Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd
Depressionssjukdom (Egentlig depression) Sänkt sinnesstämning Irritabilitet Minskat intresse och minskad glädje Koncentrationssvårigheter Trötthet Värdelöshetskänslor/Skuldkänslor Sömnstörning Förändrat rörelsemönster/mimik Aptitförändring Dödstankar, självmordstankar/planer/försök
Förstämningssyndrom Unipolära syndrom: Egentlig depression, Dystymi Bipolära syndrom
Depressioners kliniska bild-åldersberoende? Spädbarnsdepressioner/ Anaklitiska depressioner. Hos barn från ca 6 månaders ålder upp till 3-4 års åldern. Depression i 3-12 års åldern. Depression i tonåren.
Emelie, 8 månader Emelie kommer med sin mamma till BVC. Hon har haft tät kontakt med BVC eftersom hon inte ökat i vikt som förväntat. Hon har haft många infektioner. Emelie är ofta ledsen, svårtröstad, sover oregelbundet. Hon ser blek ut.
Lisa, 5 år Lisa går på förskola. Hon drar sig undan de andra barnen, vill inte leka. Hon är ofta trött och vill vila. Om det blir konflikter mellan barnen börjar hon alltid gråta. Lisa petar ofta i maten, äter sällan upp. Lisa har stark separationsångest, har svårt att bli lämnad av sina föräldrar. På kvällarna klagar hon ofta över ont i magen och ont i benen
Robin, 15 år Robin har kommit in till medicinakuten p.g.a. alkoholförgiftning. Det görs en anmälan till socialtjänsten. De känner redan till Robin eftersom han polisanmälts av skolan för skadegörelse och misshandel. Robins föräldrar är förtvivlade. De känner inte igen sin son som förändrats under det senaste året. Han är alltid arg, skolkar mycket, sover hela dagarna, vill aldrig göran något med familjen.
Depressioner hos barn och unga. Förekommer hos 1-2 % av skolbarnen före puberteten. Förekommer hos 5-6 % av tonåringarna, kraftig dominans av flickor. Livstidsprevalensen (att någon gång under livet haft depression) i slutet av tonåren är 15-20%
Ungdomsdepressionens förlopp. I genomsnitt tar det nio månader att tillfriskna från en depressionsperiod. Om depressionen pågått längre än ett år ökar risken att den pågår under flera år.
Varför diagnostisera & behandla barn och ungdomars depressioner? Depressionen försämrar den psykosociala funktionen och påverkar därmed även utvecklingen. Försämring av den fysiska hälsan. Ökad risk för självmord. Hög återfallsrisk. Påverkar personlighetsutvecklingen
Försämring av psykosocial funktion och utveckling. Förskoleåren: Förlångsammad eller avstannad psykomotorisk utveckling. Svårigheter att sköta pga dålig aptit och sömnstörningar. Infektionskänslighet. Skolåren: Försämrade relationer till skolkamrater, vänner, föräldrar och syskon. Dålig prestationsförmåga i skolarbetet.
Försämring av den fysiska hälsan Ökar risken för rökning och alkohol- / narkotika missbruk Ökar risken för kroppsliga sjukdomar Ökar risken för tidig graviditet
Ökad risk för självmord Fram till ung vuxenålder riskerar 40% av de med depression att ha gjort ett eller flera självmordsförsök.
Självmord i Sverige Ca. 30 barn per år (0-17 år) dör i självmord, lika många pojkar som flickor Ca. 1300 barn per år vårdas p.g.a. självdestruktiv handling, nästan fyra gånger fler flickor
Varför depression? Risk- och skyddsfaktorer Det finns inga linjära samband mellan specifika riskfaktorer och specifik symtomatologi. Risk- och skyddsfaktorer har en additiv effekt. Riskfaktorer och skyddande faktorer interagerar på ett komplext sätt.
Riskfaktorer ärftlighet för depressioner, kroppslig sjukdom, handikapp, specifika inlärningssvårigheter, låg begåvning. förluster av viktiga personer, erfarenhet av andras självmord, dålig konfliktlösningsförmåga i familjen, egen beteendestörning. ekonomiska problem, kriminalitet, missbruk i familjen, familjevåld, negativa livshändelser.
Skyddande faktorer Intelligens Kreativitet Hög ambitions och energinivå God förmåga att skapa sociala relationer Förmåga till empati Positiv relation till minst en av föräldrarna. Klara regler och klar struktur i familjen Problemlösningsförmåga Socialt nätverk
Samsjuklighet vid barn- och ungdomsdepressioner Bland deprimerade barn har 40-70% ytterligare någon psykiatrisk diagnos; Ångeststörningar, särskilt separationsångest Utagerande beteendestörningar Missbruk
Hur upptäcker man en depression? Tänka tanken när man ser: Dramatiska förändringar i ett barns beteende Avstannad utveckling eller tillbakagång i utvecklingen Barn som drar sig undan lekar och aktiviteter Försämrade skolresultat Normbrytande beteenden Fråga barnet!
Vad gör man som pedagog? Kontakta föräldrarna! Samarbeta med föräldrarna Ger mer stöd och avlastning Överkrav? Utsatthet? Utredning elevhälsan Anmälningsplikt vid misstanke om att barnet far illa!
Hur bedömer man en depression? Vilka symtom föreligger, när och hur började de, vilket är förloppet? Är barnet kroppsligt sjukt? Finns det utlösande händelser? Föreligger psykosociala riskfaktorer? Har barnet haft tidigare psykiska eller fysiska besvär? Medicinering? Finns det psykisk sjukdom i familjen?
Hur bedömer man självmordsrisken? Självmordsstegen: Tankar på döden Tankar på självmord Självmordsplaner Självmordsförsök Självmord
Finns det vetenskapligt visad effektiv behandling (evidensbaserad)? Placeboeffekten är stor! - hos barn ca. 60% (kortsiktigt) -en effektiv behandling måste ge effekt utöver placebo!
Behandling Skräddarsys efter det enskilda barnets behov: Information Psykosocialt stöd Psykoterapi Medicinering
Barn som går på BUP Går fortfarande i förskolan eller skolan! Behöver stöd i skolan! Behöver kraftfulla vuxna som inte blir rädda för symtomen och som förmedlar hopp Läs Barbro Lindgrens Jättehemligt!