Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för den vård och behandling vi ger. Teammedlemmar Carina Larsson, carina.larsson@nll.se Ingrid Jonsson, ingrid.jonsson@nll.se Lars-Gunnar Larsson lars-gunnar.larsson@nll.se Bakgrund och problem: Det har vid samtal med patienter som genomgår palliativ cytostatikabehandling framkommit att det råder brister i deras kunskap om sjukdomen och dess behandling. Det har bl.a. handlat om sjukdomsutbredning, prognos och målsättning med behandling. Vi lämnade därför ut enkäter till en handfull patienter där vi frågade vad de visste om sin sjukdom och behandling. Resultatet av denna förfrågan pekade på att det fanns brister i patienternas kunskap. Vi såg därför ett förändringsbehov gällande våra rutiner vid informationsgivning. Mål 1: 80% av patienterna ska känna sig välinformerade av sin läkare om sjukdom och behandling. Mål 2: 80% av patienterna ska känna sig nöjda med den fortlöpande informationen de fått av sjuksköterskan under cytostatikabehandlingen. Mått: 1: Andelen patienter som känner sig välinformerade av sin läkare om sin sjukdom och behandling. Enkät: ((a) inte alls, (b) i viss mån, (c) i hög grad, (d) i mycket hög grad 2: Andelen patienter som känner sig nöjd med den fortlöpande informationen de fått av sjuksköterskan under cytostatikabehandlingen. Enkät: (a)missnöjd (b)något missnöjd (c)nöjd i stort sett (d)helt nöjd Hur gjordes mätningen? Vi valde att använda oss av patientenkäter för att utvärdera förändringsarbetet. En för läkarinformationen och en annan för sjuksköterskeinformationen. Eftersom patientunderlaget inte är speciellt stort avsåg vi att mäta varannan månad. Patienten fick med sig enkät med frankerat kuvert att fylla i hemma. För läkarinformationen i samband med 1:a, och för sköterskeinformationen i anslutning till 3:e cytostatika-behandlingen. I båda enkäterna valdes en assymetrisk skala med 4 svarsalternativ. Om fyra av fem patienter angett svarsalternativ c eller d anser vi att målen uppnåtts. I enkäten fanns också möjlighet att komma med synpunkter på den givna informationen.
Resultat: Slutrapport Fig 1. Andel patienter som känner sig välinformerade respektive nöjda % 100 90 80 70 60 n=17 n=21 Välinfo Läkare 50 40 Nöjd Sköterska 30 20 Mål 10 0 Före Efter Kommentar: - Visar en jämförelse gällande patienternas upplevelse av tillfredställelse med den information som var given innan, samt efter de genomförda förändringarna.
Fig 2. Andel patienter som känner sig välinformerade respektive nöjda % n=9 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Feb-Mar n=7 n=2 n=2 n=7 Apr-Maj Jun-Jul n=3 n=3 Aug Välinfo läkare Nöjd sköterska Kommentar: - Tidsdiagram blir lätt missvisande, eftersom det vid varje mättillfälle handlar om några få individer. - Inga förändringar är gjorda över tid på läkarnas cancerinformationsmall eftersom de patienter som uttryckt missnöje ej angett var informationen brister. - Mätresultat för nöjd sköterska saknas för februari månad eftersom patienterna får enkäten först i samband med tredje behandlingen. Saknas även för sköterska under juli månad.
Förändringar som prövats och andra aktiviteter: Förändringar: Slutrapport Cancerbeskedet gavs av läkare utifrån en i VAS (landstingets datasystem för journalföring) skapad cancerinformationsmall. Informationssamtalet dokumenterades i VAS utifrån i mallen ingående obligatoriska nyckelord. Patienten fick, förutom den muntliga informationen, skriftligt utdrag av cancerinformationen som dokumenterats. Information gavs av cytostatikasjuksköterskorna enligt en i VAS skapad checklista. I checklistan dokumenterar sjuksköterskorna den information som getts genom att skriva datum och signera. Aktiviteter: OKTOBER: Utformades en enkät för att ta reda på vilken information de cytostatika behandlade lungcancer patienterna fått om sin sjukdom, behandling, stödfunktioner samt upplevelsen av om de är välinformerade. NOVEMBER-DECEMBER:Under denna period utarbetades en checklista som sjuksköterskorna på cytostatikaenheten ska använda vid uppstart samt under pågående behandling. Standardjournal för cancerinformation skapas. JANUARI: I samarbete med IT-samordnare lades checklista och cancerinformationsmall in som standardjournal i VAS. Vid arbetsplatsträffar informerades all berörd personal om projektet och de nya rutinerna förankrades. JANUARI-FEBRUARI: Utvärderingsenkäter skapades och första patienten inkluderades i projektet. Enkäterna för läkarutvärderingen lämnades i samband med första cytostatikabehandlingen. Sjuksköterskeutvärderingsenkäterna i samband med tredje. För att säkerställa att enskilda personer ej ska urskiljas skickades enkäterna in per post. MARS-AUG: Projektet fortskred. Insamling av utvärderingsenkäter.med ledning av synpunkter i utvärderingsenkäterna justeras checklista.
Kommentarer: De patienter som svarat alternativ a eller b i läkarenkäten, har inte angett vad som var anledningen till att de ej kände sig välinformerade. Vi har därför saknat underlag för att göra en förändring i cancerinformationsmallen. Bland positiva kommentarer kan nämnas fördelen med att få informationen både muntligt och skriftligt. Patienterna upplevde att de förstod informationen bättre. Skriftlig information underlättade vid hörselnedsättning. När det gällde sjuksköterskeinformationen kände sig alla patienter mycket nöjda. De ansåg bland annat att informationen gavs i lagom doser vartefter cytostatikabehandlingen fortskred. Vi upplever att patienterna är mer införstådda gällande sjukdom och behandling i vårt nuvarande sätt att informera. Det har blivit lättare att tala om svåra samtalsämnen som är en del i den palliativa vården. Informationsgivningen utifrån en mall gör informationen mer strukturerad och enhetlig. Det framgår klart i journalen vilken information patienten fått. Detta underlättar för inblandade vårdgivare. Skriftlig information gör det lättare för patienten att delge sina närstående. Eftersom patientunderlaget är litet har vi beslutat att fortsätta att mäta fram till 31/12 2006. Tips på framtida studier kan vara djupintervjuer för att bättre belysa patienternas upplevelse kring informationsgivning. Att arbeta med Genombrott: Fördel: att det finns en modell att arbeta utifrån vid förbättringsarbete. Det väcker idéer om andra förbättringsområden. Bra med träffar i form av lärandeseminarium samt tillgång till handledning. Nackdel: utifrån vårt syfte/patientunderlag för kort projekttid. Givande: att ta del av andras arbete samt få feedback. Föreläsningar. Svårast: formulera syfte och målsättningar. Lärdom: viktigt att avsätta tid för projektarbete.