KOMMUNALT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM ASP-GRUPPEN REMISSUTGÅVA MARS 2017

ASP-GRUPPEN REMISSUTGÅVA MARS 2017 KOMMUNALT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2017 2022

ASP-GRUPPEN Arbetsgruppen för samhällsplanering Ordförande Malin Strömberg, tekniska kontoret Sekreterare Andreas Zeidlitz, stadskontoret Övriga skribenter Mia Chaib, socialförvaltningen Gunnel Holmberg Karlsson, stadsbyggnadskontoret Louise Petterson, stadsbyggnadskontoret Liselott Johansson, stadsbyggnadskontoret David Jansson, stadskontoret Lise-Lotte Johansson, tekniska kontoret Kartbilaga Innas Abed, stadsbyggnadskontoret Layout, redigering, foto Lena Holmberg, stadskontoret OMSLAG Kv. Tåget på Strandängen i Jönköping, Bostads AB Vätterhem

SAMMANFATTNING Befolkningsökningen i Jönköpings kommun är fortsatt hög och antalet outhyrda lägenheter är i princip obefintligt. Detta innebär att efterfrågan på bostäder är stor och för vissa av socialtjänstens grupper samt flyktingar är behovet av bostäder akut. För dessa grupper är nyproducerade lägenheter inte ett alternativ då kostnaderna är för höga. Här krävs att kommunen tillsammans med både privata och kommunala hyresvärdar tar ett stort ansvar för att tillgodose behovet för de som har det allra svårast på bostadsmarknaden. För perioden 2017 2022 beräknas antalet hushåll öka med i genomsnitt 700 per år, vilket innebär att behovet av nya bostäder bedöms bli detsamma för perioden. I programmet görs även bedömning om att det kan finnas ett uppdämt bostadsbehov på 2 000 bostäder, det vill säga att det i dagsläget kan saknas 2 000 bostäder för att bostadsmarknaden i kommunen ska vara i balans. I programmet redovisas en inventering av aktuella nybyggnadsobjekt för perioden 2017 2022. Totalt redovisas 9 670 bostäder, vilket i genomsnitt motsvarar cirka 1 600 bostäder per år. Av byggandet förväntas cirka 87 procent utgöras av lägenheter i flerbostadshus. Antalet lägenheter upplåtna med hyresrätt förväntas uppgå till 45 procent. Byggandet i Jönköpings centralort (exklusive Huskvarna) förväntas uppgå till 69 procent. Den planerade nybyggnationen täcker med god marginal det årliga bostadsbehovet om 700 bostäder och kommunens mål om att bygga minst 800 bostäder per år. Om byggnationen kommer igång enligt projektplanen finns det goda förutsättningar att ha en bostadsmarknad i balans inom projektperioden. Sett till den problematik det har varit att få igång nybyggnation de senaste åren är det dock risk att en del projekt inte kommer att komma igång enligt planerna. 3

4

Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING 3 MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 7 Kommunens mål för bostadsbyggandet 7 Kommunprogram för mandatperiod 2015 2018 7 Digital översiktsplan 2016 och utbyggnadsstrategi för 150 000 invånare 9 Ramprogram för Södra Munksjön 9 Kommunens prioriteringskriterier 10 Kommunens verktyg 10 AKTUELLA LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN 13 65 000 bostäder i kommunen 13 Under 2016 påbörjades byggandet av 756 bostäder 13 2 593 studentbostäder i kommunen 16 1 658 sökande i tomtkön 18 Höga priser på bostadsrätter och låga hyror i Jönköping 19 Genomsnittligt småhuspris 3,5 mnkr 19 Genomsnittligt bostadsrättspris 2,2 mnkr 20 Genomsnittlig årshyra 953 kr 21 Inga lediga lägenheter vid årsskiftet 2016/2017 22 BOSTADSBEHOV 23 Bostadsbyggnadsbehov på 700 bostäder per år 23 Möjligt underskott på 2 000 bostäder 24 Socialtjänstens behov 25 Behovet av bostäder till flyktingar 26 NATIONELLT OCH REGIONALT PERSPEKTIV PÅ BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 27 Bostadsmarknaden i riket 27 Bostadsmarknaden i länet 28 Bostadsbehovet i Jönköpings grannkommuner 29 NYPRODUKTION AV BOSTÄDER 31 Bostadsbyggandet i Jönköpings kommun 2017 2022 31 Förändringar i projektplanen 2017 2022 32 Konsekvensanalys 34 Projektplan 2017 2022 35 BILAGA 1 Översikts- och detaljkartor 41 5

6

MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BOSTADS- FÖRSÖRJNINGEN Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun genom framtagande av riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 5 plan- och bygglagen (2010:900). I Jönköpings kommun utgör detta bostadsförsörjningsprogram kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. Programmet tas sedan 2013 fram vartannat år. Däremellan görs en kortare uppföljning samt en revidering av projektplanen som fastställs av kommunfullmäktige. Kommunens mål för bostadsbyggandet Kommunens mål för bostadsbyggandet är att det i genomsnitt ska påbörjas 800 bostäder per år, varav 200 ska vara villor och grupphus. Kommunprogram för mandatperiod 2015 2018 I Jönköpings kommunprogram för mandatperioden 2015 2018 anges vilken inriktning kommunens bostadsförsörjning ska ha och kan sammanfattas i följande punkter: En avgörande fråga för kommunens utveckling är byggandet av fler bostäder i alla delar av kommunen. En aktiv plan- och markberedskap är av yttersta vikt. Kommunen ska vara aktiv för att långsiktigt öka sitt markinnehav för kommande bostadsbehov. Arbetet ska inriktas på att förkorta planeringsprocesser så mycket som möjligt utifrån gällande lagstiftning. Ett nära och samordnat arbete mellan förvaltningar är nödvändigt för att möta exploatörer som vill investera i Jönköpings kommun och för att korta handläggningstider. Möjligheten ska finnas att få en kontakt in i förvaltningarna vid större projekt. Det ska finnas ett serviceåtagande som tydliggör vad man kan förvänta sig. 7

En blandning av upplåtelseformer är viktigt för att skapa bra bostadsområden. Det ger möjlighet att byta boende när behoven förändras över tid. När kommunen anvisar mark för bostadsbyggnation finns möjlighet att stimulera exempelvis energieffektiva lösningar och byggande i trä eller andra aspekter som bidrar till hela kommunens utveckling. Bostadsbolagen ska bedriva ett offensivt arbete för att öka bostadsbyggandet i alla delar av kommunen. De är nödvändiga aktörer för att skapa en positiv utveckling. Bolagen ska också vara ett föredöme genom att ta ett socialt ansvar för att invånare som står långt ifrån bostadsmarknaden ska få en möjlighet till egen bostad. En mångfald i boendeformer gör det lättare att anpassa äldreomsorgen till den enskildes önskemål och behov. Antalet trygghetsboenden behöver därför bli fler. Det bör övervägas om ett av kommunens äldreboende kan omvandlas till trygghetsboende under mandatperioden. Kommunen skall i övrigt stimulera tillkomsten av trygghetsboende hos privata fastighetsägare. Målsättningen är att det 2018 skall finnas minst fem trygghetsboenden i kommunen, varav två kommunala. Blandade boendeformer, Kungsängen Antalet personer som inte av egen kraft kan etablera sig på bostadsmarknaden är alltför högt. Det bostadssociala arbetet måste utvecklas ytterligare, inte minst tillsammans med de allmännyttiga bostadsbolagen. Bland annat behöver kraven för eget förstahandskontrakt sänkas ytterligare. Det finns en efterfrågan att bo och arbeta på landsbygden. För en attraktiv kommun är det en styrka att kunna erbjuda bra boendemöjligheter också på landsbygden. Särskild attraktivitet finns i sjönära lägen vilket ska beaktas i översiktsplanen. För att hushålla med värdefull mark ska kommunen vara öppen för att bygga mer på höjden med hänsyn tagen till omgivningen. Nya bostäder ska byggas genom måttlig förtätning. 8

Digital översiktsplan 2016 och utbyggnadsstrategi för 150 000 invånare Utbyggnadsstrategin som är en fördjupad översiktsplan lägger fokus på en hållbar samhällsutveckling. Den har som huvudinriktning att den stora expansionen ska ske inom den centrala tätorten i första hand genom förtätning och omvandling inom stadens gränser och där det finns bra kollektivtrafik. Men även de mindre tätorterna behöver ett tillskott på bostäder och där bör också eftersträvas en högre exploateringsgrad än vad som har varit vanligt under de senaste decennierna. Utbyggnadsstrategin har inarbetats i Digital översiktsplan 2016 som har antagits av kommunfullmäktige men ännu inte vunnit laga kraft. De båda planerna är samordnade och gäller parallellt. Utbyggnadsstrategin har mer ingående beskrivningar och Översiktsplan 2016 har ytterligare höjt ambitionen och trycker än mer på betydelsen av en högre exploatering, dels för att spara på markresurser, men framför allt på att invånarna ska få korta avstånd till målpunkter, vilket medför ett mindre behov av bilresande. I kommunens miljöprogram finns målet att för tillkommande bebyggelse ska andelen inflyttningsfärdiga bostäder i förtätnings- och omvandlingsområden överstiga 70 procent av det totala antalet nya bostäder. De senaste två åren har andelen nya bostäder i förtätnings- och omvandlingsområden varit högre än målet på 70 procent. Diagram A Andel, % 80 70 60 50 40 Andel nya bostäder i förtätnings- och omvandlingsområden i procent 2000 2016 i femårsmedelvärden 74 74 71 70 70 67 63 Mål 53 59 63 65 69 74 30 20 10 0 2000-2004 2001-2005 2002-2006 2003-2007 2004-2008 2005-2009 2006-2010 2007-2011 2008-2012 2009-2013 2010-2014 2011-2015 2012-2016 Ramprogram för Södra Munksjön Ramprogrammet, Stadsbyggnadsvision 2.0, antogs av kommunfullmäktige 2012 och är en fördjupad översiktsplan som visar huvudstrukturen för den långsiktiga utvecklingen kring Södra Munksjön. Ramprogrammet är det största och strategiskt viktigaste omvandlingsområdet inom utbyggnadsstrategin och därmed även det område som har störst inverkan på kommunens kommande möjligheter till bostadsförsörjning. 9

Kommunens prioriteringskriterier Arbetet med att ta fram förslag till bostadsförsörjningsprogrammets projektplan görs i flera steg. Först revideras uppgifterna om befintliga projekt till aktuell tidplan och omfattning. Därefter plockas nya projekt in i projektplanen. Flertalet av de nya projekten består av privatägd mark och har initierats via ansökningar om planbesked eller bygglov. Utöver det kan även projekt bestående av kommunal mark plockas in i projektplanen för att uppfylla särskilda framtida behov som har identifierats. I årets projektplan har projekt med områden innehållande bostäder för nyanlända lagts till i kommundelarna Barnarp, Bottnaryd och Tenhult. Utöver detta så har även projekt innehållande studentbostäder lagts till så som Ekhagen 2:1 och Jupiter 13. Projekt på kommunal mark initieras ofta genom översiktsplanen och/eller utbyggnadsstrategin. När lämpliga områden för bostadsbyggnation väljs ut vid den översiktliga planeringen samt vid bedömningen av planbesked och bygglov utgår kommunen från gällande lagstiftning samt de riktlinjer som finns i bland annat kommunprogrammet, översiktsplanen, utbyggnadsstrategin, Ålborgåtagandena samt program för hållbar utveckling. Ett kriterium från program för hållbar utveckling är att stadsutbredning ska undvikas, det vill säga att tidigare använd mark ska prioriteras och användas framför tidigare oexploaterad mark. Ytterligare prioriteringskrav är att bostadsområden ska ha blandade hustyper för att tillfredsställa att de fungerar för alla åldrar och livsfaser samt att olika typer av specialboenden för socialtjänsten, äldre, flyktingar och studenter ska integreras i största möjliga mån. Projekten bör även ha blandade upplåtelseformer och det ska vara en jämn fördelning på stora och små byggprojekt. Byggnation ska planeras för att alla kommundelar ska kunna ha en positiv utveckling och även samordnas med tillgången av förskolor och skolor. Kommunens verktyg Kommunen har ett flertal verktyg till sitt förfogande för att driva på och styra inriktningen av bostadsmarknaden. Kommunen kan i sina riktlinjer för bostadsförsörjning slå fast en långsiktig strategi där varje verktyg har en viktig funktion för att riktlinjer för bostadsförsörjning ska kunna genomföras. Nedanstående är exempel på några av dessa verktyg som kommunen kan använda. Kommunens markinnehav Kommunalt markinnehav är tillsammans med strategiska köp och försäljningar av mark de viktigaste verktygen för kommunen. Att äga mark som ska exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och innehållet samt i viss mån prissättningen av mark. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering och kan genom markanvisningar eller försäljningar aktivt arbeta för att få in fler aktörer för att främja den lokala konkurrensen. 10

Kommunen har en markanvisningspolicy som beskriver villkor och förutsättningar som gäller vid fördelning av kommunens mark till olika byggherrar. Markanvisning används som ett medel för att nå de mål och den utveckling av bostadsbyggnationen som kommunen önskar. Det är tekniska nämnden som fattar beslut om att godkänna markanvisning för aktuella projekt. Inför beslut om markanvisning upprättar tekniska kontoret markanvisningsavtal där byggherren förbinder sig att acceptera de villkor som gäller för markanvisningen. För att projekt inte ska bli liggande så tidsbegränsas alla markanvisningar. Avtal i samband med exploatering För att reglera marköverlåtelser och genomförande tecknar kommunen genomförandeavtal, marköverlåtelseavtal alternativt exploateringsavtal, med aktuell byggherre. Genom dessa avtal kan kommunen i viss mån använda möjligheten att styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av byggherren. I plan- och bygglagen finns dock begränsningar i vad avtalen kan innehålla. I projekt där kommunen inte själva äger marken krävs att en aktiv dialog förs med samtliga byggherrar så att de blir medvetna om kommunens behov av olika typer av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och specialboenden. Översiktsplan och fördjupade översiktsplaner/planprogram Översiktsplanen är kommunens främsta instrument att se långsiktigt på den fysiska utvecklingen och varje kommun har skyldighet att ha en aktuell översiktsplan enligt planoch bygglagen. I översiktsplanen anges vilken markanvändning som är aktuell och de övergripande mål som styr kommunens utbyggnad i stort. Detaljplaner och planberedskap Kommunen är ansvarig för planläggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen. Genom prioritering av ärenden och planernas innehåll har kommunen möjlighet att ge förutsättningar för att det ska kunna byggas attraktiva bostäder. I en detaljplan är det möjligt att bestämma volymer, utseende och användningssätt på byggnader. Det går inte att styra med en detaljplan om det ska vara hyresrätt eller bostadsrätt eller om det ska vara till exempel seniorbostäder. Det är stadsbyggnadsnämnden som har myndighetsansvar för detaljplaner. En god planberedskap utifrån kommunens mål och ambitioner och en lyhördhet gentemot marknadens aktörer är viktig, men även att våga göra prioriteringar mellan olika utbyggnadsplaner så att de planer som har bäst möjlighet att bli realiserade prioriteras. För närvarande finns en mycket god planberedskap med cirka 1 400 planlagda bostäder fördelade över hela kommunen. Det pågår arbete med detaljplaner innehållande totalt cirka 6 000 bostäder. Bygglov Stadsbyggnadsnämnden har myndighetsansvar för bygglov. I bygglovet går det att reglera byggnaders utseende, tekniska uppbyggnad och brandskyddsåtgärder. I bygglov går det inte att styra upplåtelseformer eller specialboenden. 11

Allmännyttiga bostadsbolag Kommunen har möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning till de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen påverka produktion och förvaltning på den lokala bostadsmarknaden. Genom tätt samarbete med bostadsbolagen kan kommunen påverka boende för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. Bostadsförmedling Det finns idag ingen gemensam bostadsförmedling i kommunen, annat än en gemensam webbplats för studentbostäder: www.studbo.se. Bevarat trähus och nyproduktion på Strandängen 12

AKTUELLA LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN 65 000 bostäder i kommunen Det finns cirka 65 000 bostäder i Jönköpings kommun. Av dessa är cirka 36 procent äganderätter. Nästan alla äganderätter utgörs av småhus. Cirka 20 procent av bostadsbeståndet består av bostadsrätter och andelen hyresrätter uppgår till cirka 44 procent. För båda dessa upplåtelseformer handlar det i huvudsak om lägenheter i flerbostadshus. Bostads- rätt 20% Ägande- Ägande- rätt rätt 36% Hyres- Hyresrätt rätt 44% Under 2016 påbörjades byggandet av 756 bostäder De planerade byggnationerna som enligt projektplanen skulle ha startat 2016 men som inte gjorde det, uppgick till 366 bostäder. Av dessa planeras de flesta att påbörjas under 2017. Orsaken till att de inte påbörjades 2016 framgår av tabellen nedan. Tabell 1 Objekt som ej byggstartade 2016 Nr.* Område Antal Orsak till förskjutning A07 Entitan, HSB 40 Påbörjas 2017 A20 Fågeln 13, HSB 50 Överklagat bygglov. Ny detaljplan krävs A68 Vingården 2 och 3, Friend Properties AB 20 Påbörjas 2017 A30b Ekhagen Jära (Vitklövern 6), Byggkompaniet 12 Ny markanvisning gjord. Påbörjas 2017 A37c Vingpennan (Kungsängen) kv. C1, GBJ Bygg 52 Påbörjas 2017 A49a Samset (grupphus), HSB 25 Påbörjas 2017 A50b Åsen etapp 1 (fh) Operetten 6, Vätterhem 100 Brist på konsulter. Påbörjas 2017 D01 Idyllen, Idyllen Ravingatan Ek. Förening 45 Överklagad detaljplan. Påbörjas 2017 F04 Barnarp 11:55, HP Boendeutveckling 22 Påbörjas 2017 TOTALT 366 Under 2016 påbörjades 756 bostäder, varav 377 (50 procent) var hyresrätter, 295 (39 procent) bostadsrätter och 84 (11 procent) äganderätter. Därutöver påbörjades byggnationen av 212 bostäder med tillfälliga bygglov, varav de flesta var studentlägenheter som blev färdigställda under året. Mer statistik över bostadsbyggandet 2016 finns på nästkommande två sidor. 13

Fasad vid Munksjöstaden mars 2017 Tabell 2 Bostadsbyggandet 2016 Påbörjad bostadsproduktion år 2016 Objekt Byggherre Antal lgh Ansvaret 2 Ekblads 3 H Barnarp 11:54 HP Boendeutveckling 22 B Backen 11:29 Bankerydshem 39 H Fursten Norra 3 Blue Wall 11 B Hagstensgärdet Tosito 80 B Hovslätts Ängar etapp 1 Invima 5 Ä Hovslätts Ängar etapp 1 Pålssons Bygg AB 36 B Klippan 2 Bostads AB Vätterhem 12 H Munksjöstaden, kv. 9 Tolust 145 H Orkestern 8 Kommunen 23 H Rommen 1 Dunkehalla Framtiden AB 5 B Råby 1:10, Skärstad Edvardsson 24 H Räven 18 Willhem 66 H Vejden 1 Bostads AB Vätterhem 48 H Vikvalen 1, kv. D Kungsängen Essem Care 45 B Vingpennan 3, kv. H1 Kungsängen Skeppsviken 15 B Vingpennan 4, 6-9, kv. H3 Kungsängen Gullmanders 5 Ä Visenten 1, kv. M Kungsängen GBJ Kungsängen 27 B Vitlingen 2, kv. C2 Kungsängen Hökerums Bygg AB 54 B Mindre ombyggnadsprojekt, nya bostäder 17 H Enbostadshus, ca 74 Ä TOTALT kv. 1-4 Ca 756 14

Tabell 2 Bostadsbyggandet 2016, forts. Pågående bostadsproduktion 2016-12-31 Objekt Byggherre Antal lgh Ansvaret 2 Ekblads 3 H Backen 11:29 Bankerydshem 39 H Barnarp 11:54 HP Boendeutveckling 22 B Elddonet HSB 47 B Fursten Norra 3 Blue Wall 11 B Hagstensgärdet Tosito 80 B Hovslätts Ängar etapp 1 Pålssons Bygg AB 36 B Hovslätts Ängar etapp 1 Invima 5 Ä Klippan 2 Bostads AB Vätterhem 12 H Munksjöstaden kv. 3, 4, kv. Marinen Tolust 136 B Munksjöstaden kv. 3, 5, kv. Marinen Tolust 136 H Munksjöstaden kv. 9, kv. Musslan 1 Tolust 145 H Rommen 1 Dunkehalla Framtiden AB 5 B Råby 1:10, Skärstad Edvardsson 24 H Räven 18 Willhem 66 H Strandängen Bostads AB Vätterhem 129 H Samset etapp 4 HSB 17 Ä Vejden 1 Bostads AB Vätterhem 48 H Vikvalen 1, kv. D Kungsängen Essem Care 45 B Vingpennan 3, kv. H1 Kungsängen Skeppsviken 15 B Vingpennan 4, 6-9, kv. H3 - - Gullmanders 5 Ä Visenten 1, kv. M Kungsängen GBJ Kungsängen 27 B Vitlingen 2, kv. C2 Kungsängen Hökerums Bygg AB 54 B Mindre ombyggnadsprojekt, nya bostäder 17 H Enbostadshus, ca 34 Ä TOTALT Ca 1 158 Inflyttningsfärdiga lägenheter år 2016 Objekt Byggherre Antal lgh Almen Fastighets AB Erik Ekblad 2 H Barnarp 11:53 HP Boendeutveckling 22 B Eldsjälen 8 Riksbyggen/Bonum 45 B Eriksbergshöjden BoKlok flerbostadshus 24 B Eriksbergsterrassen BoKlok, grupphus 25 B Kaxholmen 12:11 Gränna Hus 18 H Munksjöstaden kv. 2, kv. Marinen Tolust 34 H Munksjöstaden kv. 2, kv. Marinen Tolust 45 B Nyckeln 6 HP Boendeutveckling 50 B Orkestern 8 Kommunen 23 H Peru Ekblads, 7 stud.lgh. 63 H Rymden 3 Peab 24 B Rymden 4 Peab 24 B Samset etapp 3 HSB 19 Ä Vikaren 1 Kungsportens trygghetsboende AB 13 H Vikaren 2 Kungsportens trygghetsboende AB 29 B Åsikten 1 Lindgårdens äldreboende 28 H Mindre ombyggnadsprojekt, nya bostäder 14 H Enbostadshus, ca 70 Ä TOTALT kv. 1-4 Ca 572 15

2 593 studentbostäder i kommunen I Jönköping ligger högskolan mitt i centrum, nära till service och kommunikationer. Studentbostäderna är spridda över kommunen och oftast integrerade med annat boende. De senaste åren har antalet studenter vid Jönköping University ökat, vilket tillsammans med den allmänna bostadsbristen gör att det är många studenter som har svårt att hitta bostad i kommunen. I mars 2017 fanns 1 117 rum och 1 476 lägenheter, det vill säga totalt 2 593 studentbostäder. Av dessa är 219 tillfälliga boenden. Det finns planer på nybyggnation av cirka 300 permanenta studentbostäder på Ekhagen och cirka 120 permanenta studentbostäder i kvarteret Jupiter 13 som ligger på Väster. Studentbostäder på Ekhagen För att förenkla bostadssökandet för studenter har Jönköpings kommun och Jönköping University ett samarbete kring en studentbostadsportal (www.studbo.se). Den har varit igång sedan maj 2008. På uppdrag från kommunledningen och högskoleledningen tillsattes under 2016 en arbetsgrupp för att ta fram en fördjupad studentbostadsanalys med syftet att belysa behovet av bostäder för studenter. Arbetsgruppen består av representanter från Jönköping University, Jönköpings studentkår och Jönköpings kommun. I arbetet med analysen ska en gemensam målsättning om ett rimligt antal studentbostäder i förhållande till antalet studenter tas fram samt förslag på formerna för samverkan kring studentbostäder. Arbetet med studentbostadsanalysen ska vara klart under 2017. 16

Tabell 3 Studentbostäder i kommunen i mars 2017 Fastighet, fastighetsägare/hyresvärd Lägenheter Rum Anm. Abborren 15 *) Abisko 17, Tosito 11 Aktern, Brandtomten AB 20 Ankaret 11, Bostadsfastighet i Jkpg AB 10 22 Arkadien 4, AO Fastigheter AB 31 Blixten 7, Bygginvest AB 5 Brända tomten, Brandtomten AB 10 14 Bäckadal, Cadilla 60 T Bäret, Hakarps Fastigheter och Högskoleservice 5 17 Dalvikshöjden, Willhem AB 250 Delta, Tosito, Högskoleservice 35 T Dromedaren 4, Hakarps Fastighets AB 18 Druvan 19, Kataraketen AB, Brandtornet AB 40 Dundret, Vätterhem 12 Dvärgen, KB Dvärgen 16 41 Ekhagen, Husgruppen 341 8 Folkets hus, KB Munkstaden, Brandtornet 27 22 Gamla musikskolan, Studentutveckl, M2gruppen 20 20 Graniten 1, Locellus 8 Gula villan, Gula Villan Kontor & Studenthotell 23 Götabergsgatan, Gambrinus AB 2 Hallonet 7, Vätterbygdens Byggnads AB 12 Harven 3, Harven AB **) Hymnen, Bygginvest AB 8 Hägern 1, CA Tremurare AB 28 Hälsan, Jönköpings kommun 11 Jordgubben 4, Textilhuset i Jönköping AB 8 Jupiter 6, Willhem Jönköping AB 114 6 Järnbäraren 2, Brandtornet AB 151 Kalmar 1, Gambrinus AB 12 Kilallén, Gambrinus AB 20 Klingan 3, M E Björk **) Liljan 2 och Liljan 8, Mats Johansson **) Navigatören, At Home Fastigheter, M2gruppen 74 Nyckeln 4, Willhem 30 Park Hotell, Vätterbygdens Byggnads AB 37 Peru 6, Ekblads 40 Pilten 15, Statte Fastighetsbolag 42 Preussen, Förvaltnings AB Lustgården 29 Preussen, Vätterhem 41 Reven 1, Fastighetsbolaget Dunkehalla AB **) Råslätt, Vätterhem 576 Skatan 14 13 Smedjegatan, Gambrinus AB 7 Spårvagnshallarna, Brandtornet AB 16 Strandängen, Vätterhem, Högskoleservice 23 T Tenhult, M2gruppen 2 16 T Tändsticksgränd, Jönköpings kommun 21 Tändsticksomr., hus B, Jönköpings kommun 22 T Valplatsen 1, Annoförvaltnings AB 44 Vilhelmsro, Jönköpings kommun 61 T Villa Margaretha, Nils Sandqvist 14 Vårdaren 14, Steinlloch Fastighets AB 23 Vårdaren 18, Gula Villan Kontor & Studenthotell 20 TOTALT 1 476 1 117 2 593 T Tillfälligt boende *) Lägenheterna är upplåtna som bostadsrätter, därför är det osäkert att de förblir student lägenheter även i framtiden **) Smålägenheter som hyrs till alla, inte bara studenter. 17

1 658 sökande i tomtkön I tomtkön stod 1 658 personer vid årsskiftet 2016/2017. Detta är en ökning med 270 personer gentemot årsskiftet 2015/2016. Tomtkön har dessutom fortsatt att öka sedan årsskiftet med cirka 130 personer det första kvartalet 2017. Ökningen tros bero på den generella bostadsbristen i kommunen samt att det de senaste åren har släppts flertalet grupphusområden och områden för enbostadshus efter några år då det släpptes få tomter. Under projektplanstiden planeras områden med enbostadshus i alla kommundelar, vilket troligtvis påverkar antalet personer som ställer sig samt behåller sin plats i tomtkön. Trots att det är många som står i tomtkön så behöver man inte ha stått länge i kön för att tilldelas en tomt. Tabell 4 Tomt- och småhuskön 2016 Anmälningsår Könummer Antal 1962-1982 1-113 113 1983-1999 114-225 112 2000 226-249 24 2001 250-279 30 2002 280-314 35 2003 315-361 47 2004 362-438 77 2005 439-519 81 2006 520-616 97 2007 617-696 80 2008 697-755 59 2009 756-816 61 2010 817-882 66 2011 883-920 38 2012 921-955 35 2013 956-1001 46 2014 1002-1062 61 2015 1063-1257 195 2016 1258-1658 401 TOTALT 1 658 Tabell 5 Annonserade singeltomter 2016 2016 Antal Antal sökande Anmälningsår Singeltomter Ölmstad 7 7 2013, 2016 Samset 6 84 1974-2010 Gränna 1 1 2016 Bottnaryd 2 2 2016 Flahult 1 15 1986 Kaxholmen, Drättinge 23 30 2005-2016 Summa 40 139 Grupphus Hovslätts ängar, Invima 7 7 2015-2016 Hovslätts ängar, Pålssons bygg 16 10 2010-2015 Ekhagen Jära, Byggkompaniet 12 18 1982-2016 Strandängen, Vätterhem 14 12 2010-2015 Summa 49 47 18

Höga priser på bostadsrätter och låga hyror i Jönköping I Jönköping låg genomsnittspriset för ett småhus på 3,5 miljoner kronor under perioden december 2016 februari 2017. För en bostadsrätt låg genomsnittspriset på 2,2 miljoner kronor. Den genomsnittliga hyran för en hyresrätt låg under 2016 på 953 kronor per kvadratmeter och år. I jämförelse med jämnstora kommuner är priserna på bostadsrätter högst i Jönköping. Även priserna för småhus ligger högt i Jönköping i jämförelse med övriga kommuner. Hyreskostnaden i Jönköping ligger däremot lägst bland de jämförda kommunerna. Genomsnittligt småhuspris 3,5 mnkr Genomsnittspriset för ett småhus i Jönköpings kommun var 3,5 mnkr för perioden december 2016 februari 2017. Det är en prisökning med elva procent i jämförelse med motsvarande period ett år tillbaka i tiden. Genomsnittspriset för ett småhus i riket var 3,0 mnkr för perioden december 2016 februari 2017. I befolkningsmässigt jämförbara kommuner till Jönköping är småhuspriserna ungefär på samma nivå i Västerås, Örebro och Norrköping. Av de jämförda kommunerna är det genomsnittliga småhuspriset högst i Linköping med 3,7 mnkr. Diagram B Genomsnittliga småhuspriser för perioden december 2016 februari 2017 i Jönköping och fem jämförbara kommuner 4,0 Mnkr 3,5 3,0 3,7 3,5 3,4 3,2 3,2 3,2 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 - Linköping Jönköping Helsingborg Västerås Örebro Norrköping Kvadratmeterpriset för ett småhus i Jönköpings kommun är 25 582 kr. Kvadratmeterpriset i riket är 23 823 kr. 19

Genomsnittligt bostadsrättspris 2,2 mnkr Genomsnittspriset för en bostadsrätt i Jönköpings kommun var 2,2 mnkr för perioden december 2016 februari 2017. Det är en prisökning med 25 procent 1 i jämförelse med motsvarande period ett år tillbaka i tiden. Genomsnittspriset för en bostadsrätt i riket var 2,5 mnkr för perioden december 2016 februari 2017. Bland befolkningsmässigt jämförbara kommuner har Jönköping de högsta genomsnittliga bostadsrättspriserna. Diagram C Genomsnittliga bostadsrättspriser för perioden december 2016 februari 2017 i Jönköping och fem jämförbara kommuner 2,5 Mnkr 2,0 1,5 2,2 2,0 1,9 1,6 1,6 1,6 1,0 0,5 0,0 - Jönköping Linköping Örebro Västerås Helsingborg Norrköping Kvadratmeterpriset för en bostadsrätt i Jönköpings kommun är 29 934 kr. Kvadratmeterpriset i riket är 39 833 kr. Förklaringen till att kvadratmeterpriset för bostadsrätter är högre i riket är att en stor del av samtliga sålda bostadsrätter ligger i storstadskommunerna där det är helt andra kvadratmeterpriser. I centrala Stockholm är till exempel kvadratmeterpriset 73 678 kr, vilket är 2,5 gånger högre än priset i Jönköping. Samtidigt har bostadsrättspriserna stigit med 25 procent i Jönköping under det senaste året att jämföra med Stockholm där prisökningen varit fyra procent under samma period. 1 I statistiken för bostadsrätter särskiljs inte nyproduktion från det befintliga beståndet. Större försäljningar av nyproducerade bostäder kan få en större påverkan på prisförändringen i små och medelstora kommuner. Detta för att nyproduktionen som regel säljs under en begränsad tidsperiod och då utgör en stor andel av försäljningarna. Och eftersom nyproduktion som regel har ett högre genomsnittspris än befintligt bestånd manifesteras det ofta som en prisuppgång. Samtidigt kan man notera att i det ögonblick nyproduktion har sålts så övergår det i befintligt bestånd. Vid vidareförsäljning kvarstår som regel det högre genomsnittliga priset och därmed har nyproduktionen också bidragit till en högre prisnivå i området. 20

Genomsnittlig årshyra 953 kr Den genomsnittliga årshyran för en hyresätt i Jönköpings kommun var 953 kr per kvadratmeter under 2016. 2 Det motsvarar cirka 5 600 kronor i månadshyra för en lägenhet på 70 kvadratmeter. Med det ligger Jönköping lägre än jämförda kommuner. Högst var hyran i Helsingborg där den genomsnittliga årshyran låg på 1 134 kr per kvadratmeter. Motsvarande uppgift för riket låg på 1 050 kr per kvadratmeter. Diagram D Genomsnittliga årshyra för hyresrätter 2016 i Jönköping och fem jämförbara kommuner Medelhyra (kr) i hyreslägenhet 1 200 1 000 1 134 1 068 1 065 1 058 1 012 953 800 600 400 200 0 Helsingborg Linköping Norrköping Västerås Örebro Jönköping Detalj i kvarteret Tåget på Strandängen 2 Uppgifterna kommer från SCB och 2016 är första året som de tar fram statistik över hyresnivåer på kommunnivå. Det finns därför inga möjligheter till jämförelse med tidigare år. Uppgifterna i statistiken bygger på en urvalsundersökning. Till uppgifterna finns därför en viss osäkerhetsintervall. För Jönköpings del är den +/- 19 kr per kvadratmeter och år med 95 procents säkerhetsmarginal. 21

Inga lediga lägenheter vid årsskiftet 2016/2017 Under stora delar av 1990-talet fanns det ett stort antal outhyrda lägenheter i kommunen. Som mest var det 1994 med över 1 000 lediga lägenheter. Sedan början av 2000-talet har situationen varit den omvända då det har funnits väldigt få outhyrda lägenheter i kommunen. Den 1 januari 2017 fanns det inte några outhyrda lägenheter över huvud taget inom allmännyttan. För de senaste åren finns inte uppgifter tillgängliga om antalet outhyrda lägenheter bland privata bostadsbolag. Diagram E Antal outhyrda lägenheter 1990 2017 Antal outhyrda lägenheter 1 200 1 000 800 600 400 Bostadsrätter Privata hyreslägenheter Övriga allmännyttan Österängen Öxnehaga Halvårsvis 200 Råslätt 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Nyproduktion i mars 2017, Munksjöstaden 22

BOSTADSBEHOV Bostadsbyggnadsbehov på 700 bostäder per år Under 2016 passerade invånarantalet i kommunen 135 000 och den 1 januari 2016 bodde 135 297 personer i Jönköpings kommun. Folkmängden förväntas fortsätta öka de närmaste åren och den årliga ökningstakten beräknas bli cirka 1 750 personer per år. Denna befolkningsökning genererar en ökning av antalet hushåll med cirka 700 per år, vilket kan översättas till kommunens årliga behov av nybyggnation för att möta den rådande befolkningsökningen. Utveckling av antal hushåll Beräkningen av antalet hushåll i varje ålder görs med hjälp av kommunens befolkningsprognos och hushållskvoter för kommunen. Hushållskvoter visar andelen hushåll i olika åldersgrupper i befolkningen. Med ålder avses åldern på den äldsta personen i hushållet. Ett hushåll kan bestå av ensamstående, gifta eller sammanboende. Diagram F Förändring av antal hushåll i Jönköpings kommun efter ålder från 2016 till 2022 Ålder 85-w 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 16-19 160-140 -350 170 100 90 150-260 -390 60 550 630 940 1 160 1 380-1 000-500 0 500 1 000 1 500 Antal hushåll Antalet hushåll med personer under 30 år förväntas minska till 2022. Förklaringen till det är kommunens åldersstruktur, då de talrika tidiga 90-talisterna växer ur denna åldersgrupp. De innebär i stället en kraftig ökning i åldersgruppen 30 40 år. Även antalet hushåll i åldersgruppen 55 59 år förväntas öka, medan antalet hushåll i åldern 65 74 år förväntas minska. Antalet hushåll i åldern 75+ år beräknas öka med närmare 2 100. Bakom denna mycket stora ökning är de stora årskullarna födda på 1940-talet som under perioden tillkommer i denna åldersgrupp. Bostadsbyggnadsbehov Bostadsbyggnadsbehovet under perioden beräknas utifrån förväntad förändring av antalet hushåll. Behovet är alltså direkt beroende av de demografiska förändringar som förväntas 23

inträffa. Inga försök har gjorts att i övrigt bedöma förändringar i efterfrågan på bostäder, exempelvis genom en förändrad sammansättning på efterfrågan beroende på att människors preferenser ändras, realinkomstförändringar eller på att särskilda stöd för vissa boendeformer införs/tas bort. Utifrån de förändringar av antalet hushåll som redovisas ovan går det också att dra vissa slutsatser om vilka typer av bostäder som det kommer att uppstå en ökad efterfrågan på under perioden. Sett till att det är en stor ökning av antalet hushåll i åldersgruppen 30 40 år det troligt att efterfrågan på småhus kommer att öka då många barnfamiljer föredrar ett sådant boende. Den stora ökningen av antalet hushåll i de allra äldsta åldrarna talar för en ökad efterfrågan på lägenheter för äldre, exempelvis trygghetsboenden. Den mesta nybyggnation som sker ger upphov till flyttkedjor. I de fall där ett hushåll flyttar in i en nyproducerad bostad och efterlämnar en vakant bostad på den ordinarie bostadsmarknaden uppstår kedjeeffekter. Om kommunen ses som en lokal bostadsmarknad bryts kedjan först när en inflyttning i en ledig lägenhet inte längre ger upphov till en vakans. Möjligt underskott på 2 000 bostäder Under ett antal år har det funnits ytterst få lediga lägenheter i kommunen samtidigt som bostadsbyggandet inte har motsvarat det behov som befolkningsökningen genererar. Detta gör att det mest troligt finns ett underskott av bostäder i kommunen eller vad som skulle kunna benämnas som ett uppdämt bostadsbehov. Hur stort ett eventuellt uppdämt bostadsbehov uppgår till går inte att fastställa exakt. Dels för att bostadsmarknaden är väldigt dynamisk och nybyggnationen av bostäder utgör bara en liten del av det totala antalet bostäder i kommunen. 3 Dels för att de allra flesta bor någonstans i dag, även om det boendet inte i alla lägen motsvarar den enskilde personens önskemål. Utifrån det sistnämnda resonemanget går det även att hävda att det uppdämda bostadsbehovet är lika med noll. För att ändå kunna göra en bedömning av hur stort det uppdämda bostadsbehovet kan vara har en enklare beräkning gjorts. Utgångspunkten för denna beräkning bygger på ett antagande om att senast som bostadsmarknaden var i balans var år 2007 då det fanns ett 50-tal lediga lägenheter inom de kommunala bostadsbolagen. Utifrån detta går det sedan att räkna fram ett underskott av bostäder genom att lägga på det årliga byggandet och dra av det årliga behovet av bostäder sett till befolkningsökningen. Denna beräkning ger ett uppdämt bostadsbehov på totalt 2 000 bostäder eller i andra termer det kan finnas ett underskott i kommunen på 2 000 bostäder. Detta ska ses som en grov uppskattning av ett eventuellt uppdämt bostadsbehov och inte en sanning. Det kan dock vara bra att ta hänsyn till detta behov vid det framtida bostadsbyggandet, det vill säga att det inte räcker med att nybyggnationen täcker det årliga behovet av nya bostäder utifrån kommunens befolkningsökning. 3 Det finns cirka 65 000 bostäder i kommunen och årligen är det cirka 14 000 personer som flyttar inom kommunens gränser. Under 2016 var det dessutom 7 103 personer som flyttade till kommunen och 5 741 som flyttade från kommunen. 24

Socialtjänstens behov Socialtjänsten medverkar i samhällsplaneringen för att skapa goda förutsättningar för att de med särskilda behov ska kunna bo och delta i samhället på lika villkor. Socialtjänstens verksamheter har olika behov, såsom gruppbostad, servicebostad, korttidsboende, äldreboende, stödboende eller behandlingsboende, men även lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. På en generell nivå är i dagsläget försörjningen av äldreboendeplatser god, men det saknas lägenheter såväl inom funktionshinderomsorgen (FO), som inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och dess verksamheter inom flyktingsektionen, missbruksvård och försörjningsstöd. Även inom funktionen för ensamkommande barn och unga (EKB) så ökar behovet av lägenheter i det ordinarie bostadsbeståendet. För dessa grupper gäller gemensamt att det största behovet är lägenheter med en rimlig hyresnivå och med ett varierande storleksutbud. Funktionshinderomsorgen (FO) Tillgången till bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet är en viktig fråga för människor med funktionsnedsättningar. Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommunen skyldighet att tillhandahålla särskilda boenden till personer med olika funktionsnedsättningar. Inom LSS går det att urskilja tre olika boendeformer; gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Gruppbostad är ett alternativ för personer med ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Servicebostad utgör en mellanform mellan boende i gruppbostad och självständigt boende i ordinär lägenhet. Annan särskilt anpassad bostad är en vanlig lägenhet med viss grundanpassning utifrån den funktionsnedsatta personens behov. Äldreomsorgen (ÄO) Äldreomsorgen i Jönköping är för tillfället försörjd vad gäller äldreboenden, men i takt med en ökande och åldrande befolkning kommer det befintliga beståndet av särskilda boendeplatser att på sikt behöva utökas. Målsättningen är att fler äldre, med insatser i form av hemtjänst, ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Detta innebär att det ställs krav på bostäders tillgänglighet, anpassning av utemiljö och tillgång till service i närområdet. Det finns även en politisk ambition att utöka andelen trygghetsboende i kommunen. Individ- och familjeomsorgen (IFO) Boendefrågan är mycket angelägen och central för människor som får stöd och insatser från IFO. Socialtjänsten upplever att allt fler behöver hjälp med sitt boende eftersom de inte får bostad till följd av restförda skulder hos Kronofogden och/eller betalningsanmärkningar. Även om kravet på egen försörjning till viss del lättats upp, genom exempelvis hyresvärdar som numera godkänner olika typer av ersättning som en inkomst, kvarstår fortfarande det kravet hos ett flertal hyresvärdar. Tillgången till bostad är en förutsättning för att de öppenvårdsinsatser socialtjänsten erbjuder ska kunna genomföras och för att klienter ska kunna slussas ut från olika former av institutionsvård. Det som efterfrågas för IFO:s målgrupper är särskilda boenden för personer som inte klarar av att bo i ordinärt boende. Efterfrågan på s.k. träningslägenheter i det ordinära bostadsbeståndet ökar för exempelvis ungdomar eller människor i missbruk. Andra hushåll som har behov av stöd kopplat till boendet är våldsutsatta kvinnor som 25

behöver skyddat boende, hushåll som blivit avhysta på grund av obetalda hyresskulder, ensamstående och barnfamiljer med betalningsanmärkningar, hushåll med social problematik samt personer som efter avslutad behandling behöver bostad. Bostadsförsörjning via sociala kontrakt Personer som saknar egen bostad kan med hjälp av socialtjänsten anvisas boende på hotell och vandrarhem under kortare eller längre perioder. Detta kostar kommunen drygt 5,5 mnkr per år (2015). Behovet av lägenheter via så kallade bostadssociala kontrakt ombesörjs av socialtjänstens bostadssamordning och tekniska kontorets bostadskoordinator. Bostadsbehovet för gruppen som förmedlas genom sociala kontrakt är ökande. Fler människor hamnar längre ifrån den ordinarie bostadsmarknaden, bland annat beroende på att de kan ha restförda skulder hos Kronofogden. I snitt har socialtjänsten 130 150 boendekartläggningar varje månad som är kopplade till målgrupperna som har behov av sociala kontrakt. Socialtjänsten ges möjlighet att, via de genomförandeavtal som kommunen träffar med olika byggherrar, få anvisningsrätt till 10 procent av antalet lägenheter inom tillkommande byggnation. Upplåtelseformen varierar naturligtvis, men för socialtjänsten är det enbart lägenheter i form av hyresrätter som är aktuella. Behovet av bostäder till flyktingar Kommunen upplever just nu ett rekordhögt flyktingmottagande, vilket innebär extraordinära omständigheter för bostadssituationen. Alternativa lägenhetsformer måste snabbt fram. Kravnivån på boendeformen är inte hög, utan egentligen satt till principen rimlig standard och rimliga hyror. Under 2016 tog kommunen emot drygt 800 personer som ska etablera sig på bostadsmarknaden. Flertalet av dessa återfinns i tillfälliga boendeformer, såsom genomgångsboende eller som inneboende. Det betyder att de allra flesta idag inte har egna hyreskontrakt. Kommunen har idag tre genomgångsboenden 4 som alla är överfulla och trångboddheten hos nyanlända som är inneboende hos släkt och vänner är fortsatt oacceptabel. Behov av ytterligare genomgångsboenden är i närtid akut. De negativa effekter bostadsbristen har på barn och vuxna som ska integrera sig i det svenska samhället visar sig dagligen i kommunens flyktingmottagande och i integrationshänseende är detta alarmerande. Från 1 mars 2016 ska alla kommuner anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Den nya lagen avser att ge en mer rättvis fördelning av nyanlända i landets kommuner och samtidigt förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Länstalen för tilldelning grundar sig på ett förslag som har tagits fram av Arbetsförmedlingen. Länsstyrelsen i respektive län har fått i uppdrag att ta fram förslag till kommuntal, som sedan har fastställts av regeringen i en av förordningarna. För 2016 anvisades Jönköpings kommun 232 personer och för 2017 är det anvisat ett mottagande på 325 personer. 4 Ett genomgångsboende är ett boende som ska användas enbart under en begränsad tid. Det kan inte likställas med ett permanent boende. Kommunen har idag genomgångsboenden som ligger på Skeppsbron, Oskarshall och Tändsticksområdet. 26

NATIONELLT OCH REGIONALT PERSPEKTIV PÅ BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Bostadsmarknaden i riket På nationell nivå är det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad och byggande att ge alla människor i alla delar av landet en ur social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringens målsättning är att det fram till år 2020 ska byggas minst 250 000 nya bostäder. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. I detta ligger delmål för byggande, vilka innebär: Långsiktigt hållbara byggnadsverk Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Inom delmål för samhällsplaneringen är målsättningarna: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. För att skapa en bild över möjligheterna till en god bostadsförsörjning och förhållandena på bostadsmarknaden genomför Boverket varje år en bostadsmarknadsenkät. I enkäten för 2016 bedömer 240 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder. Tio kommuner anger att det råder obalans på marknaden, men i motsats till majoriteten, med ett överskott på bostäder. Balans på bostadsmarknaden finns därmed i 40 kommuner. Samtliga kommuner som anger att det råder balans på marknaden eller att det finns ett överskott på bostäder har färre än 75 000 invånare. Bland dessa 50 kommuner är det endast två kommuner som har antingen högskola (Gotland) eller tillhör någon av storstadsregionerna (Öckerö). Det finns generellt en stor efterfrågan på bostäder i majoriteten av landets kommuner. Situationen bedöms vara särskilt ansträngd för bostadsmarknadens debutanter, unga och nyanlända, men även för äldre som vill flytta från villan till en mindre bostad. Med anledning av rådande flyktingssituation och den kraftiga befolkningsökningen står Sveriges kommuner inför stora utmaningar i uppgiften att få fram såväl anläggningsboenden som permanenta bostäder. 27

Den rådande situationen på bostadsmarknaden påverkar stora delar av Sveriges befolkning. I de kommuner som anger att det råder underskott på bostäder bor 94 procent av befolkningen. Högst tryck på bostäder finns inom de tre storstadsområdena. Men bostadsmarknadsläget skiljer sig också markant mellan centralorten och de övriga delarna av kommuner. Det står klart att underskott på bostäder inte är lika vanligt i områden utanför centralorten. Detta till trots har antalet kommuner med underskott även utanför tätort ökat från 94 till 132 kommuner i 2016 år bostadsmarknadsenkät. I bostadsmarknadsenkäten pekas också hyresrätter ut som den upplåtelseform där det kommer att finnas störst behov under de kommande fem åren, men efterfrågan är även stor på bostadsrätter och äganderätter runt om i landet. Behovet av, framför allt, mindre bostäder såsom tvåor och treor är genomgående oavsett exempelvis kommunens befolkningsmängd eller närheten till högskola. Boverket ser en ökning av den förväntade nyproduktionen av bostäder i landet jämfört med förra året. Under 2017 uppgår den förväntade påbörjade nyproduktionen till cirka 77 000 bostäder. Utöver detta tillkommer nettotillskottet från ändring av befintliga byggnader. I över hälften av landets kommuner uppges höga produktionskostnader som en begränsande faktor för bostadsbyggande i kommunen. Bostadsmarknaden i länet Länsstyrelsen i Jönköpings län gör med hjälp av kommunerna en årlig analys av bostadsmarknaden i länet där man konstaterar att behovet av nya bostäder i länet har varit stort under flera år. Detta gäller framför allt i kommunernas centralorter. Anledningen till att det inte byggs nya bostäder i den omfattning som efterfrågas är främst de höga produktionskostnaderna. Svårigheter att få långivare och hårda lånevillkor är andra hinder för bostadsbyggandet. De höga produktionskostnaderna och de hårda lånevillkoren medför att hyresnivåerna anses bli för höga, vilket kan resultera i svårigheter att hyra ut bostäderna. Trots byggherrars och bostadsbolags bedömning av marknaden gör länsstyrelsen i Jönköpings län bedömningen att det finns ett stort behov att bygga nya bostäder och behovet rör främst attraktiva lägenheter för personer som säljer sin villa eller som behöver ett mindre och mer tillgängligt boende små lägenheter för ungdomar, nyanställda och nyanlända invandrare utan familj samt stora lägenheter för nyanlända invandrarfamiljer. Länsstyrelsen anser att det finns behov av framför allt nya hyresbostäder i länet. Behovet bedöms vara störst bland ungdomar, studenter, nyanlända invandrare, nyanställda, unga familjer samt äldre personer som vill ha en mindre och bekvämare eller tillgängligare bostad. Utbudet av hyresbostäder är ofta avgörande för att skapa den omsättning på bostadsmarknaden som behövs för att människors olika bostadsbehov ska kunna tillgodoses. 28

En fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en fungerande arbets- och bostadsmarknad. Allmänna kommunikationer är också en viktig del för många i vardagen vad gäller möjligheten att resa till arbete och skola. Kommunikationsfrågorna och kollektivtrafikförsörjningen är något som de flesta kommunerna vill se en utveckling av. För Jönköpings län är det angeläget att utveckla både persontrafiken på järnvägarna och bussförbindelserna. Det är viktigt att arbetspendling med allmänna kommunikationer möjliggörs på ett bra sätt. Även om behovet är synligt i de större tätorterna finns det också ett behov av bostadsbyggande i de mindre tätorterna och på landsbygden. Bra kommunikationer är en förutsättning för att resten av länet, den som ligger utanför centralorterna, också ska ha en bra utveckling. I Jönköpings län väljer många invånare att bo i de mindre tätorterna eller på landsbygden. För att tillgodose den efterfrågan och upprätthålla ett starkt län är det särskilt viktigt att vissa tätorter stärks så att kollektivtrafik, servicefunktioner och näringsliv underlättas och stimuleras för att möjliggöra både för boende och för arbete. Bostadsbehovet i Jönköpings grannkommuner Det totala behovet av bostäder utifrån demografiska förändringar i de fem omgivande kommunerna Aneby, Habo, Mullsjö, Nässjö och Vaggeryd beräknas bli 195 bostäder per år fram till och med 2022. 5 Störst är efterfrågan i Nässjö och Habo med ett bostadsbehov på 100 respektive 60 bostäder per år. I Mullsjö och Aneby antas bostadsbehovet vara ett fåtal bostäder per år. Sammantaget för hela regionen med Jönköping inkluderat är bostadsbehovet närmare 900 bostäder per år under den aktuella perioden. Tabell 6 Bostadsbehov i Jönköping och fem grannkommuner 2017 2022 Kommun Bostadsbehov 2017 2022 Bostadsbehov per år Jönköping 4 240 700 Nässjö 585 100 Habo 350 60 Vaggeryd 150 25 Aneby 40 6 Mullsjö 25 4 Totalt 5 390 895 5 Utgångspunkt för beräkningarna är befolkningsprognoser för respektive kommun som togs fram 2016 av stadskontorets utredningsenhet på uppdrag av Region Jönköpings län. 29

30

NYPRODUKTION AV BOSTÄDER Bostadsbyggandet i Jönköpings kommun 2017 2022 Projektplanen är reviderad och gäller för 2017 2022. Totalt innehåller projektplanen 9 670 bostäder, vilket motsvarar 1 612 bostäder per år. Detta är en ökning om cirka 270 bostäder per år gentemot projektplanen för 2016 2021. Projektplanen beskriver vilka projekt som ska vara möjliga att påbörja angivet år. Erfarenheter visar att kommunen har svårt att påverka igångsättning av byggnation varpå ett årligt överskott av möjligt byggande läggs in i projektplanen för att klara målet om 800 bostäder per år. Av bostäderna som planeras är det 87,1 procent lägenheter i flerbostadshus och 12,9 procent småhus. Det ger årligen 1 404 bostäder i flerbostadhus och 208 småhus. Fördelningen mellan upplåtelseformer är 45,3 procent hyresrätter, 43,7 procent bostadsrätter och 11 procent äganderätter. I Jönköpings centralort planeras nybyggnation av 6 207 bostäder vilket motsvarar 69 procent av total nybyggnation. I Huskvarna omfattar byggplanerna 1 240 bostäder och i Bankeryd 441 bostäder vilket är en ökning med cirka 350 bostäder i Huskvarna och cirka 150 bostäder i Bankeryd gentemot projektplanen 2016-2021. Det finns planer på nybyggnation i samtliga kommundelar. För områden som ingår i projektplanen och där utbyggnaden kommer att fortsätta efter 2022 finns ytterligare 4 204 bostäder planerade. Det gäller främst fortsättning inom omvandlingsområdet Skeppsbron samt nybyggnation på Åsen etapp 2 och 3, A6-området/Ekhagen och Tenhults Herrgård. Diagram G Antal påbörjade bostäder åren 2000 2016 samt möjligt bostadsbyggande för åren 2017 2022 fördelat på upplåtelseformer Antal 2 400 2 200 Bostadsrätter 2 000 Hyresrätter 1 800 Äganderätter 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 31

Förändringar i projektplanen 2017 2022 I tabellerna nedan redovisas nya och borttagna objekt i projektplanen. De förändringar som har gjorts i projektplanen för 2017-2022 förutom de i tabellerna nedan är de större exploateringsområdena Munksjö fabriksområdet (södra), Kungsängen, Samset, Åsen och Fagerslätt östra har delats upp i kvarter eller typ av byggnation för att lättare kunna följa byggnationen i området. Numera ingår också ombyggnadsprojekt inom befintliga detaljplaner i projektplanen. Tabell 7 Områden som är nya i Projektplan för 2017 2022 Nr. Område Utbyggnadstyp Antal Startår Markägare A18 Dunkehalla 1:1, Dunkehalla Framtiden AB Förtätning 6 2018 Privat A27 Ekhagen 2:1 (studentbostäder) Nyexploatering 300 2018 Kommunen A78 Jungmannen 2, 3 och 4, Jönköpings pastorat Förtätning 70 2019 Privat A79 Kärnan 7, CA Fastigheter AB Förtätning 15 2018 Privat A80 Charaden 10, Fastighets AB Charaden Omvandling 100 2019 Privat A81 Åsen etapp 3 Nyexploatering 250 Efter 2022 Kommunen A82 Humlan 3, VBAB Förtätning 36 2017 Privat A83 Jupiter 13 Omvandling 120 2021 Kommunen B26g Stensholm 1:425, Fagerslätt (fh) Nyexploatering 80 2020 Kommunen B26h Stensholm 1:425, Fagerslätt (fh) Nyexploatering 60 2021-2022 Kommunen B29 Fagerslätt, Hakarps-Fagerslätt 1:308, Kommunen Nyexploatering 16 2017 Kommunen C02 Attarp 2:425, Bankerydshem Förtätning 18 2018 Privat C18 Backen 1:141, Jonsons Fastigheter Backen AB Omvandling 140 2019 Privat D12 Norrahammar 43:1 (Nya Bruksborg), Kommunen Omvandling 22 2018 Kommunen D17 Flahult 2:328, Enthavs Schakt Nyexploatering 40 2019 Privat F03 Barnarp 3:1 Omvandling 160 2020 Kommunen F14 Odensjö 7:7, Wareborn Gårdsförvaltning Nyexploatering 15 2019 Privat H04 Mjälaryd 3:87 Nyexploatering 68 2018 Kommunen H06 Ljungarp 1:9, Trivselhus Förtätning 6 2019 Privat H11 Ljungarp 1:20 Nyexploatering 10 2020 Kommunen I05 Lekeryd 2:34, 2:40, Larssons Bygg Omvandling 20 2018 Privat J07 Skärstad Råby, del av Råby 1:10, Kommunen Nyexploatering 8 2020 Kommunen J13 Skärstad Råby, Råby 1:29, Kommunen Nyexploatering 8 2017 Kommunen K13 Örserum 3:11, Thermobyggen Förtätning 16 2019 Privat 32

Tabell 8 Områden som är borttagna i Projektplan för 2017 2022 Nr.* Område Utbyggnadstyp Kommentar A11 Klippan 2, Vätterhem Förtätning Påbörjat 2016 A19 Rommen 1, Dunkehalla Framtiden AB Förtätning Påbörjat 2016 A30a Vejden 1, Vätterhem Nyexploatering Påbörjat 2016 A23 Fursten Norra 3, Blue Wall Förtätning Påbörjat 2016 A37c Vingpennan (Kungsängen) kv. C2, Hökerums Bygg Omvandling Påbörjat 2016 A37d Vingpennan (Kungsängen) kv. D, Essem Care Omvandling Påbörjat 2016 A37h Vingpennan (Kungsängen) kv. H1, Skeppsviken Vingpennan (Kungsängen) kv. H3, Gullmanders ark. & ing. Omvandling Påbörjat 2016 A37m Vingpennan (Kungsängen) kv. M, GBJ Bygg Omvandling Påbörjat 2016 A50e Åsen etapp 1 (flerbostadshus) Kommunen Nyexploatering Påbörjat 2016 A57 Räven 18, Willhem Bostäder AB Förtätning Påbörjat 2016 B17 Hagstensgärdet 1:5, Tosito Omvandling Påbörjat 2016 C11 Backen 11:29, Bankerydshem Förtätning Påbörjat 2016 J05 Råby 1:10, XL Bygg Edvardssons Holding AB Förtätning Påbörjat 2016 K05 Gränna Söder, etapp 1 Nyexploatering Påbörjat 2016 A37h * Nr. i projektplan för 2016-2020 Kv. Vejden på Ekhagen, mars 2017 33 Omvandling Påbörjat 2016

Konsekvensanalys Planberedskapen i kommunen är mycket god med cirka 1 400 planlagda lägenheter fördelade över hela kommunen, dessutom tillkommer varje år ett antal projekt som bygglov på befintliga äldre planer. Projektplanen visar också på ett årligt byggande om drygt 1 600 bostäder per år för den aktuella perioden fram till 2022. Det täcker med god marginal det bostadsbehovet befolkningsökningen genererar om 700 bostäder per år. Det råder dock bostadsbrist i kommunen och vid senaste årsskiftet fanns det inte en enda ledig lägenhet hos de allmännyttiga bostadsbolagen. I programmet konstateras att det uppdämda bostadsbehovet kan vara upp till 2 000 bostäder, vilket är en följd av att nybyggnationen under ett antal år inte har motsvarat bostadsbehovet. Av den anledningen räcker det inte med att det byggs för att tillgodose det bostadsbehov som den tillkommande befolkningsökningen genererar. Bostadsbristen måste också byggas bort. Om projekten blir av i den byggnadstakt som föreslås i projektplanen skulle det vara möjligt att ha en bostadsmarknad i balans under projektperioden. Trots den goda planberedskapen som finns är ett stort problem att igångsättningen av byggnation är för dålig och har så varit under ett antal år. Orsakerna till det är många, varav några är: Det råder generellt en stor osäkerhet på bostadsmarknaden i hela Sverige där samtliga aktörer är lite avvaktande. Från byggherrar en osäkerhet kring att få ekonomi i projekten och från privatpersoner en oro kring förutsättningarna för boendet. Även om det råder en bostadsbrist finns det en begränsad marknad för personer som är beredda eller kan betala för nyproducerade bostäder. Det är svårt att få till nybyggnation till kostnader som den stora massan är beredda att betala för. De byggherrar som är verksamma i kommunen är för få och har ofta inte möjlighet att driva flera större projekt samtidigt. Det gör att vissa projekt dröjer. Om det finns fler byggherrar som är intresserade av att bygga i kommunen kommer troligtvis nybyggnationen att bli större. Kommunen arbetar aktivt för att det ska komma in fler aktörer på marknaden och på markanvisningarna som gjorts det senaste året har antalet nya företag som är intresserade av att bygga i Jönköping ökat markant. Om byggandet inte kommer upp i den nivå som krävs förvärras situationen på bostadsmarknaden, vilket kan få till följd att alla som vill bo i kommunen inte har möjlighet till det och att det kan bli svårare för företag att rekrytera personal med rätt kompetens. Målet om att inte ianspråkta jordbruksmark för nyproduktion av bostäder riskerar att hamna i konflikt med målsättningar om bostadsproduktionen i kommunen. Detta gäller inte minst målet om att uppföra 200 småhus per år fördelat på hela kommunen, men det finns även stora flerbostadshusprojekt som berörs. För ett flertal grupper inom socialtjänsten och för flyktingar är bostadsbristen akut. För dessa grupper är nyproducerade lägenheter inte ett alternativ då kostnaderna är för höga. Här krävs att kommunen tillsammans med både privata och kommunala hyresvärdar tar ett stort ansvar för att tillgodose behovet för de som har det allra svårast på bostadsmarknaden. Annars leder det till att skäliga boendeförhållanden inte kommer att kunna upprätthållas och att samhället belastas med dyra tillfälliga boendelösningar. 34

Projektplan 2017 2022 Tabell 9 Nybyggnadsobjekt åren 2017 2022 efter år då byggnationen förväntas påbörjas samt kvarvarande objekt efter 2022 (gråtonade tal) Kartsida Obj. nr Objekt 2017 2018 2019 2020 2021-2022 35 Efter 2022 Uppl.- form 1 A07 Entitan, HSB 39 B Ja Finns DP? 1 A08a Domherren 23 Östra, Tosito 100 B Pågår Domherren 23 Västra, Nordika 1 A08b 60 B Pågår Fastigheter 1 A09 Drotten 10, Wood Hill AB 94 B Ja 1 A10 Hälsan 5, Tosito 70 B Pågår 2 A14a Munksjö fabr.omr (s:a) etapp 1, Tolust 80 B Ja 2 A14b Munksjö fabr.omr (s:a) etapp 2, Tolust 150 120 H/B Pågår 2 A14c Munksjö fabr.omr (s:a) etapp 3, Tolust 270 370 150 H/B Pågår 2 A15 Skeppsbron 200 200 600 1 300 H/B Pågår 7 A18 Dunkehalla 1:1, Dunkehalla Framtiden AB 6 H Ja 3 A20 Fågeln 13, HSB 48 B Pågår 3 A21 Flora 5, GÖPE 14 B Pågår 3 A27 Ekhagen 2:1 (studentbostäder) 300 H Nej Ekhagen Jära (Vitklövern 6), 3 A30b 12 Ä Ja Byggkompaniet 4 A37a Vingpennan (Kungsängen) kv. A 50 H Nej 4 A37b Vingpennan (Kungsängen) kv. B 120 H/B Nej Vingpennan (Kungsängen) kv. C1, 4 A37c 52 B Ja GBJ Bygg 4 A37f Vingpennan (Kungsängen) kv. F 35 H Nej 4 A37g Vingpennan (Kungsängen) kv. G 47 B/Ä Nej Vingpennan (Kungsängen) kv. H2, 4 A37h 39 H Ja Bsv ark. & ing. 4 A37j Vingpennan (Kungsängen) kv. J 21 H Nej 4 A37k Vingpennan (Kungsängen) kv. K 15 H Nej Vingpennan (Kungsängen) kv. L, 4 A37l 17 B Ja Ditt nya hem 5 A39 Äppelbladet, Kommunen 20 H Ja 5 A49a Samset (grupphus), HSB 48 19 42 25 Ä Ja 5 A49b Samset (flerbostadshus), HSB 94 H/B Ja 5 A50a Åsen etapp 1 (singeltomter) 4 Ä Ja 5 A50b Åsen etapp 1 (flerbostadshus) Operetten 6, Vätterhem 120 H Ja 5 A50c Åsen etapp 1 (flerbostadshus) Operan 1, BM Fasad & Bygg 48 H Ja 5 A50d Åsen etapp 1 (flerbostadshus) Orgeln 1, FB Bostad 59 B Ja 5 A51 Åsen etapp 2 105 255 100 H/B/Ä Nej 6 A55a Hisingstorp, etapp 4C (flerbostadshus) 50 H Nej 6 A55b Hisingstorp, etapp 4C (grupphus) 25 B Nej 6 A58 Runstaven 1, Riksbyggen 38 B Ja 7 A66 Strandängen, etapp 1, Vätterhem 14 H Ja 7 A67 Strandängen, etapp 2, Vätterhem 120 120 120 240 H Pågår Forts. nästa sida

Projektplan 2017 2022, forts. från föregående sida Tabell 9 Nybyggnadsobjekt åren 2017 2022 efter år då byggnationen förväntas påbörjas samt kvarvarande objekt efter 2022 (gråtonade tal) Kartsida Obj. nr Objekt 2017 2018 2019 2020 2021-2022 Efter 2022 Uppl.- form Finns DP? 7 A67 Strandängen, etapp 2, Tosito 60 60 60 120 B Pågår 3 A68 Vingården 2 o 3, Friend Properties AB 20 B/Ä Pågår 6 A69 Ritaren 2, Blue Wall AB 5 Ä Ja Tjädern 19, A6 Hotel & Vandrar- 7 A70 16 H Ja hem Jansson AB 2 A71 Önskemålet 7 70 B Pågår 3 A72 A6-området/Ekhagen 200 200 2 200 H/B/Ä Nej 4 A73 Vättersnäs 1:1 (Sannaängen) 30 H Ja 1 A74 Jönköpings Tändsticksfabrik 1 m.fl. 30 30 10 H Pågår 2 A75 Önskedrömmen 21, Vätterhem 50 H Ja 7 A76 Skålen Övre 16, HP Boendeutveckling 40 B Pågår 3 A77 Fiskaren 1, Vätterhem 20 H Ja Jungmannen 2, 3 och 4, Jönköpings 1 A78 30 40 H Nej pastorat 1 A79 Kärnan 7, CA Fastigheter AB 15 H Nej 1 A80 Charaden 10, Fastighets AB Charaden 100 H/B Nej 5 A81 Åsen etapp 3 250 H/B/Ä Nej 1 A82 Humlan 3, VBAB 36 H Ja 1 A83 Jupiter 13 120 H Nej Sömnaden 6, Maden, Junesco 8 B05a 100 100 B Pågår Fastigheter 8 B05b Budkaveln, Maden 100 200 H/B Nej 8 B06 Union 2 (Huskvarna Stadshus) 70 H Nej 9 B09 Spädbarnet 1, Vätterhem 80 H/B Nej 9 B10 Öxnehaga 2:1, HP Boendeutveckling 60 60 60 B Pågår 10 B26a Stensholm 1:425, Fagerslätt (flerbostadshus) 50 50 B/Ä Ja 10 B26b Stensholm 1:425, Fagerslätt (grupphus) Skeppsviken 10 Ä Ja 10 B26c Stensholm 1:425, Fagerslätt (singeltomter) 10 7 Ä Ja 10 B26d Stensholm 1:425, Fagerslätt, Kommunen 8 H Ja 10 B26e Stensholm 1:425, Fagerslätt (flerbostadshus), Vätterhem 80 H Ja 10 B26f Stensholm 1:425, Fagerslätt (grupphus) 9 Ä Ja 10 B26g Stensholm 1:425, Fagerslätt (flerbostadshus) 80 H Nej 10 B26h Stensholm 1:425, Fagerslätt (flerbostadshus) 60 B Nej 9 B27 Slåttertiden 1, Vätterhem 50 50 50 H Nej Fagerslätt, Hakarps-Fagerslätt 1:308, 10 B29 16 H Ja Kommunen Forts. nästa sida 36

Projektplan 2017 2022, forts. från föregående sida Tabell 9 Nybyggnadsobjekt åren 2017 2022 efter år då byggnationen förväntas påbörjas samt kvarvarande objekt efter 2022 (gråtonade tal) Kartsida Obj. nr Objekt 2017 2018 2019 2020 2021-2022 Efter 2022 Uppl.- form Finns DP? 11 C02 Attarp 2:425, Bankerydshem 18 H Nej 11 C03 Nyarp 1:369, HSB 80 H/B Ja 11 C10 Bankeryds-Målskog 10:46 (Gränsvägen) 10 20 H/Ä Nej 11 C16 Sjöåkra 1:23, Trivselhus 26 54 B/Ä Pågår 11 C17 Bankeryds-torp 1:11, Torps Gård, Hirsmark Fastigheter AB 29 35 29 H/B/Ä Pågår 11 C18 Backen 1:141, Jonsons Fastigheter Backen AB 50 90 H/B/Ä Nej 12 D01 Idyllen, Idyllen Ravingatan Ekonomisk Förening 45 B Pågår 12 D05a Hovslätts ängar, etapp 1, Pålssons Bygg AB 36 17 11 7 B/Ä Ja 12 D05b Hovslätts ängar, etapp 1, Invima 10 17 10 4 Ä Ja 12 D06 Hovslätts ängar, etapp 2, Pålssons Bygg AB 30 40 30 B/Ä Nej 13 D11 Norrahammar 28:1, NkBo 25 H Pågår 13 D12 Norrahammar 43:1 (Nya Bruksborg), Kommunen 22 H Pågår 13 D15 Flahult etapp 2 30 H/B Ja 13 D17 Flahult 2:328, Enthavs Schakt 40 B Nej 14 E03 Tahe 3:47 25 H Ja 14 E04 Tahe 1:66, Myresjöhus 10 82 20 B/Ä Pågår 14 E05 Berget 1:69, NkBo 13 H Pågår 15 E20 Månsarp 1:186 (område C) 5 15 25 20 Ä Pågår 14 E21 Lilla Åsa 23:165, Åsasjön, NkBo 50 50 H Pågår 16 F03 Barnarp 3:1 75 85 H/B/Ä Nej 16 F04 Barnarp 11:55, HP Boendeutveckling 22 H Ja 16 F05 Barnarp 11:41 (grupphus) 7 Ä Ja 17 F12 Odensjö 7:7, Odensjö Utveckling AB, etapp 1 8 5 2 Ä Ja 16 F13 Barnarp 1:100, Daniel Svensson 10 7 Ä Nej 17 F14 Odensjö 7:7, Wareborn Gårdsförvaltning 15 Ä Nej 17 G01 Bottnaryd Stationsvägen 3 2 H/Ä Ja Bottnaryds Prästgård 1:52, Bottnaryds 17 G09 10 10 H Pågår Bostads AB 18 H04 Mjälaryd 3:87 30 38 H/B/Ä Nej 18 H06 Ljungarp 1:9, Trivselhus 6 Ä Pågår 18 H07 Tenhult 24:47, Herrgårdsgärdet 10 60 200 H/Ä/B Nej 18 H11 Ljungarp 1:20 10 H Pågår 19 I01 Lekeryd 2:3 2 18 30 15 H/B/Ä Pågår 19 I05 Lekeryd 2:34, 2:40, Larssons Bygg 20 B Pågår 20 J03 Drättinge 1:9 19 40 8 H/Ä Ja Forts. nästa sida 37

Projektplan 2017 2022, forts. från föregående sida Tabell 9 Nybyggnadsobjekt åren 2017 2022 efter år då byggnationen förväntas påbörjas samt kvarvarande objekt efter 2022 (gråtonade tal) Kartsida Obj. nr 21 J07 Objekt 2017 2018 2019 2020 2021-2022 Skärstad Råby, del av Råby 1:10, Kommunen Efter 2022 Uppl.- form Finns DP? 8 H Ja 21 J10 Ölmstad 3 5 Ä Ja 21 J11 Ölmstad 2:85, Grännahus 18 H Ja 21 J13 Skärstad Råby, Råby 1:29, Kommunen 22 H Ja 22 K06 Gränna Söder, etapp 2 3 51 25 H/B/Ä Pågår Tunnerstad 3:42, 23 K08 3 H Ja Visingsöbostäder 23 K09 Visingsö, Rökingevägen 3 3 3 3 4 H/Ä Ja 22 K13 Örserum 3:11, Thermobyggen 16 B Nej Diverse enbostadshus Utanför projektplansområde 40 40 40 40 80 Ä Mindre ombyggnadsprojekt Inom befintliga detaljplaner 25 25 25 25 50 H/B TOTALT 1 398 2 235 1 895 1 694 2 448 4 204 Uppl.form = Upplåtelseform H = Hyresrätt B = Bostadsrätt Ä = Äganderätt DP = Detaljplan 2017 2022: Totalt 9 670 lgh = ca 1 611 lgh/år 2017 2020: Totalt 7 222 lgh =ca 1 805 lgh/år Kungsängen, mars 2017 38

Tabell 10 Planerad byggnation fördelad på år, hustyp samt upplåtelseform 2017 2022 Fördelning per år 2017 2018 2019 2020 2021-2022 Totalt, % Hustyp (%) Flerbostadshus 83 90 84 84 91 87 Småhus 17 10 16 16 9 13 Upplåtelseform (Antal) Hyresrätt 434 1 201 770 626 1 352 45,3 Bostadsrätt 753 836 878 834 920 43,7 Äganderätt 211 198 247 234 176 11,0 Totalt 1 398 2 235 1 895 1 694 2 448 100 Inom Jönköping C (%) Inom Huskvarna (%) 69 8 64 14 58 11 56 17 71 13 64 13 Tabell 11 Planerad byggnation fördelad efter kommundel och upplåtelseform 2017 2022 Kommundel Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Summa Jönköping 3 080 2 895 232 6 207 Huskvarna 584 620 36 1 240 Bankeryd 122 184 135 441 Hovslätt/Norrahammar 77 171 96 344 Taberg/Månsarp 158 82 75 315 Barnarp 82 60 94 236 Bottnaryd 22 0 3 25 Tenhult 55 45 54 154 Lekeryd 10 35 40 85 Kaxholmen/Skärstad/Ölmstad 83 0 40 123 Gränna/Visingsö 50 39 21 110 Diverse singelvillor 0 0 240 240 Mindre ombyggnadsprojekt 60 90 0 150 Totalt 4 383 4 221 1 066 9 670 39

40

BILAGA 1 Översikts- och detaljkartor K Tunnerstad (sid. 22-23) Gränna Örserum Bunn J Ölmstad (sid. 20-21) Skärstad Kaxholmen C Bankeryd (sid. 11) VÄTTERN A G (sid. 17) Ryd D Hovslätt Odensjö Norrahammar Angerdshestra E Taberg (sid. 14-15) Månsarp Lekeryd Öggestorp (sid. 12-13) Mulseryd Norra Unnaryd Jönköping Huskvarna F (sid. 16-17) Tenhult H (sid. 18) Ödestugu I (sid. 19) (sid.8-10) (sid. 1-7) Bottnaryd Svarttorp B Järsnäs

Kartbilagan finns även på Jönköpings kommuns webbkarta - under fliken Samhällsplanering. http://karta.jonkoping.se