Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
CPS mantra Kids do well if they can If not they have lagging skills (bristande förmågor)
Viktiga frågor: När och varför uppstår problembeteendet = det olösta problemet Mindre viktigt: Vilket problembeteende uppvisar barnet = Where is he/she on the spectrum of looking bad? Gnäller Skriker Springer Spottar Hotar Slår Rånar Misshandlar
När uppstår problembeteende? Vid inkompatibilitet när barnets bristande förmåga krockar med att omgivningen kräver den förmågan = då har man ett olöst problem
Lagging Skills Antagande: Explosiva barn har bristande förmågor inom områdena: Exekutiv förmåga Språkbearbetning Emotionell reglering Kognitiv flexibilitet Social CPS metoden syftar till att lösa problemsituationer och träna CPS metoden syftar till att lösa problemsituationer och träna dessa förmågor
Exekutiv förmåga Oorganiserad, svårt att samla tankar Så Svårt att se konsekvenserk Svårt hitta olika lösningar på problem
Språkbearbetningsförmåga g Svårt uttrycka tankar, känslor eller behov Svårt förstå vad som sägs
Emotionell reglering g Svårt att hålla sig lugn och tänka rationellt Irritabel Ld Ledsen Ängslig
Kognitiv flexibilitet Konkret, svart och vitt vitt tänkande Insisterar på regler, rutiner Såt Svårt med oförutsägbara, oklara situationer ti Svårt byta spår Ofl ibl f lkti t lk i t D t å ld i Allt ä Oflexibla felaktiga tolkningar, tex Det går aldrig, Allt är mitt fel
Social förmåga Svårt tolka sociala signaler/nyanser Svårt se hur eget beteende påverkar andra, överraskad av andras reaktioner Svårt med empati
Vanliga sätt att hantera olösta problem: Plan A, B och C Plan A: Barnet påtvingas den vuxnes vilja. Jag har bestämt, Du får inte.. Plan B: CPS Plan C: Släpp kravet tills vidare
CPS metoden 1. Identifiera bristande förmågor med ALSUP 2. Identifiera olösta problem, ge exempel på problemsituationer Detta gör de explosiva reaktionerna mer förutsägbara och skapar rimliga förväntningar CPS fokuserar helt på proaktiva åtgärder som motverkar explosiva episoder
Assessment of Lagging Skillsand kll Unsolved Problems (ALSUP) Frågeformulär 1 sida! Används som diskussionsguide Består av lista på vanliga lagging skills =bristande förmågor Och rutor där man kan notera olösta problem, som är exempel på hur de bristande förmågorna visar sig Websida: livesinthebalance.org
ALSUP
Plan B 1. Empathy step (drilling) Fråga för att få reda på orsaken till det olösta problemet. Frågorna ska vara: Neutrala Fria från beteenden Fria från teorier Fria från lösningar Specifika (vem, vad, var, när INTE varför) Fråga tills ni når the AHA moment
Plan B 2. Define the problem step Ta upp din egen angelägenhet g N l i fö b å d ll fö lä d Neutralt, inte förebrående eller föreläsande Fortfarande lösningsfri zon!
Plan B 3. Invitation step Utväxla idéer om lösningar som är: Realistiska Ömsesidigt tillfredsställande (löser bägges angelägenheter)
Plan B flödesschema Flödesschema på hur lösningen av problemen flyter på Har bara plats för 3 problem! Fokusera på de svåraste eller mest frekventa problemen. Man kan inte arbeta med alla problem på en gång Mi d ik i bl k h d Pl C å Mindre viktiga problem kan hanteras med Plan C så länge
CPS studie i Skaraborg Samarbete BNK och Utvecklingsneurologiska enheten (UNE) i Mariestad Professor Elisabeth Fernell (Projektledare) Psykolog Sven Östlund Pedagog Gunnar Fransson Öl Magnus Landgren Öl Mats Johnson Öl Björn Kadesjö Professor Christopher Gillberg
Skaraborgsstudien (BNK UNE Mariestad) 17 barn i 7 13 års ålder ADHD + Trotssyndrom (ODD) Normal begåvning Ej autism (Alla utreddes neuropsykiatriskt, testades med WISC IV) Formulär: 5 15, SNAP IV, Conners 10 frågor, Family Burden, CGI I Johnson et al. Acta Paediatrica 2012
Skaraborgsstudien (BNK UNE Mariestad) 6 10 sessions CPS med föräldrar + barn under 3 månader hos pedagog Gunnar Fransson eller psykolog Sven Östlund Utvärdering hos oberoende bedömare (Magnus Landgren, Mats Johnson) 1 2 mån efter interventionen
SNAP IV Frågeformulär med DSM IV kriterier för ADHD (18 kriterier) och för trotssyndrom (8 kriterier) Alla kriterier i (symtom) graderade d från 0 3.
CGI I (Clinical Global Impression Improvement) 1 2 3 4 5 6 Very much improved Much improved Minimally improved No change Minimally worse Much worse 7 Very much worse
Resultat (n=17) Förbättring på SNAP IV (poängreduktion i medeltal för hela gruppen): ODD symtom 36% ADHD symtom 23% Förbättring mätt med CGI: CGI I (medeltal) 2,5
Resultat (n=17) > 30% förbättring av: ODD symtom 9 av 17 ADHD symtom 7 av 17 CGI I 2 1 9 av 17 3 3 av 17 4 5 av 17
Massachusetts Child Psychiatry Unit Study Låst avdelning för barn och ungdomar 3 14 år 80% haft tidigare svåra traumaupplevelser 95% togs in för severe out of control behavior Under 1 år fick personalen regelbunden träning i Ross Greeneprogrammet 100 barn togs in under perioden Restraint definierades fii d som att hålla fast barnet i mer än 5 minuter, att ge medicin med tvång, eller att spänna fast barnet t.ex. vid sängen. Under 9 mån innan träningen användes restraint 281 gånger Under 15 mån efter träningen användes restraint 1 gång Greene et al. Psychiatric Services 57, 2006