1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.



Relevanta dokument
EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den K(2008) Statligt stöd nr N 442/2008 Sverige Sjöfartsstöd. Herr Minister, 1.

Statligt stöd N 203/2004 Sverige Volvo regionalstöd till transport utvidgning av stödordningen till att även omfatta färdiga förarhytter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 28.XII.2005 K(2005)6054

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/ Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Nationellt finansierade utgifter uppgår till euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till euro.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

2.3. Varaktighet. Två år från ikraftträdandet Stödmottagare. Uppfödare i norra Sverige norr om 62:a breddgraden Syfte

Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd / Sverige - Stöd nr N 593/ Stöd för att främja utvecklingen av ekologiskt lantbruk

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 40/2003 Sverige Åtgärder för att främja visst bostadsbyggande

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 408/2005 Finland Ändring av två befintliga stöd för sjötransporter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 27.VI.2007 K(2007) 2613 slutlig. Statligt stöd nr N 749/2006 Sverige Sjöfartsstöd. Herr minister, 1.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr. NN 139/2001 Sverige Försäkringsgarantier avseende luftfartssektorn

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Förordning om regionalt utvecklingsbidrag. I. FÖRFARANDE DETALJERAD BESKRIVNING

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd / Sverige - Stöd nr N 167/ Investeringsstöd för plantering av fleråriga energigrödor

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel, K(2009)4093

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. N 639/99 - Regionalstödskarta (Sverige)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 42/2010 Finland Stöd för upphörande av jordbruksproduktion

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den K(2009)3545 slutlig. Statligt stöd N 98/2009 Sverige Utbildningsstöd till Scania.

Statligt stöd N 310/ Sverige Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA (2011/N) Sverige Nedsättning av egenavgifter för egenföretagare

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 211/99 - Ändring av stödordningen Finansiering genom regionala utvecklingsbolag

Stödet kan betalas för lagrings- och transportkostnader av stormfällt virke från skog som drabbades av stormen den 8 9 januari 2005.

Mål C-298/00 P. Republiken Italien. Europeiska gemenskapernas kommission

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Statligt stöd / Finland - Stöd nr N 552/ Låneprogram för Finnvera för förädling och saluföring av jordbruksprodukter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Tillfällig statlig garanti till luftfartsföretag för ansvarsförsäkring på grund av risker för krigs- och terroristhandlingar

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA (2015/N) Finland Ändring av regionalstödskartan användning av befolkningsreserven

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr SA (2014/NN) Sverige Sveriges energibeskattning vad gäller biodrivmedel till blandning förlängning

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 156/ Sverige Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin

EUROPEISKA UNIONEN Gemenskapens växtsortsmyndighet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 512/ Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den K (2011) 8954 slutlig

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd - Sverige Stöd nr SA (2011/N) Stöd för marknadsfrämjande återgärder för ekologiska produkter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 mars 2013 (OR. en) 7141/13 ENV 174 ENT 71 FÖLJENOT. Europeiska kommissionen. mottagen den: 4 mars 2013

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Statligt stöd - Finland Stöd nr N 238/99 Regionalstödskartor för perioden FINLAND

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

1 EGT nr C 24, , s EGT nr C 240, , s EGT nr C 159, , s. 32.

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT

Svensk författningssamling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Ärende : Statligt stöd N 179/20 04 Finland Systemet med en garanticentral för kommunerna i Finland

EG:s regler om statligt stöd

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

Riktlinje kring hantering av statligt stöd

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Helsingfors den 25 mars 2009 Dok: MB/12/2008 slutlig

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal;

EU:s förteckning över personer, grupper och enheter som är föremål för särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

KOMMISSIONENS YTTRANDE. av den

Europeiska unionens officiella tidning

Statligt stöd N 359/07 Finland Förlängning och ändring av stödordning N 75/02 för energisektorn

Riktlinjer för fastställande och anmälan av. tillämpning av direktiv 98/34/EG

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

1. FÖRFARANDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Skattebefrielse för biobränslen som används för uppvärmningsändamål och till stationära motorer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal; UTKAST

Embargo VISTA illimité(*)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

Transkript:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.02.2001 SG(2001) D/ 286567 Fru Minister, 1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. 2. Förfarande I en skrivelse registrerad den 6 december 2000 informerades kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i fördraget om ett förslag till ett nytt system för stöd till utbildning i Sverige. Ytterligare information inkom och registrerades den 4 januari 2001. Kommissionen måste fatta ett beslut före den 5 mars 2001. 3. Detaljerad beskrivning av stödet 3.1 TITEL Sverige bidrag till fartygsförlagd utbildning. 3.2 ORDNING Det är ett sektoriellt stöd för sjöfartssektorn. För att få ut examen efter genomgången utbildning till sjöbefäl krävs godkänd utbildning vid högskola och fartygsförlagd utbildning i den omfattning som anges för den ifrågavarande utbildningen. Bidraget utgår till rederier eller bemanningsföretag inom sjöfartssektorn för att täcka kostnaderna för den fartygsförlagda utbildningen av blivande befäl. Bidraget betalas bara ut för den tredje eleven ombord på ett fartyg och är begränsat till kostnader för fartygsförlagd utbildning av sjöfolk. Dessutom måste eleven ingå i reservbesättning ombord. Ordningen kommer att införas i svensk lag genom Förordning om bidrag till fartygsförlagd utbildning. Näringsdepartementet skall ha det lagstadgade ansvaret för förordningen och genomförandet av denna och Sjöfartsverket skall ansvara för att stödet används i enlighet med förordningen. Statsrådet Anna LINDH Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE - 103 23 STOCKHOLM Rue de la Loi 200, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien. Telefon: växel (+32-2)299.11.11. Telex: COMEU B 21877. Telegramadress: COMEUR Bryssel

3.3 BUDGET Anslaget för statligt bidrag till fartygsförlagda utbildningsplatser för sjöbefäl är budgeterat till maximalt 4 miljoner SEK (473 642 euro 2 ) för 2001. 3.4 VARAKTIGHET Bidraget omfattar perioden 1 januari 2001 31 december 2001. 3.5 STÖDMOTTAGARE Stödmottagarna skall vara svenska redare eller svenska bemanningsföretag inom sjöfartssektorn som arbetar med svenskflaggade fartyg. När det gäller fartyg som inte är svenskflaggade skall stödmottagarna vara svenska bemanningsföretag inom sjöfartssektorn eller bemanningsföretag inom sjöfartssektorn i en annan medlemsstat. 3.6 STÖDETS SYFTE Att höja kunskapsnivån inom sjöfartssektorn i Sverige. 3.7 MÖJLIGA KONSEKVENSER AV STÖDET Under 2000 fick ungefär 500 elever på universitets- och högskolenivå fartygsförlagd utbildning. Den föreslagna åtgärden förväntas öka detta antal med ungefär 80 platser under 2001. 3.8 DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET Enligt förordningen skall bidrag kunna utgå till utbildningsplatser ombord på fartyg som ägs av svenska fysiska eller juridiska personer eller svenska partrederier som har eller har haft sjömän anställda ombord på svenska handelsfartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik. Bidrag kan även utgå för utbildningsplats ombord på fartyg med svensk anknytning eftersom utbildningsplatserna ombord på svenska fartyg inte räcker till. Med fartyg med svensk "anknytning" avses fartyg som inte är svenskflaggade men som antingen ägs av ett svenskt rederi eller vars besättning är anställd av ett svenskt bemanningsföretag inom sjöfartssektorn. Bidrag får endast betalas ut för elever som ingår i reservbesättning ombord. Eftersom bidraget endast utgår först för den tredje eleven skall rederiet ta på sig kostnaden för de tvåförstaeleverna. Utbildningarna till sjökapten och sjöingenjör är båda fyra år långa och omfattar både teori och praktik. För att uppnå den högsta befälsnivån som sjökapten/master mariner eller chefsingenjör krävs ytterligare sex till åtta års erfarenhet som befäl till sjöss. För sjökaptenselever krävs en fartygsförlagd praktik på 16 månader under den fyra år långa utbildningen (enligt Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, SJÖFS 2000:1); Kostnaden för den första fyramånadersperioden beräknas uppgå till 19 854 SEK per elev. 2 Beräknad vid växelkursen 1 euro = 8,44519 SEK (Eurostat genomsnitt för 2000)

Längden på de andra perioderna beror på var den teoretiska utbildningen sker. Vid Chalmers Lindholmen i Göteborg ingår ytterligare tre perioder med fartygsförlagd utbildning där varje period är fyra månader lång och kostar uppskattningsvis 19 239 SEK per elev. Vid Högskolan i Kalmar ingår ytterligare två perioder med fartygsförlagd utbildning där varje period är sex månader lång och kostar uppskattningsvis 25 219 SEK per elev. För sjöingenjörselever krävs en fartygsförlagd praktik på tio månader under den fyra år långa utbildningen (enligt Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, SJÖFS 2000:1); Kostnaden för den första tvåmånadersperioden beräknas uppgå till 13 515 SEK per elev. Kostnaden för den andra tvåmånadersperioden beräknas uppgå till 12 940 SEK per elev. Kostnaden för den tredje sexmånadersperioden beräknas uppgå till 18 200 SEK per elev. Bidraget skall täcka kostnaderna för den fartygsförlagda utbildningen och uppgå till högst 1 250 SEK per elev och vecka. Bidraget för varje elev och period för den fartygsförlagda praktiken får uppgå till högst 20 000 SEK, även om kostnaden för praktikperioden är högre. Bidraget skall täcka den totala kostnaden för den fartygsförlagda utbildningen med undantag för de andra och tredje praktikperioderna för sjökaptenselever vid Högskolan i Kalmar. Bidragsintensiteten kommer emellertid att variera beroende på antalet elever på ett fartyg eftersom bidrag inte utgår för de två första eleverna på fartyget. Med tre elever på ett fartyg kommer bidragsintensiteten att vara ungefär 33 % (en elev med bidrag, två utan). Med fyra elever på fartyget blir bidragsintensiteten ungefär 50 % (två elever med bidrag, två utan). Därför ökar bidragsintensiteten med antalet elever på ett och samma fartyg, men eftersom inga bidrag utgår för de två första eleverna kommer bidragsintensiteten alltid att understiga 100 %. Om bidrag på felaktiga grunder eller av annan anledning har betalats ut med för högt belopp får Sjöfartsverket, enligt de svenska myndigheterna, kräva åter vad som har betalats ut för mycket. 3.9 KUMULERING I en skrivelse av den 24 februari 2000 3 informerades de svenska myndigheterna om kommissionens beslut att godkänna en stödordning för fysiska eller juridiska personer med skattemässig hemvist i Sverige eller för svenska partrederier med sjömän anställda ombord på svenska handelsfartyg. Stödet innebär fullständig ersättning för sjömännens inkomstskatt och en delvis ersättning av deras sociala avgifter till arbetsgivaren till och med den 31 december 2001. En av förutsättningarna är att bidrag endast skall lämnas till den som ställer utbildningsplatser ombord till förfogande enligt Sjöfartsverkets anvisningar. Då det minsta antalet elever inte framgår är utbildningsplatserna under den här ordningen inte begränsade till elever vid universitet som studerar till sjökapten eller sjöingenjör. 3 SG(2000) D/101810 av den 24 februari 2000 beträffande stöd N 819/99.

Enligt de svenska myndigheterna utgår bidragen i denna nya ordning till de som ställer utbildningsplatser till förfogande utöver de som redan finns under den befintliga stödordningen och som i vilket fall som helst inte skulle finnas tillgängliga för de två första eleverna ombord på respektive fartyg som ägs av ett rederi. 4. Bedömningavstödet 4.1. BEDÖMNING AV FÖREKOMSTEN AV STÖD I DEN MENING SOM AVSES I ARTIKEL 87.1 I EG- FÖRDRAGET. Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är "stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna." Eftersom stödordningen som beskrivs ovan innebär att stöd ges med statliga medel till vissa företag hotar det att snedvrida konkurrensen och kan påverka handeln mellan medlemsstaterna. Det finansiella stöd som utdelas för fartygsförlagd praktik för sjöfolk medför fördelar för den svenska sjöfartssektorn och kan därför även gynna de företag som erhåller sådant stöd, vilket möjligtvis kan snedvrida konkurrensen mellan medlemsstater. Därför är denna stödåtgärd att betrakta som statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Artikel 87.2 i fördraget, som medger stöd av social karaktär, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser och stöd som ges till näringslivet i vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland, är inte tillämplig i detta fall av sektoriellt stöd. Artikel 87.3 a i fördraget, som medger stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning, är inte tillämplig i detta fall eftersom stödet i fråga gäller sjöfartssektorn i en medlemsstat och inte är riktat till en eller flera särskilda regioner. Artikel 87.3 b i fördraget, om stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi och artikel 87.3 d om stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet är inte tillämpliga för stöd till sjöfartssektorn. 4.2. RÄTTSLIG GRUND FÖR BEDÖMNINGEN Enligt artikel 87.3 c kan stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner anses förenligt med den gemensamma marknaden när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Två gemenskapslagar kan vara tillämpliga för detta stöd till utbildning inom sjöfartssektorn:

Kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning 4, Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport 5 från 1997. I kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 föreskrivs att "stödordningar som uppfyller samtliga villkor enligt denna förordning skall anses vara förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 i fördraget och skall undantas från anmälningskravet enligt artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att varje stöd som skulle kunna beviljas inom ramen för stödordningen uppfyller samtliga villkor i denna förordning". I artikel 4.6 i förordningen anges de särskilda villkoren för sjötransportsektorn för undantag från anmälningskravet: "Om stödet beviljas inom sjötransportsektorn får en stödnivå på 100 % godkännas, oavsett om utbildningsprojektet avser särskild eller allmän utbildning, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: a) Den som deltar i utbildningen får inte vara en aktiv besättningsmedlem utan måste ingå i reservbesättning ombord. b) Utbildningen måste ske ombord på fartyg som är registrerade i gemenskapen." Anmälan från de svenska myndigheterna uppfyller helt klart det första av dessa villkor, nämligen att den som deltar i utbildningen inte får vara en aktiv besättningsmedlem. Det andra villkoret om att utbildningen måste ske ombord på fartyg som är registrerade i gemenskapen uppfylls emellertid inte då utbildning även kan genomföras ombord på fartyg med svensk "anknytning". I den svenska stödordningen finns inget krav på att fartygen måste vara gemenskapsflaggade utan endast att de skall vara ägda av ett svenskt rederi eller ha en besättning som är anställd av ett svenskt bemanningsföretag inom sjöfartssektorn. Därför kan inte undantagen i förordningen tillämpas på stödordningen i fråga. Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport från 1997 (nedan kallade riktlinjerna) innehåller information om stöd till sjöfarten som kan anses förenligt med den gemensamma marknaden. I riktlinjerna anges de allmänna målen för stödet som följande: trygga sysselsättningen inom EG (både till sjöss och i land), bevara den know-how i fråga om sjöfart som finns i gemenskapen och utveckla sjöfartskunskaperna, och förbättra säkerheten. I kapitel 7 i riktlinjerna står det att om ett program anses inbegripa statligt stöd krävs en anmälan. "Detta kan vara fallet om t.ex. ett särskilt program uttryckligen hänvisar till utbildning ombord och om det ekonomiska bidraget för statligt stöd erhålls av utbildningsorganisationen, kadetten, sjömannen eller rederiet." Statligt stöd för utbildning kan enligt riktlinjerna dessutom beviljas förutsatt att stödet uppfyller följande kriterier: 4 Kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001, som trädde ikraft den 2 februari 2001. Offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 10, 13.1.2001, s. 20. 5 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. Offentliggjorda i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 205, 7.7.1997, s. 5.

proportionalitet, icke-diskriminering och öppenhet, där tillämpligt, kriterier för utbildning ombord på fartyg som är upptagna i gemenskapens register, för utbildning ombord får praktikanten i princip inte vara en aktiv besättningsmedlem. Kommissionen har nyligen godkänt statligt stöd till utbildning för Danmark 6 i enlighet med riktlinjerna. 4.3 BEDÖMNING AV OM STÖDET ÄR FÖRENLIGT MED DEN GEMENSAMMA MARKNADEN I det svenska utkastet till förordning fastslås att bidrag utgår för den fartygsförlagda delen av sjöbefälsutbildningen som bedrivs vid högskola. Eftersom utbildningen är klart begränsad till sjöfolk gäller riktlinjerna, och det andra målet i dessa uppfylls fullt ut (bevara den know-how i fråga om sjöfart som finns i gemenskapen och utveckla sjöfartskunskaperna). Stödet till utbildning är nödvändigt eftersom behovet av platser för fartygsförlagd utbildning ökar, och med tanke på att eleven ombord ingår i reservbesättningen är denna utbildning en kostnad som belastar det enskilda rederiet. Det behövs därför ett statligt bidrag för att stimulera fram fler fartygsförlagda utbildningsplatser. Stödet till utbildning är proportionerligt eftersom kostnaderna för de två första eleverna ombord skall bekostas av rederiet och bidrag endast utgår från och med den tredje eleven. Därför kommer den lägsta stödintensiteten aldrig att vara lägre än 33 %, men kommer heller aldrig att uppgå till 100 % eftersom rederiet alltid kommer att bära kostnaderna för åtminstone två elever. Stödet till utbildning är icke-diskriminerande eftersom sjömannens nationalitet inte är avgörande utan endast villkoret att eleven måste följa en utbildning som är godkänd av Sjöfartsverket. Stödet till utbildning beviljas på ett öppet sätt eftersom villkoren och förutsättningarna för stödet är tydliga (i synnerhet vad beträffar de personer som är bidragsberättigade, antal bidragstagare och vilka villkor dessa uppfyller, det beräknade bidragsbeloppet för varje sjöman och det beräknade totala stödbeloppet). Den fartygsförlagda utbildningen måste ske på svenska handelsfartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik. Eftersom utbildningsplatserna ombord på svenska fartyg inte räcker till kan bidrag även utgå för utbildningsplats ombord på fartyg med svensk anknytning som ägs av ett svenskt rederi eller vars besättning är anställd av ett svenskt bemanningsföretag inom sjöfartssektorn. Sedan 1991 har antalet fartyg i den svenska handelsflottan sjunkit från 273 till 229 fartyg, vilket innebär att de svenska myndigheterna redan nu endast med svårighet finner tillräckligt många utbildningsplatser på svenskflaggade fartyg för de befintliga 500 eleverna. Dessutom innebär den tekniska utvecklingen inom fartygskonstruktion och fartygsdrift att besättningens storlek har minskat, vilket betyder att det finns färre sjöfolk ombord på varje fartyg som kan övervaka eleverna. Målet att öka antalet elever kan därför i praktiken endast uppnås om fler fartyg blir tillgängliga för fartygsförlagd praktik. Bristen på utbildningsplatser på svenskregistrerade fartyg uppfyller därför kriterierna första stycket i kapitel 7 i riktlinjerna, dvs. att stödet, där tillämpligt, berör utbildning ombord på fartyg som är 6 Kommissionens beslut av den 15 november 2000 beträffande stöd N 441/2000. Skrivelse från kommissionen till de danska myndigheterna SG(2000) D/108801 av den 28 november 2000.

upptagna i gemenskapens register och att utbildning ombord på andra fartyg "undantagsvis kan (...) understödjas om berättigat genom objektiva kriterier, t.ex. avsaknad av tillgängliga platser ombord på fartyg som är upptagna i ett medlemsstatsregister". Dessutom fastställs det i tredje stycket i avsnitt 2.2 i riktlinjerna att flaggneutrala åtgärder kan godtas i vissa undantagsfall om det tydligt kan visas att det medför fördelar för gemenskapen. Härvid hänvisas uttryckligen till kapitel 7 om stöd till utbildning. Eftersom sådana fartyg som inte är svenskflaggade antingen ägs av svenska redare eller har en besättning som är anställd av ett svenskt bemanningsföretag skulle utbildningsstödet vara till fördel för gemenskapen i den vidare bemärkelsen, och samtidigt även uppfylla åtminstone de första båda allmänna målsättningarna i riktlinjerna, dvs. att främja sysselsättningen i gemenskapen och bevara och utveckla gemenskapens sjöfartskunnande. Eftersom bidrag beviljas endast för elever som inte är aktiva besättningsmedlemmar utan som går utöver det besättningsantal som krävs för att bemanna fartyget kan man inte tala om något nettolönestöd till sjöfolk i normal besättningstjänst. Stödet betalas för att täcka de extra kostnader som uppstår genom att en "icke-produktiv" praktikant befinner sig ombord, vilket innebär att det endast ersätter det berörda rederiet för eventuella extrakostnader. Detta motsvarar kriterierna i riktlinjerna. Mot bakgrund av ovanstående framgår att stödordningen för fartygsförlagd utbildning av sjöbefäl under den tid då dessa ingår i reservbesättningen är förenligt med Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. Kumulering Det finns, som tidigare nämnts, en stödordning för minskning av arbetsgivarens omkostnader där ett av kraven för att stöd skall beviljas är att stödmottagaren ställer fartygsförlagda utbildningsplatser till förfogande. Det lägsta antalet utbildningsplatser anges inte och ordningen är inte begränsad till elever från universitet eller högskola. Enligt de svenska myndigheterna är den nya ordningen utformad så att ytterligare utbildningsplatser skall göras tillgängliga, utöver de som redan finns under den befintliga stödordningen. Med kravet i utkastet till förordning att stödmottagarna får bidraget först från den tredje eleven framgår tydligt att den nya ordningen är utformad för att höja antalet elever. Stödbegränsning I enlighet med ovanstående förklaring uppfyller stödet till utbildning proportionalitetskriteriet. Det bör dessutom nämnas att sänkningen till noll av inkomstskatt och sociala avgifter samt av företagsbeskattningen på sjöfartsverksamhet i kapitel 10 inte gäller för det stöd till utbildning som avses i kapitel 7 i riktlinjerna.

4.4 SLUTSATS I ljuset av ovanstående analys framgår det att det svenska förslaget att främja fartygsförlagd utbildning av sjöbefäl med hjälp av statligt stöd är förenligt med målen i riktlinjerna att utveckla know-how i fråga om sjöfart i gemenskapen och utveckla sjöfartskunskaperna. Det framgår dessutom att villkoren för beviljandet av sådant stöd är förenliga med kriterierna i kapitel 7 i riktlinjerna. Av dessa skäl är det stöd till utbildning av sjömän som de svenska myndigheterna anmält förenligt med Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. 5. Beslut Kommissionen har följaktligen beslutat att betrakta stödet som förenligt med artikel 87.3 c i EG-fördraget. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/sg/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Högaktningsfullt Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för energi och transport Direktoratet för sjöfart Maritime Policy Unit RuedelaLoi/Wetstraat,200 BE-1049 Bryssel Fax (32 2) 296 85 99 På kommissionens vägnar Loyola de PALACIO Vice ordförande