Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper



Relevanta dokument

Blodsockersänkande läkemedel

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol mmol/mol

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

6. Farmakologisk behandling vid debut

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Nya na&onella riktlinjer 2015

Handläggningsråd för blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes

Handläggning av diabetes typ 2

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

10 Vad är ett bra HbA1c?

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Insulinpumpbehandling

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Diabetes hos barn och vuxna. Jenny Salemyr Bitr. överläkare Astrid Lindgrens barnsjukhus

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

10 Vad är ett bra HbA1c?

Diabetes och hjärtat hur har det gått med Jardiance? Insulinbehandling vid typ 2-diabetes? Bättre klassifikation av diabetes?

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Endokrin farmakologi. Diabetes. Typ I diabetes. Typ II diabetes. Insulin-receptorer. Insulin

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Peter Fors Alingsås Lasarett

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Diabetes och graviditet

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander

Diabetes Fallseminarium T STUDENT

Diabetes och njursvikt

Individualisera mål och behandling

Blodsockerbehandling Typ 2 Diabetes Vad är nytt?

38 Palliativ vård. Övergripande mål med diabetesbehandling

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland. Fastställd: 15 november 2018 Gäller: t.o.m.

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare;

1. Klassifikation. Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997

1. Klassifikation. Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997

Genomgången av läkemedel vid diabetes. Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

1. Klassifikation. Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes mellitus. en introduktion till klinisk diabetologi (Inte bara behandling )

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Nya riktlinjer för behandling av typ 2 diabetes - nationellt och regionalt. Terapigrupp Endokrinologi Helene Holmer

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2

DIABETES. Bommersvik

Antidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund

Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon alternativt

Endokrinologi Lisa Arnetz 22 maj 2018

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell

Peter Fors Alingsås Lasare2

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Typ 2-diabetes behandling

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

DIABETES TYP 1- i primärvården. Konstantina Vouzouneraki Specialistläkare Sundsvalls sjukhus

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Allmänläkardagarna

Producentobunden läkemedelsinfo

Endokrin farmakologi. Diabetes. Typ I diabetes. Könshormoner Baklobshormon (hypofysen) Thyreostatika Medel mot magsår Antidiabetika

Transkript:

101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker ett förhöjt värde. Diagnosen ställs med hjälp av venöst plasmaglukos, fastande eller oral glukosbelastning ( 75 g OGTT). Diabetes: Fasteglukos 7 mmol/l och/eller 2 t glukos vid glukosbelastning > 11 mmol/l IFG (abnormalt fasteglukos): fp-glukos 6.1-6.9 mmol/l, normalt 2 t värde IGT (nedsatt glukostolerans): 2t värde 7.8-11 mmol/l, normalt fp-glukos Övriga prover, ex. C-peptid (mått på insulinsekretion), GAD antikroppar (vid T1D), DNA test behövs inte för diagnos men hjälper vid klassificering av diabetes Förekomst Ca 6-7 % (600,000) av Sveriges befolkning har diabetes, men prevalensen kan vara ännu högre, i synnerhet hos många invandrargrupper. I världen varierar diabetesförekomst mellan 3-40%, merparten (> 95% utgörs av T2D) Diabetes undergrupper Typ 1 diabetes: ( 10% av alla diabetiker i Sverige) ketosbenägen, viktminskning vid diagnos, insulinberoende från diagnos eller inom 6 mån, C-peptid < 0.2 nmol/l efter några års sjukdom, tecken till autoimmunitet (förekomst av GAD ak, IA2 ak, ICA ak). Familjär risk: 15 beror till stor del på förekomst av särskilda högrisk HLA genotyper Typ 2 diabetes (ca 80% av Sveriges diabetiker), ofta överviktig, metabolt syndrom, inga tecken till autoimmunitet, normalt eller högt C-peptid, tecken till insulinresistens. Familjär risk: 3- typisk polygen sjukdom där ett flertal genvarianter samverkar med omgivningsfaktorer (övervikt, brist på motion) för att förorsaka sjukdomen, den viktigaste är variation i en transkriptionsfaktor gen, TCF7L2 LADA (Latent autoimmune diabetes in adults) (Ca 10%): GAD ak hos diabetiker som insjuknat efter 35 års ålder, ingen insulinbehandling under de första 6 månaderna 1

Genetiskt en blandning av T1D och T2D MODY (Maturity Onset Diabetes of the Young) (ca 5%) autosomalt dominant diabetes ( I flera generationer) med debut under 25 år, GAD negative. Flera former. MODY 1 mutationer i genen för HNF4α (ovanlig, ofta ovanligt låga blodfetter) MODY 2 mutationer i genen för glukokinas, förhöjt FPG, ingen behandling (vanlig) MODY 3- mutationer i genen för HNF1α ( vanligast, känslig för sulfonylurea,su) MODY 4 mutationer i IPF1 genen ibland förenad med pancreasatresi MODY 5- mutationer i genen för HNF1β - ofta urogenitala och andra misbbildningar Diagnostik: DNA prov till klinisk kemi, UMAS MIDD (Mitochondrial diabetes with deafness) (1-2%) nedärvs från mor, I regel hörselnedsättning, andra neurologiska störningar Diagnostik: DNA test Neonatal diabetes permanent (PND) eller transient (TND) : inom 6-12 mån PND: mutationer i KCJN11,SUR1, glukokinas, insulin TND: avvikelser på kromosom 6 (imprinting) Diagnostik: DNA test (Exeter, UK) Sekundärdiabetes diabetes utvecklas sekundärt till andra sjukdomar (pankreatit, hormonella störningar som Cushing eller hemokromatos). Ofta föreligger redan en familjär risk för T2D Graviditetsdiabetes: PG 9 mmol/l 2 t efter 75 g OGTT vid 27-28 grav veckan, försvinner efter graviditeten. 30% risk att utveckla diabetes efter 5%. Stark familjär belastning för T2D. Diabeteskomplikationer Akuta diabeteskomplikationer - Ketoacidos - T1D, förekomst av ketoner i blod och urin, sänkt ph,acidos, hyperglykemi, hyperkalemi, Kussmauls andning, medvetandestörningar, kraftig dehydrering. Behandling: insulin, NaCl, K - Hyperosmolärt nonketotiskt koma - T2D, precipiteras av cerebral insult,infektioner, steroidbehandling, extrem hyperglykemi (> 35 mmol/l), normalt eller högt Na, hyperosmolalitet (> 330 mosm/l), leukocytos, kraftig dehydrering, medvetandestörning. Behandling: mycket NaCl, lite insulin 2

- Laktatacidos - kraftig acidos, laktat > 5 mmol/l, perifer hypoperfusion, schock. Behandling med metformin, njursvikt, alkohol, intoxikation. Behandling: dialys? - Hypoglykemi: - överbehandling. Uteslut endogen orsak (insulinom). Whipples triad: PG < 2,5 mmol/l, symptom som försvinner efter intag av glukos- Kroniska diabeteskomplikationer Mikroangiopati - Nefropati - Retinopati - Neuropati (delvis) Makroangiopati - Koronarsjukdom, hjärtinfarkt - Stroke - Perifer kärlsjukdom, fotsår Diabetes nefropati - hos 30% av T1D och 20% av T2D, diffus kapillär arterioskleros, mesangial proliferation, basalmembransförtjockning. Riskfaktorer: dålig metabol kontroll, högt blodtryck, insulinresistens, retinopati Tidiga symptom: mikroalbuminuri, högt blodtryck, hypoglykemi benägen, styva fingrar Prevention: god metabol kontroll, blodtrycksbehandling (ACE eller AII inhibitor) Behandling av njursvikt: fosfatreduktion, proteinreduktion,1,25 D vitamin, erytopoietin dialys, njurtransplantation Diabetes retinopati - 80% hos T1D och 50% hos T2D Bakgrundsretinopati: mikroaneyrysm, hårda exsudat (fettinlagring) Proliferativ retinopati: mjuka exsudat (iskemi), kärlnybildning, blödningar och näthinneavlösning, blindhet Makulopati: iskemi och fettinlagring i gluka fläcken (makulan) Riskfaktorer: sjukdomsduration, dålig metabol kontroll, högt blodtryck, dyslipidemi (makulopati) Behandling: laserbehandling, vitrektomi Diabetes neuropati Perifer sensorisk känslolöshet i fötter,, parestesier, smärta Motorisk mononeuropati- muskelpares (ex. peroneus) Autonom neuropati (denervation av autonoma nervsystemet) hög vilopuls som inte reagerar på andning, ortostatism (blodtrycksfall vid stående), gastropares, importens Behandling: analgetika, gabapentin vid sensorisk neuropati, motilitetsstimulerande mediciner vid gastropares (erytromycin), Viagra vid importens 3

Diabetesbehandling Typ 1 diabetes: ersätta brist på insulin, ge rätt mängd insulin vid rätt tid Typ 2 diabetes: normalisera insulinets effekter i kroppen samt behandla kringsjukdomar (metabolt syndrom, hypertoni, dyslipidemi). Aggressiv behandling vid sjukdomens början, försiktigare senare Riktvärden för behandlingsmål: HbA1c < 6-6.5-7% beroende på patient, FPG < 6 mmol/l, postprandiellt < 10 mmol/l Men hypoglykemi bör undvikas Blodtryck < 130/80 mmhg Totalt kolesterol < 4.5 mmol/l (LDL < 2.5) HDL kolesterol > 1 mmol/l (män), > 1.3 mmol/l (kvinnor) Triglycerider < 1.7 mmol/l Typ 1 diabetes i regel flerdos insulinbehandling (basinsulin + måltidsinsulin) Långverkande insulin glargin (Lantus) eller levemir (Detemir) ges på morgonen eller kvällen Snabbverkande insulin lispro (Humalog), aspartat (Novorapid), glusilin (Apidra) ges till måltid Behandlingen monitoreras med glukosmätningar ex på morgonen, innan lunch, innan middag och innan sängdags ett par dar i veckan eller vid avvikelser Typ 2 diabetes Börja med metformin i stigande dosering till 850 mg x3, om HbA1c > 6%, lägg till Sulfonylurea (glimepirid, glipizid, glibenklamid) eller repaglinid (Novonorm 1-2 mg x3), mer sällan nateglinid (Starlix 120 mg x3) = metiglinider eller om kontraindikationer (äldre person, hypoglykemibenägen) gliptin (DPPIV hämmare), sitaglipitin (Januvia), Galvus (vildaglipitin) 100 mg x1 eller om uttalad insulinresistens och steatos men ingen hjärtsvikt glitazon pioglitazon (Actos) 30 (45) mg x1, om HbA1c > 6% överväg insulinterapi blandinsulin (NovoMix30 x 2, Humalog Mix x2) -behåll metformin nattinsulin (insulatard = NPH insulin, Lantus, Levemir) plus oral behandling 4

om inte HbA1c < 7% flerdosbehandling med basinsulin på morgonen och måltidsinsulin om inte HbA1c < 7% överväg alternativt behandling med GLP-1 analog (inkretinmimetika) Exenatid (Byetta) x 2 sc Liraglutid (Victoza) Diabetes-diagnos -korrigera akut hyperglykemi DM2 Livsstilsförändringar + metformin 3-6 m Kolla effekt DM1 INSULIN Livstilsförändringar och metformin HbA1 c >6.5% HYPER- GLYKEMI grad Måttlig /symptomfri 2.läkemedel Glinid Gliptin* Glitazon Sulfonylurea > 6.5% 3. läkemedlet Glinid Gliptin* Glitazon Sulfonylurea > 6.5% Effektiverad insulinbehandling Ansenlig /symptom Injektionsbehandling Måltidsinsulin Basinsulin Blandinsulini Inkretinmimetika? > 7% *? http://www.terveysportti.fi/xmedia/ccs/varhainen_diabetes_en.html 5