Kunskapsöversikt 2015:1 Kvinnor och alkohol Kvinnor dricker inte lika mycket alkohol som män och alkoholkonsumtion och alkoholproblem har tidigare betraktats främst som manliga företeelser. Forskning och kunskapsspridning om alkohol har till övervägande delen handlat om män. Men nu dricker kvinnor allt mer och även om skillnaderna alltjämt är stora minskar gapet mellan kvinnors och mäns alkoholkonsumtion. Dessutom tål kvinnors kroppar inte lika stora mängder alkohol utan att ta skada. Under graviditet och amning kan kvinnans drickande skada barnet. Det finns alltså goda skäl att öka kunskapen om kvinnliga perspektiv på alkohol och alkoholproblem.
Alkoholvanor i förändring Alkoholvanorna bland kvinnor i Sverige har förändrats de senaste två decennierna. Enligt en långtidsstudie i Göteborg har kvinnors konsumtion ökat kraftigt de senaste 20 åren. 90 procent av alla kvinnor dricker alkohol och kvinnor dricker i dag oftare och mer än tidigare. Det har blivit vanligare att dricka även mitt i veckan. Särskilt bland yngre kvinnor är också berusningsdrickande vanligt. Enligt folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor dricker var tredje kvinna i åldrarna 16-29 år minst en gång i månaden så intensivt att de blir berusade. I rapporten Drogutvecklingen i Sverige 2014 redovisas statistik över självrapporterad konsumtion. Statistiken visar att kvinnor dricker i genomsnitt nästan dubbelt så mycket alkohol i dag som i början av 1990-talet. Här är några siffror ur rapporten: År 2012 var svenska kvinnors självrapporterade alkoholkonsumtion 2,7 liter ren alkohol/ år, att jämföra med 1,5 liter år 1990. Kvinnor dricker ungefär hälften så mycket som män i Sverige, men könsskillnaderna har minskat. År 1990 var kvinnornas konsumtion 34 procent av männens och 2012 hade den ökat till 45 procent av männens. Drygt var tionde kvinna i Sverige (12 procent) har en alkoholkonsumtion som definieras som riskbruk. Kvinnors riskbruk har legat på samma nivå de senaste tio åren. Därmed har könsskillnaderna minskat även här eftersom andelen riskbrukare bland männen minskade från 23 procent 2004 till 19 procent 2013. Kvinnor dricker i genomsnitt nästan dubbelt så mycket alkohol i dag som i början av 1990-talet. VAD ÄR RISKBRUK? Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna skadligt bruk, missbruk eller beroende inte föreligger. Någon helt riskfri alkoholkonsumtion finns inte. Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, d.v.s. när: - en man dricker mer än 14 standardglas per vecka - en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, d.v.s. när: - en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle - en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem med ökad känslighet för alkohol. KÄLLA: Riddargatan 1 mottagningen för alkohol och hälsa
Unga kvinnor dricker mest, men äldres drickande ökar Kvinnors alkoholvanor ser olika ut i olika åldersgrupper. Unga vuxna kvinnor dricker mest. Under den period då många kvinnor vill bli gravida och har småbarn minskar alkoholkonsumtionen. Sedan stiger konsumtionen åter något i den övre medelåldern. Bland högstadieelever ökade flickornas alkoholkonsumtion i början av 2000-talet samtidigt som pojkarnas minskade. I årskurs 9 dricker flickor därför nu nästan lika mycket som pojkar. Det visar de årliga undersökningarna av skolelevers drogvanor som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, gör. I gymnasiet dricker både pojkar och flickor ungefär dubbelt så mycket som elever i nian. Samtidigt börjar könsskillnaderna i alkoholmönstren att etableras och flickornas konsumtion utgör i gymnasiets årskurs 2 omkring 60 procent av pojkarnas. Åldersmönstren för riskbruk motsvarar mönstren för alkoholkonsumtionen i stort. I åldrarna 16-29 år dricker drygt en fjärdedel (27 procent) av flickorna och kvinnorna på ett sätt som uppfyller kriterierna för riskkonsumtion, enligt Hälsa på lika villkor. I åldersgruppen 30-64 år är omkring en tiondel av kvinnorna riskkonsumenter. I åldrarna 65-84 år har sex procent en riskabel konsumtion. Enligt resultat från en studie av forskare vid Centrum för åldrande och hälsa vid Sahlgrenska akademien i Göteborg dricker ungefär en av tio 75-åriga kvinnor alkohol som motsvarar en flaska vin i veckan. Åren 1976-77 var det bara en av hundra kvinnor i den åldern som drack så mycket alkohol. Det finns forskning som tyder på att riskbruk håller på att bli vanligare bland äldre.
Kvinnor är mer sårbara för alkohol Alkohol hör till det sociala livet i Sverige och för de flesta kvinnor orsakar drickandet inte några problem utan är i stället ett positivt inslag i tillvaron. För en del kvinnor blir det dock svårt att hålla sig på en konsumtionsnivå utan negativa effekter. Det finns faktorer som gör kvinnor mer känsliga än män för skadliga effekter av alkohol. Alkohol har generellt en kraftigare effekt hos kvinnor än hos män. Eftersom kvinnor i genomsnitt är mindre fördelas alkoholen på en mindre kroppsvolym hos kvinnorna, men detta är långt ifrån hela förklaringen. Om en kvinna och en man som väger lika mycket dricker exakt lika mycket alkohol på samma tid, blir alkoholkoncentrationen i alla fall högre i kvinnans blod än i mannens. En del av förklaringen till detta är att kvinnor har en högre andel fettvävnad och lägre andel vatten i kroppen än män. Eftersom alkohol är vattenlösligt blir därför alkoholkoncentrationen vid samma intag högre hos en kvinna än hos en lika stor man. Forskning har också visat att ytterligare en bidragande orsak är att alkohol bryts ned på ett delvis annorlunda sätt hos kvinnor än hos män. Forskare i New York och italienska Trieste har i ett par studier undersökt könsskillnaderna i alkoholnedbrytning. De har funnit att kvinnor i sin magsäck har en lägre aktivitet än män av enzymet alkoholdehydrogenas (ADH). Detta enzym bryter ned en del av alkoholen innan den tas upp i blodet. Kvinnors lägre enzymaktivitet leder till en högre alkoholkoncentration i blodet, konstaterar forskarna och drar slutsatsen att kvinnor inte bara lättare blir alkoholpåverkade utan också kan vara mer sårbara än män för negativa hälsoeffekter av alkohol. Det senare bekräftas av flera studier. Cynthia Kuhn, professor i farmakologi och cancerbiologi samt professor i psykiatri och beteendevetenskap vid Duke University i Durham, USA, presenterade 2011 en bred populärvetenskaplig sammanfattning av den internationella forskningen om alkohol och könsskillnader. Hon konstaterade att forskningen har visat att följande alkoholskador uppkommer tidigare alltså vid lägre konsumtion hos kvinnor än hos män: Skador i hjärnan och övriga centrala nervsystemet som leder till bland annat minnesproblem, koncentrationssvårigheter och försämrad finmotorik Leverskador Hjärt-kärlsjukdomar Att dricka mycket alkohol kan, enligt Kuhns sammanfattning, även påverka en kvinnas fertilitet negativt och öka risken för benskörhet. Professor Kuhn pekar också på att alkohol ökar risken för ett flertal cancerformer, däribland bröstcancer. I en retrospektiv epidemiologisk studie under ledning av doktor Meera G. Jain vid University of Toronto kunde man se att mer än ett glas vin per dag (>10 g/dag) var associerat med en 15-procentig ökning av risken att dö i bröstcancer. Resultaten gällde specifikt vin varken öl eller starksprit var förknippat med lika stor riskökning. Det kan förefalla drastiskt med hela 15 procent, men då måste man komma ihåg att denna ökning sker från en mycket låg nivå. Värt att notera i detta sammanhang är att riskbruk för kvinnor brukar definieras som mer än nio standardglas per vecka och att vi i Sverige definierar ett standardglas som 12 gram alkohol istället för tio som i exemplet ovan. VAD MENAS MED STANDARDGLAS? Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol. Detta finns i till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12-15 cl vin, 4 cl sprit. KÄLLA: Riddargatan 1 mottagningen för alkohol och hälsa
Alkohol och graviditet riskfritt intag finns inte År 2012 drack i genomsnitt 6,2 procent av de gravida kvinnorna i Sverige i början av graviditeten alkohol i mängder som klassas som riskbruk, med tanke på kvinnans egen hälsa. När det gäller riskerna för barnet finns ingen undre säker gräns. Den slutsatsen drar Folkhälsomyndigheten (dåvarande Statens folkhälsoinstitut) i två kunskapssammanställningar från 2009: All alkohol som kvinnan dricker när hon är gravid kan skada fostret. Alkohol ger negativa effekter för barnet under hela graviditeten, ingen period är riskfri. I Sverige beräknas, enligt en rapport från Socialstyrelsen, 1,6 barn per 1 000 födas med den svåraste formen av skador, fetalt alkoholsyndrom (FAS). Mindre uttalade medfödda alkoholskador beräknas vara tio gånger vanligare. Berusningsdrickande i början av graviditeten ökar bland annat risken för att barnet föds med läpp- och gomspalt eller andra missbildningar. Det är, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställningar, också tydligt att alkohol under graviditeten ökar riskerna för tidiga missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt. Även lågt eller måttligt alkoholbruk har negativa effekter för barnet. Alkoholanvändning under graviditet kan dessutom skada hjärnans utveckling hos barnet, något som också visats kunna ge problem även i skolåldern. Alkohol och amning Om mamman dricker alkohol under amningsperioden så gör även barnet det. Alkoholkoncentrationen i bröstmjölken blir lika hög som i mammans blod. Livsmedelsverket och barnhälsovården avråder ammande mammor från att dricka alkohol eftersom det inte går att fastställa någon nedre gräns för hur mycket det är säkert att dricka när man ammar. 1,6 I Sverige beräknas, enligt en rapport från Socialstyrelsen, 1,6 barn per 1 000 födas med den svåraste formen av skador, fetalt alkoholsyndrom (FAS).
Alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet Enligt rapporten ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 är 61 000 kvinnor och 285 000 män i Sverige alkoholberoende och/eller missbrukar alkohol. Uppgifterna är skattningar som baserats på en enkätundersökning med över 15 000 personer. Sedan slutet av 1990-talet ökar antalet personer i vårt land som får sjukhusvård på grund av alkoholrelaterade sjukdomar och skador. År 2013 var antalet alkoholrelaterade vårdtillfällen omkring 55 000 och kvinnornas andel av dessa har ökat och ligger nu på omkring en fjärdedel. Samma år registrerades 417 alkoholrelaterade dödsfall hos kvinnor och 1 384 bland män i Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Medan alkoholrelaterade dödligheten har minskat bland män sedan slutet av 1970-talet, har den varit relativt konstant bland kvinnor. Emellertid bör det återigen understrykas att mäns drickande är ett betydligt större problem än kvinnors, nästan oavsett hur man mäter. Ett bland många exempel på detta är det som brukar benämnas alcohol s harm to others eller alkoholrelaterade skador på tredje person. Petri Huhtanen och Christoffer Tigerstedt vid Socialstyrelsen i Finland har i en studie visat att kvinnor drabbas av påtagligt mer negativa konsekvenser av andras drickande än män. Den ovan nämnda svenska rapporten ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 visar på resultat i samma riktning. De negativa konsekvenserna kan omfatta både fysisk och psykisk skada och kvinnor drabbas hårdare och oftare vare sig det gäller främmande människors drickande i offentlig miljö eller närstående som dricker i privata sammanhang och miljöer. Alkohol och stress Att kvinnor dricker alkohol bland annat som ett sätt att hantera stress är något som flera forskare lyfter fram. Jenny Rundberg, institutionen för kliniska vetenskaper psykiatri, vid Lunds universitet har studerat alkoholbruk och mental hälsa bland kvinnor i åldrarna 50-59 år. De flesta av de medelålders kvinnorna i hennes studie hade en låg eller måttlig alkoholkonsumtion. Kvinnor med hög utbildning och god ekonomi drack mest. En av tio drack så pass mycket att hon riskerade sin hälsa och 40 procent hade druckit sig berusade minst en gång den senaste månaden. Sju procent av kvinnorna uppgav att de drack för att känna sig mindre spända. Dessa kvinnor rapporterade oftare intensivkonsumtion och psykiska besvär. Författaren framhåller att kvinnor som dricker för att kunna koppla av verkar utgöra en särskild riskgrupp som det är viktigt att vården lär sig att hjälpa. I en ny studie från Skottland undersöktes kvinnors alkoholmönster med hjälp av diskussioner i fokusgrupper med kvinnor i åldrarna 30-50 år. Det kom fram att kvinnornas skäl att dricka alkohol ofta var att för en stund slippa ifrån ansvar för både avlönat och oavlönat arbete. Kvinnorna berättade att de upplevde att de fick en time out och tillfälligt kunde återvända till en yngre mer sorglös version av sig själva. Alkohol en time-out i kvinnors vardag? För att påverka hur kvinnor använder alkohol behövs förebyggande insatser som bygger på kunskap om just kvinnors alkoholvanor och -problem. Viktiga frågor är varför kvinnor dricker alkohol och vilka dryckesvanor som är riskabla för kvinnor. Inom långtidsprojektet Women and Alcohol in Gothenburg, WAG, studerar forskare bland annat dessa frågor. I en WAG-studie identifierade forskarna uppväxtfaktorer som kraftigt ökar risken för alkoholmissbruk hos kvinnor. Dessa starka riskfaktorer är tidig missbruksdebut (alkohol eller narkotika), sociala och psykiska problem i familjen under uppväxten samt sexuella övergrepp. I en annan studie i Göteborgsprojektet såg forskarna att bland kvinnor som främst dricker i socialt umgänge är drickandet sällan några problem. Bland dem som även dricker ensamma är det vanligare att man har problem med drickandet. Det gäller inte minst om alkoholen används för att lindra värk eller negativa känslor. Just att hantera negativa känslor är ett vanligt skäl för kvinnor att dricka alkohol och WAG-data tyder på att det blir allt vanligare. År 2013 svarade nästan 23 procent av tillfrågade 20-åriga kvinnor att de brukade använda alkohol för att dämpa negativa känslor. Tretton år tidigare låg siffran i samma åldersgrupp på knappt 18 procent. Nästan fyra procent av 20-åringarna 2013 ansåg själva att de hade alkoholproblem, över 30 procent hade druckit så mycket att de fått minnesluckor och drygt nio procent hade känt skam över sitt drickande. I sina fortsatta studier kommer Göteborgsforskarna bland annat att fokusera på kopplingarna mellan alkoholproblem och psykisk ohälsa bland kvinnor. En prioriterad uppgift är att ta reda på mer om vad som ligger bakom det välkända sambandet mellan alkoholproblem och depression och ångest hos kvinnor. Hur ser orsakssambanden ut orsakar alkoholproblem depression eller vice versa? Eller går kanske orsakssamband åt båda hållen?
Källor Alkoholvanor nationella resultat och tidsserier 2014. Resultat av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från www. folkhalsomyndigheten.se 2015-02-02. Andersson, Christina (2011). Women s alcohol and drug use. Risk indicators from everyday life. Avhandling för medicine doktorsexamen vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Baraona, E., Abittan, CS., Dohmen, K., Moretti, M., Pozzato, G., Zev W. Chayes, ZW., Schaefer, C. & Lieber, CS. Gender Differences in Pharmacokinetics of Alcohol. Alcoholism/ Clinical & Experimental Research, april 2001. Drogutvecklingen i Sverige 2014. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Emslie, Carl, Hunt, Kate & Lyons, Antonia. Transformation and time-out: The role of alcohol in identity construction among Scottish women in early midlife. The International Journal of Drug Policy, 2014. Publicerad online. Hämtad 2015-02-07 från http://www.ijdp.org/ article/s0955-3959(14)00362-4/fulltext Folkhälsomyndigheten (2012). Andel gravida med riskbruk av alkohol, efter region. Hämtat 2014-10-06 från www.andtuppfoljning.se Frezza, M., di Padova, C., Pozzato, G., Terpin, M., Baraona, E., & Lieber, CS. High blood alcohol levels in women. The role of decreased gastric alcohol dehydrogenase activity and first-pass metabolism. New England Medical Journal, januari 1990, 11;322(2):95-9. Hensing, Gunnel (2014). Alkoholrelaterade problem bland kvinnor i Göteborg utvecklingen under perioden 1985 till 2014. Presentation av resultat från den longitudinella studien Women and Alcohol in Gothenburg (WAG). Socialmedicin och CERA, Göteborgs universitet. Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure during pregnancy does it harm? A systematic literature review. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Huhtanen P, Tigerstedt C. Women and young adults suffer most from other people s drinking. Drug Alcohol Rev. 2012 Nov;31(7):841-6. Jain, M.G. (2000). Alcohol and breast cancer mortality in a cohort study. Breast Cancer Res Treat. 2000 Nov;64(2):201-9. Koivisto Hursti, Ulla-Kaisa (2007). Alkohol vid amning. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket. Kuhn, Cynthia M. Alcohol and Women: What is the Role of Biologic Factors? Alcoholism Treatment Quarterly, 2011, 29:4, 479-504. Ramstedt, M., Sundin, E., Landberg, J., Raninen, J. ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013, Stockholm: STAD, Rapport nummer 55 Sarman, Ihsan (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Skolelevers drogvanor 2014. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Spak, Fredrik, Allebeck, Peter, Spak, Lena & Thundal, Kajsa-Lena. Studie i Göteborg om kvinnor och alkohol: Problem under barn- och ungdomsåren en stor riskfaktor. Läkartidningen, nr 10/2001. Spak, Fredrik (2007). Alkohol vid graviditet. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket. Rundberg, Jenny (2007). Alcohol Use and Mental Health in Middle-aged Women. Women s Health in Lund Area, a Swedish Population-based Study, Doktorsavhandling vid Lunds universitet. Waern, Margda, Marlow, Tom, Morin, Johanna, Östling, Svante & Skoog, Ingemar. Secular changes in at-risk drinking in Sweden: birth cohort comparisons in 75-year-old men and women 1976 2006. Age and ageing, online, september 2013. Wang, C., Xue, H., Wang, Q., Hao, Y., Li, D., Gu, D. & Huang, J. Effect of drinking on all-cause mortality in women compared with men: a meta-analysis. Journal of Womens Health, maj 2014. Idenstedt; Ulla (2011). Amning och alkohol. I Rikshandboken barnhälsovård. Hämtad 2014-10-06 från www. rikshandboken-bhv.se Det populärvetenskapliga innehållet i denna kunskapsöversikt är granskat av Jonas Raninen, alkoholforskare vid Karolinska Institutet och utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Tryckt februari 2015