Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola



Relevanta dokument
Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem

Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande. Sven Persson professor Malmö högskola

Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande. Sven Persson professor Malmö högskola

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

2. Vad vill förskolan med barnet?

Professionellt lärande, kunskapsformer och forskningscirklar. Sven Persson Professor Malmö universitet

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Sammanfattning. Kvalitet i fritidshem

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

2.1 Normer och värden

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Nya utmaningar för förskolan. Sven Persson Professor i pedagogik Lärande och samhälle Malmö högskola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Karlshögs Fritidshem

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

2.1 Normer och värden

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Elever och personal i fritidshem hösten 2014

Montessorifriskolans fritidshem

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Skolplan för Tierps kommun

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan 2013/14

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Barn och personal i fritidshem hösten 2009

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Västra Vrams strategi för

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016

Pedagogiska relationer kvalitetens brännpunkt. Sven Persson professor Malmö universitet

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Täby kommun. Kundundersökning Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Vallentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Lovisedal - Föräldrar år 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Vision och målbild förskola och grundskola

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Plan för pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

Transkript:

Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola

Bakgrund: Det politiska sökandet efter framgångsfaktorer

Värden i marknadsorienterad utbildning baseras på

och valfrihet

Ökade skillnader mellan skolor

Stora skillnader mellan fritidshem Lokaler Ekonimi Personaltäthet Barngruppernas storklek Arbetslagens utbildnngsnivå

Några siffror Nästan nio av tio 6 9-åringar är inskrivna i fritidshem. Knappt var femte 10 12-åring går i fritidshem och 12 procent går i öppen fritidsverksamhet. Den genomsnittliga närvarotiden för 6 9-åringar i fritidshem är 17 veckotimmar hösten 2012, en ökning med 4 timmar sedan 2005. Hösten 2012 går det i genomsnitt över 40 elever per fritidshemsgrupp. Det är en ökning med drygt sju elever på fem år.

Likvärdig skola och fritidshem? Spridningen mellan skolors genomsnittliga resultat har ökat markant. Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund för resultat är fortsatt stor. Ökad sortering av elever mellan skolor utifrån dolda egenskaper: studiemotivation, kamratpåverkan och föräldraengagemang. Valfrihetens betydelse?

Nöjda föräldrar? Föräldrar till 6 12-åringar som är inskrivna i fritidshem eller pedagogisk omsorg är generellt mest nöjda med öppettiderna, personalen och samverkan med skolan. Minst nöjda är föräldrarna med gruppstorleken samt antal timmar som erbjuds barn till arbetslösa respektive föräldralediga föräldrar. Resultat från föräldraundersökningen 2012

Skolinspektionen 2010 Fritidshemmen lever inte upp till sin fulla potential. Huvuddelen av de granskade fritidshemmen skulle i högre grad kunna bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande och ge dem redskap som de får nytta och glädje av när de så småningom slutar i fritidshemmet. Det pedagogiska uppdraget måste tas på mer allvar. Barnens emotionella och intellektuella utveckling behöver mer stöd. Större variation behövs för att stimulera alla barn. De äldre barnen bjuds in med armbågen. Omsorgsambitionerna går inte alltid att förverkliga

Vadå, jag dyster

Utgångspunkt. Fritidshemmet har Det gäller att fokusera stor potential

Ökad kvalitet ett förhållande mellan process och struktur

Investing in our future: The Evidence Base on Preschool Education

Rapportens slutsats The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula.

Vad menas med interaktion i rapporten? Ett stöd åt barns metakognition Varma och uppmutrande relationer mellan lärare och barn (den emotionella aspekten) Interaktioner som är back and forth serve and return conversations om ett givet innehåll (delat hållbart tänkande). Both the warm and responsive interaction style and learning-focused interactions also predict the persistence of gains into the school years.

En möjlig utgångspunkt - Pedagogiska relationer

Strukturernas fråga Vad möjliggör och hindrar goda pedagogiska relationer?

Vad krävs av fritidspedagogerna? Relationell kompetens Ledarkompetens Didaktisk kompetens Ej omedelbart observerbara kompetenser. En kombination av kognitiva och praktiska förmågor, kunskap (även tyst ), motivation, värderingar, attityder, känslor och andra sociala komponenter som sammantaget kan mobiliseras för effektiva handlingar.

Relationell kompetens Innehåll - Positiv social relation till elever. - Uppmuntrar elevaktivitet, motivation och självreglering utifrån elevernas förutsättningar. - Bidrar till olika typer av mål (kunskap, normer, etc). - Visar respekt, tolerans, empati, intresse. - Tror på elevernas förmåga att lära. (Nordenbo m.fl., 2008).

Ledarkompetens Innehåll - Tydlig reglering av fritidshemsarbetet, ansvar förskjuts efter hand till eleverna. - Eleverna involveras efter hand i val av aktiviteter (planering). - Ordning och struktur. - Mer undervisning än administration. - Återkoppling till tidigare erfarenheter samt progression. - Fokus på läroplanens viktiga principer och väsentligt innehåll. - Snabb feedback.

Den pedagogiska kvalitens kärnfrågor Vad karakteriserar en god pedagogisk relation? Hur kan den beskrivas med ord och begrepp? Hur kan pedagogiska relationer dokumenteras?

Diskussion Hur märker du att ditt möte med barnet varit bra? Med vilka ord kan det beskrivas?

Antaganden om pedagogiska relationer 1 Ontologi: Jaget uppstår i och genom relationer Pedagogiska relationer handlar om den människa som utbildningen vill skapa

Antaganden om pedagogiska relationer 2 Pedagogiska relationer är konkreta möten Pedagogiska relationer utvecklas i en pedagogisk kontext Pedagogiska relationer har en avsikt Pedagogiska relationer är asymmetriska Pedagogiska relationer handlar om något

Antaganden om pedagogiska relationer 3 Existentiell dimension Utbildning är att främja barns utveckling till relationella varelser; ansvarstagande och kärleksfulla människor som står i relation till varandra Utbildningens mål är främja barns utveckling som relationella (inte autonoma) varelser

Barnet föds med tre frågor Vem är jag? Varför är jag? Vad vill ni med mig?

Pedagogiska relationer är att skapa en människa Every education system has a moral goal that it tries to attain. It wants to produce a certain kind of human being. This intention is more or less explicit, more or less a result of reflection; but even the neutral subjects like reading, writing and arithmetic, takes their place in their vision of the educated person. (Bloom, 1997, s 498).

Människor är sammanflätade

Vilken människa vill vi skapa i fritidshemmet?

Hur tolkar vi fritidshemmets institutionella identitet

Diskussion Vilka tre nyckelord skulle du använda för att beskriva fritidshemmets identitet?

Fritidshemmet - ett gränsland och ett komplement

Balans mellan olika intressen

Gränser och balans mellan Kunskapskrav - sociala förmågor Lek - lärande Barns egna initiativ - planerad verksamhet förbereda barnen i skolarbetet - lek, meningsfull fritid, kreativitet och rekreation Andra skolformers krav

och med hänsyn till Fritidshemmets uppdrag Hierarkier I utbildningssystemet Olika yrkeskategoriers positioner

Vad vill ni med mig? Barnets fråga: möter en institutionell praktik (fritidshemmet) Så barnet försöker förstå och läsa av: vad vill ni med mig i fritidshemmet? Personalen försöker förstå sitt uppdrag och påverka barnet i en viss riktning. Barnet får svar på frågan genom hur personalen (be)möter barnet i relation.

Kritik mot

Kritik av samhälleliga relationer: att förstå utbildning som global tävlan och kunskapseffektivitet

Kritik av en ökad intimisering

Kritik av viss bedömningspraktik Charmig och intelligent. Yvig och okoncentrerad.

Kritik mot föreställningarna om det avgränsade jaget

Vad händer om vi sätter kvaliteten i de pedagogiska relationerna i centrum?

De pedagogiska relationernas dimensioner Lärande och undervisning Emotioner och känslor Utbildning och omsorg (EDUCARE) Etik Existentiell dimension

Ny(?) syn på Undervisning Dialog - kommunikation Omsorg Dokumentation

Vad är lärande i fritidshem? I fritidshemmet kännetecknas lärandet av att det startar i spontana situationer och med utgångspunkt I elevernas intressen och idéer. Intressant, men hur vet vi det?

Pedagogisk relation som undervisning Erövrat undervisningsbegrepp I fritidshemmet En pedagogisk aktivitet ska tillföra något nytt till barnets erfarenhet. Undervisning som en gåva (Biesta) Personalens intention: detta vill jag tillföra barnets erfarenheter Hur svarar barnet på denna intention?

Pedagogisk relation som delat hållbart tänkande Undervisningen (gåvan) barnets svar (Biesta) Dialogen är verbal och kroppslig Dialogen utmanar, frågar och undersöker Barnet strävar efter att bli förstådd Jag förstår vad du vill göra! Bekräftelse av att vi förstår varandra Säkerställer ömsesidig förståelse Delat hållbart tänkande (Siraj Blatchford)

Pedagogisk och etisk relation - omsorg Etiskt imperativ krav på handling Svarar-an på barnets uttryck An-svarar för barnet Sörjer för barnets välbefinnande

Vad vill vi med eleverna/barnen i en god pedagogisk relation? Då personal betonar delaktighet, inflytande, kommunikation och engagemang så kan barn utveckla uppfattningar om sig själva som delaktiga, engagerade och dugliga. Barnen lär sig att lära och att förstå hur de lär

Vad ska vi då göra för att vända utvecklingen? Uveckla ett professionellt språk för fritidshemmens pedagogik. Utveckla en teorigrund för de pedagogiska relationernas betydelse Skapa strukturella förutsättningar för att utveckla de pedagogiska relationerna.

Hur gör chefen detta möjligt? Prioritera pedagogiska relationer

Skapa utrymme och tid för planering, diskussion, reflektion Pratar de om forskning?

Högt i tak Skapa ett gott känslomässigt klimat