(3,4). Samhällets kostnader för urininkontinens är c:a 2% av den totala sjukvårdskostnaden varav 1/3 utgörs av inkontinenshjälpmedel(2). Majoriteten av urininkontinenta patienter kan utredas och behandlas i primärvården. Distriktssköterskan* kan uppmärksamma riskfaktorer, upplysa om sambanden mellan orsakerna, ge individuella råd och undervisning i egenvård till patient, anhörig och vårdare samt ge stimulans att förebygga/åtgärda dessa enskilt eller i grupp(2). Distriktssköterskan* kan starta utredning och behandling av urininkontinenta patienter, selektera till rätt vårdnivå, prova ut, förskriva och utvärdera inkontinenshjälpmedel och tekniska hygienhjälpmedel(5,6,7). Distriktssköterskan* skall finnas till hands för de patienter som trots behandling tvingas leva med sitt handikapp, ge stöd och uppmuntran så att patienten förmår hantera och acceptera sitt handikapp samt ge fortsatta förslag till ökad livskvalitet(2) * Alternativt sjuksköterska med grundkompetens i inkontinensvård inom särskilda boendeformer (7). Riksföreningen för distriktssköterskor; 2004, Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 1 (5)
Urininkontinens Indikator Urininkontinens (urinläckage och/eller miktionsstörning). Mål Kvalitetsmål Alla patienter med urininkontinens skall efter behandling ha blivit av med eller fått minskat urinläckage och ett normaliserat eller förbättrat miktionsmönster. Alla patienter med urininkontinens skall ha kunskap om inkontinens och egenvård, kunna hantera sitt handikapp och därmed uppleva livskvalitet. Alla patienter med urininkontinens skall ha adekvata inkontinenshjälpmedel. Processmål Alla patienter med urininkontinens skall av distriktssköterskan få kunskap om urininkontinens och ur inkontinenssynpunkt adekvata råd och stimulans till egenvård. Urininkontinenta patienter skall bedömas av såväl läkare som distriktssköterska för att fastställa rätt inkontinensdiagnos, erhålla adekvat behandling och individuellt utprovade hjälpmedel, samt eventuellt remitteras till annan vårdnivå. Resultatmål Av patienter med urininkontinens X % 1 har fått undervisning i egenvård och upplever livskvalitet X % har inkontinensdiagnos enligt ICS's nomenklatur X % har fått omvårdnadsdiagnos X % har remitterats till annan vårdnivå X % har fått för individen anpassad behandling X % har vid utvärdering via objektiva mätmetoder blivit av med eller fått minskat urinläckage X % har vid utvärdering via objektiva mätmetoder fått förbättrat eller normaliserat miktionsmönster X % i särskilt boende med urininkontinens uppvisar normalt hudstatus inom urogenitalområdet X % har vid utvärdering av behandling ökat fysisk och/eller social aktivitet X % upplever livskvalitet trots kvarstående urininkontinens X % har adekvata inkontinenshjälpmedel. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; 2004, Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 2 (5)
Urininkontinens i ordinärt boende Struktur vad behövs? Omvårdnads- och områdesansvarig distriktssköterska Utbildning och kunskap om urininkontinens, riskfaktorer, vård och behandling Kontinuerlig fortbildning inom ämnesområdet och patientinformationsmaterial Särskilt avsatt tid Lokalt vårdprogram Tillgång till objektiva mätinstrument och kunskap att bedöma dessa Kunskap om inkontinenshjälpmedel och gällande bestämmelser, samt kan tillhandahålla provförpackningar Patientjournal Process vad måste göras? Arbetar utifrån patientperspektiv med helhetssyn Identifierar riskpatient och ger upplysning i preventivt arbete enskilt eller i grupp Gör individuell bedömning av patientens egenvårdsförmåga, undervisar och stimulerar till egenvård Arbetar på fasta tider med urininkontinenta patienter Upprättar vårdplan tillsammans med patient, distriktsläkare och ev. övrig personal och arbetar enligt lokalt vårdprogram Utför kontinuerlig utvärdering Gör individuell utprovning, förskriver och utvärderar inkontinenshjälpmedel Dokumenterar i strukturerad journal i överensstämmelse med lagar, föreskrifter och lokala riktlinjer Resultat vad förväntas? Patienten: - känner tillit och har förtroende för distriktssköterskan - har kunskap om sin åkomma, är motiverad till egenvård och upplever livskvalitet - får kontinuitet, känner delaktighet och trygghet till den vård distriktssköterskan ger - får förbättrat/normaliserat miktionsmönster och minskat/inget urinläckage - får synbart resultat, ökad motivation till behandling - har rätt anpassat hjälpmedel och känner trygghet Minskad kostnad för samhället Vården kan följas och utvärderas i patientjournalen Riksföreningen för distriktssköterskor; 2004, Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 3 (5)
Struktur vad behövs? Urininkontinens inom särskilda boendeformer Distriktssköterskan* har kunskap om urininkontinens, dess vård och behandling En till två distriktssköterskor* inom boendet är samordnare för inkontinensvården och får kontinuerlig fortbildning Lokalt vårdprogram Objektiva mätinstrument och kunskap att bedöma dessa Kunskap om inkontinenshjälpmedel och gällande bestämmelser, samt kan tillhandahålla provförpackningar Patientjournal Process vad måste göras? Distriktssköterskan* arbetar tillsammans med berörd personal utifrån patientperspektiv och helhetssyn Håller sig väl förtrogen med utvecklingen inom ämnesområdet, handleder övrig personal och förmedlar nyheter Utser vårdare som kontinensombud vilka av distriktssköterskan* får fortlöpande hjälpmedelsinformation, fördjupad handledning och uppmuntran, sk. kontinensgrupp Upprättar vårdplan tillsammans med patient, ev. anhörig och övrig personal Ansvarar för planering, genomförande samt kontinuerlig utvärdering av inkontinensvården. Utför kontinuerlig utvärdering Gör individuell utprovning, förskriver och utvärderar inkontinenshjälpmedel Dokumenterar i strukturerad journal i överensstämmelse med lagar, föreskrifter och lokala riktlinjer Resultat vad förväntas? Patient och anhöriga känner tillit/trygghet till den vård som ges Engagemang, intresse och ökad kompetens hos vårdare Behovsanpassat inkontinensförråd inom varje enhet Minskat antal urininkontinenta patienter och minskat läckage hos den enskilde patienten Patient och vårdare får synbart resultat och därmed ökad motivation till behandling Patient erhållit rätt anpassat hjälpmedel Minskad kostnad för samhället Vården kan följas och utvärderas och i patient-journalen * Alternativt sjuksköterska med grundkompetens i inkontinensvård (SOSFS 1994:22) Riksföreningen för distriktssköterskor; 2004, Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 4 (5)
Projektgrupp Ewa Bylin, distriktssköterska, Lindens servicehus, Örnsköldsvik Lena Broddeskog, distriktssköterska/uroterapeut, Vårdcentralen Centrum, Örnsköldsvik Kerstin Höglund, distriktssköterska, Vårdcentralen Gullänget, Örnsköldsvik Kerstin Jutterström, sjuksköterska, Prästbordets sjukhem, Själevad Karin Wikman, distriktssköterska, Vårdcentralen, Domsjö Referenser 1) International Continence Society; The standardisation of terminology of lower urinary tract funktion, Scand J Urol Nephrol, Supplementum 114, 1988: 5. 2) Pharmacia, 18 specialister; Hålla Tätt, en bok om urininkontinens, Pharmacia Sverige AB, Stockholm, 1995. 3) Fogerty T., Schuelle J., Newman D.; Statistical quality control in nursing homes: A key indicator to evaluale patient incontinence care. Quality Review Bulletin 1989; September: 273-8. 4) Månsson-Lindström A., Deblin O., Isaksson Å.; Urinary incontinence in primary health care. Scand J Prim Health Care 1994; 12: 169-79. 5) Urininkontinens - lokalt vårdprogram för Örnsköldsviks primärvård. Örnsköldsviks Hälsooch sjukvård.1997. 6) Kvalitetssystem i inkontinensvården inom särskilda boendeformer.- En arbetsmodell, Socialstyrelsen, Stockholm:1997. 7) SOSFS 1994:22 Behörighet att förskriva kostnadsfria förbrukningsartiklar samt om beskaffenhet av kostnadsfria förbrukningsartiklar m.m. 8) SOSFS 1993:17 Omvårdnad inom hälso- och sjukvården 9) SOSFS 1993:20 Patientjournallagen 10) SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvård Riksföreningen för distriktssköterskor; 2004, Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 5 (5)