Utvärdering av utvecklingsprojekt inom Kompetensstegen i Hedemora kommun Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Etik och bemötande frågor inom vård och omsorg Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg Sara Wolff Dalarnas forskningsråd, maj 2009

Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd Dalarnas forskningsråd och författaren 2009 ISBN-13: 978-91-88791-94-8 Dalarnas forskningsråd Myntgatan 2 791 51 FALUN Tel 023-70 91 00 Hemsida www.dfr.se E-post info@dfr.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 4 Bakgrund 4 Kompetensstegen i Hedemora Beskrivning av utvecklingsprojekten 5 Övergripande projektorganisation 6 Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg 6 Etik- och bemötandefrågor inom vård och omsorg 7 Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet 7 Dalarnas Forskningsråds uppdrag 8 Metod 9 Delrapporteringar 10 Resultat 11 Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling 11 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå 14 Förväntade effekter av utvecklingsprojektet 18 Etik och bemötandefrågor 19 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå 21 Förväntade effekter av utvecklingsprojektet 24 Rehabiliterande syn- och arbetssätt 25 Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå 26 Förväntade effekter av utvecklingsprojektet 29 Kommunens långsiktiga strategier med utvecklingsprojekten 29 Sammanfattning och diskussion 31 Utvecklingsprojektens reella effekter 31 Utvecklingsprojektens påverkan på verksamhetsnivå 32 Utvecklingsprojektets påverkan på individuell nivå 33 Långsiktigheten 34 Slutord 35 Referenser 36 Bilagor 37 Enkät, år 2006 37 Enkät, år 2007 och 2008 46 3

Inledning Vården har blivit allt mer kompetenskrävande. Oavsett om man som anställd arbetar inom kommunen eller landstinget har nya behandlingsmetoder, ny teknik, mer komplicerade diagnoser, tidigare utskrivning från sjukvården o.s.v., bidragit till ökad specialisering och krav på kompetent handlande. Samtidigt står vi i en situation där vård- och omsorgssektorn kommer att drabbas av stora pensionsavgångar. För att unga människor ska lockas att arbeta inom vård och omsorg måste statusen höjas och arbetet göras attraktivt ur en rad aspekter. Men det handlar inte endast om dem som ska lockas till yrket, utan i högsta grad även om dem som redan finns i yrket och som ska stimuleras att vara kvar och utveckla sig inom området. Flera rapporter har visat att en positiv utveckling sker inom äldreomsorgen, men att det fortfarande finns brister både när det gäller kvaliteten i verksamheterna men även när det gäller personalförsörjningen (prop 2004/05:94). Bakgrund Regeringen gav i juli 2002 ett uppdrag till tio statliga myndigheter att utifrån berörda myndigheters perspektiv och ansvar, utarbeta en gemensam plan för kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg. Uppdraget redovisades i juni 2004 i rapporten Investera nu! (Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg S2004/4695/ST). Avsikten med planen var att skapa bättre förutsättningar för kommunernas och berörda företags kompetensförsörjning (prop. 2004/05:94). Mot denna bakgrund aviserade regeringen i budgetpropositionen för år 2005 att 450 miljoner kronor skulle satsas år 2005 för att ge anställda inom vården och omsorgen för äldre möjlighet till kompetensutveckling (prop. 2004/05:1, utgiftsområde 9, volym 6, s. 142). För vardera åren 2006 och år 2007 skulle satsas ytterligare 300 miljoner kronor. Regeringen beslutade den 18 november 2004 att tillsätta en kommitté med uppgift att utveckla principer och utarbeta strategier för stöd till kommunerna för kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen (Dir. 2004:162). Kommittén, som antog namnet Kompetensstegen (S 2004:10), skulle även ansvara för att ta fram underlag och förslag till beslut om stöd, samt för att följa upp effekter av insatt stöd. Kompetensstegen skulle fungera som forum för dialog och samverkan mellan berörda aktörer i frågor som rör kvalitet och kompetensutveckling inom området äldres vård och omsorg. 4

Kraven på god kvalitet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är lagfäst. Vilken kvalitet som uppnås inom vård och omsorg beror bland annat på i vilken mån personalen grundar sitt handlande på vetenskap och beprövad erfarenhet. Personalens utbildningsnivå är en av de faktorer som avgör kvalitén i vård och omsorgen. Kommunerna har inte alltid lyckats rekrytera personal till äldreomsorgen med adekvat grundutbildning och här menar Kompetensstegen att utbildningsbakgrunden påverkar möjligheten att byta arbetsområde och få utveckling i yrkesrollen ( www.kompetensstegen.se 070201). De anser ytterligare att med adekvat utbildning ökar möjligheterna; Att ge god vård och omsorg som säkrar god kvalitet Till mer självständighet i arbetet Till personlig utveckling Till utveckling av verksamheten Till höjd yrkesstatus Att byta arbetsplats Att söka andra anställningar När det kommer till utvärderingen av de aktiviteter som kommunerna genomför, ska utvärderingen i första hand göras för kommunernas egen skull, så att erfarenheter å ena sidan kan bidra till lärprocesser för att stärka kvalitets- och kompetensutveckling. Å andra sidan handlar utvärderingen av kompetensförstärkningen även om att ta fram underlag för att besvara två huvudfrågeställningar (FoU i Väst/GR 2006, s 1); Har de olika insatser som kommunen startat med hjälp av medel från kompetensstegen lett till kompetensförstärkningar hos personalen? Har kompetensförstärkningarna hos personalen lett till förbättringar för de äldre? Kompetensstegen i Hedemora Beskrivning av utvecklingsprojekten Vård och omsorgsförvaltningen i Hedemora har med hjälp av regeringens satsning på kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre, valt att under åren 2006-2008 arbeta med följande projekt. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, etik- och bemötandefrågor, rehabiliterande syn- och arbetssätt, metoder för delaktighet för brukare, it/dokumentationsprocesser/rättssäkerhet, samt ledarskapsutveckling och teambilding. I de inledande samtalen mellan Dalarnas forskningsråd och representanter för vård och omsorgsförvaltningen, beslutades att utvärderingen skulle fokusera på de tre förstnämnda projekten. 5

Övergripande projektorganisation För samtliga projekt som kommunen bedriver inom ramen för kompetensstegen har en styrgrupp bildats. Styrgruppen består av förvaltningens ledningsgrupp, utredare och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). I förvaltningens ledningsgrupp sitter förvaltningschefen, utredningssekreterare, ekonom, samt områdescheferna för hemtjänst, särskilt boende, LSS, HSR och myndighetsenheten. För det operativa arbetet med projekten inom kompetensstegen har en projektledningsgrupp tillsatts. Gruppen omfattar förvaltningens utredare och samordnare vilka båda innehar rollen som övergripande projektledare. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling inom vård och omsorg Projektets målgrupp är i första hand baspersonal inom vård och omsorg (Hedemora kommuns delredovisning 1 till Kompetensstegen, Socialdepartementet). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER Syftet med utvecklingsprojektet innebär att utveckla ett strukturerat system för verksamhetsnära kompetensutveckling. Kommunens förväntade effekter av detta projekt lyder: genom att baspersonal får utvecklingsmöjlighet inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i en förlängning vård och omsorg av god kvalitet för brukaren. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö. (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:1, B.4.) PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG Inom projektet har en fortbildningsgrupp bildats bestående av utredningssekreterare, utredare, samordnare och områdescheferna för HSR och hemtjänst. Under projektets gång ändrades gruppens sammansättning till att enbart bestå av områdescheferna samt PA-konsult (tidigare benämnd utredningssekreterare). Gruppen träffas en gång per vecka och handlägger ansökningar om utbildningar. Utöver detta träffas gruppen en halvdag per månad för metodutveckling samt framtagandet av rutiner och blanketter. Vilka specifika personalaktiviteter som ingår i projektet beskrivs i resultatkapitlet. 1 Redovisningsperiod 060101-060831 6

Etik- och bemötandefrågor inom vård och omsorg Målgruppen för projektet är densamma som för projektet Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling (Hedemora kommuns delredovisning 2, till Kompetensstegen, Socialdepartementet). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER Syftet med utvecklingsprojektet är att fastställa en gemensam definition av innebörden i förvaltningens kvalitetsmål och skapa en etisk grundsyn. Kommunens förväntade effekter innebär att: genom att kontinuerligt diskutera etik och bemötandefrågor i det dagliga arbetet, skapas en gemensam etisk värdegrund. Brukaren får ett bra och värdigt bemötande, en meningsfull vardag och känner sig trygg och att man blir förstådd. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:2, B.4.) PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG Detta projekt är en fortsättning på det EU-projekt kring etik och bemötande som förvaltningen genomförde under åren 2004-2005. Förutom de två övergripande projektledarna förekommer inga fortbildnings- eller arbetsgrupper. Huvuddragen för projektet är verksamhetsnära diskussioner kring etik och bemötande. Preliminärt kommer diskussionerna i första hand ske på arbetsplatsträffar. För mer utförlig aktivitetsbeskrivning under projekttiden, se resultatkapitlet. Rehabiliterande syn- och arbetssätt i vård- och omsorgsarbetet Projektets målgrupp är baspersonal inom vård och omsorg, hälso- och sjukvårdpersonal samt rehabiliteringsombud (baspersonal). Även enhetschefer ingår för att kunna stödja baspersonalen i att arbeta rehabiliterande (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:3, B.6.). SYFTE OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER Syftet med utvecklingsprojektet innebar initialt att definiera och förankra rehabiliteringsbegrepp/-nivåer och vem/vilka som har ansvar för respektive insats/nivå. Begreppen/nivåerna skulle likaså fastställas politiskt. I anslutning till projektstart fattade dock kommunen beslut att revidera syftet något. Den omarbetade formuleringen löd; syftet med utvecklingsprojektet innebär att definiera rehabiliteringsbegrepp/-nivåer och vem/vilka som har ansvar för respektive insats/nivå. Kommunens förväntade effekter av projektet lyder: genom att personalen har ett rehabiliterande förhållningssätt så tillvaratas den enskildes egna resurser i det dagliga arbetet och brukaren får hjälp att bevara sina funktioner. Baspersonal och arbetsgrupper ges möjlighet att 2 Redovisningsperiod 060101-060831 7

utvecklas vilket ger en bra och trivsam arbetsmiljö (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:3, B.4.). PROJEKTETS ORGANISATION OCH ARBETSGÅNG Inom detta utvecklingsprojekt har projektet RESAS bildats med en fastställd projektplan och en arbetsterapeut som projektledare. Även en arbetsgrupp (projektgrupp) har inrättats bestående av två arbetsterapeuter, en sjukgymnast, MAS (adjungerad), områdescheferna för särskilt boende och HSR samt två enhetschefer från särskilt boende. Projektgruppens primära syfte är att fastställa rehabiliteringsbegreppen och gruppen kommer att träffas kontinuerligt under hela projekttiden. Till projektet knyts även ett antal referensgrupper. I dessa grupper finns personal från rehabiliteringsenheten, enhetschefer, rehabiliteringsombud, baspersonal, sjuksköterskor, samverkansgrupper och behovsbedömare (Hedemora kommuns delredovisning 3 till Kompetensstegen, Socialdepartementet). Förutom arbetet i projektgruppen består projektets aktiviteter av föreläsningar och visst erfarenhetsutbyte med andra kommuner, se vidare i resultatdelen. Dalarnas Forskningsråds uppdrag Enligt upprättat dokument mellan Dalarnas forskningsråd och Hedemora kommun ska utvärderingen fokuseras på deltagarnas inställning till och utbyte av de tre utvecklingsprojektens olika kompetensutvecklingsaktiviteter. Utvärderingen ska även belysa hur dessa kommer verksamheten till del. Det sistnämnda görs bland annat genom att ställa frågor kring de förväntade effekter kommunen har med de tre utvecklingsprojekten. 3 Redovisningsperiod 060101-060831 8

Metod Utvärderingsarbetet har skett genom återkommande enkäter. En viktig del i utvärderingsarbetet har även varit den kontinuerliga kontakt som skett med projektledare/samordnare för de tre utvecklingsprojekten. Två enkäter har distribuerats, en för de aktiviteter som skedde i de tre projekten under år 2006 och en för de aktiviteter som skedde under år 2007 och 2008. De två enkäterna konstruerades i samråd med kommunens två övergripande projektledare för kommunens projekt inom Kompetensstegen. Båda enkäterna utformades på likartat sätt och bestod av tre delar, en för varje utvecklingsprojekt och omfattade ett femtontal frågor med fasta svarsalternativ, samt en avslutande beskrivande fråga. Ett slumpmässigt urval om totalt 150 berörd personal gjordes för enkäten avseende år 2006. I gruppen om totalt 150 personal fanns främst baspersonal från de särskilda boendena samt personal från HSRenheten (sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster) representerade. Ett fåtal baspersonal från hemtjänsten ingick även. Enkäten sändes ut under perioden april till maj 2007. För enkäten år 2007 och 2008, förekom inget urval och omfattade totalt 177 berörd personal. Med tanke på aktiviteternas karaktär och inriktning för år 2007 och 2008, beslutades i samråd med förvaltningschef och samordnare att enbart rikta enkäten till samtlig baspersonal på kommunens fem särskilda boenden. Enkäten sändes ut under februari månad 2009. Av nedanstående tabell framgår antalet utskick och antalet inkomna enkäter för de två enkäterna. Tabell 1. Fördelning över gruppernas enkätsvar april - maj 2007 och februari - mars 2009 Totalt antal utskick Totalt antal inkomna enkäter Totalt antal inkomna enkäter i % Enkät avseende år 2006 150 83 55% Enkät avseende år 2007 och 2008 176 108 61% Trots tre påminnelser på enkäten för år 2006, blev svarsfrekvensen endast 55 procent. Trots det, vilket framgår i redovisningen av resultaten, förekommer inget internt bortfall, dvs. samtliga inkomna enkäter är fullständigt besvarade. För enkäten år 2007 och 2008 blev den slutliga svarsfrekvensen 61 procent. I denna enkätomgång förekom ett visst internt bortfall, vilket framgår i resultatredovisningen. 9

Delrapporteringar Enligt direktiv från kommittén Kompetensstegen ska utvärderingen i första hand göras för kommunernas egen skull så att erfarenheter kan bidra till läroprocesser, och detta för att stärka verksamhetsnära kvalitets- och kompetensutveckling. Som ett led i detta har två delredovisningar genomförts under projekttiden. Den första rapporteringen skedde efter ungefär halva utvärderingsarbetet, 14 december 2007, till styrgruppen för Kompetensstegen i Hedemora. Den andra delredovisningen ägde rum i början på april 2008 till omsorgsnämnden i Hedemora kommun. Vid båda tillfällena redovisades resultaten från enkäten gällande 2006 års aktiviteter. 10

Resultat De följande tre resultatavsnitten redovisar resultaten för de tre utvecklingsprojekt som ingått i Dalarnas forskningsråds utvärderingsuppdrag. Det första enkätutskicket avsåg de aktiviteter som skedde under år 2006 och det andra enkätutskicket avsåg de aktiviteter som ägde rum under år 2007 och 2008. Som även beskrevs i metodkapitlet, genomfördes det första enkätutskicket under perioden maj till april 2007 och det andra utskicket under februari 2009. I det första avsnittet, som behandlar projektet utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, redovisas resultaten för 2006 års aktiviteter med fördelning på baspersonal och personal från HSRenheten. Motivet till denna uppdelning är att tre av aktiviteterna (de tre första av de fyra aktiviteter som preciseras nedan) detta år endast berört HSRenheten. För 2007 och 2008 års aktiviteter redovisas däremot resultaten sammantaget för hela urvalsgruppen, av den orsaken att aktiviteterna dessa år berört samtlig personal. I det andra och tredje avsnittet, som behandlar de två återstående projekten etikoch bemötandefrågor och rehabiliterande syn- och arbetssätt, redovisas resultaten sammantaget för hela urvalsgruppen, av samma skäl som ovan beskrivits. Uppdelningen i 2006 års aktiviteter för sig och 2007/2008 års aktiviteter för sig är central även i dessa avsnitt. Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling Av de 83 personer som besvarat enkäten för år 2006 har 60 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. 54 av dessa är baspersonal inom hemtjänsten och särskilt boende och har deltagit i aktiviteten kompetensanalys. Sex personer är från HSRenheten och har deltagit i aktiviteterna pedagogik- och läkemedelsutbildning samt dokumentation HSL Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år 2006. Pedagogikutbildning, 2 heldagar i november. Föreläsare Ingemar Svantesson, Brain Books AB. Deltagare; sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Dokumentation HSL Sjuksköterskans journalföring av omvårdnad, 3 heldagar i december. Föreläsare Catrin Björvell. Deltagare; sjuksköterskor, ca hälften. Resten har gått samma kurs i januari 2007. Läkemedelsutbildning Läkemedel och äldre, 1 heldag i december. Föreläsare Maria Skeri, Apoteket. Deltagare; sjuksköterskor. 11

Kompetensanalys Deltagare; all baspersonal i syfte att ta fram kompetensutvecklingsplaner på individnivå. Av de 108 personer som besvarat enkäten för år 2007 och 2008 har 99 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år 2007 och 2008. Utbildning i Läkemedelshantering, Demens, Sårvård, Palliativ omvårdnad, Diabetes, Inkontinens, Kost. Deltagare; all baspersonal på de särskilda boendena UTBYTE AV DE OLIKA AKTIVITETERNA ÅR 2006-2008 Vilket utbyte har du haft av Kompetensanalysen? 52 Antal svar (%) 27 14 7 Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte Figur 1. Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet. Diagrammet visar att av den tillfrågade baspersonalen upplever drygt två tredjedelar att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av den individuella kompetensanalysen. Flertalet i denna grupp anser att kompetensanalysen gett dem mycket ny kunskap av vikt för deras arbete. De i gruppen som inte upplever något direkt utbyte anser att informationen som gavs inför analysen var otillräcklig, vilket ledde till felaktiga förväntningar på arbetet. 12

Vilket utbyte har du haft av utbildningarna/dokumentationen HSL? Antal svar 4 1 1 Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte Figur 2. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter. Även övervägande delen av personalen från HSRenheten upplever att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av sina utbildningar. Vilket utbyte har du haft av utbildningarna? 48,0 31,0 Antal svar (%) 13,0 6,0 2,0 Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte Figur 3. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter. När det gäller de utbildningar som skett år 2007 och 2008 inom ramen för projektet utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling, anser strax under 80 procent av den tillfrågade baspersonalen att de haft stort alternativt ganska stort utbyte av sina utbildningar. Resterande personal, vilket motsvarar ungefär en femtedel av hela gruppen, upplever inte att de haft särskilt stort utbyte av utbildningarna i läkemedelshantering, demens, sårvård, palliativ omvårdnad, diabetes, inkontinens, samt kost. 13

Utbildningens påverkan och betydelse på individ- och verksamhetsnivå INDIVIDUELL PÅVERKAN På denna fråga har flera svarsalternativ kunnat anges, vilket gör att det totala antalet svar är större än antalet besvarade enkäter. Tabell 2. Fördelning över hur grupperna ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2006. FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG Baspersonalen (54 st) HSR-enheten (6 st) Positivare inställning till mitt arbete 20 2 Större ansvarstagande 13 2 Ökad motivation till fortsatta studier 4 Ökat självförtroende 10 1 Ökad motivation till att byta 4 arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ 27 3 När det gäller baspersonalen upplever de flesta att kompetensanalysen inte påverkat dem på det individuella planet. Likväl uppger knappt halva gruppen att de i och med den genomförda kompetensanalysen fått en positivare inställning till sitt arbete. Några i gruppen upplever även ett större ansvarstagande och ett ökat självförtroende. Liknande uppfattningar framträder också hos personalen på HSRenheten i fråga om deras utbildningsaktiviteter. Tabell 3. Fördelning över hur gruppen ser på aktiviteternas individuella påverkan år 2007 och 2008 FLERA SVARSALTERNATIV ÄR MÖJLIG Positivare inställning till mitt arbete 54 Större ansvarstagande 26 Ökad motivation till fortsatta studier 10 Ökat självförtroende 36 Ökad motivation till att byta 2 arbete/arbetsuppgifter Det har inte påverkat mig som individ 27 Baspersonal inom särskilt boende (99 st) Tabellen ovan visar att drygt halva gruppen har blivit positivare inställd till sitt arbete i och med de utbildningar de deltagit i under år 2007 och 2008. Flera upplever även att de fått ett ökat självförtroende. Till skillnad från personalens uppfattningar år 2006, där halva gruppen anser att de inte påverkats, visar resultaten för år 2007 och 2008 att endast knappt en tredjedel uppger att de inte påverkats. 14

UTVECKLING FÖR VERKSAMHETEN ELLER ARBETSLAGET Tror du att ditt deltagande i Kompetensanalysen kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? 50 Antal svar(%) 11 16 16 7 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 4.Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet. Att deltagandet i den genomförda kompetensanalysen kommer generera någon form av utveckling för verksamheten eller arbetslaget anser mer än halva gruppen. Ungefär en tredjedel ställer sig dock mer tveksamma till detta. Tveksamheten hos gruppen beror till stor del på deras uppfattning att om någon form av utveckling ska ske, är det av största vikt att all personal i arbetslaget/verksamheten deltar. Detta har enligt personalen inte varit fallet vid genomförandet av kompetensanalysen. Tror du att ditt deltagande i utbildningarna/dokumentation HSL kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? Antal svar 5 1 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 5. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter. Även HSRenhetens personal ser att utbildningarna de deltagit i kommer att skapa viss utveckling för verksamheten eller arbetslaget. Det personalen främst nämner är att de numer tänker mer på hur de informerar och lär ut saker. Att informationen ut i verksamheten/arbetslagen blir tydligare och mer stringent, anser de också skapar en positiv utveckling. 15

Tror du att ditt deltagande i utbildningarna kommer att leda till utveckling för verksamheten eller arbetslaget? 61,0 Antal svar (%) 10,0 15,0 6,0 8,0 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Sådär I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 6. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter. Resultaten för år 2007 och 2008 visar att personalen i något högre utsträckning än 2006 anser att dessa års utbildningar kommer utveckla verksamheten eller arbetslaget. Drygt 70 procent dessa år, att jämföra mot drygt 60 procent för år 2006, har denna uppfattning. PÅVERKAN PÅ ARBETSSÄTTET Tror du att deltagandet i Kompetensanalysen kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? 56 Antal svar (%) 25 2 10 7 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 7.Fördelningen över baspersonalens (54 stycken) svar i procent för 2006 års aktivitet. 16

Tror du att deltagandet i utbildningarna/dokumentation HSL kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkats i något avseende? 5 Antal svar 1 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 8. Fördelning över HSR-enhetens (6 stycken) svar för 2006 års aktiviteter. Uppfattningarna huruvida personalens arbetssättet har påverkats av 2006 års aktiviteter, följer i det stora hela samma riktning som när det gäller frågeställningen kring utveckling för verksamheten/arbetslaget. Ett konkret exempel på hur arbetssättet till viss del har förändrats kommer från HSRenheten, som menar att de i och med utbildningarna än en gång ser vikten av att skapa trygga läkemedelsrutiner. Tror du att ditt deltagande i utbildningarna kommer bidra till att ditt arbetssätt påverkas i något avseende? 69,0 Antal svar (%) 9,0 11,0 5,0 6,0 I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Sådär I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 9. Fördelning över baspersonalens svar (99 stycken) i procent för år 2007 och 2008 års aktiviteter. Jämför man gruppens svar i figur 9 med deras uppfattning kring möjlig utveckling för verksamheten eller arbetslaget (figur 6), visar det sig att gruppen i något högre utsträckning anser att deras arbetssätt påverkats av utbildningarna. Ytterligare jämförelser kan göras med personalens uppfattning kring den kompetensanalys som ägde rum år 2006, vilket visar att utbildningarna år 2007 och 2008 i högre utsträckning anses både ha utvecklat verksamheten och påverkat personalens arbetssätt. 17

Förväntade effekter av utvecklingsprojektet Kommunens förväntade effekter av projektet Utveckla system för verksamhetsnära kompetensutveckling innebär att: baspersonalen inom kommunens vård och omsorg skall ha rätt utbildning och kompetens. Genom att baspersonalen får utvecklingsmöjligheter inom yrket så skapas en attraktiv arbetsplats med personal som trivs och i en förlängning vård och omsorg av god kvalitet för brukaren (Hedemora kommuns ansökan om statligt stöd aktivitetsbilaga B nr:1, B.4.). Anser du att aktiviteterna du deltagit i och det fortlöpande arbetet kommer att leda till ovanstående effekter? År 2007, 2008 (99 personal) År 2006 (60 personal) Utbildningar Kompetensanalys och Utbildning (HSR) 11 32 63 54 7 3 3 14 8 5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Antal svar (%) I mycket stor utsträckning I viss utsträckning Varken/eller I liten utsträckning I mycket liten utsträckning Figur 10. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på de förväntade effekterna. På frågan kring kommunens förväntade effekter är svaren från HSRenheten samstämmiga 4, vilket gör att även deras svar innefattas i stapeln för år 2006. Ser man till hela gruppen, dvs. både baspersonal och personal från HSRenheten, anser tre fjärdedelar att aktiviteterna år 2006 och det fortlöpande arbetet i mycket stor utsträckning alternativt i viss utsträckning kommer leda till de ovannämnda av kommunen förväntade effekterna. Beträffande utbildningarna år 2007 och 2008 är andelen än högre som anser att de förväntade effekterna kommer att nås, 86 procent mot 74 procent år 2006. Den personal, både avseende år 2006 och 2007/2008, som ställer sig mer tveksamma till aktiviteternas förmåga att uppnå kommunens målsättning med utvecklingsprojektet, menar att den främsta orsaken till deras tveksamhet handlar om deras övertygelse att avsevärt mer utbildning/fortbildning krävs innan dessa effekter kan uppnås. Ytterligare hinder för möjligheten att uppnå målsättningen anser de vara att det idag inom verksamheterna finns för mycket personal som bara sätts in på en ledig tjänst, utan att i realiteten ha kompetens för den. 4 Samtliga sex personal från HSRenheten har svarat i viss utsträckning 18

Etik och bemötandefrågor Av de 83 personer som besvarat enkäten för år 2006 har 61 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Teaterföreställning Vem vill bli gammal?, 45 minuter x 4 föreställningar i november 2006. Deltagare; all personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen var inbjudna. Seminarieteater om bemötande med Suzanne Ernrup och Anders Sundquist, 1,5 timmar x 3 föreställningar i december 2006. Deltagare; all personal inom Vård- och omsorgsförvaltningen var inbjudna. Av de 108 personer som besvarat enkäten för år 2007 och 2008 har 99 personer deltagit i nedanstående aktiviteter. Inom ramen för detta projekt genomfördes följande aktiviteter under år 2007 och 2008. Etikdiskussioner ute i verksamheterna. Halvdagsutbildning i etik/bemötande, föreläsning Håkan Thorsén moralisk stress, Deltagare; all baspersonalen på de särskilda boendena. Etik/förhållningssätt föreläsningar i grupp av diakon Elisabeth Hård af Segerstad. Deltagare; stor del av personalen inom Vård och Omsorg. 19

UTBYTE AV DE OLIKA AKTIVITETERNA ÅR 2006-2008 Vilket utbyte har du haft av nedanstående aktiviteter? År 2006 År 2007 & 2008 Verksamhetsnära diskussioner, utbildning, föreläsning Teateraktiviteter 10 26 39 53 23 12 23 3 6 5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Antal svar (%) Stort utbyte Ganska stort utbyte Ganska litet utbyte Litet utbyte Vet inte Figur 11. Jämförelse mellan 2006 och 2007/2008 års aktiviteter med avseende på personalens utbyte. År 2006 deltog 61 personer och år 2007-2008 deltog 99 personer. Av de som deltagit i teateraktiviteterna år 2006 upplever knappt hälften, 49 procent, att de haft stort alternativt ganska stort utbyte. Många i gruppen anser att både föreställningen och seminariet tog upp mycket som var tänkvärt. De övriga i gruppen anser att de haft ganska litet alternativt litet utbyte och menar att de skulle ha mer glädje av mer konkreta diskussioner ute i verksamheterna kring detta. Ser man till stapeln för år 2007 och 2008 visar resultatet att aktiviteterna dessa år upplevts som betydligt mer värdefulla än 2006 års teateraktiviteter. Närmare 80 procent av den tillfrågade personalen anser att de haft stort alternativt ganska stor utbyte av de verksamhetsnära diskussionerna, utbildningen och föreläsningen kring etik och bemötande. Motsvarande andel för teateraktiviteterna år 2006 är 49 procent. 20